MÅ MMRAasetera | gissla”, de f etegelsörna' Höger | «meteorolog, Yvrvrvv vYrrveerrvY vrYvreveYvYr FyvevrervevrvetreeTVYYYYvYPYYYFT YT EYFYVYFYFYYYV - i Fredagen den :19 augusti: 1960 ” "Statens maktfullkomlighet förkväver det enskilda närings- livet, brukar det heta från hö- ger- och. folkpartihåll., Folkets väl. går före störfinänsens, her va dig.” Rikligheten 4 4 ett så- "dant resonemang måste med- . :ges av alla" som har en odog- matisk,;. dvs 'en ”ickesocialistisk; | : syn" på "statens uppgifter. På | ' ande” sätt förhåller det ter det i den ialdemokratis- ka propaganda, som gisslar ka- pitalkoncentrationer inom nä- ringslivet.. Båda. dessa synsätt är enögda ur Centerledarén tog upp. det en mat i ”valupptakten . i söndags. ” Han framhöll ått centerns ar- bete för: decentralisering och - för "att ' fördela "ägandet "på - många "händer "utgör alternati- vet till såväl statlig.som' privat maktkoncentration på det: eko" " nomiska "området. vvs - > Som "alltid" befinner” sig' hr Hedlund på "säker: märk.; Han kunde 7 påvisa” "att - alltsedan - upprinnelsen ' "till partibildnin- gen för snart 50 år sedan har: "centern konsekvent följt; den; åtgärder för 'att hindra mono- polföreteelser i förm'av. trust. och" 'kärtellbildningar framför. des "på framträdande plats” i: det första. programutkastet.' Mycket har hänt sedan 'dess och mycket har" ändrats, Men" frågeställningen”, har : "alltjämt aktualitet, Det må beklagas at de. övriga partierna inte" fö mått tillägna sig mera av cen- "terns synsätt. Vid årets" riks- . dag hade sotialdemokraterna en. .motion: om maktfördelnin- gen inom det" privata närings--.: livet", —" och kunde inte; nog : riskerna | med: makt. och di la sSkytlegr ering. De t'ga ker. se "båda" a mokraterna vill; serna på: privat, hålls: : Med ngg hade" det. varit! klokt; äv; att -binjinstone - Snågot 7 : ' glvetvis också de ekonomi betingelserna, vilket! medfö att statens: medverk ; känska"” Den broöagandistiskt mest ut- . nyttjade händelsen under senare ' td är utan tvivel" nedskjutningen "av den amerikanske spionflygaren ” Frodeis, Powers över sövjetryskt : område. den i maj i år. Efter någ” 8 Görs djup sekretess Nät rys« - ”sörma denna nyhetsbomb springa precis lagom för att utnyttja den ' "som officiellt skäl för torp na linje. Det nya partiets vakt- : (stog. nd ti sig” inom + näringslivet, ” Det "finns 'ingen patentmedicin som gör att riskerna för snédyrid- ning / och otillbörlig. koncen- :tration ” för. alltid ” försvinner. Det fordras ständig vaksamhet -och vakthållning. - Som argument 'mot "centern brukar anväridas , stordriffens " nödvändighet och fördel ingen vill bestrida vare sig delarna eller: nödvändigheten. Men det är inte det saken gäl- ler," Industrialiseringsprocessen | . 'h också medfört en standard-'|- hing, vilken i sin tur medför mångskiftande” pch "personliga ”konsumtionsbehov. ; De mindre företagen ;Har>' här "sin 'givnå chans" och mö ighet. Detsam”= tigheten.sord ledes ut från maga- sinet; . Törkanläggningen bygges enkelt gårdens egen" arbets- kraft - och med eget virke" på VY befintlig mågasinsbotten genom att i. er ihuvudkanal leda luften till 'grenkanaler. som skall täcka hela dolettimed "små avstånd fa 7 : äv. spannmål '- attt va "Nuvarande .väderleksutsikter "ger anledning. till funderingar "över. om skörden går att räd- da. Kommer ' dock säden så "Tångt , aft den är. inne ' under tak. finnes numera möjligheter att; tilli.rimlig: kostnad "rädda > den: från: stora lagringsskador. igenom, len lagrade spannmålen och" ta. med: sig en del av fuk- Y drivs, åtskilda; ägs. av. "koncer- ner och. Jikrande sammarislät- ningar. Om den tendensen skall å | luften kö ,den.ekonomiskå 'politiken. I en bi . centermotion: vid årets riksdag en; m pånnmälen. suger har väckts: frågan om en refor- Iden ä åt > sig "fuktigheten 7 under mering av beskattningen i i syfte förutsättning .-att den. lata] "alt underlätta de mindre före-' fuktigheten i: hos luften ej är tagens konsolidering och själv I större: än titotsvarande. fuktighet finansiering: Hi""Hedlund >ha os; spannmålen. " Sålunda kan tagit upp frågan" 'om skattelätt=.i,, an "wid "dåligt: väder endast iad de första” åren för nyetab- köra med kten & så länge, att å fö åd; itskullesgon Ispå. as -motoraxeln- » måste skunna trycka luften genom det pramål som. ' skall. tor- Su Yen ha » anledning "bör 227 valet” av" Fläkt 'ske med st sta ”inoggrannhet,'- "Att . underdimén- sioriera . luftmängden kan "bli . ödesdigert med groddi och mö- gelskador 'i. fodersäden' exvis. viNågrTa "ytterligare viktiga: 'Teg- 1 ”sämbårid med fläktens in- mönteling” är. att "luftintag och luftutsläpp” och; könkreta '. andlingslinjet Hur, vöre idét/ kas. ”att.ta en funde e på "den sar h, hänsyn dessutom äkten skall kunna an- vändas även till skulltork: Även här: kan: källuftstorkning bevara ett högt ri att: el-distributören a inmonteringen. utnyttjades som sagt på” ett. före Iiokl; gen av; i loppkonferensen” i Parls, ” Det. "hjälpte. föga att : "exempelvis we nas oden i Pr " "ödande sätt och ' många: har ”undrat” varför amerikanarna gav, Sovjet denna, chans i. en in. en planbottentork sker. på, samma sätt som "annars är" brukligt. hos varje enskild MacMillan” glorde. allt "vad i hans makt stod för” att rädda konfe= ' tensen och Iå till stånd: diskus- sloner . mellan statsmännen, i de tongivan e nationerna. om en. « fredlig lösning av de allvarliga " prbblem, som förmörkar den in=' ter: ationella atmosfären, Nästa steg I den reaktionskedj + il "ömtålig situation dås det "stod. och « vägde” mellan av: spänning eller ett skärpt krisläge, . "Tyvärr blöv, det den sistnämnda Utvecklingen: Kongokrisen är det "hittills :-mest markanta” draget ä densamma, Och nu rullar ryssara na upp en ”välregisserad rättegång mot spionflygaren Francis Powers,' spånnimålsodlare. ' För att göra :| detta: arbete.så lite arbetskrä- vande: "som ”mi iligt bör ' planen även "oråfatta”anor dning för upp- transport ” av säden: till i regel översta "planen där torken lig- Elevator eller transport- 'är. utmärkta” hjälpmedel menh- även usäckhiss' och spann- målsfläkt - gör- arbetet lätt. . Tömning: av torken ' bör : ske som utlöstes genöoni det nedskjut- na flygplanet, var att president Eisenhpwer fick ett snöpligt åter= bud från Chrusjtjov på "den in= bjudan denne tidigare fått" 'om att > besöka "Sovjetunionen, Sedan dess har Sovjet vid alla möjliga . och i omöjliga tillfällen, för sina. pro= Pargandistiska syften utnyttjat den amerikanska kränkningen av det ' "sovjetlska" luftrumrnet, Em värde- behöver fö bel« ' Ingen ME miss örstå dubbel genom : genomsläpp i "golvet "till säckningsanordning, kvarn eller tankvagn. Kostnaden för Planbottentork kan beräknas. tille: a 100 kr per ton. spannmål som rymmes på torken, därav 'hör: c:a .40 proc. av kostnaden . till fläkten, och om wirke samt arbetskraft fin- nes på gården kan kontantutgif- ten stanna vid ungefär denna avsikten. med densamma, Sovjet« ledarna vet att nedskjutningen av + strid om inflytande" i störa, delar ärlden, Ännu har de inte sus git all: Propagaridamusten ur der händelsen. Inte: minst mot denna bakgrund :bör spionrättegå i ” Moskva seå och bedömas, + av” Fi Unga... (Forts, fr. föreg. sida)..; : 2039 m, ö. h. och en titt i ”Ham- bergs stuga”. där en studerande Bengt-Erik Rydén från Stockholm vistats en månad för: att observera solstrålning, mäta annan strålning Qöch! göra vanliga meteorologiska observa- tioner. Ett försök att nå fjäll- toppen Palkattjäkko måste av; brytas på halva vägen på grund DRM Renar. och lappar kom man också” t”kontakt med, även om man inte hade turen att få vara ga . människor tidigare beträtt. Stupen var ganska hisnande och mellan war. och en. Den inblåsta : den hägrande toppen 2042 meter hög, Man fick också uppleva det tjusiga: skådespelet att se mol: nen ovanifrån en morron. Moln- höjden var omkring 1500-1600 meter och ur denna vita massa sthåö de hundratals fjälltoppar- na upp i strålande solsken, Ba- ra att. få se detta ansågs av del- tagarna vara värt de små veder. med -Om. .kalvmärkningen som pågick” som: bäst. Ett påtagligt minne från en spännande Vi Unga-vandring i i fjällen fick man Fenom , att. plocka med sig så Hr. Tage Nilsson, Laholm, söm är mycket : intresserad” biodlare, är ytterst: pessimistisk ” om; ut- I att få sen något : så när Det är att. -tala " om biodlingens del. . | bisamhällen, "som . kom: ut ' först, Annärs är. det ganska" slätstru- ide som utövar näringen i mycr- " Honungsskörden, i i Söödra Halland ' ser ut att bli's sämre i år än Normalt. På för-' sommaren artade: det sig ganska väl, men allt” 'regnet som' föll senare har satt stopp för en - gynnsanr fortsättning. Utbytet. av varje: ' samhälle förefaller inte at bli större än - 3: kilo,.. mot normalt 1.2—13 Skörden . ser. inte ut att. bli större".än 1-8 kilo pr bisam- hälle, även om jag inne hoppas på åtminstone 10." Förra - året, som, var ett gott honungsår, var t | medelskörden upp i 18—20 kilo. Det hela beror:på att ljungdra- get är uruselt. ill förd av reg- ommardr: aget var något bättre, fortsätter hr Nilsson men också det svek. i viss mån för-' väntningarna.: Det :är: bara. de som. redovisar något. överskott. ket över hela linjen! ;' Hr Nilsson! anser att det kostar 'Imer än det smakar att vara bi- ' odlare.” Det "är? "egentligen. bara ket stor skala, som -får : något 2 i. överskott av "den. Kostnaderna | för anskaffandet och underhål- let av ett enda samhälle går till tvåhundra eller trehunda' kro- nor. En odlare méd så där tio samhällen, får det nätt och jämt att gå ihop, om man bortser från att han får sin honung gratis. Tage" Nilsson är medlem i : Södra Hallands biodlareföre- "ning, som har ungefär 140—150 ” medlemmar, en siffra som stått sig konstant i flera år; Rekry- .teringen;' möter. en: hel del . besvärligheter, därför att ung- ; domén : inte i större utsträck- är intresserade av biod- Ir / Nilssön säger att det Skör deskador, sen bär gning. genom re gnet. | > NORRTÄLJE ( (TT) . Det ihållande Tegnet har äte” bara förorsakat stora skador på skörden utan även i hög grad försvårat och försenat bärg= ningsarbetet, sade centerparti= "ledaren dr. Gunnar Hedlund in=.: för partiets valledarekonferens » I Skeppstuna' på torsdagen. . - De stundande repetitionsöv-" ningarna kommer därför i mån= "ga fall synnerligen olägligt. Det blir stora svårigheter att klara bärgningen och förbereda näsa - ta års skörd. Ur såväl jordbrukets som hela É en De 'som' en gång gett |' "sig in på den näringen kan | När lantbrukare "Åke Pettersson. träder den- aut k vrider " på i funktion. På tio mi- utfordri Från”. 'spannmålens införande: ila- "nuter, skall 350 svin. vara utfordrade, räknar han med. På. bilden under den. helautomatiserade ladugården. 'Staketet på ömse sidor rymmer både vatten- och matledningar. .. ca > Lantbrukare Ake Pettersson, Hög! med helautomatisk "svinskötsel. Med hjälp av alla de tekniska möj- . ligheter som finns att uppbringa, ä ämnar hän nå fram till resulta= tet att kunna utfodra” 350 svin inom loppet av tio minuter, .: : nda; Tölö, tänker sätta” upp ledningar uti 'svinstallet, där svin- dugården fram maten b igen sprutar fram i skall tekniken. -få irtumfera. Och även, vid utgödslingen ämnar han ta denna” till bjälp. Vad han själv behöver göra är praktiskt taget att slå på ett antal strömbrytare, vrida på kranar, samt i övrigt övervaka att maskineriet fungerar. har. inte. automatiseringen trätt i' funktion, Men den är på god- väg. Och redan nu kan besö- karen få en god uppfattning om hur, det hela" kommer att fungera. . ” Redan då spannmålen . i ot förts i ini byggnaden, kommer ma- skinen till hjälp. Genom en trum- ma i golvet skall den släppas ned, varifrån den sedan med hjälp av kompressorer kommer att - vas”. upp i förvaringsfickorna, för övrigt fyra stycken. Dirigeringen sker också mekaniskt Där får den sedan torka. under ett dygn, var- efter han genom kanaler för den ned i Jen uppsatta kvarnen för malning. Mjölet kan från denna fö- ras upp i nya förvaringsfickor, och sedan — vid behov — tagas ned I blandaren, där mjöl och vatten blandas, Från denna leder sedan "mycket ” -hjörtron man orkade bära "från. de röd-,; -gulglänsande myrarna. på vägen ner från höj- derna... - ät mödor det köstat att ta sig upp. : Säkerligercsvar det inte sista gången gessa sa ungdomar drog till Ledande representanter för ark- och . antarktiska institioner överallt i världen samlas på söndag |” till ett möte - i Köpenhamn, Det finns planer på en samordning av all arktisk och artarktisk forskning sätta trynet mot en automatisk på- svinens mathoar. Det enda mänsk- liga” ingripandet . är att vrida på kranarna till de olika avdelni Nertid inte slita sig ifrån "den, ty även 'om "det ekono- "miska utbytet kanske inte är . så lysande -så skänker pyss- landet: med -dessa insekter och " deras : samhällen en stor inre tillfredsställelse åt dem. som "en gång fattat "intresse för biens fascinerande värld. jjamhällets synpunkt är det nödvän=, digt, att jordbrukare” 'och annan ar- "betskraft ' som behövs för skörden så långt möjligt får stanna kvar i "arbetet och inte dragas in till re- Ipetitionsövningar nu. när bärg= ningssituationen ' blivit så . bekym= mersam. "Värnpliktiga som nu full= gaste mån beredas permission ' för arbete med skörden; Det ankommer "på regeringeri - att skyndsamt: till. se att uppskov och permission -be- . viljas i all den utsträckning som nu är .möjlig. De skador. som; uppstått ” på skörden aktualiserar givetvis på nytt frågan om ' skördeskadeskydd beskattningen, MAG ärbolsuppei er - a "dagen. Det är nödvändigt:'att' stat. med en): :som: "ter ibland gör i krigstider:: nate. måste samvetsör annt utföra sina "sociala förpliktelser, annars Över 'denna sinnrikt fungerande . kan: straffet bli döden:' Bisara- , insekisstat -härekar slutligen : en hället. karakteriseras liksom de | människa, biodlaren, Han är ett, flesta ” totalitära "samhällen av; Slags högre försyn, som bär. an- ledarkult: "tusentals "bin: tillber” Svaret. för. de olika -låndernas ständigt. statens första dam, bi- välstånd. Om'"några: konflikter ingen, vars uppgift är att skulle uppstå” "måste han ingripa a. för samhällets fortbestånd, | Snappt och effektivt, om 'det inte. Vid ingången till varje bi- skall. sluta I skafastrot, Om "ett kupa finns en liten vaktstyrka, par” -bisambällen råkar i. huven på varandra: kan resultatet bli - med uppgift att förhindra in- lik a förödande som: ett kärn- okröktare från I oolonsge a vapenkrig kan bli för | mänskliga, s samhällen. H äng sa da Varje: sbin ut Det påstås ibland att biodlaren "för att reko nosera tocrän en. valt ett "dåligt lönsamt arbete, Pet all ev li tt hitt "|Det är kanske ofta besvärligt, et gäller näml lgen a Ia lmen ingen kan förneka att det m förefaller oerhört intressant, : nä. i er LES s - Vattenledningar är förstås in« dragna, och svinen behöver endast kopplare 'så strömmar . klart och friskt vatten i " kopparna, ' Även utgödslingen För övrigt har lantbrukare Pet- "]tersson låtit konstruera luftfläkter och automatisk utforsling -av göd- seln. Den senare proceduren sker med hjälp av skrapor, som ' arbe- tar pacvis. Ett s k kedjespel träder I funktion' och forslar svingödseln successivt ut ur ladugården, - - Även halmen kommer att forslas ut i svinstallet utan några större trä Från i taket skall halmen forslas på vag- nar för att sedan läggas ut i svin. stiorna. — Jag räknar med att hinna 4 ut- fordra svinen på cirka tio minuter, säger lantbrukaren, På så sätt tjä- nar jag åtskillig tid. För närvarande får j jag beräkna inemot timmen. ” — Idén till det här fick jag vid ett "besök i kungälvstrakten. . Men även vid besök i andra gårdar har jag fått idéer. Jag har försökt sam- manföra så många som möjligt. Och kultivatorharv FÖR — ett helårsredskap- gör rekryttjänstgöring bör i möjli= . "och rätt till resultatutjämning vid sämla in stora förråd för: vin-, . tern under : sommaren; . Under : .den kalla årstiden" Iever' bina” "avspärrade från; ;yttervärlden, ; -” Precis" som. människornas” sta-: . SÄBXDDSBEREDNING 9 RADRENSNING . STUBEKULTIVERING - | ARBETSBREDDER FRÅN 4,53 till 2,89 M ” gruppen på mark som inte mån- li vackert väder. OT NR Se Nils Österberg. » centrum i denna verksamhet. ” N set . tt sa Va ce. ; oe M . ee - AA SAS M dj - | . . . > a ' - e a v s - ra AAA ARMAR ARA SAMA S RANA AMMA S MAA AAA MARS AAA AMA - MAA ANNA AAA A Ak NS Dn FN FEFTETTYYTTYY rv YTV FFYFEVYYEN rv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.