v veryrvyv yreYyYvTY YYYYYYT Er AY rt ere) yryY : vYvvyvY yverYvvY . | vywyrvyvvvt , Yftevtterev Pr TV VOTE VEYTFITYTTEPOT MM + 3 tjuta när. en ljusstråle från land, in- vYyYrTerteTvVeFFYreFYTYYFTTTYYYFTTYTYTYTYT FÖTT YFTE TTYTEYT [| ”" "LAHOLMS TIDNING . > - Onsdagen den 17'augusti 1960 : He Hedlund c om. De .scenterpolitiken: SA ” programmet, "Hr Hedlund passar gens Nyheter om sina synpunkter "också på tillfället. att säga, att en på den förestående politiska drabb- : ' samverkan, med socialdemokrater-" ningen och vad respektive partier + hå inte är aktuell” för centerpar- sh ”Partiledärna, har” utfrågats i i Da- an jeller ens hyfsas om inte människor- "ina gör en kraftansträngning för att | Av Chr J olin i Kan konst utan s sensation. ocka?| de” H De: blev inget ”h Ib; när Bruno Liljefors, hundraårsmin- ut JORDENS "ÖVERBEFOLKN ING jär problem som ”aldrig' kan lösas band med hans födelsedag den 13 maj, anmärkte Gustaf Nässström: —'Skvallret fick inte fatt i ho- nom, skandalens uvar flaxade för- å - ner- födelsesiffrorna, 'skriver "debatterats" ganska flitigt” i som- mar både i préssen och ' man "och man emellan. = -. För det första anser, hr Hed- . land, att kommunisternas vågmäs- tareställning måste brytas i årets val. Detta sker genom att ena el- . Jer' andra: -bidan , vinner en. "klar 2, -ser hr Hedlund! att ett stopp. för ,. ; ytterligare skattehöjningar endast an” möjliggöras. genom ett re- - gi detta, sammanhang ' "understryker centerledaren, att dez tierna tiska" iga .om "att ett "sådant; stopp ; d. ; Skulle den 8 "eh. åcgrande; Mr striden” anser hr d "folkpartiet" I skaffa omsen och återföra skat t ri byggas upp. på längre - kring Zorpe börjar > diskretionens oci Fp el betydde, hygi nén y' mantel rämna, men 'Liljefors för- + frornha hålla ningen nere. Men när. människans "ingrepp kunnat förändra dödssta- tistiken utan att samtidigt födelse- rv siffrorna: kom att sänkas lika på- stagligt,; då laddades för den be- folk: sexplosion -som vi snart ikon - kunde > ännu falkningsök uté i det vildas rike. Inte mycket att göra av för spalternas Tyktbarhets- raggare . att få bevittna.” ys världen bortåt tre mi jarder människor. Större delen . av. dessa I halvsvält" "eller " sämre. ” fanns'det kanske 1 miljard män- "niskor: på :jorden..Ett sekel senare - var siffran . fördubblad. Omkring 1975: är wi, uppe i fyra" miljarder stor minnesutställning av Liljefors. Vem vet om inte den utställningen . att locka massor av folk? Konst "kan: fängsla utan "att det bjuds -'sensationellt stoff kring stora: konsthändelse i. Paris: Nico- procent. av valmanskåren' kan det 1 modern tid. I övrigt trycker hå Hedlund ål . aldrig-bli tal. om att en regering Jur den” démokra iska oppositionen ' - en "del: kända” centerpolitiska' a am ”skåll föra en "högerpolitik för hela ; blem 'mek' dé är små i jämförelse Figt! Också den skapar pro- | te uppskattas: :... " ”Kommer verkligen folk” "att i in- tressera' sig för. en : konstnär; som med 'de problöm, som jordens över- I ne rätteligen borde ha firats i sam- ; blir en ensam och tystlåten jägare . Detta är nog så riktigt sagt; men ' till hösten öppnas på Liljevalchs-en . konstnären, Det har i alla händelser i visat sig vara fallet med sommarens'' är denna av' motsatt slag mot värl- i dig, Evenemanget skulle > bestämt i in- | Balzac förstod" detta mycket v väl, då säger Frenhofer till Poussin och vi- -| sar sitt mästerverk. Försök gjuta av din älskarinnas hand och lägg den framför dig. Du kommer att få se återvände 16 sill Rom,. jär en ensam fantast.. Samtidigt plåga- des -han "av "sjukdomar '-och . fick uppbjuda all sin" viljestyrka för att kunna: hål nderna under kon- Ts höstn. y beter” ' ka romanförfattare på "iv L gvenska, Sven Edvin Salje, som" ring från den befästa staden Kris= unnar Falkås skriver om ett odernt bondeäktenskap i Gift och honung. Willy Walfridsson bes” rättar självbiografiskt från Bohus län i 'Söndagsbarn, och .Per Olof Ekström skildrar ett hastigt upp. flammande filmstjärneöde i' Fjäril och flamma. Om ett" äktenskaps i skede. intrigen i Gunnar Jörns Min som drar bort. Margit von Willebranz- Hollmerus roman” för :året heter Unga arvingar, : vari. händelserna”. utspelas i 1750-talets Finland. ' I översättning från engelskan av Allan : B Janzon ; kommer Hans Ruesch med 'Svart törst, en skild. ”ing från : oljefurstarnas Arabien. Valev Uibopuus roman om en ung sjuk flickas livshunger, Att vilja le-' va, är från det estniska originalet via finskan översatt av ER Gum-, merus, Arthur Wieland berättar om Väst- - kusten i sin bok Solgata med teck- ningar av Lars Frick, medan Maj sex diktsamlingar med titeln Fjäl'=" vind, "Kerstin Hed kommer 'med”. samlingen Tre orgelpipor och Emil ” Hagström med Jordrök,.. svenska folket. . Däremot. bör" en ', ditrhöj igheter' för småföretagarna. befolkning” ge ger upphov” till, förtsät: förde ett stillsamt, -borgerligt "liv, | ett avskyvärt dött föremål utan nå- troll, med hans egna fotografier i djup- 'mitten olitik”. ha goda” utsikter. att ; spelat: : en- mycket ' framträdande Tr 7 vå vt k ib de det sven- "Tuppfyllt av studier och arbete, som | gon som helst likhet, Vi måste fånga ”Man säger att tålamod botar al tryck, heter Pärlugglans skog. Al-- p de från: betydli gt ”röll, "Slutligen berör intervjunmed | + £ självå Verkel or varken mördade någon eller begick själen, anden, det fy iska hos Ila å ”, skrev han i sin dag- bert Eskeröd har själv gjort. de Na lär fre etyd! ledaren, även utriké självmord, ja, som knappast ens |människor och föremål”. .: bok, Jag tar "rådet för vad det, kan | talrika teckningarna tili Skånes idare sa 2 — äve förolämpade dem som det nog fanns|. Så långt kan gott sägas att Pous- | vara värt: ' det kostar ingenting | kust. Dätta hr Hedlunds klara besked "ken," och' hr Hedlund chili CR kadett fr längt. för anledning att fälla bittra ord om? |sin följde den - diktade gestalten | men det åstadkommer just in-| Robert ”Rahmqvist fortsätter sin dementerar ”eftertryckligt den som" mot bakgrunden av, det olustiga ;egen del,.Om Sverige har, något | '"M Bazin oroade sig till all lycka | Frenhofers -råd. Han kopierade inte | gen bot”, serie jaktminnen med Ji garlivet är och mellan r en, att utrik bör hållas. över. partistriderna och "att en klart alliansfri politik, 'som-” inte kan misstolkas, "måste" föras,” Sali tiska pr som - försöker göra gällande, att det en=. da alternativet till den nuvarande . regeringen är én extrem höger= > politik med soctal ävrustning på = hösarlad. Jitik .Jära ;ut.- till. andra: nätioner, de, det vara just på detta om- 'råde.' Ingen kan förebrå oss' med satt charity begins ät home” när vi uppträder" som gen apostlar.:; öm fullkomligt 'i onödan, Mängder av folk . har slutit upp. för att be- skåda Poussins arbeten, vilka i: sin dl itet är lika' kemisk fria från sensation som hans liv som, kallas/dimlänken. 7. T >ien: anordning” som, automatiskt ätter I ging ”misttyfonerna vå en fyr, ute till'sjöss så" snart sik- vrten' börjar "bli så dålig att yr . a ljuset” inte” längre. syns." En svensk, konstruktion har mar prövats” i Öresund och i in "iom de” närmaste . veckorna får - man en ny apparat av delvis an: + Dan typ från Tyskland. för fort- såvitt möj igt automatisera. våra fy. rar och ersätta fyrskeppet. med, bots. denfasta fyrar. till" sjöss. Till det bes" li; hör av mistålgnaleringen: Dimlänken. löser probleemt åtmintsone för fyrar söm inte”, ligger längre än. 10 km från lar id. Den arbetar enligt den princi peh att fyrens tyfoner skall börja når. fyren., I land: har man gom indare en glödlampa, vilken via en itiktad spegel skickar.i väg ”märkt” 'eller. modulerat ljus mot en spegel på fyren. Därifrån reflekteras ljus- strålen" "mot en Totocell. Så länge ljusstrålen kommer fram händer in- genting men'stoppas den av dimma eller: dis reagerar fotocellen och si ter i gång mistmaskineriet. : . ' I sommår har mar gjort försök:vid Pinhättans fyr ute i Öresund.: Fyn, Den nya obemanfiade fyren rhäte ”iren är obemannad och 'slår fritt ute tan I Öresund: Innanför öppningen. 1. sundet. > :Från en sändarlampa i. i pilens riktig de spegel som reflek- Barsebäck 3 km från fyren sänds terar ljusstråle från land mot mist= ljusstrålar. under fem sekunder var- LÅ, mäskineriets fotocell ee politik men hittills utan framgång. rat k - = nui avbrutet dygnet om. ” kallas: för: Floren; å' franska för översättningar” 2av' det "antika a . Visbyfirman har. svarat kvinnan - Skatte fotocellen: "missa ve sådana sekunden och möttas av en Specials Florence, på Lak ph betoni id alet med 1; kt ro- närnAnna åt oa ROM 2 dvs för ot ggnden och "påtryckningar | 4; leveransen fördröjts genom att =. a FR vå | för - rv : femsekunderstrålar i rad börjar ty- konstruerad fotocell, I gen på sista stavelsen medan svens- | fulla i välp staterna tillföljd av de intensifie- a a förmå de afrikanska” stater importören — en. firma" i Vara” > ifonerna tjuta men inté förr. Det kan | > Man beräknar att-dimlänken skall ju inträffa att ett fartyg passerar och bryter en eller annan stråle 'och | ger inom, ett avstånd, av .intill 1 en första stavelsen som | färgad dröm av det ideala, det pa- Nu ställer i dagen över till polisen i Visby. fö Nr - sig alltså frågan: vilka | om ivrigt gått I 1 till möt : - " därför har man :' stannat för denna förda land. Då medför många . > tyskarna gör. Det finns bildade |radisiska, Det är inte fråga om nå de faktiska skäl kan ha varit, som | dess me El ätt a kontokt Så —— iggör personal- Den. enom avsevärd - marginal av tre missade strålar, ' I : bespari ing och di part an et wo ig i |var det. "Över tusen personer har en. ikrympande ; och . svältande | kunnat räknas in per dag, vilket är värld. den må ste. börja i | mycket om man tar hänsyn till att regndropparna :i - Paris under” en stor del av sommaren varit lika säll- synta som de här: hemma v varit .van- liga; 12 : André Gide har ie essay: skal lat: Poussin .”den : förste av våra störa franska målare"och den mest "i franska" avi; våra stora . målare”. Men i fransmännen ” har / inte "alltid uppskättat sin store målare. Han har inte förefallit i» ”intressant”:: eller ”originell” nog. Han har i 'mångas NEW. OR; ÄEP) s ; + En: kommission inom FN-. Srvalt- ningen i New York ' förbereder . en internationell;konferens i syfte” att samordna de'rådande, kaotiska. för- ' Kållandena . rörande 'stavni av)” s'iskilda "namn" resp. beteckningar” av ” främmande" stater; städer," folk och .ikända. Personer. Kongressen plane- + "ras sammanträda någon gång under vg omfatta sakkunniga från FN: . statligt oberoende och kända ' stats- ' män "och forskåre samt diktare och nom "Utredningar, samråd. mellan de > geringar.; åtaga | sig 'att genomföra ;'den- ..enhetliga': ; internationella no- kunna användas vid fyrar som lig- 1 ögon. framstått som - en "utpräglat | - isk konstnär, fr: de för det" pulserande - livet”, n- "> Men visst Har POussi Tit allorn: bekant, 'och' visst har han hedrats i alla konsthistoriska verk, Visst har hans: målningar: hängt" all världens fina muséer, men fler- talet har ändå gått, förbi dem; de har fått hänga i i skymundan och säl- lan "eller : aldrig - blivit; ;'renoveräde med” påföljd. att man inte haft "den blekaste aning om vilken strålande kolorist denne Poussin var; : Klarsynta! bedömare" har”. ändå Jångt” före "André: Gide insett att Poussin är vida mer :än' en blott och bärt ”akademisk”.' målare; Det är föga förvånansvärt > att den store Ingres hyllade Poussin; han var ju klassicist och ville återuppliva tra- ditionen från grekerna och Rafael. Men att även hans antagonist, äkt- romantikern ' Delacroix, också såg upp till Poussin bör förvåna mer. Men Delacroix var en skarpsinnig iakttagare, som inte var alltför bunden till sitt eget konstnärliga - menklaturen, . | ideal: : Från svensk synpunkt] kan i i detta I '””Poussin är en av vår mälårkonsts | sammanhang .pPåpekas' att t ex. de |störste uppfinnare”, deklarerade, De- « italienska täderna Venezia och Fi- lacroix; I re på sv enska heter. Venedig och I - Denna förmåga till uppfinning är Florens. Venedig & är det gamla tyska j något karakteristiskt för alla. stora hämnnet"av staden. som. under 1800-|konstnärer. Vid en ytlig blick på talets "första hälft tegerades av Ös- | Poussins arbeten frapperar kanske terrike edan Firenze t ex på tyska inte detta de förefaller enbart vara geografisk; stätstättsliga” öch" +. hösten”eller:senast efter nyåret och samt- liga; för. tillfället 87, och" vid årets slut :- omkring > 100, medlemsstater. Det anses allmänt som orimligt. att äder "här och” vår i världen; : men” också nya stater, de folk'som . nyligen fått eller inom 'kort skall få nidsiker 1 de olika länderna 'stavås och kallas. med olika namn; Sam- . ordningen i FN:s: regi bör ske ge- örda. och ” rådgivande beslut på ; planerade kongressen, De språkvårdande myndigheterha skall ", därefter, 'i 'samverkan med resp re- de landskap Så är dock inte fal- let; De ger uttryck åt en sensuellt karna har valt ett namh som liknar det engelska, i uttalet med betonin- jen "di got plagierande av vissa bestämda "svenskar som anser det riktigt att förebilder utom om ett personligt "+ kalla " Göteborg för av: > drifl na Men systemet "kan användas även - vid fyrar där man av en eller annan anledning inte kan dra in beman- ningen. Där kan' fotocellen. kombi- neras med'en ringklocka som väc- ker den personal som har hand om mistmaskineriet, De slipper då hålla . vakt dygnet runt Meningen ät att ” uppgående solen råkade komma in dimlänken efterhand skall "införas «| fyrens -fotocell och det blev för vid ett antal fyrar utefter kusterna., 4 imycket för den, ; Mi F n diskuterar mån möjligheterna Å Sabotage från solen + Deh apparat som provas vid Pin- hättan har utförts av AGA efter en uktion ev byrådirek Lennart Hallengren i sjöfartsstyrel- sen, Proven har utfalilt till belåten- het. En gång i början krånglade det emellertid." Några strålar från den sattes I gång och tyfonerna började att tillämpa systemet vid olika fy. |"la kommunistiska alster som kri- ådagalagt en vänskaplig inställning [mulen och kylig tystnad, | Den|maktspråk och betraktade: honpm ;.” Hjuta medan solen: lyste! som bäst rar i inloppet till Göteborg. tiserar indonesiska regeringens po- till shahen, I synnerhet var så fal- | omedelbara = följder - blev, >att|själv som ”en andligt ' smalspåri, . iGenom en justering av apparaturen on "Dixon kitik. SICATP). . 4 let vid den tidpunkt, då Mossad a | egyptisk rep tant invaldes i nå- | farao”, > NN ar? sabotage från solen” ; omöjlig” Ujorts i fortsättningen, : Nu kommer inom kort en ny ap- parat, tillverkad av en tysk firma Isom "specialiserat sig på bl a sikt-t. och . dimmätare, Den skall provas TENN IS- SM | : > STOCKHOLM: ' (TT) : Fjolårsmästaren i. utomhus-SM i tennis Ulf Schmidt, AIK, gick som väntat vidare i: herrsingel då årets skapande, Poussins konst är ingen ”konst efter konsten”, men det är heller ingen konst efter naturen, . Gothenburg i samtal med utlännin- I gar, varvid de uttalar den svenska stadens namn allt efter behov med tysk'eller engelsk artikulation. Lik- nande ofog kunde öres i tusental, Minst 200 Personer har under de senäste "två veckorna arresterats i innehav av förbjud- na kommunistskrifter. Förbjudna är öv Ideal i mågkatarr har. rapporterats i den indiska sta- ten". Uttär "Pradesh under en tre- veckorsperiod: som slutade den & IM naturen, han återskapade den. i Nicolas Poussin föddes. i Les An- delys i Normandie. Föräldrarna var fattiga bönder, men Poussin visade tidigt "prov på talang att teckna och begav sig till Paris, Här stu- derade han anatomi och målning. Snart nog hamnade han i Rom, där han v fyllde "sina :'skissblock " med exakta studier av gamla: ruiner och landskapsvyer,'Han återkallades till » I Paris och: utnämndes till kunglig hovmålare." Han installerades i ett magnifikt hus i Tuilerieträdgården' men :vantrivdes, med allt intrigspe- let” kring Ludvig” XI:s .hov” och "Poussin dog 71 år gammal i | Rom 1665. Han framstår som en av: de största heroerna i konsthistorien, så härligt. ning i Alf Abergs Nils" Dacke och L rikt ill | en: fattig, olärd bond: som på egen hand lärde sig latin och även något grekiska, som satte sig in i det klassiska kulturarvet. och ge- nom karaktär och målmedvetet ar- bete' trotsade svår ohälsa och mot- stod” alla frestande anbud” skapa: en ”egeri ”sublim: värld, en återerinring av: den "klassiska värl- den då: den" var som ljuvast men också som ”starkäst. Poussin : gick ingens ärenden, han var sig själv nog.” la vs naren Kari ligt:av Gunnar Ericsson' med teck- ningar av EWK, heter Svitjöd och - dess hövdingar." : - dan utgivits. Boken Frukt och kär, hantering och lagring av. Georg liksom" Trädgårdsbok' för/ ungdom ” ra pryd ixters namn på sven- itt uppe i i bekyraren fö politisk krasch: i Främre” Orienten, som tedde sig lika överraskande som; svårbegriplig — hämligen President. Nassers "plötsliga . brytning med Per- sien, Nu vet män > "visserligen, , att Nasser är Sverråskningarnas. man och att Hans. -temperament ofta. > får honom att använda. kraftiga” ord mot' sina vedersakare, men" att. han tar: till: så. drastiga medel: som ' ett direkt "avbrytande av "de "diploma=" tiska. förbindelsenrna” med en :an-” nan makt är ovanligt och öppséen. deväckande; « +: : Anledningen till detta steg mot. Persien uppgavs d; Kairo vara: den presskonferens! :som svarade, att hans regering erkände Israel. Detta är, som shahen. själv tillfogade; icke något ' nytt, ty fak- tum är, att Persien erkände. den judiska. staten redan för 10 år se- dan; Visserligen var det endast ett de ”facto- -erkännande, och" någon ändring i det förhållandet har icke inträtt, Persien har. icke sett någon anledning ”Sreligga att också de ju- handelsförbindelser, na” emellan. ". rade dem förmådde Nasser att bryta med Persien, trots att ingen verklig förändring inträtt mellan shahens land och Israel under de tio år sistnämnda stat åtnjutit” Persiens de facto-erkännande? Om det var Nas- sers mening att ge shahen en örfil för detta erkännande, så borde det ha skett redan 1950, då frågan var aktuell. Under de Zångna tio åren har emellertid den egyptiske 'stats- chefen aldrig antytt, att han ogillade Persiens politik utan: tvärtom ofta shahen av + Persien höll den' sista veckan i juli ' och "där: han” på en" direkt fråga Sö inträffade :i slutet: av: juli en”7i = som bekant vissa pretentioner : på att framstå som en av de främsta talesmännen för” denna : världsdel. I de många nya stater som uppstått eller håller på ' att uppstå i Afrika har Nasser. försökt att finna: stöd och förståelse. för sin 'antiisraeliska na att blockera Israel har varit för- gäves, Ett flerta av de självständiga nya afrikanska länderna har tvärt- dem. Det gäller såväl Etiopien som Ghana, Guinea, Kamerun och Ni- geria, För lem gäller Israel som en "modern och tekniskt mäktig hjälp- källa, som bjuder bistånd utan någ- ra politiska villkor. Vid den stora afrikanska konfe- rens som i sommar hållits i Ad- dis Abeba gjorde de egyptiska de- legaterna .en ny framstöt för att få afrikanarna att ta. avstånd. från -] engelsk upplaga: av. ska och latin har utgetts i ny upp- . laga. Under” förberedelser är : en. Ärne Mint" zings bok Ärftlighetsforskning, En, "I bok: Vitaminer och "mineralämnen ” har' utarbetats av” Sam ' Nordfeldt ” och Axel; RuudverejsAxel-Hellber, g har skrivit eri handbok kallad Svin> skötsel, Arsboken Jt ord=Gröda-Djt.r brukets aktualiteter. -- - " Gertrud Ingers Hemgift, som lår ge varit. utgången, ut bokha koramer i ny upplaga. Slutlig Lantbrukskalender 1961,i sedvanlig Sagbok. liksom' Lantmannens dicke, di - K inna lurades STOCKHOLM (TT) En Kvinna i + Stockholm har - anmält : ill” kriminalpolisen. att” hon blivit lurad: på en. tvätt-! "björn. Hon observerade en an= | '. nons i en tidning, vari det utlo- vades :- små” rara. tvättbjörnar. Kvinnan skickade in” 475 kr till firman, som ligger i Visby. - Det var i februari månad. Sédan dess har hon :' skrivit "upprepade gånger. till firman' och klagat öv att hon inte fått tvättbjörnen. Kvin- nan skulle :ha tvättbjörnen - som sällskapsdjur = ve. . inte skaffat fram björnen på utlo- vad tid. Ärendet skickades på mån- dande statsman, Det förefaller högst . sannolikt, att det var för att repa= rera denna motgång och för att accentuera en. ny -varning till afs Vv. rikanarna, som Nasser vidtog" den " so uppseendeväckande ' åtgärden att bryta med Persien. Möjligen räk= nade han med en lättvunnen. fram= . ” sång här, som skulle ha stärkt hans . prestige . inom arabvärlden, men följden blev en innan, Per=s: Israel, men de egyptiska var i - na «och förmaningarna möttes av var persisk regeringschef och be- kämpade de brittiska oljebolagen, Men Mossadeq var inte heller han någon fiende till Israel utan intog ungefär samma hållning till detta land, som . Persien gör än i dag. gon enda av de många kommittéer och utskott, som där konstit rerades, - Detta var ett svårt bakslag för Nasser, ty Afrika håller nu på att bli en viktigare faktor i världsut- vecklingen än Främre Orienten — siske utr gav tillkänna, att Teheran struntade i Nassers Ett synes visst: Egyptens anti israeliska politik kommer säkerli=" gen icke att vinna efterföljd bland de afrikanska staterna, vilka I lik het med Persien funnit Israel vara en mycket användbar hjälpare; i wid Pinhättan i september. . Som augusti. Nära Ghaziabad' har över -Det måste således existera någon Vicke minst för den Arabiska li- handelsutbytet och den tekniska jsändare har man en xenonlampa, Kongl hallon ANA OR ma dött i Kolera, annan förklaring till Nascers ovan- | gan, vars flesta medlemmar är | hjälpen, Israel har. å sin sida som ger ett oerhört starkt ljus — hade dock besvär med sin motstån- er , moa liga steg. Man kän härvid knappast |hemma i Nordafrika. Bakslaget in-|icke försuttit något tillfälle att sk: - omkring 500 milj normalljus-under [ägare H Ganell. från - Nynäshamn le AR undgå att taga, den allmänna af- nebär en prestigeförlust ''och|fa sig värdefulla politiska konta en' miljondels sekund. En sådan ljusblixt sänds mot fyren en gång i som fick -ge-sig först efter 7-5 i andra set". oa tad, "= Självporträtt från 1650. rikanska sit i 'betrah "ty den egyptiske stadschefen har DE FLESTA OCH. BÄSTA” ORT utsikter för. Nasser att framträda som det nya Afrikas Ie- ter och relationer i iden svarta + värl den, - . SNYHETERNA FINNER NI 1 LAHOLMS TIDNING / é AMA FYvSN RAMARNA GAA, kommer med Kustridaren, en skild-. tianopel i snapphanekrigens slut-. Hans Lidmans höstbok, illustrerad Den världsberömde "finske teck- "> I kommer med Våra un='". gar, och årets Svitjod-bok, som van="- Borgström kommer . under hösten .. av Sven Gréen. Hylanders bok Vå-. utkommer med uppsatser om jord- kommer. Nanneson och . Zachrismns H på. björnhändel: - i i ve e lar > Sven Jarlos , vill 4 aktuell svensk politik. I går ie "del; Aven 'détta "besked bör ;+iStockholms-Ti dningea (2) och fort- |gäves förbi hans fönster, ingen do- skolmiljö. dr hand Oljelund har sökt 1 i var "det, centerledaren Gunnar - tas. ad notam av v dem som speku” .; Jätten, åa cent kunde göra en bestseller på Sko iv fö ir Mästaren i förrenässan=- ; Hedlunds tur och intervjun ger ' - ip Innan lälarkonsten hade e rått på hans eventuella förvillelser. Carl motiv, för I Vid Gustav II Adol:s klart besked i en del frågor, som Järt vad | Larsson lämnade ut sig själv, och oå riksmöte 1617 'i Örebro kulminc:ar' ” i emellertid inte om + try cket till; den” . och i slutet av detta Fo bn ”fögerpolitiken ak- "hade? då” den CR k "sekel, , beräknas jordens" befolk- a aresrer YR d 4 han i sin roman -”Det okända mäs- ingående: studerade yenezianarna Britt Erikssons, motsvarighet ären > ”taliseras,. Dessutom vill varken mr - med: ning uppgå: till sex 7 för hel I blikerenea As a e: sig je terverket”. låter den ensamme och | Tizian och Veronese, Hans färg blev | Stocl ae illustrerate äv Harald Ikpartiet. vara med ; bistånd ; - genomförde. denna'..be=; | är.detta' man kallar för"befolk- |publikevenemang. Louvrens förste geniale målaren Frenhofer lägga ut varm". och sensuell, Han ;arbetade Linde + : - . .cenfern eller folkparti kattnin; m är den kraftigaste ”ningsexplosionen, intendent, - Germain ' Bazin, som sina insikter för Poussin: | oförtrutet för att skapa' sin ”klas- jLindberg,. la - i "om fem sådan; politik och eftersom 3 RE föl ed : När" vi å Sverige nu och på 30 skrivit "Katalogförordet till. Pous- '”Konstens' syfte är inte att ko. |siska värld”, glömd av sina lands- | Till Paul Lundhs '70-årsdag den högerväljarna endast utgör c:a.20 > svenska. folket: varit met italet”tdlat'-om en. befolkningskris ällningen kände 'sig mosbmo- piera naturen utan att uttrycka den, | män och hånad av. italienarna som !13 augusti utges ett urval ur hans Dackefejden får delvis ny belys- ve Lantbrukslexikon' med: "svenska, 2 franska och tyska nyckelord. har re-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.