Me välde. vt - Lördagen den I rikansk sd. yr 1 är avslut: | och deras: Partier” 'reludierna inför höstens ame- emot: tullskydd.. som krävdes av trin: i-.norr. Under den- de, 'sekonderna har lämnat ringen, "bildlikt talat, och de två stora par« terna gör sig redo att möta väl- ”Jjarskarorna den 8 november. De- mokraterna var först ur.startgro= . - Parna med nomineringen av se- Ratorerna John Kennedy och Lyn=" "don" Johnson till partiets "baner så förare, Toch med republikaner- . "nas nu avslutade partikonvent i Chicago ä är .slutkvartetten klar; de. 'mokraterna får som väntat 'ta sig '" an vicepresident Richard ' "Nixon, assisterad av USA:s ständige FN- "delegat Henry Cabot Lodge, ; :t Det betyder att de fyra huvud. d figurerna hämtas ur en grupp som = hög grad fått sin politiska skol-' ning i den amerikanska .kongres-' sen, De' fyra kandidaterna har "4 samlat erfarenheter under sam> Mmanlagt inte mindre än 55. år 4 senaten "och ' representanthusets Räknar i man dessutom Nixons”. näs pet, "ordföranden får rösta endas Beslut där lika röstetal uppstått — kommer kvartetten upp; i.63: år. - Ändock är det en ovanligt ung= : , domlig samling. politiker som den= ” +'na gång aspirerar på landets: båda : t högsta valda ämbåéten, Cabot Lod>- ne ; Ee är den äldste av de fyra med Ber han faktiskt yngre ut ä än såväl” måste "båda partierna Väd alla 4 grupper och slåg - sina "58 år — men enligt många -- 1 stöddes också. av. väljarmajoriteten ". gönskaliten, Anlédriingen ärgivets S vis att under ett tvåparti-. -=system : an vunnit. till na period stod det "demokratiska partiet. också 'på slavägarnas sida, Under åren 1800—60' var demo- ”kraterna "framgångsrika. i, 12 av 15 presidentval, ,. Inbördeskriget '-vände på bladet och Grover Cle- :veland,var.den enda demokratiske rp ésidenten mellan '1860 och 1900. Woodrow. Wilson. 1912—20, Frank- 1 'D Roosevelt och Harry" "Tru- man 1932-52 är "de tre demokra- i Vita Huset under, 1900- talet. "Det demokratiska Partiet domi- Rerar: fortfarande: i södern, även "öm, president Eisenhower,.i' valen” 1952 .och 1956 erövrade, majorite- "ten i i flera av "sydstaterna. Partiet” städernas! - gen” "fack demokraterna" betraktades tidlga] "re som i olationister; men "inte i högre grad ä än republikanerna från! fan i mellanvästern." . "Det republikanska partiet” 'grun-. . dades :1854, "främst. för att motar-; beta ”slaveriets "utbredning i För. "re renta "Staterna, ' Partiet. uppstod st i Michigan och Wisconsin, ch vann -majoritét. ide Jagstifs/ rsamlingårna denna stat hängare bland jordbrukarna, men! ide: industrialiserade ; staterna i nisslyckade: försök gjorts att bilda; ett tredje . eller ett fjärde "parti. Om de: principer ; "som 'företrättsi av -någon ' av - dessa .nybildningarl sold - På ytan. Aer på Hjupet? å "Huset på hälleberget. "Det Som. vi: alla vet, talade Jesus tog tid! Det var tidsödande, att ta undan sanden och att hugga och: spränga i klippan till dess han fått en god grund: att lägga huset. på. Och: det huset blev kanske icke”? så stort och icke så vackert. att se på som ”det.an= dra och gav inte byggaren 'myc- ket "beröm "av "dem; som , gingo förbi. Dt tänkte väl inte på, var "det bygget gick så lång- från byggnadsplatsen. Vi min- nas; mannen, som skulle bygga ett torn 'men. aldrig fick det fär- digt, -därför. att: han försummat kostnadsberäkningen . eller ' hur Jesus..talar:.om sig själv som en hörnsten, ' på vilken hela bygg- naden: vilar; och i, dagens predi- kotext 'ha:vi hans avslutning på | för an: Huset på sanden hälleberget. Man ermans- 'eller VE o från Nasa- rett. Med: "denna: liknelse" vill Je> OSS: något. om: kristen- samt. Men det blev ett hus, som gåv gott" skydd”. år vilka « oväder djupet, en kristendom; som är väl grundad, Man nöjer sig icke med' att endast lyssna 'och .för tillfället" känna .. sig upplyftad och uppvärmd” och gripen.' Nej, man-hör ordet och känner med smärta: ”Sådan' är jag "icke, men sådan borde jag vara!” Det blir en kamp och ett arbete i ens in- re, Man vet, att man alltid 'bör gå längre” och "bli ännu" bättre. Man: vill alltid lyda” det, man vet vara Guds vilja och göra det set på sanden. "Det blev rdigt, . sty man n hoppade fullständigt, inte blott. när. det e> "kunde ju inte veta | passar ens själviska” jag. ” j byggt. arbetar ärligt 'på att förlåta an- dra 'och" frukta och- älska 'Gud över -allting. Ju: längre «+ man - | kommer på den vägen, ju mer känner' man, att' man.. : behöver Guds hjälp och 'ju'trägnare blir man i 'bönen'och i Jesu efterföl- jelse, :. Och 7 ju mer: man lyder]: Guds "vilja > "och ; gör efter Jesu ord, ju tryggare. blir "man i li- '| vets" alal: skifte .. Jesus imenar, att den som” gör efter, hans ord och" tar:sin? kristendom på sall- var, "han likn. ar” "den förståndige mannen,” hälleberget: 28 Provet," den" byggmästaren? man” åriske rent;av tackar pre- Så: kom. ovädr et: it ta, "han stod. emot, y ; iknat j efter. regn: kommer sol. I tro på hö "vackert ” väder" pen mot frestelser: och segrade ligen "endera av. de två stora" pars tierna””ad ” dem” och övej r "aoard Underiöö0et letsförs+ id ta hälft samlades det kring prins» ” ” cipen "om fri handel till förmån för "Jordbruksstaterna 1 södern; LOCK UR z : NPRESSENA KOMMUNISTERNA I VÄRM-' [LAND rustar. sig denna gåhg "fö friksdagsmannavalet! med större till- Hörsikt & än vanligt; man tror sig ha n rejäl chans att placera en av de dr itrogna: på Helgeandsholmen, kon- Handeletid. tagit « blir fö två stora, 'vål ändå inte vera att det inom! hela valdistriktet” inte finns andra: sort också kan uppvisa lika final Papper: Men dessa hugade speku- länter är säkerligen inte präster; här ligger. korimunistén” Hectors! verkliga: styrka. > Mota en Den. kommunistiska våldsideolo-- lelen skall... kamoufleras bakom” prästmannens- svarta kaftari, den” kristna: kärlekslärans' förkunnelse. skall : tjäna” som .lockbete för att samla röster, "till det parti som förs svarat ” boldbadet " i - -Ungern. Men bockfoten "under kaftanen Dp gar synas; "menar HT. I - lelstidni (fp), » Därför måste den utvalde. — den som: får. förtroendet att stå "högst på partiets lista" — Ka alldeles]: 7. särskilda" kvalifikationer, och man |: har stannat för pastor Sven Hec- ' tor. 1 Charlottenberg. , ; i "Han är inte nyfrälst i hågot av= seende, Pastor Hector har - varit kommunist lika länge som han va- rit komminister: joch det är 1 över tjugo år. Dessutom har han andra . kvalifikationer:. under finska vin- terkriget. framträdde han som' en entusiastisk försvarare av Sovjets våldsdåd, "och på senare år har han: "varit en aktiv medlem av 'det 'ådet bh dessutom arbetat inom den sk fredskommittén, « Naturligtvis är detta "meriter som inte någon ambitiös kommu- nistisk partistyrelse kan stå kall- . sinnig inför, men så väl kan det fr I :antikaffären. Kunden: — Nej, nu går det för långt. Attahundra för den där pjäsen. Då jag var inne för ett par vec- kor sen kostade den femhundra- femtio. -— Men löner och materiel har] stiglt betydligt sedan dess. att — Är det sant att Jonsson ska gifta sig? Jag. trodde det bara var en sommarflirt. : — Det trodde Jonsson också.-> Har aldrig någon flicka var kär i dej, "Janne? — Nej jag har aldrig haft råd « affa' mej bil. 'mer. än "en fjärdedel av alla dödsolyckor I i trafiken drabbar. : - personer över 60 års ålder? +: > ; Med stigande ålder sjunker "rörlighet, och 'reok- "tionsförmåga. Det kan, vara svårt alt erkänna; Men självbevarelsedriften kräver 'att mon n, med-, » ger det och onpassar s sio därefter, , ..- Hostel: särskilt de äldre fot” : gängarna ofta råkar mycket illa ut i. Ira: "fiken? -"- : Av de "människor äldre: än e0' år som "dödas i it trofiken är nöra. 40./ fotgängare: Alt korsa :] > en körbana kan vara livsforligt. Det gäller att 4 se sig för! Använd övergångsställen! serna fäste, Mor att'en trafikolycka nästan alltid är riskablare för äldre ö ön för yngre? Om en äldre person råkar ut för en. kroppssko- SY . da, ett benbrott t.ex., så kon följderna bli mycket högre åldern är; desto'större är i” h de komplikal; ödesdigra. Ju risken för I och lång sjukhusvistelse. Ovanstående är hämtat ur en liten trevligt och instruktivt illustrerad trycksak från NTF som heter ” "Några regler att gå | efter för de äldre i trafiken”. Den lilla skriften har tillkommit samråd med Socialstyrelsen: I korta, lättfattliga punkter £05 -, m är av vikt för de äldre trafikanterna att vöta för. att klara s sig helskinnade på gator och väga? > olsen har anmödat" samtliga socialnämnder- att "dela: Å saken: bland ålderdomshemmens klientel och till pen- onärerna I övrigt kommer NTF och trafiksäkerhetskommit- kerlig n' ket hälsosamma” läsning. kom inte upp i brådrasket. Det | - 3 | bänd:-med den stegrade'inflyttnin- om: byggde "ett .hus, ' Gud tog kan frejdigt upp kam-|- " Ty han” är min fasta borg. ferna, landet runt att ombesör ja distributionen ar "denna säs" « Bör, landsbygden - "avfolkas? . Denna fråga är ingalunda enbart en -landsbygdsfråga.. Den måste ses och besvaras ur såväl städer- nas; landskommunernas som hela statssamhällets synpunkt. Ma BEKYMMERSAMT' ' FÖR STÄDERNA : I Som "ovan påvisats är "det 'se- naste decenniets extraordinära in- flyttning till städerna orsakad av en ensidigt på stadsnäringarna in- riktad politik för "full sysselsätt- ning”.' Arbetstillfällen för de ny- inflyttade håva sålunda i allmän- het erbjudit sig, trots att nykom- lingarna som "regel saknat spe- ciell yrkesutbildning och ej tidi- gare tillhört . fackförening inom stadsnäringarna, . Icke ” desto mindre är denna häftiga” befolkningstillväxt ; ge- nom landsbygdstillskott ingalunda önskvärd - "ur städernas synpunkt. Även : om de. nyinflyttade från början: - lyckas erhålla. arbete — vanligen. som grovarbetare. — så består möjligheten av arbetslöshet och, att de som senast anställda och:. ické yrkeskunniga i. första hand friställas. Inflyttningen kom- mer t.så fall, att för staden inne- bära -ett. ökat antal socialfall; - Såväl. arbetslösa som framför allt den från landsbygden inflyt- tande ungdomen — karaktärsmäs- ' sigt -: omogen. .. och stadsmässigt : oerfaren .— utgöra gynnsamma- ste jordmån för ökad brottslighet. - Den. mest i "ögonen fallande av de.-med den häftiga invandringen förbundna. olägenheterna för. stä- derna, har varit och är den svår- bemästrade " bostadsbristen, som på sina håll övergått i bostadsnöd. .X Jämsides därmed löpa -de på- frestningar, 'som stadens »kommu- är det att "staden ”för- yanläg; gningar och-ny- investéringar,” - som ;. 1; en ” annan Konjunktur' bliva betung: nde: , sa "Till: dessa - : mera omedelbara svårigheter :' addera” sig: riskerna för framtida sådana. Tidigare eko- nomiska .kriser. inom stadsnäring- arna ha ,ju ofta ställt: städernas ekonomi: "på: hårdaste .prov: .Sam- tidigt som företagens och. de an- ställdas 'skattekraft' smultit bort, ha sögialkraven på stadens kassor ökat "intensivt.."Ju' mera städerna växa, "desto större bli:sen” gång svårighetern: ågon garanti" mot sädana :Krisef': gives. icke. Visser- "| ligen: har den:nu rådande svenska högkonjunkturen visat. sig excep- tionellt "långvarig.. Man. kan' dock icke. värja "sig. gentemot uppfatt- ;f ningen;-att den-i åtskilligt "är nå- t got, aven 'konstpr dukt oc annat än'stötsäk :. Städernas svårigheter" i. sam gen —' omedelbara ' och framtida : särskilt > prononcerade: i landets ”; största : mottaga de största kontingenter- Då: eh landsbygdsfamilj. lämnar sitf hemman i.:byn och utan efter- trädare , lägger | det öde, så är "detta: erfarenhetsmässtgt . inled- ningen till ej blott den byns utan också : angränsande bysamhällens I upplösning och död. En form här- av ""är den,:då ungdomen — de som 'en gång skulle ärva hemma- nen —- flyttar från de åldrande föräldrarna, - Aterflyttning och återupptagande av jordbruken:är möjlig men icke utan. vidare tro- lig: För landsbygdskommunerna blir : "sådan ' avfolkning. och . öde- läggelse- ett. problem av allvarli- gaste natur. Det kan gälla kom- munens liv. > Avfolkning vens "verkningar för "| kommunens del begränsa sig icke blott till det” minskade skatteun- derlaget, "som föranleder stegrade skattesatser och i sin tur eggar till avflyttning. Det minskade be- folkningstalet "betyder även att redan existerande kommunala an- läggningar. bliva' överdimensione- "[rade"och för den kvarlevande be- folkningen. oproportionerligt dyra i drift och underhåll. Ebbande be- folkningstal. " och : kassaresurser utesluta : samtidigt annars önsk- värd" utveckling O.8.Va or LEVANDE LANDSBYGD ETT: ' STATSSAMHÄLLELIGT . Mi : INTRESSE : Den sotialdemokratiske "jord- bruksministern” Linders "sade en gång ”att i alla tider och för alla kulturfolk "ha frågorna om jord - till folket och betryggande åtgär- ”Likvål föll: icke" huset omkull, ty det « var. grundat på hälleber: get.” Det ä är: icke nog med att ba- "ira ha ett hus, .Man måste ha ett 't hus,' som håller i storm « och O- väder. Det är inte nog med en kris- tendom kur soin helst. Mari må- ste ha en sa endom, som håller i liv -och död. ön : så ” SJag kan trygg vid Herren i vild " Så i'glädje som i sorg, Medan tidens .stunder- ila, . "Han min starkhets klippa är . . Trygg I mitt hus jag bygger där”. Amen. to Rättvisa åt landsbyg av Fr, Bondestam der för den jordbrukande befolk- ningens . bevarande -wvarit av grundläggande betydelse för na- tionens lycka och bestånd”, "Att så är förhållandet tordé väl knappast någon av de svenskar bestrida, som genomlevt de båda världskrigens ' mer eller' mindre hårda avspärrningar från världs- marknaden och sålunda varit helt beroende av 'det svenska Jjordbru- kets livsmedelsproduktlon.' En så. :; dan avspärrning kan när som helst träffa oss ännu en gång och | då är varje jordbrukare och även det minsta jordbruket en tillgång. Ty man bör-akta :sig för miss-1i:en taget'att betrakta småbruken som I relse betydelselösa för ' försörjningen, Visserligen ' är det storbruken, som täcka största delen av vege- tabiliebehovet, men motsatsen är fallet, vad animaliebehovet angår. | Även om man begränsar sig till de: allra minsta jordbruken d.v.s. de med åkerareal av högst.10 har, så bidraga dessa till vår försörj- ning med nära 45 & av mjölken, 40 Ze av köttet, 35 & av fläsket, drygt 60 && av”äggen och 20 96: av brödsäd, potatis och oljeväxter. Här . invändes antagligen, att leveransen : från dessa jordbruk, skulle kunna bli större, om man rationaliserade bort de minsta av dem och skapade s.k. ”bärkrafti- ga” jordbruk. Men är detta på- stående riktigt? De flesta av dessa s.k. ”icke bärkraftiga” med liten ' åkerareal torde ligga i bysamhäl- len i... landsbygdskommunernas ; . glesbygder: områden. där varken ' . markbeskaffenheten eller terräng- förhållandena tillåta slättbygder- nas åkervidder och högmekanise- rade brukningsmetoder, Även en mycket begränsad areal ger där- för ägaren fullt upp med arbete, En till nuvarande lantarbetarelöön årsanställd - arbetare kan icke på en sådan gård göra skäl för sin löön. Det blir fråga om inbördes hjälp byborna emellan eller dags- verken - från de minsta ägarna. Beroendet av 'varandra blir. ännu större ': vid inträffande sjukdom eller ölyckshändelser. Ett minskat invånareantal. i- byn kan vidare. påverka -kommunikationerna” med yttervärlden 'och.' ökar: den "alltid : tillstädesvarande -ensamheten, Då dessa: : glesbygder dessutom. ofta ligga i skogrika distrikt, där ar- betskraften är livligt efterfrågad såväl. sommär- som vintertid, bör all skrivbordsmässig ”bortrationa- lisering” förkastas. + RLF-tidningen skrev häro! ”genom intensifiering av produk: tionen: eller . genom Y sysselsät- ningsmöjlighet:' utanför - gården kan en jordbrukare många gånger försörja sig' och sin familj på en ganska liten” areal sänenolyckligt att fixera arealgränsen såväl Jupp” åt. som nedåt.” : : Domänstyrelse: s chef "är med i »fulla : sysgelsättningens"! heterna att skaffa för skogsbiu- : ket nödig arbetskraft bekymrad över att ”statsmakterna avse att till betydande del bortrationali-.' sera. . småbruken och enligt. rit- ningarna" göra bondehemmanen ” så stora genom reglering av jord- : och : skogsinnehav, att deras ”ar-«. betskraft ej kan utföra arbete ' utanför egen rågång”. Han tilläg-' ger: "Det större skogsbruket har .. j anledning att ta mycket allvarligt: på läget”, "Att det mindre jordbruket. f. n. Ber sin ägare dålig ersättning för sitt arbete har konstaterats . utredning av TLantbrukssty- av "bära Pomiska byrå. ägarna M få i gruppen 10—20 har skulle endast tjäna 72 &&, i grup- . ere har 60.96 och i gruppen i har 51.9 av avtalsmässigt beräknad ersättning, I den mån Man måst lita til lejd arbetskraft j fill avtalslön har ägarnas e gen I arbetsersättning i Motsvarande grad sjunkit. Som i de framhållits,. beror do; ! jordbrukets försämrade Yäntabil tet på den -—i trots av Viss pris. ' | kompensation för direkta produk. tionskostnader skatte: : och .kostnadstunga, som det fått via. kännas under den på stadsnäring. ' arna ensidigt inriktade Erlander. regimen. En ekonomisk kris inom stadsnäringarna kan t.o.m. tän- brukets relativa läge. ex. industriarbetarelönerna ' kom- ma att sjunka och lantarbetarlö- nen följa efter, ändras ju propor- tionerna omedelbart. Vare emellertid därmed huru som helst. Så länge det finnes någon, som anser sig kunna utan subventioner existera på ett små- så bör det tillåtas att existera och t.o.m. att återuppstå. . Under senare år har den brista ande arbetsglädjen hos stadsnä- diskuterad. - Månne icke'' denna ”brist: på ' arbetsglädje” hänger innerligt :.samiman med individens - tträngtan att."”bli sin egen", att få rå sig själv, att med intensifierad och "effektiv ansträngning "kunna nå högre" tillfredsställelseresultat "än genom arbete mot arbetslön. ' Denna trängtan är allmännelig: ' Jordbruket och mången gång det kas i och för sig förbättra jord- -. Skullt .t. ' bruk av s.k. icke bärkraftig typ. ” ringarnas 'anställda blivit livligt” > minsta, det ”icke bärkraftiga” är - j ekonomiskt "uppnåbart för . dem, som. ha djärvhet nog att taga värvad erfarenhet :'blir: . språnget till ”ett eget”. Efter. för- .. detta | småbruk ofta : språngbrädan till; ”bärkraftigt"” . ett större . I För vanligt. tänkande förefaller. underligt. att den regim det : mycket. icke: visat landsbygdens" hänsyn: till" de betydande svårig- - EFTERMÄLE TILL ”SMASTADSKVÄLL” kant. Laholm i radioprogrammet : under rubriken — Laholm bjuder på” sommarunderhållning” — och. enligt tidningspressen : var åhö- rarna nöjda, "programledaren Hil-' ding Pettersson från Sveriges ra- dio. var nöjd och allt var frid och fröjd 'och gamman! 'Emelertid hade det dock kommit in ”en katt- bland hermelinerna”, Sign. Ka i Hallandsposten skriver bl. sålunda: -För: att. fortsätta med det 'som inte var lokalt, så sjöng Aifhila Englund — " båstadsemest-' rande göteborgsfru — två saker bl.” a. Alfvéns ”Sommardofter” och det gjorde hon bra. Sedan kan man naturligtvis fråga sig, vad .Den 28 juli meaverkade som be- XY Laholms Tidnings "spalter står, alltid öppna för fri dis- | kussion under 'rubriken ”Brev från läsekretsen”. Skriv kort- fattat ned vad ni har på hjär- tat och skicka in det under :| adress Laholms » Tidning La- holm! Sa : : "Om Ni skriver åndår ibm måste namnsedel bifogas, som givetvis inte publiceras. lt AL .f aldrig. till "mera. . Emellertid: är - förhållandet det, att bland de som '' åfRT g i provade in fanns” flera' som ' ut." ” märkt väl hade försvarat sin plats i detta program, bl. ar en mycket skicklig : pianist, en lika- ledes skicklig dragspelare som mäter sig med de bästa i landet, en linist som lad hon'hade att göra i den laholmsi radiokvällen. Det verkade -sökt, och det var torftigt, att de vokala inslagen utgjordes av ett tomrum bortsett från kollektivet Laholms Manskör, som lät: oväntat fint i Ivar. Widéns ”Solelied”. Jag in- stämmer fullständigt med ”KäJji”. Man kan" också fråga, sig vad även Elisabeth Söderström hade i programmet att göra. Det var naturligtvis tacknämligt, att des- sa båda skönsjungande damer velat: ställa sig till förfogande, men dylik medverkan bör dock enligt min mening ske endast un- der sådan förutsättning, att det icke blir till förfång för lokala inslag 'av sång och musik i ett program av denna karaktär. Det- ta tycker jag. Hilding Pettersson borde kunnat inse då han utfor- mar sina program. Nu hade han genom ' tidningspressen anmodat dem som "ansåg 'sig ha förmåga att kunna spela sjunga eller be- rätta något roligt att komma till medborgarhuset några dagar fö- re utsändningen för att avlägga prov, varefter repelitioner skulle äga rum de två följande dagarna. Utom ' manskören, ' infann sig några stycken som dessutom fick uppgiva namn och adress, sedan ländsk folkmusik, samt en gam- sydhal- mal kvartettsängare som på ett ” mycket förnämligt ' sätt sjöng : ”Tallarnas: barr” av Ivar Widén, på sin tid organist i. Laholm. Det S hade varit fullt befogat, att samt- liga dessa, eller åtminstone några fått framträda, istället för att bara sättas åt sidan. Nu var det" endast manskören som ansågs "värdig". skall det ju även pratas en det, I detta fall blev såväl musiksäll- skapets '. som talesmän ganska väl tillgödösed- da i tidshänseende vilket man ju hade på känn. Man kan också fråga sig varför ingen represen-' tillverkningen här i staden” fick komma till tals. Den hade väl va- rit lämpligt, , att 'stadsföllmäkti' ges ordförande även berört detta; samtidigt som han talade om stadens mer eller mindre konsti: om pärlfisket som väl nu endast är ett. minne blott, kunde istället saklöst varit borta. Det laholmska radioprogrammet kunde varit både betydligt bättre och trivsammare än det blev, alldeles särskilt ar. lokal synpunkt sett, hördes emenertid herr Pettersson "OL... tant för den förnäma keramik- - I ett dylikt program -- lagaholmsspelens .. ga. konstverk. Programpunkten -” alltså
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.