' Fredagen den 12 "august! 1960 YT rveYTETYTYTY FY VY LAHOLMS TIDNING Redaktör: Sven B. Läholins” Tidnings lokalredaktion: "Markaryd, vill MARKARYDS- BYGDEN > pkogsbruket, AN (Forts: frö sid. 1) . varigenom ' > möjlig- Jönsson. Tel. 10150. |. Den sedvanliga kyrkbussfärden ; från Traryd och Markaryd -äger.rum söndagen den 21 aug. 1960. Bussen avgår från. vägskälet i Traryd kl. 08.30, skolan, Timsfors kl. 08,50 och torget, Markaryd" kl. 09.00. Färden år sydost. : . ;. Anmälan som deltagande göres senast fredagen den 19 aug. . till kyrkvärdarna: Sigfrid Svensson, Grönö, Traryd, tel. 22102, Algot Lundin, Ekhult,, Markaryd, tel. 10649 eller. Olof Selldén, Timsfors, tel. 10032 . Tag, om så önskas, med matsäck! nn [ Sunnerbo Kontraktsråd. . "Markaryds Bio Lördag och söndag kl. 8 em, BABETTE PÅ KRIGSSTIGEN med Brigitte Bardot "och Taques , harrier. ” Barnförbjuden. " . Platsbest, per, tel. 10086 kl. 17—19. OPEL REKORD ; BUR AIPRIG FÖR UTEN I "frid. Olssons Bil AB Markaryd.” Tel. 100 38, 10089 Markaryds Bio ” spelar på dördag och söndag ”Babette på krigsstigen” med Bri gitte Bardot och Jaques Charrier i huvudrollerna, I filmen får man se Bardot i en ny skepnad- 'en annorlunda .men lika sexig B. B. i en spännande och förförisk Just- spelsthriller. ; > Hinneryds IF. - Met anordnar på lördag dans å sin vackra festplats Resenhill. För mu- siken svarar Stig Wikanders or- kester från Eslöv, På festplatsen |! finns sedvanliga, ' trevliga: basar anordningar, : i Prenumerera på LT FÖDELSEDAGAR pre st yler i morgon hemmansäga- ren - Edvin Karlsson, .'Tureby, "Våxtorp. Han är född i Våx- torp och började, i "unga år - ; ärbeta I på jordbruk; För en del " sedan förvärvade han den "gård i 'Tureby som -han alltjämt innehar och sköter. Han är en "duktig jordbrukare och vid 'si- dan "öm ' sin gård är han maski- nist wid tröskan i bygden"och ” hjälper. även till på andra håll när så behövs, Han är en 'hygg- "Mg och arbetsam man, 50 år omen dns kyler dÅ morgon .stullkontröllör U; »Uno- Andersson, Trönninge. Han a sär född, Håstad i Skåne, ' tog +» studenten 'wid - Katedralskolan : i Lund 1929 och antogs i tullver= ets tjänst 1930. Som tulltjänste- man ; tjänstgjorde "han , på - ett lertal platser bl. a: Halmstad amt som skeppsmätare wid Vä «-nern.År 1947 lämnade han tull” - verket och. blev, chef för AB Pålsjö .Tegelbruk i Lund. När - denna rörelse "avvecklades. 1950 ; flyttade han till 'Trönninge, där han . alltsedan varit bosatt. År : 1957 återinträdde han i tullver- ”kets. tjänst" med -placering.f. in. som tullkontrollör i i Hälsingborg, Samtidigt deltar: han emellertid sd skötseln. av ” damiljeföretaget "Trönninge tegelbruk, : är” han - har ' ställningen : som disponent vid sidan av sin broder, > Sigrid Svensson. "avliden | Förre bankdirektören Sigfrid |" "” Svensson, Båstad,” avled på torsdagen i sitt hem i Båstad. ” "Svensson var född 1879 i Leje- "by, "Laholms landsförsamling, och kom redan. vid ett års ålder till Båstad där för äldrarna över- "108 ett lantbruk. Redan i unga :år blev Svensson ägare till lant- bruket, vilket” han upparbetade ” till ett mMönsterjordbruk, Genom -samhällets tillväxt kunde Svens- 'son försälja mycket. tomter för att” slutligen lägga ner jordbru- |' ; ket och på kvarvarande jord | planterade han: fruktträd, Han har i flera perioder tillhört kommaunalfullmäktige samt varit » ordförande i komminalnämn- den, ledamot i kyrko- och skol. . styrelser. I 35 år tillhörde han dåtida vägstyrelse och blev re. dan år 1909 huvudman i Båstads sparbank samt senare medlem av dess styrelse och var verk- ställande direktör under åren 1939-—1947. Han var.på sin tid en av, initiativtagarna till bil- dandet av Båstads lantmanna- förening 'vars kassör. han: var i flera år, be Sigfrid Svensson, var: en för- synt man: -som' wunnit allmän aktning och wänskap. Han sörjes: närmast av maka, döttrarna Lisa gift med banktjänsteman. Ivar Pålsson,' Laholm, och Siri, gift med källarmästare Erik Bive- fors, Mölle, samt: barnbarn," : DÖDSFALL". = Waldemar” Wing fiskalen Waldemar Winge; Halm- stad, :har' avlidit i en ålder av 66 år; Han var född i'Gesäter]| Ivsborgs län. 1915 ävlade hån länsmansexamen .och hade där- efter" en 'hel' del "förordnanden som landsfiskal i Halmstad. 1926 utnämndes" han till: landsfiskal |. i: Ronneby : landsfiskalsdistrikt. AB | 1952 avgick han med" pension. Närmast : sörjes'.han : av. maka, dottern; Britta, - "sjuksköterska i Halmstad, ' och sonen "Gunnar, banktjänsteman i Tranås, samt sonhustbu." - un Karl Nilsson, 1: en ålder av snart fyllda sjuttio 'år har 'pen- sionären Karl Nilsson, Halmstad avlidit, Han, var född i. Sönd- rum och har arbetat bl. a. på "I Krontorps gård : och Trönninge gummifabrik. Under några år hade han också eget lantbruk i Våxtorp. . Närmast : sörjande är barn, barnbarn och syskon, Malkolm Lindström: På ons- dagen avled förre lokföraren Malkolm A.S Lindström; Halm- stad i en ålder av nära” 82 år. Han var född i Torpa, Krono- ber; gs län. Lindström var under 39 år anställd vid Halmstad— Nässjö Järnväg. Närmast sörjan- de är makan Elsa, född Nilsson, dottern Sylva, gift med: tand- läkare "Folke Zettervall, Stock- holm, och sonen Kurt med far milj, bosatt i USA. ' . ”e ne Vein ge En fyll t 51 Vittsjö greps i går 4 kväll på järnvägsstationen i Veinge, r. N . Eng PT and har nu : tystnat... a 4 'F. lands-" le "THiska : f[skogliga linjen på, lantmanna- "| mälningar "för." att budgetår et, heter öj » för den ytterligare utvecklingen av :skogsbruket i Halland. Skogsträdens blomning och ” tillgången på frö. ' Tallens blomning kan beteck- 128 som knappt medelmåttig lik- lämnas att granen nu blommat + redje "året i. följd. Tillgången ' + så kott kan betecknas som svag! "iler möjligen för tallen medel- nåitig. Någon större insamling "tan dock ej förutses med hänsyn ill. -tallens- i allmänhet > > sämre kvalitet, Eken. har. blommat , rikt och” visat god sollonsättning 1959. - "Planteringarna har. gått sförvå- nansvärt bra- till om man, tager dänsyn till att. sommaren varit Jen torraste i mannaminne, Fäör- klaringen torde. . Vara, den i, all- mänhet” rikliga. nederbörden: på våreh och ,. ;försommaren, som | sjiorde att. plantorna hann . väl rota sig. Skador, å -skogen Glädjande 108 > synes ”snytbag; geskadorna, jämfört med de närmast föregå- ände" åren, ha avtagit i anmärk- . ningsvärt ihög grad. En förkla- ring "kan. vara — förutom den omständigheten ” att . samtliga Sarrträdsplantor mekariskt ge- sarolbehandlas' i: plantskolorna "|— upprepade kalla vår- och för- sommarnätter med en temperatur av” omkring ' 0 grader. ' Även märgbörreskadorna . synes” "ha ninskat något. v I iplantskolorna” har torkskador förekommit, dock ej av kataströo- fal: Karaklär, . framför allt. på årets; ”sådder- i. de plantskolor, där bevattning saknas, Men även i dessa", hanbeskuggning: med ribbstaket - visat. förvånansvärd eltekt.i fråga 'om att reducera lorkskadorna, , = Viltskadorna r som vanligt avi icke obetydlig omifattning: rstå betydelsent..ur, skoglig tjädeins 'ska- degörelse. på gi plantorna. Att driva.tlövskogsöd. dling. sutarahäg- i de' flesta fall hopplöst d. -Av:sframför.: allt i älg- sskador; Särskilt: rå- ;desgätom, stor: skada söm aniednager under, året, Kursen uppdelades it skeden | på Lia'och de emellan ..handledares' ledning "heterna av kursen ä ; sett goda, Ett 'oproportionerligt stort "inslag. av . praktikanter bland eleverna kunde ej und” É Det. är: alltjämt ; vissa svårigheter > "att "få: blivande : Skogsägare - och : skogsarbetare att inse betydelsen. av längre, gedigen; ; Undervisning. : " Vissa svårigheter. att erhålla liga + övningsobjekt och ggningar för praktikske- . dena: har: förefunnits, vilket torde. bero på att Halland är ett typiskt -bondeskogslän, " där tillräckliga objekt på de en- skilda fastigheterna .merendels ej finnes, De nedåtgående kon- junkturerna' inverkade också nienligt, En” stör del av prak- tikskedena har därför ägt ”rum på 'skogssällskäpets skogår och "på skogsvårdsötyrelsör "fastig- > heter,” Caen "Intresset fö; tä kursérna "i: vi- dareutbildr ing, skilt ”motor- sågning, här vi ”'mycket' st rt, ” Skogsundérvisningen vid |) ninge lantmannaskola ' har som vänligt handhafts äv skogsvårds- styrelsen och här 60 "elever fått ca" 40. timmars skoglig oriente- ring, varåv ca halva tiden prak- övningar, "Den planerade skolan, hade ej . heller: detta' år samlat” «tillräckligt många -an- .densamma skulle kunna- > genoräföras. — Nå, lille Kaj, vad berättade jag om Finland igår? — Nej men, har. magistern re- dan glömt det? xom granens, Som kuriositet kan, '|.en konkret nedrustning. - Er” enda vätebomb kan i dag släppa lös mera förödande kraft än alla de explosiva ämnen som an-. ? vänts i historiens alla krig” Moan har framkastat tanken att H- - ret på andra planeter kan ka bli-, läckt” emedan ien, era dessa fakta med jämnmod. In- ; "en ledare i något land kan för- lita sig på den väånskliga terror- balansen. Ingen nation borde för- leda sig att tro att den har en- strategi för 60-talet, om denna stra- tegi inte är annat än kapprustning, ingenting annat än det kalla kri- get.” >- Ryssarna vet lika väl som vi att nya innehavare 'av' kärnvapen — Frankrike, senare Kommunist-—-Ki- nä; kanske också Sverige — myc- ket väl' kan kullkasta den nuva- rande maktbalansen, öka de påtag- liga riskerna. att ett krig utbryter nv en olyckshändelse, och förorenar luften på : båda sidor om järnri- dån. ee. De vet lika väl som vi att ett krig med ömsesidig ödeläggelse in=" te. skulle "gagna någon nation : eller. "idéologi — 'och' att anslag som går: till förströelsevapen inte bidrar till att höja det egna folkets levnads-. utvecklade ländernas ekonomi.” talet, eller så långt vi kan förutse, att ge upp sina ambitioner på en världsk Men historil Toynbee erinrar. om att de: kalla och de heta krig som fördes mellan ett fanatiskt Islam och kristendo- men alltifrån korstågens tid, små- hingom ändade i vapenvila, som va- rade 'i-århundraden, trots att bägge parterna höll fast vid sina univer- sella mål, > > Chrusitjov vill alltjämt ”begra- va” oss ekonomiskt, politiskt, kul- turellt "och för. övrigt eliminera allt vårt inflytande, men han in- ser kanske också att Rysslands:eget intresse tillåter, och kanske tvin- gar honom, att gå med på vissa åtgärder syftande. till en -ömse- sidig rustningskontroll: Det finns många tillfällen till så- dana åtgärder — överenskommelser kärnvapenprov och förebyggande | « av överraskande anfall, eller om ut- den, eller om fredlig användning av atomenergin, eller om utökad vakt- jan kan leda oss' ett gott stycke att internationell kontroll och in- nå ningar är möjliga, . och om . båda Parterna inser att överenskommel- ser kan träffas och hållas. ” Tr. förlita oss : på. någon commelse.: Helt säkert 'be- Men. även; ett; sådant. system kom- mer att innebära risker, Fredspro- gram innebär risker i likhet med rustningsprogram, | men : rustnings- programmets risker är ännu far- ligare. De" som talar om riskerna och farorna med en rustningskon- tionell säkerhetssynpunkt = de ris- ker och faror som -vår | nuvarande kurs I inrymmer.” : "Freden kräver forskning. D såg betraktar inte förhandlingar - vapenkontroll . som ersätt- ning för vanliga förhandlingar, Och jag skulle "aldrig tillåta ansträng- ningar att åstadkomma nedrustning ursäkta någon eftersläpning i våra försvarsansträngningar nu... Som . George. Kennan så riktigt påpekat. — vi' skulle kunna göra det lättare att acceptera en kärn- vapenkontroll om vi ökade slagkraf- är var mera avancerad ä än på jor- > Ingen sund människa kan accep- ; standard eller förbättra de under-' Ae ” Sovjet ”"kommer' inté "under 60- - John F"Kenn . Demokraternas presidentkan- didat John F Kennedy har skri. vit. två koncentrerade artiklar om sin syh på världsfreden och USA:s utrikespolitik framgent. I denna artikel klar- gör han vad han kommer att gör -ra "om han ”blir vald tl F rénia staternas presiderit; oc nästa" artikel får 'vi vetå här. han skulle behandla Chris nu” och tjöv., | Min plan för världsfred = | oerhörda ekonomiska och soctala problem. Miljoner arbetstillfällen över hela världen, miljoner. dollar av nationalinkomsten är beroende av försvarsindustrierna, Ingen plan för nedrustning kan därför vara fullständig utan planering för er omläggning av vårt "konomiska liv = för överförande av våra resur- ser till konstruktivt fredligt arbete. Lagförslag om forskning, För att eliminera dessa brister i vår kunskap har jag i senaten lagt ; fram. ett lagförslag 'i syfte att 3 grunda ett forskningsinstitut för ( vapenkontroll. Ett sådant institut, I direkt underställt presidenten, skul- $ le kunna genomföra, samordna och 3 fullfölja den forskning, utveckling |. och politiska planering som erfor- dras för ett praktiskt genomförbart hedrustningsprogram.: + "En sådan institutions arbete behö- ver inte begränsas till detta land. Ett samarbete med andr. västmak- ter — och'kanske också inom Fö- renta nationerna och även med rys- 'sarna — skulle kunna 'underlätta forskning och planering. Positiva Program "för fred, inbegripet in- ternationellt samarbete på utbild- i | ningens och den medicinska forsk- ningens områden kan utarbetas; « Här, i en ansvarig organisation — under Vita Husets ledning — kun= de "våra fredsförhoppningar sam- manstråla, Det skulle vara ett på- ” Vid stranden Här vid stranden söker du i sena kvällar tystneden och doften av skog > som" fämnar vära den” akreva violerna sökt 3 som sin, ” Här, nära vågornas lockande sång kan du drömma vv. . och leka som' barn : med sond pch aten och lära Vig vissla som Hoel: Här "vid strenden vågar du le åt de enkla tingen : så nära och många N att orden i din vardagsvärld blir små och fås ERIC PETERZON- -WALLÖ forskning av och forskning i rym-|' hållning i Antarktis; En sådan bör- |] på vägen, om bara "ryssarna :inser | .; . | blev närmast pastor :T. Ni Hassel: » god= tagbara länen — måste: utårbetas med Omsorg, . "med precision=. och framför allt genom grundliga” uri- dersökningar;. T: som kriget, blivit oerhört cerad och tekniskt betonad. "Inte så att alla fredsp; lösas" "genom! ökad forsknir, EG forskningen. kan. ge: oss ' 'denvlivs- viktiga kunskap vi måste äga ' om vi skall. kunna: lägga" gruhden till en effektiv kontroll av dagens väl- diga och invecklade vapensystem, För att få fram en präktisk ” plan att stoppa vapenprov krävs ingående studier ' i 'seismologi, akustik . och geofysik. De system”. som skulle möjliggöra 'uppspåraride - och « förs störande är: än mer invecklade "än de Omar vapen de ,vore. avsedda tagligt bevis på att vi vigt” 085 åt detta ideal, "Jag vill inte påstå att detta kon- trollinsitutut. över, en' natt skulle ” I kunna göra slut på den ödesdigra i kapprustning som världen nu ä är en- H gagerad i. |. Kanske kan; "med tanke på är fiendes styrka och dgörlighet, Valr örelse en i Radio öch. TV ST nas pfestnfationsprogram = Pet i TV (kl 20-21) har följande tur= ordning i höstens välrörelse; Måndagen den 2 augusti: cen= terpartiet, tisdagen den 23 angusti folkpartiet, onsdagen den 24 augusti högern, torsdagen .den' 25 augusti kommunisterna och; fredagen den 26 augu” socialdemokraterna.: . -:Såndagen den 4 september, Eko: ' nomisk debatt. Samsändning i m Radio och TV. : Partiledar intervjuerna, ' sändning med Radio och TV: kraterna, tisdagen den 13 sept fol partiet, onsdagen : den 14 sept hö- gern samt : torsdageri den 35 sept. centerpartiet; - "Fredagen den 16 sépt: 150 pare ingenting göra det, Men vi är skyl- diga oss själva > ligheten + att försöka ge freden mer än våra ord och våra förhopp- nirrgar. ”Ge- mig en hävstång .och eniplats att stå | förflytta världen"; des ha sagt, Fo” h hela mänsk- och jag kan äs Arhkime- Kanske kunde; detta nya' institut förse vår regering med en.-sådan hävstång: Och kanske vi då ”till- sammans med, våra vallferade, kun= de" förflytta, världen in på ä till världsfred;, svenska pres i: Amerika” 100” år... Den ' blir "alltså jämna 110 år till nästa: år. "Undér denna, hann". det: "stärtas inte mindre än ett 250-tal rena nyhets-. tidningar:: Den: började 'med- em :lis ten .tidningslapp på svensk-dansk- norska .i New York 1851,'men det quists”. ”Hemlandet, det gamla och det Nya”, som han startade 1854, som egentligen blev” -grundvalen, till svenska” stammen : gick 1950 till £ runt: tal 323.000 "pers soner; föddå i Sverige;" Siffi inte'.meti man” kan” pi der antaga att den: sve men,inte' ökat; snarare t : Den! tiden' är, i all mänhet.. för i då redaktören för en "svenskarne kansk tidning själv fick" spfinga i Kolonien för att: snappa upp - "| Patienten är. död. I;-serien : Sven: 3 Stolpes romaner kommer Lätt snabb Amerika ' upp rv” "föreligg å | larcErtik i | fare i ternas värld den svenska pr | heter gå hem; Och "skriva sina. ar- Bj tiklar, slå: sig ned- vid sättmaski- nen och. sätta sitt stoff sämt slut- ä| ligen själv trycka det. Men "det troll borde överväga — ur rent na- d jäv ungefär 250.000 'ex Det ärinte | 100-årsjubileet . 1951 'f; sätta sitt 'stoff. Detta häl situa- med den ek så dåligt då man beräknar. att "den svenska” stammen: vid :samraa , tid uppgick till omkring 660.000 'perso- ner; 1:86, städer i 27. stater fanns det en; 'svenskåpråkig: tidning." Rei sättare, OR osv tionen, men också med att det tid- vis är svårt att få svenska 'maskin- "En: svenska nyhetstidning i USA innehåller först och främst: -land- til dio och: TV. ' milt Gustaf Frödings .100-, årsdag" 23 aug utkommer Så minns vi Gus hånek samlat allt. väsentligt . bio=, grafiskt" matgrial' öm 'skalden.” Ma=' VY jestät, i närbild kallar Stig Häde=. nlus "och. Torgny Nevéus en bok om? Oscar " II .. Materialet + består av ir opublicerade brev: och" dagbokskr= ' teckningar omgivning: ' DY : Martin Perne debuterar med 'en':s v personer i kungel 3 råmanss "frårt 1700-talet Vä låhd och ”. Dal, ": , Järnbrödet. Schmitz ' ger "ut en ny "deckare, ck; ö Studentliv, i Uppsala kak Gamby :ett utval av: kl Biska uppsalaskildringar," ; 'Kalthärina"Ottow har översatt Fe Kvinnor 1: väckelsens tjänst, Den ', I I kände” "Römr-specialisten Gösta 'Haz=' gelin berättar om Kyrkovaridringår : i-7Roim: Ny” Feviderade upplagör - utkommer av Hagelins Ord att le= : va på «och Axel föumbragug sMäs=.. ia i Bland ; ungdomsbö rna finter man När tomten kom, en samling sågor ..och :bérättelser, av; Viktor, Rydberg, Topelius, . Selrha Lager-. löf, Hj' Bergman m fi alta illustre. - rade av Jenny Nyström. Bland ryd sin kokbök' för: barn som illustre- fats "av. Per Silfverhjelm. I De" klassiska ' ungdomsböckerna ” kom. mer Jeanna "Oterdahls -Helga" Vil=" helmina, Leijonsköld Oxenstjernas En. svensk. 'ädlings äventyr, Sven ' Stolpes Döbeln och Lew Wallacés > Ben Hur, Dessutom” ”utges ett .29-. tal ungdomsböcker av' bl a Poul Sven Martinssen,. Asta: dan 1951. hade, dessa smultit” sam- man till 53 publikationer; Och s de dast ett 20-tal kvar. '. "För närvarande består den .Sven=- ska pressen i Amerika och” Kanada äv följande rena nyhetstidningar på ka: Nordstjernan i New York: ten hos våra k la styr kor i syfte att frigöra oss från ett totalt beroende av kärnvapen. Men vu måste - också komma ihåg att det inte finns något bättre försvar ot en total förintelse 'med kärn- pen än en: "total I . kärnvapen= "avrustning. ot = En nedrustning, kommer att krä- va mer än "omsorgsfullt. övervägan- de och hård köpslagan — det kom- mer framför allt att kräva hårt arbete. Ett omfattande politiskt ar- bete, vetenskaplig forskning; in: laride av fakta, ett i t ut- och" en framsynt ndiga : innan våra ord och handlingar kan: ta form i Men den bistra verkligheten i denna fråga är att vi ännu inte är fullt beredda att genomföra sådana ansträ Våra tillgå vår --Jeller enbart ' utk NM ”Musiktidning” i i Chicago och Vasa- Svea i "Worcester, Mass: Svenska Amerikanaren Tribunen i Chicago: Svenska Posten i i Seattle: Vestkus- i Austin: Canada” Tidningen i Win- nipeg, "Kanada. På svensk-engelska heter, Värml ölän- vingar, skåningar, norrlänningar c och id [andra ”länningar” vad som hänt i hemsocknen — även om de har varit i Amerika i' 30-40 eller 50 år. Så kommer allmänt nytt från. Sverige, lokala" nyheter" från svenska organisationer, kyrkat,. eningar "och personer. En' följetong har-man gärna, och :så är det Je- dare; litteratur, resor, insändare etc ete. Allt skall kramas in. på 6-8 i vill ' gärna” läsa fall” 12. sidor. Redigeringen måste därför 'bli ytterst koncentre- rad, : :och många och höga är de op drån förtörnade' med- California. Veckoblad, Los Angeles, The . Swedish Press i Vancoiver, Canada och Western News i Den- ver. På :svenska : utkommer: Fini landssvenskarnas tidningar- Norden i Brooklyn och Ledstjärnari i Seatt- le. Kyrkliga ' tidningar. på: svenska är" Missionsvännen i Chicago och Augustana Lutheranen i Rock Is- Jand.- De ' svenska sångarna har sin orden" sin ”Vasastjernan”” i-Phila- delphia.” Till: svenska 'p essen får män ock na de på”engelska utk naride” the Ameri Scan- .). forskning och arbetskraft tas nästan helt i anspråk av förstörelsevapnen. ” Här föreligger en klyfta som är lika allvärlig som klyftan ifråga 'om 'raketvapen klyftan mellan vår otroliga uppfi ngsförmåga när det gäller förstörelse och vår av- dinavian i San Francisco, The Par cifie Coast. Viking i Los Angeles, i n gråa hår hos' den ske redaktören är de kolossala äv- stånden. Amerika är stort och det är långt till eller från Sverige, trots den :inbrytande, jetåldern: Det. tar sin tid att få fram nyheter, om man inte "har ekonomiska möjligheter att i större utsträckning anlita telegraf och telesprinter. Men går det bra — och det gör det som regel — kan den svenskamerikanske läsaren på amerikanska västkusten — 7.000 engelska - -miles från Sverige — på arbetare 'och- insändare" som ' fått sina ”bitar” skarpt ”nedskurna; "Men nöden har ingen lag. annan orsak till alltför täten Mårtensson, KG en Om, Eg; trid Ott och Ingvar, Wahlén, :,, ke meranterna dör ut, "svenskheten dör ut, menar de, Vad ä är kvar om tex: | bara 10 år? = " Det vet vi inte" i dan. Men vi vet. , att' så länge det kommer ut” en svensk tidning i Amerika så länge finns behovet, Så länge det beho-" vét finns, så länge skall de svenska : redaktörerna, och "de svenska jour nalisterna sträva och slava för att se till att det finns en' svensk tid- ning, Att frågan är viktig framgång - inte' minst av, det intresse 'det of- ficiella Sverige visar den svenska. pressen i USA, bl a genom'att upp- rätthålla "the. American Swedish” hate” the American Sw New York samt en del kyrko- och föreningsblad såväl som periodtid- i sin tidning läsa vad som hänt i Sverige på söndagen, di skrifter från bl: ä American Scal historiska säll- är en fråga som man ofta får höra. Har den i syenskamerikanska pres- sen i Amerika någon framtid? Det News Exch i New. York och Svénskamerikanska' "nyhetsbyrån" i Stockholm för att-vara den behjälp- lig. med nyhetsanskaffning, En sk aktivitetskommitté:..arbetar "i. Nevz - York'i samarbete med svenska am-+ bässadén "i "Washington 'D' C' också" för att ge den svenskamerikanska, . pressen 'en hjälpande hand" tes 4 Det viktigaste är "emellertid ått intresset bland svenskameri ” själva "inte här slappnat, 'T' "och glädjande nog — synes det som Jom intresset -vore 1 stigan je. Inom den svenska pressen själv fc söker: man givetvis efter bästa förr måga hålla detta vid liv. Där tror man . ingalunda: att den svenska staf Fröding, där Germund, Micd". s ix Ti roman. Fr i H åch Karl Linge, porträtterar en rad . tor och kastruller kallar Alli Halling + = a pressen i USA ä dödsdömd | ännu på ett långt tag. - En del, gott folk har redan svarat nej på frågan. De svenska tidnin- garna har fyllt sin uppgift, prenu- I skap ohm museer... '. - De rena nyhetstidningarna har för närvarande en sammanlagd upp- saknad av "motsvarande -uppfin- ninesförmåga när det gäller freden. Planer för' nedrustning — kon- i Karin yr Rerson . Gaitskell var mannen bakom de engelska protesterna ' mot att spansk tyskt raketsamarbete. Han Mystnade emel- a en förklarlig anledning, - so Nn halvt år senare visar det aig emellertid att CN ett Jiknande samarbete pågår mellan engelsmännen och di » tyskurpa., 7 ” : H holm war i idetn rmaste' utrymd. - 5 sal as oe te Moss i Rs
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.