med Sylvia Syms och Herbert Lom. + Bon gjort ett intensivt drama där : lantbr. : . hamnen har som känt medfört vissa "+ gar, vilket gett talrika bärare av så- : 73 verkan av det kända och bestic- > ARPR Imsrå sällan 1. Frånkrike har å "Fredagen den 19 augusti 1960 LAHOLMS TIDNING Lä . 'MARKARYDS- BYGDEN | PREDIKOTURER Laholms Tidnings Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan Ten, ör Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel 10150. Laholm sönd. 10 hgm kadj Lars- ” p Vv I ISkogaby sönd. 13.20 hgm xKadj FÖDELSEDAGAR > |! sve Bröl. nun Hi AB Markaryd. Tel. 10038, 10089 Markaryds Bio "Lördag och söndag kl. 8 em. INGA TRÄD PÅ GATAN Barnförbjuden. Plätsbest, per tel, 10088 kl. 17-19. Söndag kl. 5 em. j " CIRKUS FÖR HELA SLANTEN. . Färgfilm, Cinescope. ' Barntillåten. Markaryds Bio spelar på lördag och söndag ”Inga:träd på gatan” med Sylvia Syms .och Herbert Lom i huvud- rollerna, . Filmen är utan tvivel .den bästa hittills som Lee-Thomp- bilderna formligen piskar fram varandra. På göndagen blir det "en" särskild barn- och familjefö- reställning 'och då visas filmen "Cirkus för hela slanten”. I fil- men visar världens bästa cirkus- artister helt - otroliga toppresta- tioner, . i Ungdomsfest i Norra Haghult. > Tannsjö kristliga ungdomsföre- ning har haft en ungdomsfest i Norra Haghults skola. Efter uni- gon sång läste föreningens ordf, Ruben : Christiansson, Yxenhult ps. 92 samt hälsade al-|' Ja välkomna. Resesekretcrare Stu- re Hagelln, Stockholm, predikade och sångarna utförde ett par sån- ger innan man övergick till att samtala över frågan ”Beror det på Herren, beror det på männi- skan eller beror det på båda om människan skall varda salig, Ett flertal inlägg gjordes. Efter yt- terligare några sånger, - utförda av föreningens sångare, talade reseombudet Josef Månsson, Ör- kelljunga 'och mötet avslutades därefter av predikant Karl Nore. En kallekt upptogs wilken in- bringade 613 kr och som tillfal- ler EV:s Afrikamisslon. — lind. > . Lv . östra. Karup sönd. 11 hgm kpr TV-gudstjänst' från ett tält Nyg Mestocka sönd. 10 hgm kh Ljung. nvg kpr Eriksson. Hishult sönd. 3 hgm kh Gustaf- son. " - holm. Ysby sönd. 13,30 hgm kh Sjöholm. Hasslöv sönd. 9 hgm kh Hallind. sönd. "9 hgm kpr Larsson. yeinge sönd. 13 hgm komm Ny- qvi Tjärby "sönd 10 hgm m nvg komm vist. Knäred sönd. 10.30 hgm m skrf o Bänneslöv sönd. 9.30 hgm kh Sjö Våxtorp sönd, 10. 30 hgm kh Hal- Skummeslöv" sändes söndag Andersson, Båstads kyrka 11 högm. Randver. Hovs kyrka 14 högm, Randver 'Tarren (vid fru Ohlssons fas- ” tighet kE. 17 gudstjänst. : STOCKHOLM (TT) >" c: En TV-gudstjänst från ett tält direktsänds på söndag för första gången i svensk television. Sänd- ningen kommer från Rålamshovs- parken i Stockholm där ”Nalen- pastorn” John Hedlunds korstågs- team svarar för ett genuint väc- kelsemöte i ett gammalt cirkustält med plats för 3.000 personer, Om- kring 15 miljoner kan väntas fö i Tv på söndagsk len. ' . | Sändningen innebär samtidigt ett första försök att ja i son. Hinneryd sönd; 11 hgm komm Svensson. Konfirmandkorten ut- lämnas i sakristian efter guds- tjänstens slut. - Eldsberga lörd. 18 helgmålsbön kh Adahl, sönd. 13.30 hgm kh Å- dahl. Tönnersjö sönd. 10 hgm m natt- vardsförhör kh Adahl. Labolm Sion fred. 19,30 bibelläs- ning och bön. Knäred Sion tisd. 19,30 P' Carls- Säng "av Isaksson och sångarna. - Laholm Luth. Missionshuset sönd. 15 Hektor. gudstjänst TV-mä: : Pastor Hedlund förvärvade smek- namnet ”Nalen-pastorn” predikade i Stockholm 1946 och vil le sanering i nöjeslivet, Efter 21 korståg i landsorten återk när han : 1: Hishult Missionshuset ' sönd. 16 1 pred Nore, Veinge Tabernaklet ' Sönd. 14 pred Gunnarssons, = > Tältet, "Råstorp, sönd. 14, Falk, Pörjesjö, 8] koll,, onsd. 19,30 han nu med cvangelisation i folk- livet som motto, Ånnoiiséra i LT | Betel, h: bön. Rästorp, Tältet: s se Ekeryd' Beta" Knäred, Betel sönd; 1 fältmöte i Råstorp. Våxtorp, ' Söndag kl. 15 . Evangelisterna Rune Anders- son och Serrarer. Den senare Ekeryd Betania fred. Oo, lörd. 19,30]. . fyller i morgon f. hemmans- ägaren Johan Petter Karlsson, Bollalt, Knäred. Han är född i Knäred och har i många år in- nehaft ett lantbruk i Bollalt Detta har han för en del år se- dan överlämnat till en son men bor kvar på gården. I sin krafts dagar var Karlsson en duktig och arbetsam jordbrukare. DÖDSFALL Ada Elfrida Winberg. I en ål- der av 80 år avled på onsdagen fru Ada Elfrida Winberg, Halm- stad. Född i Asa var hon sedan bosatt i Göteborg, där hon in- gick äktenskap med järnvägs- tjänstemannen Oscar Wilhelm] 1 Winberg. I Göteborg bodde de I Halmstad har makarna bott sedan 1923. Den bortgångna, som hela sitt liv ägnatt sig helt åt sin familj och sitt hem, sörjes när- mast av make, två döttrar, Ella, gift med 'murarmästare Gustaf Samuelsson, Halmstad, och Ast- rid, gift med förste postiljon E-15 » rik Pibl, Halmstad, barnbarn o. barnbarnsbarn.” talar över ämnet: ””Från ka- ,tolsk tro och soldatskap i Hit- ”lers armé till evangelisttjänst. i Sverige”. Strängmusik, Filadelfia örkelljunga. Lördag Kl. - 19,30, sönd. kl. 19." Evangelis- "terna" Rune "Andersson och + ”Scrrarer. Daga och Avel Vigels- bo m. fl. strängmusik, : Trånget :Saron söndag kl 15 of. ,; fentligt. möte, Erik Vadelborg, " Onsdag kl.19.30 bönemöte. Varifrån härstammar z det släktnamn Vi bär Av fil dr Eric von Born " Namoriiskommitténs "långvariga och "trägna "arbete i syfte "att skapa ordning och - reda: inom risfråga -om 1 Bä « stamfädernas yrken tryckt sin prä- gel-på en betydande del av 'släkt- namnen, Bagare heter ' på tyska 1: Baker 'völ” på ” famnbildning tera brännande, s samtidigt som den elfte interna- " tionella «+ . historikerkongressen ' i Stockholm med deltagare från snart ” sagt alla delar av jorden kommer ”att erbjuda forskare ur olika lä- ger att taga del av råd och rön. Med denna kongress har kombine- rats den femte internationella sam- mankomsten för genealogi och he- raldik, båda viktiga hjälpvetenska- ”per,' som i sin tur stöder sig på - resultaten av ortnamns- och släkt- . forskningar i ett Yster . sammanhang, Bygdekulturens upp- » sving har breddat uppgifterna: för heraldiken, medan å andra sidan det med emigrationen sammanhän- ' gande släktforskningsarbetet 'ofta " kunnat leda till ett återupptagande av tidigare ” brutna förbindelser ' mellan livskraftiga stamfränder på "ömse sidor av Atlanten. Hur upp- "står då' släktnamn, och: vad kan vi lära av dem? , .« Inom den brokiga 'namnvärlden i . Sverige kan man i stort sett skilja mellan sex eller sju huvudgrupper. De starkt utbredda vanliga son- het keshbeteckningarna för fogde har: al- la ' blivit typiska . släktnamn, . som också förekommer i Norden, där. vi påträffar bärare av namnen Schult- heiss, Schultze, - Vogt och Meyer. tyska namnformen” för mjölnare, och en 'släkt Bager med upprin- nelse i Malmö har fått sitt namn av att stamfadern utövade bagarens yrke. Släktnamnet Schröder kom- mer av: det « plattyska ordet för skräddare och är alltså ett ty- piskt yrkesnamn liksom Schumac- her med försvenskat uttal.' Ville man vara spydig, kunde man söka förklara uppkomsten av släktnamnet Falkman på så vis, att stamfadern som tullman stundom :slog ner som en falk på silt byte, men med lik- nande försök till namnförklaringar kommer man ingen vart ifråga om Hök, som bildats "av Hökhult i Småland, och Geijer av det tyska ordet för gam och med. en bild av denna rovfågel i sigillet. : , De korta, kraftiga och 'stundom rytmiskt klingande soldatnamnen är kn nl; förväxlin- lätt i t ex Stolt, Stark genom - dana namn anledning att antaga nya ”,' släktnamn och detta stundom under + kande mottot ”Nytt namn, ny män- " niska”, "Förutom de vanliga son- .. Namnen, där ' Anderssöner, .Carls- > Söner och Jchanssöner synes do- minera, förekommer särpräglade sonnamn, som ofta bär ålderns pa- "tina, såsom Torckelson, Styrbjörn- '.son och Arfwedson, Det är allmänt känt, att ändelserna ”ius” från la- tinet och ”ander” från grekiskan - . upptagits av prästmän och lärda un- .. der gångna. sekler” Dessa ändelser har. fogats till den egentliga delen ”av släktnamnet, som återger, antin- gen i svensk eller utländsk språk- "dräkt, stamfaderns förnamn eller namnet på den trakt, där släkten haft sin vagga. Låt. oss här fram- lägga några typiska exempel på denna art av namnbildning, . Ättlingarna "till en prästmån i Mora med förnamnet Bo antög så- lunda släktnamnet Boethius, medan stamfadern Truls gett upphov åt släktnamnen Troili och von Troil och "borden Afze Larsson lämnat sitt förnamn som den välkända släkten Afzelius, som frambragt många framstående ve- tenskapsmän, På liknande sätt har ""> skalden Franzéns släkt bildats efter | stamfadern Frans och detta analogt med "principen för sonnamnen med Variationer i fråga om slutstavels ” sens utformning. I ett ovanligt fall har av anfadern Elias” namn bil- dats släktnamnet Ellot. "Yrket och släktnamnet . I Tyskland och' även 'i England och Stål, men förekomsten av så- dana släktnamn behöver inte alltid innebära, att de tillkommit under stamfädernas tjänstgöring inom ar- mén, Fysiska egenskaper, som ut- märkt dem som hugnats med fasta släktnamn, .har någon gång spelat in vid namngivningen inom krigs- makten. - Professor "Adolf Noréeh hänvisade på sin tid till'att en vänsterhänt man fått bära namnet Link, det tyska' ordet för vänster, såsom ett karakteristikum för stam- fadern utan att egenskapen, behö- franska Boulanger Alla dessa ' yr- | I Sverige förekommer släktnamnet |: Möller som motsvarighet till' den |' |Post- och bank 1 tråkig” härva i: Göt > bi vol GÖTEBORG am FR En bedrägerihärva imot post verket och flera, göteborgsban- v ker, har avslöjats av gölebor gs kriminalen. '; Mannen ' bakom brottet är en 32 i från ett sinuessj hus Han tros ha lämnat landet,' varför Inter- --| «pol, har kopplats in'på saken. . På måndagen. häktade Göte: - "borgs rådhusrätt två norskor, en 27-årig städerska och en 28-. bedr rägerier - - öteborg ite få ärad or BE. de "person, en 25-årig snickare, 7 tagit ut cirka 7.009 på fe Iska - postutbetalningskort. | I' fruns" bostad Kar" diversearbe- taren' haft sin'verkstad och med hjälp av: ett mynt; ett leksakstryc-. : erbkeri ochienr kork- till en saftflaska': har mannen ' förfalskat 'ett antal postanvisningar. Dessa haf-han sec dan uppdragit åt kvinnorna att häm- : ta på olika banker, Hittills känner . man : till :att"sex' kupper lyckats. Fyra av dessa gav 1.500 kr vardera, ' « årig fru och fyr "De båda "kvinnorna har 'varit : diverseårbetaren behjälplig; och de har tillsammans med en fjär- os förl hindra upprepning". Förfari är sådant att sär- skild upplysningsverksamhet måste ordnas för: banktjänstemän för” att ” terna inte på "vanligt sätt inkom- mit "ill Sverige med skepp under segel, utan stamfäderna har simmat i land på våra kuster. Detta sägs ha varit fallet i fråga om släkten Krepelin 'och väl också om 'stam- fadern . för -släkteri Thomé, vilken var med om ett skeppsbrott utan- för den skånska kusten. Vid ett analogt fall. i Finland. fick ättlin- garna till den skeppsbrutne ättefa- dern bära det karakteristiska nämnet Simberg, som lever kvar ännu i dag, . ” . Av. våra mest kända släkter har många fått sina. namn efter födel- sesocknarna.:' Nobelstiftelsens ska- pare tillhörde sålunda en släkt, som tidigare hette Nobelius och var bör- dig från. södra Sverige, där man haft att välja mellan fyra socknar med liknande namnbeteckning: men stannat vid Nöbblinge socken i Skå- ne såsom Nobelsläktens' ursprungs- ort,. På liknände' sätt har' namnet Arrhenius' bildats ' av: Arena by i Målilla socken i Småland, där stam- fadern: var'rusthållarbonde. Ett lik= rande. fall uppvisar den' inom. ar- betsgivarkretsar och inom den me- dicinska- pd + välkänd släkten Kugelberg, vars stamfader red för eget rusthåll.i Kullo by utanför det minnesrika Borgå .i Fin- land, By gav ' upphov . åt ver gå i arv till efterk Det är dock mer än osäkert, om namnet Dyster skulle ha haft nå- got att göra med en förfaders hu- mör, "ov. so Gårds- och ortsnamnen .. Så kommer vi till den stora ka- omfattar mer eller, mindre klara be- och i.enstaka fall på stora bruks- der som utgångspunkter för namn- tegori av svenska släktnamn, som teckningar på gårdar och socknar samhällen och till” och med på stä- släktnamnet, men då stamfäderna varit militärer, kan även det tyska ordet. för kula, dvs Kugel, ha.spe- lat in vid valet av släktnamn.. , . Släkterna, Almquist och Alström räknar sin upprinnelse'från Almun- ge socken i Uppland, Aschan från Aska by i Hägersta socken i Öster- götland, Laestadius från Lästa by i Ytterlännäs socken i Västernorr- lands län, Bruselius från Brusås hemman i Hångers socken,' Dale- rus från Dalby i Kristdala: socken i Kalmar län, Hjelmqvist, fr Hjelm- ”namnvirke”" åt! > och Faxe har tagit sina namn efter .jorter.i Danmark och Slesvig, var- bildningar, En släkt med namnet Lundh har sålunda enkelt nog fått seryd ” i Jönköpings län, Hjortzberg från Svartebo i Hällestad i Öster- götland, Undén från Undenäs, i ' I'flera namn ingår urgamla sven= ska ord, som stundom kan spåras , bortåt två årtusenden tillbaka i ti- den, Ordet ”hult” betyder skög, och släkter, där denna stavelse; ingår, kan förmodas härstamma från skog-" rika trakter, liksom : släkter "med beståndsdelen ”nor”.i namnet sy- nes ha kommit från frakter invid näs' eller "sund." Ibland slutar ' ett. släktnamn "med" ”stedt” ' vilket ” ord: betyder ställe ellér plats så att en släkt med "namnet Blomstedt" kan tänkas” ha kommit" från en 'trakt med ymnig vegetation och en släkt med namnet Sjöstedt från något | strandområde osv. Det - - urgamla ”tun” erinrar - om .de . fordomdags befästa inhägnaderna, liksom ”rud” - och ”ryd” hänvisar till svedjebru- kets” glanstid, då man röjer undan . gård eller er by. Ortsnamnet Hyl- larydsby i Småländ kan här tjäna ; som exempel, Namndelen ”lid” bes tecknar oftast en bi eller slutt-'' "Ibland stötér vi på några ganska ” roande. släktnamn, Öm: vi'-bortser från namnet Natt och" Dag 'med | dess särejma patiria, möter vi stund- om Bagge och"”'Gedda,” Galt och / Broms, Svinhufvud och Oxehufvud, Ulfsax och Krusebjörn liksom Sten- ' kula, Rääf och Luhr. Det fanns en . tid,” d; ärstamning utifrån vägde tyngre är inhemskt ursprung, men namnvirket ur det egna' språkets område visade sig i "många fall va- | ra bärkraftigare än utländskt låne- - gods, må vara, att en lång rad ut= ifrån invandrade släkter” "kraftigt ' bidragit till kulturens höjande 'ge- nom idoghet: och initiativ, kunska- ' per och kapital. Inte ens en sjun- från Jordsberga i Teda fö i Uppland, Hulterantz från Hultåkra i Flisby socken. i Småland, Kol modin från Koldemo by i Arbrå socken ' i'. Hälsingland, " Löfström från Lövesta socken i Malmöhus län, Munktell från Munketorps soc- ken 'i Västmanland, Rinman från Rinna- socken i Östergötland, Rod- he: från Rhode gård i Skåne, Rom- dal från Roma på Gotland, Rude” lius från Högruda by i Järeda soc- ken i Småland, Strindberg, förfat- tarens släkt, från Strinninge i Mult- sitt namn av:att stamfadern varit bosatt i universitetsstaden, medan den Cearlgrenska släkten i sin tur kommer från Karlskoga och släk- lm ter sådana som Hedborg och Hed- bäck härstammar från Hedemora, Nycopp .återigen från Nyköping. Den starkt utbredda släkten Höjer tros ha-fått sitt namn efter Hoya i Westfalen. Flera kända kultur- släkter såsom" Schartau, Hegardt ifrån stamfäderna inflyttat till Sve- Anv REEFIVYYN rige. I-några enstaka fall har aläk- zÅ socken i i Angomanland, Svårtling PFOVSTTTYNYSTETYFTVITE daga bnkarka should ke dedel av Riddarh "numrerade ätter lever kvar i dag, medan de svenska son-namnen däremot synes ” ha goda' utsikter att kunna” bestå evinnerligen) Professor Pontus | Fahlbeck; som uppträdde sor sam>- hällsfilosof med vaken blick för li> I vets realiteter, jämförde på sin tid . blåndningen av inhemska och ut- , ländska. släkter . med , en samman- '- ältning ' av tvenne" ädelmetall varvid man i. varje enskilt fall kan fråga sig, om den, ena' eller andra - släkten kunnat ikna vid iilver el- ler er ön s sa få ER i 16 år men flyttade år 1915 till j-- Ängelholm och 1919 till Laholm. |- Otto Nilssot”T en ålder av 80 år avled på torsdagen byggmäs- taren Otto Nilsson, "Tönnersa. Han var född i Eldsberga. I un- ga år”blev han snickare och ef- ter en tid blev han egen bygg- mästare. De sista åren har han ägnat sig åt sitt hus och sin trädgård i Tönnersa. Närmast sörjande är maka, barn och barnbarn. Våxtorp Statsbidrag till lärärböstad 1. Våxtorp. : - Skolöverstyrelsen förordar hos regeringen att Våxtorps kommun får 'statebidrag enligt vanliga grunder för att bygga en ny folk- Toll raDgaed vid Växtorps sko- |" . Kostnaderna uppskattas. till 65. 000 kr, NT : Centrum, Laholm ger i kväll och lördag:? get . från. Gun ” Hill”: ned Kirk Douglas, Ånthony Quinn m. fl, wi OCH SÅ VAR DET han som var dykare i rätt nedstigande led — både hans far och farfar hade varit dykare. FI UNGA MOT TOPPEN I ARS kO NE Abe kara Nä bee rs SE Bg Aura an sa Fr.-'v. Rune: 2 Svensson, Kronoberg, Tore Boberg, Dalarna, Harriet och Martin Bood, Skaraborg, tar igen sig på toppen av Stuor= Hjärta inban gruppen segar sig upp på Pårtefjället vars toppar . sky mtar i bakgrunden, -Ilyckligen 'genomförts. Redan förra, året vid den. här tiden beslöt sig några av delta- .Igarna i Vi Unga-kursen i Kall i Jämtland "att ta sig”en ordentlig "tur i krävande, fjällterräng och träna "sig för avancerat vild- marks- .'och friluftsliv, .. Därför började man inom Förbundet Vi JUnga att planera en 'fjällvand- ring i Lappland, och den har nu + Det var huvudsakligen ledare inom , organisationen som sam- rmanstrålade” "vid + Kvikkjokks fjällstation och därifrån startade en -veckas fotvandring in i' Sa- reks nationalpark, vårt sista e-; Bl . gentliga vildmarksområde. 'Tu- längs den s& k, Kungsleden, världens riks- etta, vek så av mot sommar= lapplägret upp över fjällryggen Stuorv=- Hjärta och slutmålet. var obser- vatorieplatån . på. . Pårtefjället 1809 m. ö 'h: Man övernattade i tält och sovsäck och på platån fick man fästa tältpinnarna med stora stenar och underlaget var närmast att jämföra med maka- damm, Ett fast men hårt under- lag för två nätters sömn, ata Från detta ”basläger” gjordes små tärer till topparna omkring, : toppen på Pårlofjället ' . Forts. å nästa sida.” ren” började Tobialt för höstens" hattmode a är lar. Och så skall hatten sitta högt. Ei ” hattarna är den till vänster på bilden" ovän? Brett bräm' och!hög . kulle. Den. kommer, från Lanvin-Castillo och är. utförd: i mullvad. Sidenbandén,' som” delar kullen, är kungsblå. ', Tr också piälshatten i mitten från Rose ”Valot fasanfiäder har I First "Egentligen skall - mal te frata om. regn — det har man nog av ändå. Men faktum är" tatt; risken för gelbildning i garderoben har t genom den fuktiga ,väderle- ken. Det gäller inte bara sommar- siugans utryråmen för” kläder utan i iika hög grad stadsvåningens gar- derober, I Amerika har jordbruks- departementet gett ut'en .liten broschyr. med . anvisningar om hur man. skall undvika mögelbildning och de råden gäller också fi i sommar. Sålunda: vt SN <& När det' är torrare utomhus än ”inneyp; 'då .på att vädra. Det blir 'så "lätt "fuktigt i lägenheten om .man vädrar: dåligt « och det är värmt ute. - we Om ni har garderob där fukt- faran är särskilt stor, låt då glöd- Jampar, brinna, Pet räcker med en " svagare lampa —:den håller fuk- ten borta åtminstone. till största de- len. : & Innan ni hänger in kläder i gar- deroben, 3e€ då till att de är ab- solut torra. I synnerhet bör man vara "försiktig "med kläder, man ”-häft' på sig ute i regnväder. Fuk- tiga kläder ökar 5 vä- vid Pårck, fortsatte : Hallontårta. 2 "Den här hatlontärtan "smakar, bra till" kåffot" "men påssar” också” ul- märkt som efterrält”— varför dte: | på 'kräflkalaset?.Botlnarna kan Bön räk "några "dagar 1 förväg, de håller. sig fint spröda, och så lägger ni ihop. tårtån först" jast! inhan den, skall serveras, Recept: socker, 32. än håv Ryn, Il tsk/ bakpulveri:.t 3 1 ägg: och socker tills äl -blandat; Tillsätt :kavre= ' gryn och vetemjöl" blandat”. med bakpulvret) Låt degen: stå kallt Jen, stund "så blir. den: lättare att are os beta; Kävlä 'ut degen till två fyr- "| kantiga eller runda bottnar av en . desserttallriks storlek och grädda breda bräm och höga kul, od representant för de" nya 4 ru Högt på: huvudet lagts runt k Festlig och god tärtan och ändå inte fana fs ROR 0 vår av att baka, 4 dem på. smord plåt: 4 medslvarm ugn, 200 grader. . Man kan också ' trycka . ut degen” direkt på plå- :| ten 'med "mjölad kavel. Lossa hotti narna från plåten medan se. är | varma, ;, i k Tag "undan de va aste bären till garnering. Mosa de” andra hals "I loneh tillsammans med litet socker «| och blanda dem red litet: vispad grädde, Täck den ena Bottnen ; med hallongrädde. Lägg den andra ovat 4.) på och täck méd resten av”vispi grädden, , Garnera med ; resten ; av hallonen. | H "Man kan naturligtvis göra tärtart . med andra bär än :halton, och när det inte finns färska ,kan man. ta - djupfrysta eller kongerverade, An= På shåtten också "mycket typisk i linjerna" för höstmödet! Den: är "signerad Pierre Bälmain" och i i helt djärvt t försedd med zett' lätt flor 'som "täcker "hela ansiktet. + Lägg märke till.de" stora | vänder ni exeinpelvis persikor så -halsbandet..-Tung&'| smaksätt gärna grädden med några | droppar ;-sherry: öch "garnera" med. . rostad mandel. pärlkulorna + i". smycken” "kommer. vi att få s " - r läxorna. Orsaken till strejken - - «rökförbud band. eleveria under lektionerna, Eleverna säger sig inte OsStörsta faran med. ”cocktailparties är det väsen som uppstår när mån- ga människor trängs med varann . sentligt. at inse + Om har möjlighet så skruva på värmen i lägenheten ett par tim- mar dagligen när det känns fuktigt inne.'I sommarstugan finns kanske eldstad — spara då inte på veden vi ider regniga dagar. tera , cm mögelbildning: ” passa .smutskläderna så alt de inte er-fuxtiigt ute på landet i väntan "på stortvätten eller på att bli skie- k:de till tvättinrättni Både h- — svåra art få bort.” kan och dukar kan få tråkiga fläckar och pratar. Det kan nämligen skada hörseln, konstaterar en vetenskap- ig ökning. Det spelar ingen i en nera vid men a) IT högt får parisarna en Fiöken komsterna — oväsendet -är lika be Värdinna., Hon skall: liksom vår svärande : när man serverar kaffe; egen Fröken Ur och hennes gelikar som . drinkar. Hörselskaderisken-är! stå telekimder till tjänst. "Och här a i N oas Lå Sr och kvinnor Pere ned same! gäller det förslås 'géda råd: om bur man bäst skall ordna för en middag mankomster för endast eller ett cöcktzsilparty och dessuiom kan man få upplysningar” on'smité etikettsirågor — det vill j att Fröken. Värdinna skall svata på allt kunna koncentrera sig” arbetet utan tobak. H OC Vid en skola i i Rio de Jan rohar en : klass ; pr åringar. strejkat.- De svarär inte på frågor och skriver Jinte sina uppgifter lika UteV'söm de som Kör till eh värdianäs plikter." +"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.