— a . socialdemokra atin' ene , SAR ningen mellan de sex och de sju. tagit illa vid sig för jord dbruksministerns handlägg. ning av: RLF-skrivelsen ome LF-" tidningen anmält missnöje med"? + Bruksutredningens” "Vid riksdagsbehandlingen fö i. reslog .centerpartiet;. att ' små- "> förslag skulle följas och lämnade ock- så, viss marginal för penning- "Arbetet finner det helt: i:sin et: "och "högern" ville, "också : 'ha ordning att: skrivelsen över lämnats; till 1960 års jordbruks- utredning Mför .att-av utred-: Ä Det sånt: ätfade. är mgenting annat.ö än en upprepning av den: ständiga: förhalningstaktik" som 8. såg sin? N: ände utan: att ; proposi on hördes" a 'särskilda ;stödet' till småbruket; "kommer att -framläggäs vid? röts: riksdag”, :som det hette -jördbruksnärnndens ” N " lysts att en. agmedan "de om 'det; - förbättringar, men sti ckte sig inte ” så”. långt. som. till små- br uksutredningens för; slag.” N vilket: regeringen skött frågan. Organisationer hade' betraktat "småbruksutrednirigen; . som ett minium "och regel ring-' ens åtgärd att: efter: '6-årsöver- fö . ministern. att jordbruksutred- ” ningen, skall. fundera.på saken. Utredningens” - uppdrag: : "gäller e i fen: efter den - nu .sexårsperiodens £ ut. > gång, : och ” att "man id inte” kan i sen, borde han därför ha fram-; - hållit att denv'skulle! beharidlas ö lig förslag finnsall behövs. ingen. ytterligar Kodari Kartan ger "åtskilligt |; om ”hur 'sexstatsunionens "länder tack" vare 'sitt" samlade: läge 'har. bättre: förutsättningar” för .. sam- arbete än sjustatsområdets. Folk- la mängden. inom de sex (siffrorna finns: inlagda i vår illustration, sammanställd 'av: Svenska Bank- föreningen), är också nästan ex- akt. dubbelt så stör som hos de sju: Naturligtvis har det vidare sin betydelse att' de' sex är gan- ska jämnstarka”: medan Storbri- tannien, med större. invånarantal än då andra tillsammans. domi- nerar- starkt inom sjustatsonirå- det; Pe små tecknen som strötts in - kartbilden visar någrta av respektive länders viktigaste pro- dukter. Även i det sammanhang- et har de sex.ett förmånligt lä- ge: de , kompletterar : varandra . bra. Men säkert skulle en sam: lad 'västeuropeisk ' 'stormarknad » kunna ge, sina medlemmar ännu större fördelar, och många bedö- mare anser att en huvuduppgift bör, vara att förbereda broslag- MAMMA - att frun kikade i nyckelhålet! . : De satt. och tummade vå ”mat- sedeln. men. hade. inte ögon. för "någonting annat än varandra. - dej, sa han, — "Jag skulle kunna äta opp dej, så hon, -. > Önskas något att dr icka till? ansköt. servitören. en Jag skå be" att få några malkutor, - sa kunden i' .färghan- deln, och - det fick- han.” » "Efter tio. minuter kom han t: n- baka och ville ha flera malkulor. + När. han” strax därefter kom tillbaka "på nytt och ville.ha mal- kulor” frågade -färghandlaren:, systemet ytterst. kommer från Egyp- "ten torde sump= och ”gjut”-divina- tionen: i stället "söka sitt ursprung inom den andra, av den äldre Främ- Den «kallades där. bägårmantik och dess princip var att en tung- flytande materia" hälldes ven. lätt- jupt;- ytlig Allt detta han speciella betydelse. Den kun? "snart" "sagt" vårje -eller; romerskt; "salu- trollkarl eller spåkäring sig: : böndfångas: "Under; 1700- talet ombildades bi garmåntiké in. "till: konsten att”spå ;kalfesumj - fördelar : framför oljan : men: också: isa 'framför blyet. En nackdel-ha- + de det "emellertid: man kunde: inte . på: sammä "sätt se genom kaffet. som "kvar? på ""köppens botten tog: man tydoör av dess utseende, Kaffet skul- le vara berett. på ett särskilt sätt, indar och sol och, en liten "aning trött efter den långa roddturen från Gotska Sandön har på bilden filmfotögrafen Olle Carapi just anlänt till slutmålet vid Ragn- hildsborg : utanför ' Södertälje. Jag ékte” till.” Sandör för att göra en kortfilm med arbetsnamnet ”Desti- nations Gotska Sandön”, berättar Oile - :Carepi- Min avsikt var att ro fram och tillbaka - EN — Herrn tycks ha mycke mal. :— Nä, sa kunden, jag har bära en, men' det: är lögn att” jag kan träffa: den uslingen. - Frun: -—> Kanske Marie kan förklara hur det” kom sig, att jag” såg chauffören kyssa henne i kö- ket alldeles nyse? : Marie: - Jag tror inte det kunde gå till. på” annat sätt, än då jag affe spår tvenne unga frunlingmets öden”. Mål-. ning av: Per, -Hillerström. . | | stämmelse. t | spådde” vid Lä | helst "bryggt i' pumpa. Det skulle vara klarat med ålskinn, som be- retts under speciella riter. Det mås- te. ”läsas” , över 'det, . signas,. slås korstecken . både över pumpan och koppen. Det måste stå vissa minu- ter för att sjunka. Sedan" skulle helst första klunken drickas av frå: gepersonen, därefter resten av 'spå- käringen. Drickandet måste ske med största försiktighet .så att sumpen inte rördes upp. " Sedan gällde det att läsa "vad sumz- pen betydde," Det bildades' gärna vissa figurer, i grumset, särskilt när de sista, dropparna gled ner mot. ; spåkoppens spetsiga botten, Huvud- figurerna var de antydda fyra från oljemantiken: ”+trädet,”., mannen, kvinrian och huset; Om det. bilda- des en liten 'ränna eller ”pil” i-sum- pen åt något: håll var detta en vik- tig. väderstrecksz "och dateringsbe- .:.' Koppen orienterades nämligen". efter örat,. som; ibland kunde betyda öster,' ibland :kom- et passrosehs norr, Efter det oriente- rades sedan de övriga himmelsrikt- ningarna; vilka inte alltid bära be- I tydde geografiska” väderstreck: utan också därmed- magiskt! förknippade : omständigheter — ungefär som man .tar tydor. av.gökropen.. Norr: sorg, "| död; "söder; brand; eld, värma; ös-" ycka,” soluppgång, : begynnel= jä: fullks ande, rikedom, sJarna So cha' Ländsbygdsindustri? hejdar icke "gtadsnäringarna, Hai vårtid genomlevt. en exceptionellt lån varig 'högkonjunktur, "som : Sveriges del' genom 'Erlanderregi- gimens - "åtgöranden 'accentuerats till en ”överkonjunktur”. Denna högkonjunktur "synes : hos ” dagens]j, svenskar '—' icke minst jordbruk- givit "upphov till 'en industriell + utvecklingsoptimism och motsvarande misstro till jord- bruksnäringeng framtid." För "att hålla landsbygdens kommuner vid liv Kar man därför ivrigt pläde- rat för "en industrialisering, av landsbygde « Uppenbart är; att en sådan i dustrialisering "icke: skulle "hejda småbruksdöden. - Mera tänkbart är, att industrien-"”in på knutar- na skulle kunna, jranleda ytter- len sådan... +". - heller. i' avfolkningshänse- ende torde 'man-för landskommu- nernas: del. ha. anledning hoppas på allmän lättnad och odelat goda resultat... Det primära skälet här- för. är "naturligtvis den begrän- sade tillgången på industrier, som kunna- förläggas på landsbygden. Belysande äro de uppenbara svå- righeterna för landsbygden, : att hos sig 'kvarhålla -ens' de för byg- den. naturliga induetrierna i form sågar, snickerifabriker' etc. även dessa lant- och skogsbrukets egna förädlingsindustrier.” dragas,. som det förefaller ;oemotständligt till” städerna: / ” Har man "då" anleäning: att hos andra industrier: förutsätta större intresse. för en ländsflyttning? . 'Vad redan: existerande, i'staden bofasta företag angår; så här det ju: hänt, att. sådana: flyttat! och t.o.m. ut på landet. -Detta.är dock ingen Vvardagsföreteelse, .; : vilket icke är .undei då man 'betän- ker-med hurä stark band, "de äro fästa vid staden. Först och främst ärju "stadens" 10kalisering dit; där den nu ligger;"öch den industriella köncentrationen- dit:icke-ett:verk av: slumpen; -För det- andra erbju- der: ju det kanske genom seklerna uppbyggda -och genomörganisera- vinna : | var mamsell Ulrica Arwidsson; som de ' stadssamhället! fördelar, "som den klade landsbygden: icke kan giva r' det! tredje 'bindes adsind en": på det” hårdaste ) i'Stock-: holm - i: Gustav > H:s dagar." Honi spådde: halva: hovet, även :konun-! gen själv, i sitt lilla kyffe, en falu-I Itöd timmerkofa av Fjällgatstyp, med; ett'rum, ett köl ed jordgolv och. låga taket... Hon använde som näs-; tan alltid sker sump I samband medi kortuppläggning" och sumpens:fyra' kortens fyra ' färger, . : från örat räknat åter av de:klädda; korten: ”plus, esset... i Om; sump , ochi ; | stjärna såde- samma "sak var: det s kert, - Å ” Mamsell Arwidsson spådde Arm felt, : kungagunstlingen, och ; hans olyckliga älskårinna Magdalena Ru- höld." Hon i många Ir, genom gjorda anläggningsinvéster I V' ringar; genom sin i staden bosatta arbetarestam. etc. etc SAterstå då företag, som nygrun- -da$! Tillgången-på sådana:är-dock niycket, begränsad:; Den -industri- ju av allt :att döma för länge" 'se- dän' kulminerat. "Just. nu" är. de dessutom . genom 'kreditrestriktio- ner "o.s.v: svårt att. skaffa igt " Då och :'d grundas: dock nya företag; men en företagare förläg- ger. icke sin yerksamhet' hit "eller dit av känsloskäl eller för-ett ho- nom så främmande syfte. som. att hejda: landsbygdens -' avfolkning. Bestämmande .blir en kallt. ekono- nomisk-kalkyl.' Huru är:läget ur råvaru- och avsättningssynpunkt ? av: samtidens brev och betraktades med vördnad av: personer som riks- kansleren Johan Gabriel Oxenstier- na, generalamiralen . Ehrenswärd, ”storvisiren” baron Reuterholm och andra. Den gång hon spådde: Gus-. oå= | tav, II själv skall. hon inträngande ha varnat monarken dels för att gå på ”teaterspektakel,' dels och fram- för allt för en man i röd väst, den förste efter det han lämnat henne, Kungen mötte honom "på ' Norrbro —'det'var den unge greve Ribbing. Att. sammanträffandet' artade "sig konstigt. är" givet." Det visade .sig också mycket: riktigt att Ribbing var en" av" huvudkonspiratörerna bakom " mordet: vid den beryktade operamaskeraden, - > v : Mamsell Arwidsson gick vanligen under namnet ? ”eaffe-sibyllan”, och det sägs -—' med rätt eller” orätt — att hennes konst deklinerade och att hon mer 'eller mindre lade her sin rörelse, i sarnband : med den eftergustavianska:-tidens oerhört im-- 4 | populära kaffeförbud med åtföljande beslag, Det fanns emellertid många andra kungliga spåkäringar:som vid sidan (av. kort > begagnade. sig ' av kaffesump. Dit skall: ha' hört Ma- dame Lenormand,.som med :' hjälp av en starkt reducerad lek special-' kort spådde Napoleon och lär ha förutsagt såväl hans uppsving, hans lysande segrar och hans erövringar olyckor" 1812) och hans . slutliga, ohjälpliga fall. : Numera : har sumpdivinationen kommit mer eller mindre ur modet. café eller” elektriska tryckkokare. Det skall vara blekingepumpa och klarskinn till, helst kokning över gammaldags härd med vedpinnar i kors under:och en trefot av ros- tigt järn som den i botten sotiga kopparpannan står på. 7 Äke Ohlmarks - PRENUMERERA ' - Lille? Otto" har fallit ner från) ett » träd, En förbigående herre stannar. och säger: -— Slog du dig illa; cå du föll, lille "vän? . . Lihe Otto -(sny ftande); nn —' Nej;. inte då jag Höll, men «kom. ner.: - så Fn I Bububu, snyftade unga frun. Nu reser jag ifrån dig. Jag Teser hem till mamma. — Gör det, svarade knölen. Och medan du ändå är där, så kan du be-henne lära dig laga mat och bädda sängar ordentligt. än som ock året för hans' begynnande Systemet lämpar: sig inte: för nes- - tioner? Kraft? Tomt-, vatten-, -bostadstillgång? .Arbets- kraft ; "och » arbetskraftsreserv? Kommunalå skatter" och -kommu- nens ekonomiska: ställning ? -. So- ciala förhållanden etc; ete:”öcs .: Därmed -" är: också en antydan given, att. kommun sällan: fär; en industri gratis. Här :råder" en skarp konkurrens mellan: samhäl- leligheterna.” För den nygrundan- de företagaren är lämpligheten ur för ggningssynpunkt ej: allena avgörande. ; Den ' vanliga 'är, ' att han därutöver ställer krav på eko- nomiska uppoffringar från kom- munens sida i form av tormtmärk, vatten, -.avlopp, bostadsbyggnader o.s.v. Kommunala initiativ, spekti- lativa investeringar bli förutsätt- ning för. ditflyttningen! Från bö jan bindes företagets ekonörni | kommunens ,. samman. Detta. är olyckligt, ' då , förbindelsen ofta föranleder kommunen att vid-eko- nomiska 'svårigheter" för företåget "kasta goda penningar. efter. de dåliga”. Och är det icke' så; att i konkurrensen 'om > industrier". stä- derna ha förtur: och att den rela- tivt fattiga landsbygdskommunen blir-sparven i tranedansen och får ” skäl att. endast 'ett vanligen icke yrkesutbildade, ar- betskraft. ' Större industri av den typen är dock ovanlig. Antagligt är därför, att företaget icke skulle, som av- sett, ' konservera socknens egen befolkning. Den skulle fortsätta att-avflytta som förut, men i kom- munens- befolkningstal "mer: eller rmindre kompenseras genom en in- flyttning av industriarbetare från staden. ' sc Detta är: dock icke det önskade. De' inflyttade skulle: icke ha det rotfäste...1 : kommunen och dess jordbruk,. som: de - avflyttande ha. Skulle den nya 'industrien råka i svårigheter, .- betydde: ett. sådant rotfäste minskade risker för kom- munen. i; arbetslööshetshänseende. Med importerad arbetskraft blir läget annorlunda. Har så kommu- nen endast: en-industri.—'lagt alla ägg. i en korg lir dess läge icke avundsvärt: - Även. om indus! ien kän genom omfattning och art utnyttja .- -den lokala, annars: avflyttande arbets- kraften, .så .möter .en ny-svårig- het.. Industriföretaget kan ju icke spridas ;ut över. kommunens "mer eller . mindre, glesbebyggda jord- bruksområde, --Den kommer 'att förläggas «till .inom: --kommunen existerande tätort. Men problemet är icke -att hejda .avfolkning från tätorten, utån att kvarhålla be- av. mejerier, "slakterier, . kvarnar, N ella-uppbyggnaden av Sverige har di folkningen ..& - glesområdet. - Här möter... uppenbarligen ett- trans- portproblem glesbygd—tätort: Då ' härtill kommer, att -under alla förhållanden endast ett litet antal. av landets .många ”kommu- ner kan hoppas på egen industri, så- är steget .klart. till den. tanke- gång, som framförts av. general- direktör Wahlberg i Arbetsmark- nadsstyrelsen: ”Yrkesväxlingen -— — behöver icke innebära en flytt- ning från hemortskommunen —— Genom : förbättrade kommunika- ä möjligt att förlänga det .. avstånd; mellan arbetsplats och bostad, som kan accepteras av arbetskraften: : Motorismens-: ut- veckling :kan:i 'detta: avseende. be- tyda..en 'hel. del, såväl för de dag- liga. resorna till: och från arbets- platsen.som för möjligheterna att Kontakt med närmaste et r "att fettor- industriell komplette- jordbrukskommunens hu- ,y > synes - det- mera: till- gängligt och förnuftigare att .me- dels goda: och billiga kommunika- tioner göra det. möjligt för och 'sselsättning -i.. staden -och. Ingar "bo: kvar: på: landet. 2 Fi att. "rädda. ”Jandsbygden" : - reformerad rättvis statlig IL politik, - s Ar 1944 var den svenskå äker- arealen uppdelad - på - ca..:413.000 a brukningedelar, . varav : ca. 3203 :000 st. :med en åkerareal un- derstigånde 10 har, ca. 58.000 st. med -:10—20 har och ca:.35:000 .st. med över 20 har: Härav framgår det": svenska”: jordbrukets .små- brukskaraktär: Den karaktären är urgammal och:har. med”heder be- stått :alla seklerna igenom fram till Erlanderregimen. Då råkar det svenska jordbruket in i ett eko- nomiskt ' nödläge, som man från regeringshåll '. vill "göra ' gällande bero på. småbrukskaraktären och definierar som en ”strukturkris”. "Med stöd av denna fiktion ad- derar man så till all:annan.”pla- nering” - en :lantbruksplanering. Utgående från ett ”basjordbruk” med 20 har &kerjord .som -neder- gräns sätter man igång att ”ratio- nalisera”” bort småbruken såsom ”icke " bärkraftiga” ' och driver dess: bebyggare till städerna och stadsnäringarna. . iSom här tidigare påvisats är det svenska jordbrukets kris av idag icke 'en ”strukturkris”, .'Den är orsäkad ” av . Erlanderregimens "fulla sysselsättnings-”, och so- cialvårdspolitik "i, inriktning på och favorisering.av Stadsnäringarnas: folk. :'Jordbru- kets produktpriser ha ju icke kun- nat följa med i den med ”fulla sysselsättningen” förbundna pris- stegringen,; som däremot obesku- . andrå dess onsidiga |. : den av, kostnader och skatter. vid närmast ' stagnerande produkt- priser hava tvingat jordbrukarna till. ökad. produktion tills avsätt- ningen nu stoppar. och krisen är ett faktum. Småbruksdöden "och landsbyg- dens avfolkning äro givetvis icke enbart föranledda. av. jordbrukets vt ökade be- tryck, Men mot den bakgrunden hå de oupphörliga förbättringarna i stadsnäringarnas löner och ar- betsvillkor, rade, Hyresunderstödda moderna bostadshusen i staden etc. fram- stått så mycket mera lockande, I ett sådant ' läge blir ”lant- lisering?”- : endast ' ett. incitament till" ytterligare utvandring från bygden från den hotande ödeläg- gelsen och förhindra en olycklig och icke minst. ur könjunktursyn- punkt . ytterst .. riskabel befolk- ningskoncentration' till städerna, £å måste Erlanderregimens ”hit- tills "förda ” " jordbrukareficntliga politik läggas om för ekonomisk - rättvisa åt landsbygden, - Bortsett från ett i förhållande till. industriens 'reciprokt tull-- produkter ligger det i dessa. 'rätt- visekrav' icke någon supplik om statsbidrag. Systemet. med ' stat- liga ”subventioner” är en rent 'so- cialistisk linje, ' där man: genom att låta tidigare uppburna skatter ' droppa tillbaka förvandlar skatte- betalaren. till ett statens nåder hjon.. » 2. Skulden för det senaste decenni- ets småbruksdöd och landsbygds- avfolkningen - faller . uppenbart på - Erlanderregimen, som utan förståelse och intresse för'lands- bygden, dess särart och. ekonomi, ensidigt beflitat' sig om stadsnä- ringarnas ' folk. För att vända folkströmmen -. och återväcka landsbygden till nytt liv är: det primärt nödvändigt; att regimens direkta” diskriminering av lands- befolkningen” avbrytes d.v.s. "att staten "avstår från att skåt-, : te= 7. och: : inflationsvägen” s tvinga: landsortsbefölkning- " 'en-att bidråga till den ”fulla sysselsättningen”-i.stadsnäs ringarna; till: byggandet -äv högmöoderna bostäder i. stä- derna, till hyresunderstöd' i dessa nya huz, till städernas socialvärd etc: etc: och” ätt de enorma, belopp; som" det "5 senaste årtiondet för" dylika " ändamål avkrävts landsbyg- st oden; successivt återbäras.- : 'Förståelsé .. och "intresse. för landsbygdens : särart-'och' bef ningens, ekonomi. kräver” försd . att skatterna "på 'avständen = > omedelbart .- avlyftas. från ” : -landsbygdens folk, -:; att landsbygdens enskilda Vägar - tas nödtorftigt . upprustas , och att. underhållstjänsten - :Or- ganiseras, "Cs a försämrade kommunikations- . väsendet + & . landsbygden, post," telefon, radio, televi- ; sion; busslinjer, rnvägar, restaureras och förbättras.. att kostnaderna. för byggande . och modernisering av lands- bygdens bostads- "och ekono- ” mihusbestånd lämnas skat- "> tefri i att dubbelbéskattningen "av . jordbruket "upphäves £ samti- ” digt som de statliga skatte- : 'fogdarna 'fråntagas' rätten "till skönsmässighet och un- -derläggas tjänsteansvar.- 'att-småbrukets viktiga produkt] - gives » konkurrens a kraft. : en att att Erlandertegimens "SMygsO- cialiserande. åtgärder omer. . delbart upphävas. . "att staten tillser, att "komm: . nalskatt för ägande och rö- - ”relse går till den därav. 'be-; ,' ”rörda: kommunen. att staten icke giver - rösträtt beträffande kommunens ut- gifter -&t andra -än dem, ” som genom bidragsskyldig- het äro intresserade. för be- ”gränsning. att staten avstår från utgifts- H stegrbnde.. ingrepp 1 kom- .. munernas ekonomiska själv- ren träffat, jordbrukets produk: tionskestnader. Samtidigt'ha.de tunga”. 'skattebördor, - som .- den styrelse. Allraminst bör:stäå- ' « ten söka påtrycka den gles- - bebyggda, fattiga landsbyg- stadsbetonade ' politiken krävt, "den storstadens ”välfärdg”- ' standard. fåtal "landsor kunna och'att detta fåtal ingalunda ut- välies bland de för avfolkningsrö- felsen mest ' utsatta. Nu har man visserligen fört fram tanken. på lokalisering genom tvångsmässig de genomföras, så måste den dock anses olycklig och högst riskabelt. 'Tvånget skulle ju icke kunna ut- övas mot 'andra:än nya företag, som, innan de- trampat ur barn- skorna; erfarenhetsmässigt :: äro 'särdeles ömtåliga och instabila. (de "trampat ur barnskorna)., En även i ringa mån. olämplig: för- läggning, kan därför tänkas kom- ma att på förhand döma företaget till undergång och: till skada för. dess omgivning. - = Om emellertid alla” svårigheter övervunnits och en industri kom- mit till stånd, skulle man därige- nom, ha hejdat kommuninnevånar- nas flyttning tlil staden ?:.. Verkan i sistnämnda änseende kommer : att bero av företagets omfattning och art. : För det första måste det vara av sådan storlek, att det kan sys- selsätta 'minst det antal, som pla- nerar utflyttning under de när- maste åren. Det måste för det andra. vara av sådan art, att det . kan” mottaga . och: heutnyttja ortens! påräknä 'industriell "'komplettering |” centraldirigering.” Cm sådan. kun- |- lagts även på landsbygden. Tyng” MOPEDERNAS HASTIGHET ' När jag häromdagen var ute och körde med min bil här i sta- den blev jag till min' stora för- våning omkörd av en ung slyngel på moped. Jag höll själv vid till- fället en hastighet på 30—33 km i timmen. Mopedisten måste ha hållit en hastighet av minst 40 km trots att mopedernas tillåtna maximihastighet, såvitt jag vet, ligger vid 30 km i timmen. Ock" detta är ingen ovanlighet. Det finns säkert många ' bilister som gjort samma erfarenhet. Ef- tersom . det inte fordras något körkort för mopeder måste maxi- milhastighet av 30 km anses till- räcklig nog. Men det anser tydli- gen inte hrr mopedister. själva. Och eftersom det tydligen inte räcker att vädja till mopedförar- näs ansvarskänsla och laglydnad, borde mopedfabrikanterna åläg- gas att konstruera sina mopeder så att' de ej kan överskrida den Laholms . Tidnings: spalter står. alltid öppna för fri dis- kussion under rubriken ”Brev från läsekretsen, skriv kort- fattat ned vad ni har På hjär- tat och skicka in det under adress Laholms Tidning far holm. .e ; | Om Ni skriver under sign. Å måste namnsedel bifogas, som givetvis inte publiceras. i tillåtna hastigheten. Det är sä- . kert den enda utvägen att få stut & ofoget. H Pän av av ordning och laglydnad. — on :Prenumerera på LT de statssubventione- : Bruksplanering"” och ”portrationa- alt det under : Erlanderreginiefi . jordbruket. Vill man rädda "lands- , skydd för lantbrukets livsmedels- ND i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.