yreeeverreyyvYyrYYYrYYrYYYYYY TES TYSSSOTS ry Yr YreYrvYYF FROST Fort v Verne ererFYFFYYITITITETTYYYYYYYYYT PETER vevereyrFYFTYVY | el RAN os | | | : " "Fredagen der 5 augusti "1960 zz : | — I a - : UV 2 . LAROLMS TIDNING : — LT » Det ekonomiska läget karakte- riseras av en fortsatt stabil hög- . konjunktur, Såväl import som ex- port har hittills i år befunnit sig på en högre nivå än man kunde TO DEN 5 AUGUSTI 1960 . Penningflödets problem ner kronor. Samtidigt kommer också den överskjutande källskat-? ten d v s skatteåterbäringen att- utbetalas, Den beräknas i år upp-. « gå till ca 850 miljoner kronor. Ut av skatteå in- förutse i den preliminära natio- nalbudgeten, Det kraftiga import- överskott, som kunde noteras un- der första halvåret kan för andra halvåret förmodas bli avlöst av en bättre. balans mellan thport och export. Ett typiskt drag för, gen och sparkontomedlen innebär: ” direkt en likviditetspåfrestning för statens kassa. Samtidigt gäller det för finansministern att se till att inte alla dessa nya pengar kastas "ut på marknaden och försämrar: a 'konomisk balans. den nya , högkonj: en, är nämligen den lageruppbyggnad som ägt rum inom svenskt nä- ringsliv under första halvåret i år. Importens expansion för givetvis Finansministern har tidigare för- sökt att sterilisera "skatteåterbä-' ring med olika former av obli-; gationslån, . utan någon ” egentlig framgång. Strä, let ” härom med "sig att bytesbalans - och valutareserven ansträngts mer än man-i prognoserna för året som + helhet kunnat räkna med. Syssel- sättningen befinner sig nu på en nivå som är jämförbar med den - -absoluta ”. sysselsättningstopp - vi + kunde notera under 1955. Investe- ringsverksamheten är livlig inom näringslivet där inriktningen på större marknader blir: allt 'snera' året var skäligen misslyckat, men just nu arbetar en särskild ob-' Joatianst ftté på og inrådan, som skall studera möj- Jigheterna för staten att popula-: lyckad syntes : trä/aluminium Under mellankrigstiden arbe- tade den schwetiska träforsk- ningen -på att framställa ett material 'som skulle förena de bästa egenskaperna hos trä och metall. år 1939 lyckades man för första gången framställa en plalta av kryssfanér, som på + båda ssidor var armerad med " metall | : : Produkten, som fick benämnin- "gen pansarträ, användes framgångs- 'rikt sinom "flygindustrin, berättat iSvenska metallverkens publikation Metallen efter Aluminium Suisse. ; Materialets främsta egenskap är kombinationen av hög hållfasthet ioch låg-vikt — en 20 mm tjock iplattd 'motstår ett tryck av 785 kg Iper kvem och: en 30 mm tjock iplatta har en brotthållfasthet av 65 kg/kvem. Utöver dessa egen- aper "Har: materialet god värme- h ljudisolerande förmåga, det är -lätt att, hålla-rent, klimatsäkert och iskt tilltalande. > risera n " Det ”återstår att se vilket resultat den- ”: Plattan har visat sig vara ”ett idealiskt material för inredningar i na obli k itté kan kom-; ” ma fram till. Det har ryktats om: Å - z ” "olika former av folklån, påtaglig, , Det långsiktiga reguljära "spa- :Den mabba konjunk Ippg ” randet bef sig fortfarande i gen har också avspeglat sig'i bud= = anmärkningsvärd strykklass, Om; " getutfallet; " ” Riksgäldsk et man i ett samhälle skall: kunna! meddelade med budgetårets ut- gång vid balvårsskiftet att drift- bud fick ett I i överskott på 54 miljoner kronor .och att den 'statliga upplåningen kom att begränsas till 1.487 -miljo= ner kronor, Det totala budget- .undersak blev 1.584 milj kronor,' men den omständigheten att vissa ateriliserade medel kun= de tas I anspråk gjorde att upp= -låningen'stannade vid närmare 100 "miljoner, kronor "lägre belopp, Driftbudgeten har alltså inte be= . lastat Jlånemarknaden och .kon= , ”.Junkturuppgången har varit myc- ket :gynnsammare för "statens: fi- . - halvårsskiftet « slutbefalades : av Rans med." Det är £,ö inte” med! små än finansministern räknat hålla en tillräckligt hög investe- -Tokaler där';det ställs höga krav på hygien och där alla ytor måste vara lätt tvättbara, t ex i charkuterier, mjölkaffärer, mejerier och slakthus. " Den i och:för sig goda värme- isoleringsförmågan . hos - pansarträ kan, ökas : ytterligare genom att kork- eller. andra isoleringsplattor anbri .mellan träet och metal- ringsnivå måste i] syn -på sparandet radikalt för.| ändras, Kravet på en 'sparvänlig nas) politik är inte tomma ord. En! 1 långsiktig "politik för att uppmunt- ra och främja det enskilda spa- andet skulle onödiggöra sådana! ting som t ex premiesparkonton,:'. som lätt blir surdegar med elter-! verkningar. Det måste 'givetvisi- även vara kortsynt politik att i; de läge huvudsakligen in- rikta de sparfrämjande åtgä derna " på obligationsmarknaden, Vårens $ 1/2 procents" lån, som kring » "bankerna, '. blev + onekligen +. en 1 framgång när. det gällde att hålla! belopp 'som' ernsabes räkningar -slagit fel, :Hans syn på läget sådan' den kom till "uttryck föl 1 71 -högkonjunk "inom kontroll, ”-Riksbanksledningen klagade i det - sammanhanget < visserligen; över ; "att kredi ns från bank- . maj; månad. förra året har : visat v Big! anmärkningsvärt missvisande. Han; pekade nämligen där, på. att det sannolika totala budgetunder- skottet för, det nyss tilländalupna budgetåret skulle göra en nyupp= + till har naturligtvis inte' hunnit ns Jåning med närmare 3 miljarder kronor nödvändig. I själva verket blev "alltså : den" statli Jåningen Inte mer än. håll var allt för iögonfällande men] som ofta tidigare; var herr ' As- . brinik' hotfullare i tonen. än stun- . dens allvar, krävde,: De bromsar som bankerna hade order att slå verka 4 full utsträckning" förrän slutlikviderat, Samtidigt har korta lån satt: sin prägel på marknaden; vad fi 1 b under man kan konstatera att. finans < eri: del. medel och dessutom har| . ministerns felkalkyl är lika stor som"hela den beräknade I av omsiättningsskatten. >); ' Den högkonjunktur som"vi £ n befinner oss mitt uppe I är ännu så länge inte så inflatlonistlsk” till "haft anledning frukta. Prisnfvån ..är förhållandevis stabil, Påfrest- + ”Ningarna 4 höst blir emellertid . större, Mot slutet av detta år kan "- man nämligen beräkna att myc= > ket nya pengar kommer I om- "lopp på marknaden. De 650 miljo= ner kronor som allmänheten” haft spärrade på sparkonton kommer nu att friges och bli disponibla för vederbörande sparare, Pen- slonsuppgörelsen med = tjänste=. männen Innebär i realiteten en retroaktiv löneökning för tjänste- männen med närmare 300 miljo« Bräni + till inv gjort att banklikyviditeten stramats| "åt, Man kan” alltså tala, om att 7 utrymmet. för, kreditexpansion, sk till "som herr. Asbrink. så hotfullt ta-l-.| : . "sin kakaktär som man kanske har” : Jade 'om-häromsistens, här strypts' aste , tiden, Tendensen på pen- knaden 1 Storbritanni » och Västtyskland går också i åt- stramningens tecken med nyligen; genomförda räntehöjningar, Baro- Mifakelräddad 51/2, procentslånet” är) «och sugit ”upp:. vén de lockande villkoren för avs; åt vätt' väsentligt under den se-: "len. Man : erhåller då ett utmärkt 'material- för «tillverkning av kyl- och frysrumsdörrar. =. Do - I- Schweiz. används dörrar av pansarträ i olika offentliga lokaler, jsåsom förvaltningsbyggnader, res- hauranger,; skolor, - toaletter - och hissar. Trots att de stundom utsätts för en, ganska kraftig nötning har de visat sig vara praktiskt taget tunderhållsfria. SS Den oföränderliga ytan hos alu- Mminium 'gör pansarträ till ett bra imaterial för fasadbeklädnad. Men Anton : Tjechov: TICG också för inred damål är blattan "mycket lämplig. Den an- vänds för inredningar i butiker och; barer, som' väggpanel osv, kort sagt inom alla 'områden där man efter- strävar” praktiska och tilltalande lösningar. vn : i . - Ner en 8-åriga Hazel Crabb från Totten- ham i England lever i dag. Under badning utanför kusten av Kent fördes hon till havs och först efter Sin timmar påträffades hon svårt i vattnet av en metern pekar följaktligen på sta-; bilt för 'dé nä ånadern och herr fi i skan i Isp lugn och ro ägna sig åt valrörel-; sens strapatser. Men till hösten kommer nya stora problem som kräver vaksamhet och konstruk-! tiv fantasi från kanslihuset, vem; tare. Det hör till saken- att flickan inte är simkunnig och hon "kan inte se många meter utan sina 'glasögon, som hon inte kade på vid tillfället. ”Att "hon klarade sig be- rodde på att det var en smula luft i hennes badhätta. Här är lilla Hazel fotograferad på sjukhuset medan en som då än har befälet, ' TESTBÄNK tuggar däck Enorma påfrestn Mastigheterna till lands och I luften ökar för varje dag. Jets Jetåldera har ställt däckonstruk åldern har ställt däckkonstruks med att jetplanens landnings- "hastigheter blivit högre än det . konventionella propellerplanets. INS räknade man med en land « ningshastighet av ca 190 km/t, ; Dea siffran bade 1955 sprungit PP till 320 km/t och det dröjer ilnte länge innan vi är uppe i dryga 450 km/t. Därtill koms=" . mer att planen blivit tyngre och att de dessutom behöver ling- "re körningar på marken från . plattar till startbanan, F Med sladana hastigheter och på. känningar som det är fråga om, är det naturligt att teknikerna bar mist söka nya vägar för att kunna testa och utprova däck. De gamla testbänkarna orkar inte hän« gå med längre, Goodyearfabriken i ingar i Jetåldern ett annat under acceleration - upp till dryga 800 km/t. Den= nå del av dynamometern är helt unik. N För femtio år åedan, när Good- year gjorde de första däcken till bröderna Wrights flygplan, hade man inga värme. eller lastproblem, Däcken blev knappast varma vid landning. I dag är det en enorm värmeutveckling och tryck på däc- ken. Varje kilo däck måste bära ca 200 km av flygplanet och dess- utom "fordras det att däckens di- mensloner är små föratt lard- ningsställen skall få plats i de he- gränsade utrymmena i planet, Den nya testbänken gör det möj- ligt för teknikerna att steg för steg följa vad som händer vid start och landning under olika förhållanden. Maskineriet utvecklar 8.600 hk och dessa" ger 'accelerationer och in- N : USA har nyligen konstruerat en ny testbänk, kallad flerstegs-dy mometer, som artificiellt kan ef- terlikna de påfrestningar som ett däck får utstå vid en landning med 430 km/t Landningsbanan är i det fallet ett jättestort svänghjul med ca 3 meters diameter. . För att efterlikna de pålrests' långt över de i dag naturliga och de i morgon väntas je. . Ae M Testbänken är emellertid inte da- Ta avsedd att testa Aygplansdäck, Den kommer att användas även för andra material och detaljer. Van- liga bildäck kan t ex här studeras På ett betydligt bättre sätt än som förut varit fallet och de rön man ningar som uppslår vid start . låter Dan ett däck pressas mad där går kommer sedan trafiksäkere snäll sjuk serverar henne te. : — Du -brukade säga att jag var hela världen för dig, > - " — Javisst: men jag har läst en massa geografi sedan dess.” sa es Fr rare kl Dagens namn Solen går upp kl. 4.17 och ned kl. 20.18. cr Morgondagens namn +: 0 SIXTEN len går upp kl. 4.19 och ned kl. 20.15. :: De gamla f. d. .- banvakterna Olofsson och Lilja sitter på sin grälla goa herrn!:' Var snäll och lyssna till en stackars olycklig, svältande :medmänniskas bön! På tre dar har.jag inte ätit någon- ting... har inte ens en styver till tak över huvet i natt... det kan jag svära på inför Gud! I åtta lån- ga år har jag arbetat som byskol- lärare, men sen fick jag sparken för jag råkade ut för intriger. Ja, jag har fallit offer för nedrigt för- tal. Allt det där hände för ett år sen, och sen dess har jag inte haft något arbete. oe « Advokat Skvortsov ” mönstrade besökarens gråblå, trasiga rock, hans grumliga, druckna ögon, de röda fläckarna på hans kinder, och plötsligt fick han för sig att hån sett den där karleå någonstans ti- digare, . os — Och nu har jag blivit Iovad ett ”denna individ” smutsat och van- helgat de heliga allmosor han av renaste hjärta brukade ge åt de fattiga, Till att börja med fortsatte trashanken att bedyra, sedan ur- skuldade han sig och sedan teg han, sänkte sin blick i skam, = + — Herrn! sade han och lade han- den på hjärtat. Det var faktiskt så, jag... ljög! För jag är varken stu- dent eller -byskollärare. Allt det där var bara påhitt! Jag var med i en rysk kör, men så fick jag spar- ken från den för fylleri. Men vad skulle -jag ta mig till. Gud skall veta att'det inte 'går att 'klarå sig utan att ljuga! Om jag skulle säga som det är, så fick jag inte så mycket som en styver av någon. Sanningen, herrn, det är nånting som låter en dö av svält och frysa ihjäl utan tak över huvudet! Jaja, arbete i Kal tet fort- ni r "alldeles riktigt, och satte besökaren, men jag har inga som helst. medel till att ta mig dit. Hjälp mig, gör mig en tjänst! Jag ms verkligen över att behöva tigga, men... nöden har ingen lag! Skvortsov mönstrade hans galo- scher. och lade märke till att den ena hade högt skaft och den andra kort, Och plötsligt mindes han... -— Hörnu, för ett par tre dar sen stötte jag på er på Trädgårdsgatan, men då sa ni inte att ni var byl skollärare utan student och ni ha- de blivit relegerad. Kommer ni ihåg det? : — Nä... nej, det är inte möjligt. mumlade” tiggaren förvirrad, Jag är byskollärare, jag kan visa pap- per på det om ni inte tror mig. — Jaså, ni fortsätter att ljuga! Ni kallade er för student, ni till och med talade om varför de rele- gerat er. Kommer ni ihåg det? Skvortsov rodnade av ilska och vände sig med vämjelse bort från trashanken. : sot — Det är skurkaktigt, det är vad det är, min gunstig herre! skrek han vredgat. Det är bedrägeri, Jag skall jävlar i min själ sätta fast er. Det kan väl hända att ni är fattig och svulten, men för den skull har ni väl ingen rätt att ljuga en. så där fräckt och samvetslöst mitt upp i ansiktet! . Trashanken höll sig krampaktigt i dörrhandtaget och rådvill som en tjuv som blivit tagen på bar gär- ning glodde han inåt teamburen. fo Jag... jag lju...ger inte, 'muralade han. Jag kan visa papper :på det. s ” — Vem kommer att tro på er? jag förstår er 'så väl, men... vad ska man ta sig till? vs oso. — Ta sig till? Ni frågar vad man ska ta sig till? skrek Skvortsov och gick tätt inpå honom. Arbeta! Det är vad man ska! Man ska arbeta! — Arbeta... Det begriper väl jag med, men" var ska jag få tag på något arbete? . MT — Struntprat! Ni är ung och frisk och stark, nog skulle väl ni kunna få ett jobb om ni bara iddes. Men ni är en lat och bortskämd suput! Ni stinker ju brännvin som den värsta krog! Ni. är förljugen och förstörd ända in i märgen och duger inte till annat än att tigga och ljuga! Och om ni nånsin skul- le nedlåta er till att ta ett arbete, då skulle ni ta ett på kontor eller vid nån rysk kör eller vid en rou- lett, där ni inte behöver göra nåt för att tjäna pengar! För inte pas- sar det väl er att kroppsarbeta? Gårdskarl eller fabriksarbetare, det kan ni ju inte bli, Ni har ju pre- tentioner! =>. ” — Men herregud så ni resone- rar, sa tiggaren med ett bittert 1e- ende, Var skulle jag få ett kropps- arbete? Som expedit är jag redan för gammal, för i affär måste man börja som barn, och som gårds- karl tar ingen emot mig och det gör de inte på fabrikerna heller, för där måste man kunna ett hantverk och jag, jag kan ingenting. — Prat! Ni”hittar jämt på un- danflykter"! För inte skulle det väl Passa er att hugga ved till exem- pel! : — Jag skulle inte säga nej, men nuförtiden går ju till och med rik- fortsatte Skvortsov indi; Att utnyttja ens sociala medkänsla för byskollärare och studertet det är nedrigt, skurkaktigt, igt! Det tiga vedhuggare arb — Kunde jag väl tro! Sådär re- sonerar alla slöfockar. Men jag ska är upprörande! Skvortsov var mycket uppbragt och gick skoningslöst tillrätta ned tiggaren. Med sina fräcka lögner hade den där trashanken väckt hans avsky och vämjelse, sårat allt det som han, Skvortscv, älskade "och värderade hos sig själv: hjär- vanliga bänk I p och samtalar, varvid Lilja säger: — Du Olofsson, då va tråkigt att hustra din dog. >= Vafalls? undrar Olofsson. — Jo, då va tråkigt att du mis- tat hustru din, . — Jag hör int va du säjer! -— Ja säjer att då va tråkigt att du måst begrava hustru din! hojtar Lilja. — "Tja, säger Olofsson — då va fällt int annat å göra. Ho dog tats värme och godhet, medlidande med dem som var fattiga och be- tryckta: med sin lögn, detta atten- i ge er ett erbjudande, jag. Vill ni hugga ved åt mig? . — Nådåså. Då ska vi se. Ut- märkt. Bra. Vi får väl se! .. > Iote utan skadeglädje gnuggade Skvortsov bänderna och skyndade sig att kalla på kokerskan. | — Olga, sade han till henne, vi- sa den här herrn vägen till ved- skjulet och låt honom. hugga ved Lt mot all barmhärtighet, hade Trachanken ryckte på axlarna som om han var sörbryllad och lommade makligt iväg bakom ko- kerskan, På hans gång märktes det, att han inte gått med på att hugga ved för att han var hungrig och ville tjäna pengar utan helt enkelt av någon sorts skamkänsla, liksom för att hålla ord. Det märktes ock- så, att hän var mycket försvagad av brännvin, "att han var'sjuklig och att han inte kände minsta bö- jelse för att arbeta. . - ' Skvortsov skyndade in i matsa- len, Därifrån kunde han genom fönstren, som vette ut mot gården, se vedskjulet och allt som hände på. gården utanför, : Där han stod vid fönstret, såg han hur köksan och trashanken "kom ut”genom köksingången och gick över gårds- planens' lortiga snö bort mot skju- let; Olga putade 'med' armbågarna och kastade ilskna blickar på sin följeslagare, I sin ilska slängde hon upp dörren med en skräll, = c ” '— Antagligen störde vi käringen mitt i kaffet, tänkte. Skvortsov. En sån otäcking! . ' en : Sen såg han hur bluffläraren och bluffstudenten satte sig på hugg- kubben, stödde sitt rödkindade hu- vud mot knytnävarna och grubb- lade på någonting. Käringen släng- de till honom eh yxa, som hamna- de vid hans fötter, och spottade ils- ket, och av hennes läpputtryck att döma hade hon börjat skälla, Tras- hanken tog makligt upp en knagge, placerade den på kubben och högg försiktigt yxan i den, Knaggen hop- pade till och föll. Trashanken tog upp den igen, blåste i sina frusna händer och högg en gång till med sådan försiktighet som om han var rädd för att yxan skulle ta i ga- loschen eller hugga, fingrarna av honom, Knaggen trillade igen. Skvortsov vrede hade redan lagt sig, Han började till och med skäm- mas en smula över att ha tvingat en karl som var bortskämd, full och kanske till och med sjuk att jobba så hårt i kylan. Iskötsam, sup inte 'och — Det är till er igen! . ter, dyster och tystlåten: han knap- past rörde vid möblerna, gick bara och hängde med huvudét bakom flyttlassen och försökte inte ens ge sken av att arbeta utan skakade av köld och blev helt förlägen när kuskarna gjorde sig lustiga över hans sysslolöshet, hans orkeslöshet och trasiga herremansrock, Efter flyttningen kallade Skvortsov' ho- nom till sig. oe vs stt ".— Jag märker att mins” förma- ningar har fallit i god jord, sade han och gav honom en hel rubel. Här har ni för arbetét, Jag ser att ni är nykter och att ni inte är rädd för att ta i: Vad heter: ni egentli- — Lusjkov. Yes en — Nu kan jag rekommendera er - till ett annat arbete, Lusjkov. Ett renligare arbete, Kan ni skriva? — Jå, herrn. Le = Då skall ni ta det här brevet, och i morgon beger ni er till en vän till mig så får ni koncept som behöver renskrivas, Var flitig och glöm inté bort vad jag sagt. Farväl! , 'Skvortsov: var mycket ,belåten med att ha lyckats återföra en ur- spårad till dygdens smala stig: han klappade Lusjkov vänligt på axeln, : räckte honom till och med handen, Lusjkov tog brevet, gick och kom aldrig mer tillbaka till gården, -Det ' gick..et' par 'år. Men' när Skvortsov "vid "ett tillfälle 'stod :H framför biljettluckan på en teater och skulle betala biljetten, upp= täckte han bredvid $ig i den andra kön en'liten karl med fårskinns- krage och lurvig sälskinnsmössa, Den "lille mannen bad blygt om en biljett till galleriet. ;Han bétalä- de med femkopekslantar av koppar, — Men är det inte Lusjkov? så- de Skvortsov, som I der lille rhan= nen länt igen sin forne vedhug- gare, Hur står det till? Vad gör ni nu för tiden?. Går. det som det skaf nos se ta — Tack bra... Ja, jag arbetar hos en notarie numera och tjänar 35 rubel vo dsa Da = Men herregud, det är ju stor-- ertat! Jag är verkligen glad å era vägnar, Mycket, mycket glad, Lusj.=' kov!- För på något sätt är ni ju liksom min gudson; kan man säga, Det var ju jag som 'gav er den där skuffen i rätt riktning. Kom= mer ni ihåg hur jag gick tillrätta med er,'va! Då var det nästan så : ni sjönk genom jorden, Men tack, min vän,” för” att” ri inte ' glömde mina förmaningar, at .— Ni skall själv ha tack, sade Lusjkov. För om jag inte' hade kommit till er så tror jag att jag fortfarande skulle kalla mig för lärare eller student. Ni räddade mig ni. fick" mig att stiga upp ur min grav. — Det över. — Tack för era goda förmanin- gar och tack för arbetet nå gav mig. Ni talade utomordentligt den där gången. Jag är tack skyldig både er och er kokerska, Gud be= vare denna godhjärtade, ädla kvin= na,: Vad ni talade utomordentligt ” den där gången, Det är klart att jag är mycket tacksam för det, det kommer jag att vara till min sista stund... Men den som verkligen räddade mig, det var I alla fall er kokerska Olga. — Olga! Hurså? SS — Jo, när jag kom till er för att hugga ved så satte hon igång i den här stilen: "A; du din fyllkaja! Din förbannade karlslok! Din fördömda, är jag väldigt, väldigt glad ” — Äsch strunt, låt honom... tänkte han och gick ut ur matsas len och in' i arbetsrummet, Det är ju för hans eget bästa jag låter honom göra det, En timme senare visade sig Olga i dörröppni och meddelade, att förtappade karl!” Sen satte hon sig mitt emot mig och hon var så led sen och hon såg mig rakt in i ögo- nen och grät: ”Men du är en stac- kars olycklig människa, Du har in- gen glädje i denna världen och £ den andra kommer du att brinna veden redan var färdighuggen. > — Här, sa Skvortsov, ge honom en halvrubel. Om han har lust kan han komma tillbaka och hugga ved den första... Nog ska det finnas arbete alltid. . . Den första uppenbarede sig tras- ill, fast han knappt kunde stå på benen. Efter det dök han gans- ka ofta upp på gården och varje gång sanns det något arbete åt ho- nom: än. fick han skotta snö, än göra i ordning i skjulet, än piska mattor och madrasse”. Varje gång fick han en 20—40 kopek för sitt arbete, och en. gång fick han till och "med "ett par gamla byxor. ' När Skvortsov skulle flytta till en annat våning anställde han ho- nom att hjälpa till med att embal-' tera och transportera möblerna. Vid hanken och förtjänade en halvru- hk detta tillfälle var trashanken nyk- | - i helvetets eld, din fyllehund! Din stackare!” Och så vidare i den sti- len, ni vet, Jag kan inte beskriva," bur hon kämpade och grät för min skull. Men det viktigaste av allt — hon högg veden åt mig! Herrn! Inte så mycket som en vedknagge har jag huggit åt er — det var on som gjorde alltihop! Varför hon räddade mig och varför jag förändrades av att se henne och varför jag slutade dricka — det kan jag inte förklara. Jag vet bara, att hennes ord och ädla gärningar framkallade den där förändringen I . milt sinne, hon förbättrade mig och det är någonting som jag aldrig ska glömma, Men nu ska pjäsen visst börja, för klockan ringer. Lusjkov "bugade sig och begav sig tll galleriet. : Översättning: Victor Bohm ' och Hans Björkeg. va, LAHOLMS TIDNING i > tidningen för sydhallänningar gi s Ne ta c - aa ” . N 7? 4 . . . rå ? | Vv > A AAAAANA ARN MAAS ASSA MOA ÄDSDAADA. MAAAARAA AAA MA AD ASS AANAAP IDAG RAMAR Aon ASA AAA AMA ARA AA RAA MA AR MK RAA NYESTISET
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.