Yrerevv AJ revyer "LAHOLMS. TIDNING — vyv vv "Y vv vryv YreFeetYyeYe refer Y NY TO VV verereyYrYyfYTYTYTYTFYYYTYYTYEYYYTTFETFETYTEYEFFYT VY YVverrvevvtvTttTreTeVYTFEYYVEYY YT TI TErETSYYYTYTYYFTYEP STYV TT Fredagen den '22 juli -1960 ' DEN 22 i -Aktiv lokali X . LOKALISERINGS- och 'sys- selsättningspolitiska frågor har :-under.. senaste tiden kommit "allt mer i förgrunden, Detta : är ju också fullt naturligt med " hänsyn till de allvarliga verk- "ningar, som på många håll konstateras som följd" av bristande planering och förut- : seende. , — Befolkningsomflytt- ningar av aldrig tänkt omfatt- ning ingår i dagens samhälls- bild och kräver myndigheternas fulla uppmärksamhet... -" : UTTUNNINGEN -av befolk- "ningen på ' landsbygden :fort- » gätter i snabb takt och" gles- bygderna ' blir ännu glesare medan boendeproblemén . och trivselproblemen för männi- skorna i tätorterna i många fall :växer katastrofalt "med allvarliga ekonomiska' och so- ciala följdverkningar. En väl " genomtänkt planering blir nöd- ' väsentliga vändig om man skall kunna bemästra problemen och und>- vika de. oerhörda . kostnader, som bristande förutseende kan dra med sig vare sig det gäl- Jer stad eller land, + = eo v : VILL MAN skapa trivsel för , människorna och få dem att stanna på landsbygden är det nödvändigt att ge dem. dräg- liga" utkomstmöjligheter ' och något av den. bekvämlighet, som våra :tätorter lockar med. Det 'är 'samhällsplanetarnas uppgift att lägga grunden för en sådan utveckling, "Så har icke alltid varit fallet. På grund. . av en snabb och ofta :slump- artad - utveckling har 'många samhällen ' ni av de. följder ”som"en Prist- fällig planering dragit med sig, Innevårarna” har' icke. ,de” be- - seringspolitik anser sig behöva för trivseln. Därför söker de sig till andra samhällen, 'som kan ge dem något av den fysiskt och psy- : kiskt goda miljö att leva och "arbeta i, som de längtar efter, Att sedan omflyttningen blivit "en vbesvikelse > för « "oerhört många har. man ju. ofta. sett bevis på. Skall våra" lands- bygdssamhällen .' utbyggas och ombyggas på ett sätt, soni”ger större: inkomstmöjligheter'' och frivsel' åt människorna fordras Samiarbete" över kommungrän- "serna 'och..en : planering: av långt. "mer, : inträngand - framsynt :slag än hittills: 55: ' + MAN KAN som exempel på nuvarande förhållanden peka på den under senare" år, allt vanligare företeelsen att kom- munerna . konkurrerar; :-sins ' emellan om industriella skatte objekt.” Detta är” inti alltid (av godo." Förlägges : därtill : flera konjunkturkänsliga industrier till” samma ' ört xiskerar man långa och" svård avbetslöshets- perioder... En” industri,” med övervägande ;- kvinnlig 'arbets- kraft ' har ; en. tendens : att attrahera" andra kvinnliga in- 'dustrier. . Motsvarande": gäller för de extremt manliga -indu- ” strietna. Härigenom ':' uppstår softa " en; snedvriden" ' befolk: ningssammansättning som ..:är mycket olycklig ur sociala: och " befolkningspolitiska':- synpunk- "ter; Därför. är det: nödvändigt att kornmunerna 4 sin' härings- Politik: aktivt ' samarbetar” för att "skapa wväl avvägda: sam- hällen". Bristande. fö och M H >: Örlogsfartyget ”Ruttand” le n Ifyråt sina kanoner mot stadshuset ;tenen; var iklädd ett vajande. rö ; hyhet om inbördeskriget i 'Stor- "och befolkning försvarade 'sftt, > roende mot de byråkrater som 'vil- ; Je utplåna grevskapet Rutland från ” Toret mot ' Whitehall var ett fak- ' stanniens minsta grevskap, både till . sedan och har nått världsberöm- . ende roll, då viktiga avskj » laddning ligger i Rutland, » land skall ir ej med LONDON (AEP) ma Sa har av- al 4 |. Leicester, så låter en. skal : på: och i få m.- Mas- ' nock UR Jäge - PRESSEN > ALDERSGRÄNSDRAGNINGEN för kandid. till du drag, inte minst då det gäller riks- dageny' är ett känsligt kapitel. Mär- ket rr i Göteborgs-Posten polimi- serar med riksdagsman Birger An- dersson i.Skaraborgaren (s) om ett aktuellt fall i Skaraborgs län: "3 Vice ”lalmannen ' Dscar - Malm- rg i Skövde har förargat Bir- - ger Andersson barå genom att va- ra till. Herr Malmborg har länge Varit folkpartiets främste. man i > Skaraborgs län och att han gjort " sig gällande också på Hel d: holmen - framgår av att han ut- setts till vice talman i andra kam- maren, blivit ledamot av statsut- skottet," folkpartiets förtroenderåd m m. Herr 'Andersson tycker att ” det är underligt att herr Malm- : borg blivit återuppsatt, - : + +;”Socialdemokraternas ;'> Valter Sundström och centerpartiets Jo- . hannes"-Onsjö dra sig. dock med -:-ålderns rätt tillbaka. Onsjö är tre "år yngre än Malmborg? "0 7 . Vad orsaken är till att hr Onsjö drar 'isig tillbaka är oss inte be- kant,. fortsätter" rr; som : dock inte anser att hr'Onsjös avgång moti- verar att hr Malmborg ställs åt si- dang Sto Folkpartiet på för Skaraborgs län i räknar med att få två mandat ge- nom höstens val, men även om de inte skulle få mer än ett så bör det gå till herr Malmborg. =. Sjuttioårsregeln bör inte drivas in absurdum. ” at - Någon bestämd åldersgräns 'till- lämpas heller inte konsekvent in-: om 'det”socialdemokratiska partiet, fortsättét” skribenten i .Göteborgs- Posten, och anför ' ett bekant- ex- empel: É fet AA Herr Birger Andersson i Tida- holm bör hålla ögonen på sitt eget, partis. Den socialdemokra- tiske ledamoten av första kamnia- ren, Rickard Sandler, har fyllt 76 år, och det talas om att han skul- Je få ett åttaårigt mandat vid hös- tens. förstakammarval. Detta till- träder han den 1:januari nästa år "och" då "är: han :77: år och skulle alltså: bli. 85 år innan hans man-' dattid utgår. "4 co 73 Ma” Hur; skulle det.: vara ' om. herr Birger Andersson i Tidaholm för- sökte"att få respekt för sjuttioårs- regeln inom "sitt eget parti innän - han” börjar: tala "om ' att. en folk- partist som är 68 inte skulle kun- na återväljas? öre ov FOLKPARTILEDAREN : "Bertil Ohlin har tagit upp regeringspar-' tiets syr på författningsfrågotna in för , årets "val och menat" att so- i cialdemokraterna . bedömer id sa sur taktisk synvinkel, pyvärr Lör det :ut. som om 'regeringspartiets viktigaste ledtråd vid författnings- frå + foritannien, Krigsfartygets ' besätt- ning, fyra män, sköt: 12:skott mot den administrativa kommission som höll sina sammanträden is Leices- iters 'stadshus; Rutlands krigsmakt Englands karta. Det väpnade, upp-. N Kryssaren Rutland var emeller- tid ingen skräckinjagande örlogs- man, Den hade tillverkats av play- wood, Kanonerna sprutade ingen imördande eld bara vackert fyrver- kerl. Då: stadshuset i Leicester "dessutom inte ligger vid vattnet, måste upprorsmännens fartyg mon= teras på lavetter och med en trak- tor dras fram till fiendens ställs "ningar, ” : ": T00-åriga traditioner ' Grevskapet Rutland är Storbri- ytan och till antalet, invånare, bara 370 kvadratkilometer med samman- lagt 23.000 ”rutlandare”, Grevska- pet grundades för mer än 700 år melse med sin välsmakande stil- Jon-ost. Invånarna i Rutland tyc- ker därför att det har lika mycket rätt till självförvaltning som andra krevskap I Hennes Majestäts rike. I — Atlantpaktens försvarsplaner spelar Rutland också en framstå- ”otdensutmärkelser hade han östet, de var av' papp och vaci keit målade. Kaptenen ; och "hans manhär: landsteg - under : Rutlands lj e > bär. .banderöller. texten. Rutland kämpar, för . i "Vi kräver, självbestämman-= '. dérätt”,' Rultlands' tappra invånare insamlåde" för fälttåget: 3.000 pund,” 45.000: kr, 'och de fick ett anonymt bidrag av en affärsman som föddes i Rutland för-56 år sedan, uppgå- > ende till 1:000 pund, .. ' moa "Men det hjälper inte... ' "+ . Medan Rutlands kanoner dånade, mot stadshuset 'i Leicester konsta= terade kommissionen i det belägra- de huset att grevskapet Rutland inte var i stånd att av egna' me- del betala sina "tjänstemän. - Drott= ningens regering måste sedan mån= ga år tillbaka ur egna medel beta- la Rutlands finansiella. underskott och svara för det lilla -grevskapets oguldna skulder,: - ES Bakom dét skämtsamma upptåget ligger allvar, försäkrar de stridba= ra patrioterna 'i Rutland. Bortsett från de spädbarn som än så länga inte har någon" aning om ”brittisk imperialism”, är alla eniga om' att de måste protestera mot förtrycket just därför att! de är britter. De vill få vara ”rutländare” och inga leicesterbor.. Urderhuset och rege= ringen har ordet. : Ezgon Larsen baser för raketer med atombomb- Brittiska regeringen som annars har förståelse för tradition och lo- kal självförvaltning har inga sen- timentala känslor för det lilla grev- skapet, Som ett led i den pågående Iministrativa fördelni av landet har därför bestämts att Rut- delas mellan de två a grevskapen Leicest shire och Cambridgeshire. En kom- mission har till uppgift att förbe- Jteda och genomföra Rutlands upp= delning. Den håller sina samman- DE HANDIKAPPADE HUSMÖDRARNA .behandling' skulle vara att bevara; partiets: maktställning genom att Ordna så att man. med mindre än hälften av rösterna vid valen kan få majoritet i riksdagen”, ; | har:hr Ohlin yttrat. Detta har för- anlett: energiska gensagor.i' rege- ringspressen. Dagens Nyheter ' (fp) belyser frågan genom att göra en återblic! Nl ne : Fram till 1952 års andrakam- marval tillämpade vi här i landet .den d'Hondtska valmetoden, som gynnar . det 'största partiet d v s socialdemokraterna — på de mindre partiernas bekostnad, För att i möjligaste: mån, motverka metodens orättvisor brukade de icke-socialistiska partierna etab-. » lera ”teknisk samverkan” vid va- len genom att bilda karteller. So- cialdemokraterna visade intet. in- tresse för att få till stånd en rätt- visare valmetod förrän de av om- tändi; nas ” makt ” tvingad därtill - >> Ia a : Det nya läget uppstod genom den Erlander—Hedlundska koali- tionen 1951. Efter dess tillkomst kunde " bondeförbundet inte an- ständigtvis 'samverka i valkartel- er .med "högern och : folkpartiet [3 Forts: >" eta INTRESSEKONFLIKT MELLAN : JORDBRUKS- OCH STADS- . 2. + BEFOLKNING . Då städerna och stadsbefolknin-' gen genom tiderna byggts upp- &enom inflyttning från landsbyg- den ligger det nära till hands att antaga en -— icke minst på blods- gemenskapen. grundad — ekono- misk intressegemenskap landsbyg- dens och stadens. folk emellan. .. ” Givetvis föreligger en sådan i så mån, att land -och stad äro ekonomiskt beroende av varandra, att framgång för jordbruket nyt-' tar stadens näringar och tvärtom. Jordbrukets felslagna -skörd träf- far också industrien och den in- dustriella krisen jordbruket. Den- na vidare och tolerantare syn på den :, eh iska intr skapen förtränges dock hos såväl jordbrukaren som hos stadsföre- tagaren .- och stadsarbetaren av den dagliga och stundliga striden att hålla de individuella utgifter- na inom inkomstens tränga ram. . .Landsbons "och 'stadsbons ” eko- . nomiska intressen komma att skära sig, «os: oe. Jordbrukaren, livsmedelsprodu- centen, : är tydligtvis "intresserad av god avsättning för och högsta möjliga” pris på livsmedlen samti- digt som han & andra sidan önskar lägsta ' möjliga 'pris 'å för jord- bruket" nödiga industri- och han- delsprodukter.: cc on På denna punkt består en klar, ej alltid insedd intressegemenskap mellan ägaren av jordbruk och hans '. eventuella: anställda: lant- arbetarna.: . Goda . resp, förtjänstmöjligheter för 'jordbru- ket äro självklart utslagsgivande för dess avlöningsförmåga, Ännu tydligare” framträder. denna in- tressegemenskap, då: man besin- nar jordbruksnäringens samman- sättning av — enligt:nutida mått — småföretag och lantarbetarens därmed - stora -chanser att — om :förr eller'sena- ned 2 för det andra m något så när- klarsynt — en intensiv och orubblig; anhänga- ré. av. den privata "äganderätten till”, 'produktionsmedl framfö allt jorden, :;i ag näve + Detta' krav på uteslutande di positionsrätt till”ett visst, mer el- ler:mindre skärpt avgrärsat "”livs- rum”; för. individen och hans' när- maste . torde; vara jämnåldrigt med ;? människosläktet... :Det' kän iakttagas: redan .hos.: djuren: «en svart... och vit" flugsnappare tål ingen konkurrerande, familjeupp- födande: - stamfrände > inom. sitt jaktområde.. Varken; en. mänsklig jägåre-"och fiskarebefolkning el- ler senare' en nomadiserande, 'bo- skapsuppfödande ", befolkning. har med blida ögon sett 'ett intrång på de -jakt-, fiske-'resp.: betesområ- den, som de vant sig att betrakta som sina. Ett exempel härpå från relativt modern tid är de ameri- kanska" boskapsuppfödarnas stri- der. med 'invaderände fårherdär och farmare, PR NN Än förklarligare och starkt mo- tiverad blir äganderätten till jor- den, . då '- en: nomadiserande ' be- folkning blir bofasta jordbrukare. Den: är: betingad av mödan att bryta mark. Den är betingad av den tid, som förflyter mellan såd- den 'och mödans lön, skörden, och än långsiktigare mellan den ny- brutna ,. jordens: råtillstånd. och dess :: mognad .-till full. alstrings- kraft. Den är för det. tredje be- tingad av de långtidsanläggningar i form av byggnader, stängsel och diken,...som : jordbruket kräver. Med en sådan bakgrund och det upparbetade . jordbruket: som. en framtidsgaranti för livsuppehället — som värn mot nöden — är dået mot naturen, om en bonde blir so- cialist. Han har tiderna igenom krävt och kräver allt fortfarande uteslutande = dispositionsrätt privat äganderätt. — till ett. visst gentemot. grannarna -: avgränsat jordområde, = = sov le oa | mot sin socialdemokratiska. rege- ringspartner — och om en sådan samverkan inte kom : till stånd, måste den gällande d'Hondtska valmetoden medföra katastrofala verkningar för partiets mandatut- delning vid det stundande andra- kammarvalet. 1952 års riksdag beslöt därför på regeringens för- slåg att införa den jämkade ud- datalsmetoden, vilken viseerligen inte, såsom ibland påstås, är för- . delaktig för de mindre partierna, intresse, är i. så mån diametralt motsatt ”jordbrukarens, att man önskar största möjliga avsä tning och högsta priser å stadsnäring- arnas produkter samtidigt med rikligaste” och billigaste tillgång på de från jordbruket härrörande livsmedlen. . « AN Så längt torde stadsbefolknin- gen i sin helhet vara av samma mening. Ifråga om den privata äganderätten består: däremot en ittring i tvenne olika läger. men dock mindre ofördelaktig för dem än den d'Hondtska. a Att socialdemokraternas reform- vilja på valsystemets område un- der' efterkrigstiden i hög grad va- rit taktiskt betingad är alltså tyd- ligt, menar DN och fortsätter: ' . Helt i linje härmed ligger att statsminister Erlander vid åtskil- liga. tillfällen under senare år — givetvis - utan att ge klara be- sked — lekt med tanken att er- sätta , vårt proportionella valsys- tem med majoritetsval av engelsk Klara " anhängare av. sådan rätt äro naturligtvis de stadsbor, som äro ägare och vare sig detta ägande gäller tomter, byggnader, maskiner, verktyg o. s. v. eller ett företag — en rörelse, : " Annorlunda ställer sig förhål- landet med en god del av de in- om stadsnäringarna och speciellt de inom storindustrien anställda. Dessa äro anhängare till den pri- vata äganderätten, så länge det är fråga om deras eget innehav av lösöre, bostadsvilla etc., ja, € el - gå t. 0. m. så långt, att de fack- : träden just ou i stadshuset i Lei- Nod - en Jef claldemckmt |föreningsvägen göra.en -skråmäs- cester, Därför beslöt Rutlanda fri- tiska partiet. ocialdemokra” | sig äganderätt gällande beträf- hetsälskande medborgare att gå till Det Ii, isserligen nära till |fande arbetstillfällena inom resp. : väpnad attack mot de djävulska hands för alla partier, det skall |f2CK. Annat ägande t. ex. av ett |riket och söka - planerna och mot kommitteranden kä att bedöma författnings- |'öretag med tillhörande produk-| ning, ' > - 3 a ss tionsmedel eller — vilket ej är det- , i Leicester. , » frågor liksom andra politiska pro- samma: rikedom — anses däremot | k I 2 H Rutland skickade alltså 'ut sitt blem ur taktisk synvinkel Vad närmast brottsligt. Di UDNESe Ör i krigslarty lywood und - socialdemokratin — beträffar — är. | ötnanr som brottsligt. Denna i rigsfartyg av plyw under kom inställnin modifieras till synes : : emellertid — förhållandet : särskilt Som äro instå q ingsvå mando av en ung kapten, som vis- uppenbart, | hos dem, som äro inställda på och | sanningsvärde, . serligen inte var någon marinof- » Pl . . se framåt mot möjligheten att : licer utan bara en fredlig skollä- -— själva bliva ägare företagare. i «are? Men som god patriot åtog . . Alla människor hava av natured H . . den allra starkaste trängtan att 4 N ”äga”, att ”bli sin egen”, att här- latt ”egendom är stöld.” : ÅA N N 0) N S N R I År det Ditt harn ska över det ägda, att bliva "obe- ; > : roende”. Som härovan nämnts gi- t En os ” Å I L T! . Dlöt Springer blint och ver jordbruksnäringens småbruks- | . : 3 Pp! ötsligt över körbanan? karaktär närmast varje lantarbe- I H ' 1 | . F I å ; hn SN AAANAAAA KRAADAAAA SA ANAMNAAM AAA, RAAD bdA krets ANMASAAAAA. A - småföretagsamheten av Fr. Bondestam tare chansen att tillgodose denna trängtan. Men även stadsnäring- arna erbjuda sådana möjligheter. Nutidens storindustrier och stor- företag hava sålunda ofta grun- dats och utvecklats till vad de i dag äro av initiativrika, dugliga och ihärdiga män ur de ”obesutt- nas” led. Naturligtvis inskränker storindustrien resp. storföretaget möjligheterna till nystarter inom deras -'speciella områden. Men i städerna är icke desto mindre betydande och. med ett vidsträckt verksam- hetsutrymme, Fran Ingen i stadsnäringarna anställd synes därför a priori utestängd från möjligheten att bliva ägare — att' tillfredsställa sitt »”ha-be- gär”. Största otålighet och minsta tilltro till egen kraft visar själv- klart städernas ungdom. Missmo- digt stirra de sig blinda på dem, som fått ärva en större ell. mindre förmögenhet och. förbise helt er- farenheten, att det utan egen ar- betsuppoffring lättfångna godset ej sällan blir lätt gånget. De äro för det. andra icke på det. klara med att .”ägandebegäret” aldrig täckes utan offer av annan till- fredsställelse. "Man' blir ej ägare av 'en yrkesutbildning, om: man lägger ned hela sin energi på att bli en fotbolsjonglör: eller idrott- stjärna av annat slag. Man blir ej ägare: av ett sparkapital,. om man : ej kan motstå frestelserna från butiksfönstrens glitter, från biografernas. sensuella affischer eller avåtå från de av staten oan- ständigt - beskattade - njutnings- medlen tobak, sprit, sötsaker, Man blir ej heller sin egen och obero- ende, om man gifter sig tidigt och skaffar sig en stor familj. Ej hel- ler får den framåtsträvande hän- ygden kallar Sverige för ”tjuvsamhälle”. Mer än hälften . av människorna :.. bor nu i Asien Världens befolkning uppgår, till 2.900 milj varav 55 proc i «+ Asien, framhåller pol mag Erik Swedborg i en artikel i Jord- . särskilt så som denne d löse med all säkerhet underhålles till livet av övriga svenskar. Lika galet är det, då agitatorerna tröska . det Marxska påståendet, att arbetsgivarna bliva rika ge- nom att beröva arbetarna det av dem i produkten nedlagda ”mer- värdet”. Här förbiser man allde- les, att det icke är arbetaren utan försäljaren, som ger värdet åt en arbetsprodukt. Deras tal är legio, som lagt ned sin kraft på en pro- duktion, som visat "sig osäljbar och därmed lett till ruin för Pro- ducenten. Hölle mervärdesteorien streck så borde en sådan produ- cent ha rätt att av sina arbetare &terfå,. vad han betalat dem i löner. För det tredje tala socia- listerna ofta om "”oförtjänt rike- dom” etc, men glömma samtidigt det obestridliga faktum, att det här i-världen existerar oändligt mycket mera av ”ytterst förtjänt fattigdom”. Det insmickrande ta- let om ”allas äganderätt” beslö- jar. för den okritiska massan so- cialiseringsprocessens slutresultat: ett statligt näringsliv helt i hän- derna på ett fåtal fanatiska ”sam- hällsförbättrare” och av. dem be- härskat via en ”herretrogen” by- råkrati, polismakt och armé med all därtill hörande skönsmässighet och mannamån — diktaturstaten. Med detta socialistiska slutresul- tat för ögonen är det icke under- ligt, att så många fackförenings- medlemmar reagera såväl mot tvångsanslutningen till det ”soci- aldemokratiska partiet” som mot de tvångsmässigt uttagna bidra- gen till socialdemokratisk. press och valpropaganda. Då dessa med- lemmar : vid . valtillfällena i fack- föreningarna givit sin röst åt en ge sig åt, attningen, att sparande . kan . snabbt : leda: till ägande, till. rikedom. "Det är ju icke de livsviktiga, stora utgifter- na, - som”: man sparar, -utän de undgängliga, de i storlekshänseen- de”: till... utseendet: betydelselösa småutgifterna; som man nekar sig och 'som.öka sparkapitalet: '. Särskilt farlig för den, individu- lla' framstegsviljan och energien är "dock den med svensk fackför- eningsrörelse från” år '1889 sam- mankopplade; mot "privata ägan- derätten fientliga socialismen. ,- ". Ett: lika ;vanligt som -fatalt misstag är att icke. hålla isär be- greppen fackföreningsrörelse och socialism. Fackföreningsrörelsen i och. för 'sig är. för de 1: stads- näringarna: anställda oundgäng- ligen :nödvändig.". Därförutan är arbetaren "på :storföretagets . ar- betsmarknad slagen till slant. -Li- kaså bör omsorgsfullt beaktas vad > fackföreningsrörelsen - gjort och i framtiden kan göra för sina medlemmar såväl på arbetsmark- naden som” politiskt," + ke ov ” fackföreningsrörelsen är tt. barn av den nu" bestående samhällsordningens,' . den privata äganderättens ' liberala samhälle 'och kan existera, endast så länge detta består. ! I ett:socialistiskt samhälle blir fackföreningsrörel- sens : betydelse ' endast nominell, Kanske - invändes 'här, att socia- lismen — samhällets " äganderätt till produktionsmedlen och pro- duktionen — skulle leda fram till ett. : lyckotillstånd, . där fackför- eningsrörelsen ej längre behövdes. Då varje form av socialism, den må nu. kalla. sig socialdemokrati eller ,: folkdemokrati, ;: obevekligt mynnar ut i bolsjevikstaten, kan invändningen besvaras . med. en hänvisning till förhållandena i de socialistiska öststaterna, I Ryss- land, Polen; Östtyskland, Tjecko- slovakiet och "Ungern är det so- cialistiska lyckolandet. realiserat. Där härskar en socialistisk plan- hushållningsbyråkrati, - som, då arbetarna och deras fackförenin- gar resa sig mot olidliga arbets- förhållanden och svältlöner,' slår ned dem med blodigt våld. :-Socialism är icke "vetande utan tro "med den för alla trosläror utmärkande '. egenrättfärdigheten resp. intoleransen' och våldsin- ställningen mot :- oliktänkande. Dess ” ursprung 'är den grekisk- platonska.-. filosofi i judisk om- klädnad, som i form av den "bli- da” kristendomen genomsyrat en god del av världen. Eliminerande gudsmyten,' himmel och helvete hava de -idealistiskt inställda so- cialistiska tänkarna tagit fasta på kristendomens ideer om männi- skan som ägande ett ”värde” i och för sig, oberoende av vad hon gör och låter, Vidare ha de anam- mat tanken, att de av. naturen egoistiska ' människorna skulle kunna ”omvändas"”, omfostrasg till altruister, som älska sin nästa mer än sig själva. Slutresultatet skulle bli ett jordiskt gudsrike, där altruistisk egendomsgemen- skap gåve varje människa höjden av lycka och tillfredsställelse. I trots av sin klart ateistiska in- riktning får socialismen därför På grund av sitt rotfäste i kris- tendomen åtnjuta allra starkaste stöd i nutidens kyrkliga förkun- nelse.. Icke minst mottagliga för socialismen äro samtidigt de män- niskor, som med en från barnsben inpräntad . religiositet gripas av tvivel på det ogripbara himmel- en jordisk ersätt- Socialismen i sin praktiska för- icke så djuptänkt. Agitatorn arbetar i stället med en serie grova slagord med litet men som genom ideligt upprevande å la Hitler så nötas in i medvetandena, att de icke längre ifrågasättas. Ty vilket sanningsvärde har väl påståendet, Egen- domslösa människor höra 1 nu- tidens Sverige till de allra säll- syntaste undantagen. Det betyder då föga om ett av dessa undantag ich ialistisk styrelse, då de vid samhälleliga val röstat 'på det existerande liberala samhället, så ha. de :därmed medvetet eller omedvetet värnat sin fria svenska fackföreningsrörelse 'och sina de- mokratiska rättigheter, .: "Dessa antisocialister hava 'dock ännu" ej lyckats frigöra, fackför- eningsrörelsen:' från det:socialde- mokratiska' partiet... Då praktiskt taget alla i, stadsnäringarna an- ställda tillhöra fackförening, må- ste man för deras der konstatera eri — åtminstone: offictell — in- tressemotsättning gentemot ägare i stad och på landsbygd: ett krav på upphävande: av: den privata ä ätten till produkti len och icke ' minst' jorden och på ”samhällelig äganderätt”. ce oc " SOCIALISTISK : REGERING '+" I SVERIGE FR. O.M, Då - AR: 1945 TN '”Under:' det; andra världskriget fungerade - 1. Sverige från. 13/12 1939..en ,9.;k.ssamlingsregering sa t av representanter för riksdagens demokratiska partier. Ledare för. denna regering var so- cialdemokraten P.A... Hansson med ”folkhemmeéet” såsom lösen- ord. . Om; honom skriver Gus- tavvAndersson i Rasjön: ”PAH började : (1949) framstå. som en stark "och" enande man med en växande fond av sympatier i gkil- da läger”- och tillägger senar ”under de sex år som samregeran- det fortfor blev han alltmera till- talad av denna form av parla- mentarisk :: maktutövning”. Vid krigets slut och närmare bestämt den 31/7 .1945 sade socialdemo- kraterna upp samarbetet :och bil- dade med stöd av sin andrakam- marmajoritet en rent. socialistisk ministär. cc oc. Ne ” Det allmänna förtroende PAH förvärvat hos det svenska folket följde "honom även sedan sam- | lingsregeringen upplösts. ' Tyvärr dog han hastigt år 1946 med ty, åtföljande regimskifte, Detta re-. gimskifte blev samtidigt ett sy- stemskifte. Efter en dragkamp i den socialistiska partikonklaven mellan demokraten Gustav Möller och den . renlärige marxisten - Ernst Wigforss utsågs den sist-, nämndes ' skyddsling, dåvarande ecklesiasftikministern Tage för- lander till partiledare och stats-j minister, I ett anförande år 1933 yttrade, Per Albin Hansson: ”Kunde man tänka sig ett tillstånd, där maijo- riteten av folket höll samman för att förtrycka minoriteten, ute- | stänga vissa grupper och klasser från samhälleligt inflytande, för- vägra dem medborgerliga rättig- heter, utnyttja dem för att öka sitt eget välstånd och sin egen bekvämlighet, göra dem till ma- joritetens trälar -— kunde man tänka sig ett sådant tillstånd, ja, då vore det icke demokrati. Dik- tatur är och förblir diktatur, även om den tillfälligt eller mera var- aktigt stödes av en majoritet,” En sådan, gzant demokratisk in- ställning med hänsynstagande till samhället som helhet är av allt att döma helt främmande för marxisten, Clartéisten ochh parti- gängaren Erlander. Hans ideal och framtidsmål är otvetydigt en socialistisk — diktaturstat, där självständigt tänkande och ayv- vikelser från den ”rätta tron" är dödssynder, som föranleda ,ut- rensning. Det partipolitiska tryc- ket stannar icke inom det social- demokratiska partiet. Det utövas icke minst på den realiter opoli- tiska fackföreningsrörelsen. ge- nom dels tvångsanslutning till so- cialismen, dels utestä, i icke-zocialister från de leda, de posterna. Vad dia Erlanders dikta- torslater utanför Partiet angår ett eklatant ut- E att sjä sina stån dpunkter 2 formulera Såvitt bekant hade "Erlander Wigforss att mycket -tacka för br Sedan sekelskiftet har asiater-. » na ökat med 750 milj och euro- péerna i Europa och trans- : oceana länder) med 450 mi Bruttonationalprodukter per in-| vånare har de senaste generatio- nerna stigit ofantligt i den av euro-j péer bebodda världen. Samtidigt har befolkningen i jordbruk och binäringar gått ned, grovt räknat från 35 till 20 proc av der, totala folkmängden. För det stora flertalet människor i Fjärran Östern har de nämn årtiondena inte märkts några nämn: värda ekonomiska framsteg. I län der som Pakistan, Indien och Kina ligger jordbruksbefolkningens andel fortfarande vid 70 å 75 proc. Japan är den enda stat av betydelse som skiljer sig från övriga. länder i Asien, Jordbruksbefolkningen . där omfattar -endast 45 proc av folks numerären: "co I Fjärran Östern är tillgången på "livsmedel så knapp att: den övervägande delen av befolkningen. ' lever nära svältgränsen, trots att” den odlade jorden är ganska stor | de flesta asiatiska länder, I In... dien motsvarar den 0,4 ha Per in- vånare (jämför Sveriges 0,5. ha). Jorden utnyttjas emellertid myc. ' ket dåligts ce 000 an fe . Kina synes med bara 0,17 ha åker per capita befinna sig i ett sämre” läge. I stora delar av Kina; liksom av, Indien, kan dock två skördar bärgas per år. ” a Den långsiktiga lösningen på' de asiatiska problemen är å ena sidan en industriell uppbyggnad som ökar befolkningens köpkraft å andra si- dan en ökad jordbruksproduktion. Ansträngningar . att höja jord- bruksproduktionen ', innefattar 'in-. - FRE Iona vi gar, ökad produktion av handels+ gödsel m m, Beträffande de struk= turella förändringarna i jordbruket kan: nämnas att-i Kina bedrivesj detta i' kollektiva enheter. Dessa än dels halvsocialistiska där endast jor- den. ägs gemensamt;,' dels helsocia= listiska ' där även produktionsmed= len är i kollektiv ägo, et. "0 -T' Indien håller" man på ' att Be= : nomföra 'en . ganska radikal jordre- form för - att föra: över jord från ägarna till dem som verkligen bru= kar den, Ännu vid andra 5-årspla= nens "början (1958) - beräknas en” fjärdedel av den odlade jorden ha söker 'man åstadkomma kooperativ ift ijordbruket, Omkring två al . jedelar av' gårdarna har mindré än två haråker. - : senordet. ”full sys- selsättning” '- exekutor' av rege- ringsledomoten Wigforss från Keynes hämtade ideer, ”att man licke "borde bekämpa ekonomiska kriser och arbetslöshet genom att ”draga in på staten" utan tvärtom". E. anammade också Wigforss vid remissdebatten ' 1932 framställda rekommendation att göra avsteg från den dittills följda försiktiga vägen att inte låna pengar för improduktiva investeringar och från kravet på balanserade bud- geter. Den kritik, som vid samma tillfälle kom Wigforss till del, Ssy- nes E. hava lämnat därhän. ' E:s företrädare på partiledare- posten, Hjalmar . Branting och Per Albin Hansson hado båda in- om rörelsen förvärvat en grund- murad auktoritet, som då och då gav dem möjlighet till självstän- digt ställningstagande. Branting hade ju lett den soclaldemokra- tiska frammarschen från sekt till kyrka. Per Albin Hansson, som efterträdde B. Ar 1925, hade varlt en av de främsta kämparna under denna uppbyggnadstid, I jämrö- relse med sådana meriter väger Erlanders Clartéistiska verksam- het vid Lundauniversitetet mycket lätt, Ställningen som partiledare synes han i mångt ha bevarat ge- också under from den kända utvägen att vid behov gå till vänster om vänster, därvid tävlande med soctallibera- Jismens apostel; som Ju också dväljes i de trakterna, För Erlan- ders del har detta inneburit, att det socialistiska partiprogram- mets av den praktiska erfarenhe- ten utdömda socialiseringskrav då och då plockats fram. Til synes föredrar han dock den form av socialisering, som fått epitetet ' smyg” : " . En försvagad andrakammarma- joritet förmådde år 1951-Erlan- derregeringen att ingå en rege- ringskoalition med det då starka Pondeförbundet. Sitt minoritets- inflytande i regeringen utnyttjade givetvis Bondeförbundet efter för- stånd. till jordbrukarnas landsbygdens bästa, men hade självklart "icke större inflytande På socialistregimens politik I öv- lunds Norrlandsfärg och möjligen vänskapliga inställning till stats ministern — bidrog kanske att översläta 'meningsskiljaktigheter. Tvenne valnederlag stärkte icke Bondeförbundets ställning i rege- ringen. Trots koalitionen torde man sålunda ha rätt att påstå, att Sverige från år 1945 tills nu haft en socialistisk Erlanderregim och på den lägga praktiskt taget hela ansvaret för vad som skett, I vad mån ha då Erlanderregi- mens åtgärder orsakat eller be- fordrat den” folkvandring från land ti Iten' lasidshrdlmefywvbk land till stad, som tagit formen av: sin upphöjelse, Därmed blev han en landsbygdens avfolkning? : mn Forts, legat” under" arrendebruk, : Vidare '' rigt. Partiledare . Gunnar Hed- .'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.