YrvYYvYYYFFYrYFPY vtervr YI LI ca 13, :000: Yegistrerade', a ets- : "lösa: och vid Sön än ” ten; Nedgån ge veverretfyrytv YvYreereveeeevpvv eo YYYVYYYYFVYVY YTrevrv u selsättnin Det vore rent ansvarslöst att reducera :'arbetslöshetsanslagen. på "det sätt som folkpartiet och centerpartiet föreslår, lär ?fi- nansminister Sträng ha-sagt.i. sitt senaste söndagstal., Finans: ministern har tydligen kommit i-vargumentnöd 'eftersom " han tillgriper .sådana" argument, Det” erida anslag” på sy! tiet är anslaget" till beredske arbeten” på gator. och ? i Larbe öshets” . siffrorna har; givetvis. resulte- a - . socialdém arbetena; på allmänna vägar i princip skulle. vara avvecklade, ngspolitiken. É förrn 125 - milj. vara tillräckligt. Om "def mot: förmodan skulle be- hövås.” mera! pengar, får man göra.på samma sätt som under de: senaste (åren. —' begära till- läggsanslag. Det har center- partiet. klart ägt "ifrån. fn v Det.är. inte den: akuta syssel- sättningssituationen som föran- " Jett-bekymmer det senaste halv : > STOCKHOLM (Tisped) ” Ett. "inom Nordiska rådet väckt "inrättande av ett nor- rättsinstitut -har av eck-: lesiastikdepartementet utsänts ' på remiss. till, ett flertal myndigheter och. institutioner, Rättsvetenskapli- ga Insti vid Handel Jan i Göteborg '— den. enda in- stitution . inom” landet som aktivt sysslar; med. : sjörättsforskning — i Sniåbrukarna är. kännas: med: anledning "av "Eu- |" [ ropamarknaden?: : > för kreditgarantierna skäll ökas ; med; 100 milj: a selsättningsstimulans över"hela året, utan, den mera Jångsik- |: tiga. ivecklingen. "Vilka . på- "glömde? man. dock att tillspörja - så frestningar. kommer - sysselsätt- | saken. Institutionen har nu på eget t' land att få 'vidz intiativ» delgivit ”ecklesiastikminis- ningen i vårt lan ein sina synpunkter. Sov Det "upplyses: därvid, att en aktiv ättsforskning bedrivits i- Göte- borg alltsedan Sjörättsföreningen här bildades år 1948. Denna forsk- ning har 'av' flera ' skäl : sammans med, den Rät liga instituti vid H "skolan; Numera föreligger vid den= na landets, största sjörättsliga spe- -teialbibliotek. 1:fjol företogs vidare jen omfattande insamling av konos- .sément,' och ; andra transportdo-: kument för. forsknings-: och stu- Idieändamål, F.n är ett flertal forsk- I ingsprojekt under arbete och” ge- mom. från : enskilt håll jsysselsättes en särskild forsknings- " Förskni fterna ',Sedan. den" akuta sysselsätt- ningskrisen. Tu; övervunnits har Senare ;arsett alt. an- Jolehö. a. föreslagit. att ramen na, som "med kre- di har fördelat 1 samråd med nuv sjö. i insti vid Oslo universitet. Situationen: är. alltså i dag prak< tikt » taget den, att Osloinstitutet utgör en" nordisk .centralinstitution, vilken "nära ”samärbetar . med” den -iHokala Göteborgs- -institutionen. 7 I den promemoria som ligger till. grund för Nord rådets förslag om” "lett nordiskt” sjörättsinstitut under- strykes starkt behovet av ett Iokalt institut i” Göteborg. ”Bättsveten- skapliga : institutionen i: Göteborg vill icoch för: sig varmt stödja tan- ken: på att inrätta ett centralinsti- t i Oslo! Detta skulle blott inne” ra. ett' naurligt ” fullföljande ; av iden utveckling som redan ägt rum; SiDet” "måste emellertid ; framhållas, lt att" det; Iokäla' svenska” behovet av forskning" och: undervisning på" sjö- behövs.- idag. ; svårigheterna, av "lokal natur; En "allmän 'sys- : Sysselsättnings- tt ing. vå sikt "utan endast SR de pågår. Genom kre-' ” Från balkongen i sitt hem i i Rhöndorf har förbundskansler Adenauer en underbar utsikt över Rhen-= Sieh b dalen, och det med sin borgruin, och restaurang. I Konrad Åderiauer.: ge nn; fortsätta” utbyggnaden = av ttslig forskning och" undérvis- g i Sverige" Man här. bekant Matt detta också ketonas i ett yttrande: . som: Exportföreningen” ic dagarna till kommerskollegiet. oda betin gelser: vid odling av höst- sådda kulturväxter. under våra kli- matiska. betingelser; ' måste .räkna med; sväsentliga. risker. beroende på "hårda! pålresthingar : Under vintern : framstår höstsäden som en av lan- «dets ”:mes betydelsefulla "grödor. - Den har” satt.:sin' prägel på -växt- jderna och tydligt - påverkat Givetvis utgör "även 'st och nmiatematiken hjälpmedel, vilka särskilt utnyttjas i i pariikanslierna ov där partisekreterare "och "ri :som= : budsmän likt fälthefrar före slaget kalkylerar med 'sårbara puhktér - höj motståndarna 'och” dirigerar. egna styrkor" dit för: att: slå: "hål A förskansningarna. . an H "Studerar ; man: hgrrars åiffermässlg > nes. .vålrörelsens hårdaste” 'drabb- ningar” vara vatt” vänta” ingliga, idstad: "och det i Stockholms. Jän.I Jänet” tillköd- "mer. nämligen ett nytt” mandat - befolkhingstillväxten ? är. stärk? gå Öch terpartiet , partisekreterare: Olle" Dahlén p "kar på Örebro, Norrbottens, Jämt- lands) Kälmar,' "Gotlands, Koppar-' - mannen! i centerpartiet, Allan” Kri, ställer sina förhoppningar” framför ' allt -pås "Östergötlands," Koppar- ” i "stadig TE iftsformerna : ;på--gårdarna, fram- går. det av. en: ledare: i tidskriften "Lantmannen i ka Vetet dominerar nu östsäden” och på" bekostnad av 'rågen trängt ram "till.'en. ledande plats; Det kan emellertid vara:på sin plats ait erinra, om:att det finns ömtåden och jordar i vårt; land: där rågen passar bättre» t. . Östergötlands » fyrstadskretseri, Södra "Älvs- borg: Göteborgs: stad: och Stocl Holms”. stad," omtalar: riksombuds-= man Nils! Hellström. Folkpårtiets : lav: kornets svåga "måga begränsad lgoda') kliniatiska, betingelser / under höst och v inter.. .: Ännu återstår mycket 4 innan alla fält ligger väl beredda för sådden och. innan allt utsäde är: färdigt att | tömmas I "såmaskinerna,' Det måste framhållas hur betydelsefulla de åt- Bärder! soni. vidtas under. de när- maste veckorna 'är för skördarna bergs och” kanske "också Gävle: Va medan Ypartiombudst' bergs, Blekinge, : Gävleborgs och Västerbottens län samt Stockholms gärliga blickar. på. Den! ende par- tifunktionär som inte har 'sådana ' aspirationer sär ., "partisekreterare X - Olle Dahlén i folkpartiet: Men det . blir tydligen batalj även'utan in- blandnin g från” ; folkpartiet; som går "in för att alå vakt om sina” nuvarande positioner, > -Men även själva huvudstaden kommer att bli skådeplats för en ettrig mandatfejd. Där tror -sig socialdemokrater, höger och cen= +» terparti ha vinstehanser, under det att folkparti och kommunister hå ler sig mera i skymundan. = os - I flera valkretsar blir det. tyda ligen tvåfrontsslag om mandat i farozonen, I Östergötland, vill så- - väl riksombudsman Nils Heil. ström i högern som riksombuds-" man Allan Krii i centern ' gärna ha mandatvinst. I Göteborg kas- tar högern och. kommunisterna - ”bégärliga blickar på ”sista” man- datet och I Kopparberg och Gäv- leborg blir det mellanp - län "i nyvalet 1958 till centern.” . riksombudsman Hellström fluktar "Brandt i Sätila sitter förmodligen ” mandatet inté byter ägare i höst. Kom sekreterare från nästa. års höstsädesgrödor.. Det Knut: Tell tro; grundväl "av" | farten ädret undér juli: månad at or: räsbekämpningen på trädan som i år varit tämligen om- fattande. På de trädor som är av- sedda förs sådd av höstsäd under augusti och septtmber behövs därv- för omsorgsfull skötsel också under den period .som nu återstår ' innan sådden blir aktuell. . "Arealen. "Köstoljeväxter - är i år mindre än normalt. De i våras upp- plöjdå höstoljeväxtfälten har be- såtts med ärter eller stråsäd. Ärter- na ä förfrukt till höstsäd råsäden är ' diskutabel, Växtodlingsplanen : på gården ger besked om nde risker som finns för j åbassjukd Bok- föring a av de -odlingar som under årens lopp förekommit på de olika skiftena på gården är här till god hjälp. Frågan om sorter är varje år lika aktuell. Kravet bör vara att de för. trakten bäst lämpade sorterna används, «' - "" Betydelsen av sådd i rätt tid mås- te betonas. Visserligen är det svårt att säga vad som är rätt tid då man inte "vet något om vädret under siffrorna från" föregående : val att hans” parti har: de” största utsik-"' terna” till” mandatvinst i Väster-' norrlands, Stockholms” och Värni- lands”. låna Ett! andra mandat i ' "Göteborg tycks också ligga inom' räckhåll. : I Hallands. län väntar alltså ir in-. gen av dessa herrar att det skall. bli vinst. Detta förefaller en aning hårt för folkpartiet, som förlorade sitt andrakammarmandat i vårt I grannlänet Södra Älvsborg sik- ' tar -högern på datvinst. Det är -tydligen. folkpartiets mandat in sig på. Centerpartiets" Henry så pass säkert I sadeln att det |i Men allting kan hända i årets val och det gäller säkerligen för. alla partier att vara på sin vakt om beh MJ v's mellan folkpartiet och cen- liga > k kni skal n höstmånaderna;! Sedan gammalt har 1ö kunna undvikas. > OM - 'man dock brukat ange vissa perio- der under hösten, då man bör så i olika "delar äv landet, TI regel ' ger sådd under dessa perioder bästa re= sultatet emedan plantorna då blir väl utvecklade. fö a i A AAA AAA NASAS AAAARADNA | Den" upplysta europeiska opinionen - Europas. förtbestånd och förkovran na, 85 år ' ”Ieder'; den: g irge, I bakgrunden synes detta bergs högsta topp, Drachenfels, nhet' och beundran > honom - "respekt ' hos" de enat. "Europa som hägrande mi dem nga samsas och” "blicka j tansvärda minnena” vi fiendskap, krig och lidanden; Faran från"öster M:;-I'påskyndade, en: utveckling för” för” soning,. förståelse: .och." samarbete, f vilken: måhända ' eljest: hade" krävt | -betydligt längre" tid. Att sedan de £" | positiva "krafterna: i Frankrike och - Tyskland samtidigt satte in för att frå ja samfö det betydde ofant-' ligt mycket. Det" var den avgörande fakto; Skål". för "denna vänskap!” föreslår ho ändaren,: Jag vet att ni.säger för jag har varlt Stockkolm.: Och jag | e:tre tyska" invasionerna sedan . 1870 har etsat sig in i den äldre franska ' generationen, och det: är . | väl också ofta: nog dessa äldre som har "svårast för att ställa om, Men undersökningarna har ; visat, att även hos dem håller en uppskatt- ning av de nya tysk-franska rela- tionerna -på. att. bana väg. Härvid har "de" allt: intimare ekonomiska förbindelser, som inleddes med Kol- och stålunionen och sedan fått en allt omspännande., karaktär genom 'knaden, haft en påtag- lig inverkan på den franska inställ- ningen, därför att detta ekonomiska samarbete "direkt. - berör; så . många har: rr vid det: här” laget nomiskt, politiskt och kultu- Hlländaren har naturligtvis rätt Män "behöver k åberopa Winston: Churchill "för. att styrka hans påstående. Men eftersom den brittiske” statsmannen såg detta ti- ; digare. och . klararé - än; de. flesta i. och vågade uttala, det-vid en tid- punkt; 'då” andra ”ryggade' tillbaka för sådana tänkar såsom icke 'oppor- tuna, skall ändå”. -Churchills. ord "i Zärichs: ber 1946 citeras: "Jag skall nu säga något "som" kommer” att förvåna er mycket: den första åtgärd som bör vidtas för att återställa den euro- - Men även ' om' "man nått en bit skäpens” väg, finns det gi- vetvisännu fransmän som fruktar, att den gamla tyska härskarmenta- liteten åter” kan, komma att. göra sig gällande ”under-"en 'regim som inte är så 100-procentigt demokra- tisk som Adenauers, Majoriteten av fransmännen torde dock enligt fö- öl peiska familjen bör vara sk det | retagna und vara över- av 'samförstånd mellan Frankrike tygad om,. att Tyskland ärligt, be- och Tyskland”; mödar sig om att samarbeta med Frankrike och vågar därför. bygga vidare enligt den nya samförstånds- linjen, " Somliga tyckte den gången, att Churchills uttalande gjorts "alltför tidigt, medan "såren efter kriget ännu . värkte, "men : andra medgav att det var klokt att redan då vidröra det för vår världsdels fram- H= ”känner” då västtyskarna för Frankrike och. fi 's| lätt att. ändra" Änställning;- ; peiska perspektiv o och därvid är det ju uppenbart att; ett: enat Europa, ett Europas förenta stater. måste ha en absolut täker: tysk-fransk' grund att "vila. på.. Eljes -bygger: man ap lösan ” sand; Det är” därf tysken; i. gemen. redän” nu”är;, så iv. "gentemot Frankrike: och vill var idiotiskt. Det har- förresten båda folken' gjort. Men. det .var inte så å länge skolböckerna" lärde oss: att betrakta fransmännen som vår. "ärvfignde. I det avseendet ha fostran "lyckligtvis! ändrats. utbytet och "kurser: av-alla: slag 'v bidrar nu : effektiv skapa'den rätta andan hos oss. Så yttrade : sig: en politiker; och en annan 1 vårt sällskap hade någ- ra kompletterande synpunkter: : «oc Tänk er, förr gladde vi om Frankrike var svagt: Nu önskar vi tvärtom, att det skall vara starkt, först för sin egen skull, men: sedan för' vår, för Europas och hela den fria världens: Det är annat än förr; När de franska. styrkorna. måste g till att dras bort ur Västtyskland för att sändas till" Algeriet; beklagade vi detta . med. hänsyn . till både vår och fransmännens säkerhet; Ni kan förresten tro, att. in- - många föreligger betydande svår Å karna: miste om bidraget, angelägna : om: arealbidragen STOCKHOLM (TTSp) ”. I en skrivelse till jordbruksmi- nistern förklarar sig Skånes små- brukareförbånd ej ' kunna "godta! skälen för dröjsmålet med utbe-) talning av arealbidragen och föra! bundet hävdar att 'en snabbare! administration är nödvändig. Sr '- brukarnas riksförbund instämmer. " I 'propositionen till riksdagen ut= talade jordbruksministern, att bi- dragen bör kunna betalas ut se- hast under förhösten samma år . uppgifterna lämnas till .myndighe-" | terna, Vid behandlingen i jord- bruksutskottet och riksdagen förut-! i satte man också tydligen denna ut= betalningstid,. Enligt uppgifter från: ; lantbruksstyrelsen å räknar man emellertid inte med att betala. ut : bidragen därifrån förrän under nos vember. Denna tidsförskjutnirg motiverås med. att det anses lämps ligt att utbetalningen av bidragen: kan ske ungefär samtidigt över he- la landet. Skåneförbundet hävdat | nu att utbetal som ursprungli avsågs bör ske under juli och au- gusti. Under. sommaren föreligger .- i allmänhet ett mycket stort ka- pitalbehov vid jordbruket och fö heter att kunna” skaffa erfoderliga' : krediter; + - Noa Riksförbundet erinrår om att're: dan "med den tidsförskjutning's utredningsförslaget innebar blev” den ' mellan utbetalningen av "det ' sista producentbidraget' och tiden då arealbidragen : skulle betalas ut och ett halft år, Denna tid f nen, ' Med då tidtabell. :som lantbräka- styrelsen räknar. 'med” går ,.småbru-: också att det .'under. budgetåretb = . 1959/60< beviljade ” anslaget : på 37". milj kr' ej kommer:'att utgå” förrän -2 långt inpå : innevarande: budgetår. Denna -långt gående "förhalning - äv utbetalningen” av. arealbidraget. k ej vara i överensstämmelse vare sj chen, så i min: £ for .känner "vi de tysk-franska förhållandena -gans=, ka' bra, Och dag, skall, gärna hålla stycke på väg. Men” enligt. niin ct mening måste”vi ännu göra en hel s del för: dessa i relationer, ;: Som ' ni + ' vet kan man gott säga, att det dag- ligen arbetas härför. — inom den ekonomiska "gemenskapen," på” det i: militära gebitet inom: NATO, på det” kulturella ' området” och ', det : poli- tiska, I 'detta' sammanhang 'skall man "inte heller glömma de många fransk-tyska äktenskapen,' och fa= miljebanden är något av det star= kaste. som finns,. Jag tror också, - att tyska turister skulle ha över= z svämmat: Frankrike,. om: det inte” varit så ' förhållandevis dyrt då Och det tycker jag säger en- hel: del 'om vårt goda" grannskapsför= hållande, = : » DÅ r ju ; bekant: att de" Gåulle och". Adenauer kommer mycket bra överens, När förbundskanslern - för en tid sedan tillfrågades, om det 's' var ”äkta”, alltså allvarligt menadey - om: NATO haft mycket gott med sig för den tysk-franska vänskapen redan 'genom den dagliga .kontak- ten mellan -unga 'söldater,' unga människor ' från . Frankrike och Tyskland. - —I början, tillägger s samme man, fruktade. fransmännen att vi skulle överflygla dem 'inom sexstatsmark- naden, medan vi från vår sida var en' aning ängsliga för ;den franska protektionismen. Men allt har ord- nat sig tack, vara den' nya "andan, Jag vågar. påstå; att vi på båda si- dor är besjälade. av: vilja. att för- jaga det. gamla -misstroendet,. Och ä å- reder, sig mycket så att säga av sig själv. — Så längt de båda 'herrarna, "Andra betonar. för mig, att det franska erk av Saaromrö gav prov på ett vänskapligt sinne- lag, vilket gjorde ett bestående in- tryck på västtyskarna, De talar gär- na därom, liksom de gärna under- stryker, att de Gaulle ”höll ihop -Imed oss” under toppkonferensen. Han lät lika litet som den franska opinionen påverka sig av de ryska att ' genom en tid mest väsentliga spörsmålet. För övrigt "visste Churchill redan vid den tiden på. grund av sina erfa- renhéter från de sista: krigsårens k, hane, Jag har inte hört någon, som odlat eller försökt bestrida att Adenauer- regimen av all kraft bemödar sig att på alla områden fördjupa för- med Sta- I bindel med Frankrike, Det är lin att- Sovjetunionen och kommu- ett riktmärke — och ett av de allra nismen skulle. bli det allv ri; vik le — för poli- taktlös och lögnmättad propaganda utså tvivel mot den tyske förbunds- broden i NATO. Denna franska ståndaktighet värdesättes högt av västtyskarna, som å sin sida gärna vill göra allt för att stärka vän- hotet mot västern, : tik, och det är något som praktiskt + — Min mor är fransyska, berättar AAARA. förbindelser som råder mellan de båda folken, svarade han: ”Relatio= nerna mellan president de Gaulle och mig är inte bara av personlig natur, de är äkta förbindelser mel= lan det franska folket och det tys= ka,” Han tillade, att han var myc: ket lycklig över, :att "det efter år= hundraden av strider och slitnin. gar hade kommit därhän, att dessa båda grannfolk nu lever i verklig" vänskap med varandra, Det var vid samma tillfälle som Adenauer ”ut=' tryckte sin fasta förvissning om att ”. . drömmen: om ett enat Europa en :; gång - skulle gå i uppfyllelse — "och jag tackar Gud, att Förenta staterna hjälper oss med det”, , 7 President de Gaulle betonade ny- ' ligen i ett stort tal, att Frankrike har erkänt ' nödvändigheten av ett: Västeuropa, som en-gång motsva- rade de vises drömmar och de mäk= .... tigas ärelystnad, men som i dåg. utgör ett villkor för jämvikten i världen, Han underströk, att Frank= +. rike vill bidra till. uppbyggandet av. -- Västeuropa som en politisk, eko-- nomisk, kulturell, och mänsklig — -- grupp, som har förmåga till hand- ling, framåtskridande och försvar. - Samarbete för detta mål pågår re” - dan mellan Frankrike och Tyska land, Italien, Holland, Belgien oc! Luxemburg. Detta var en entydig bekän från de Gaulles sida till den. euro= peiska politiken, vilken möter ger= svar i alla ansvariga västtyska kret=, nelse Sar, - FYFVFETEITITE Adra 4 -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.