VV ” ga och berättar: . YYrttYyretYYttYYT TYTryverYereveeeryvereYeYeEeE It YYFYVG EYE YPEP VY vrettrefrTtTYtYtPTEVEFTFAV TYTvevrereereevyvYFTYVY "LAHOLMS "TIDNING YTytteretYTYtTTYTYYTYYYTYY PEPE YY Yertrevv YvrerveTetTttVeTTTT rent YYVTYYYYT LTT) ; Våta” bekyrnmer . er Livet är fullt av: våta bekym- se "uppåt med bekymrade förutfat- mer, Åtminstone i år. När man nyss Röstregnen. Sommarens våta var '."' mjukt och lent, snällt och snekande - — dagens är dystert, mörkt och ' pessimistiskt, gatornas lervälling ' sätter sina spår på skor och regn + kläder. «<< Men vi umgås. flitigt I med de åld ' > far som inte finner några bekym mer = allra minst i det våta, D 7 händer "en dag att vi frågar ho . homi som firat sommaren liggan . de på "mage på bryggor och kaj: . med nyfikna ågon hängandd öv « valtnet — operation Hjuphavsforsh "ning -— så här: ” - Hur tycker du. den här! som' j maren har varit? Har det; vari ' regnigt och misslyckat? ' ' 'Han, slägern "den tunga 'skolväs kan på köksbänken,. suddar u: - cc Fynkan i pannan, den som döljer engelska glosor, historia och krille som krokben för" "eftermiddagen ” utomhusnöjen och han får genast 'en et oc > ny diten förvåningens (skbera ö sina unga drag. :' . — Nej, varför frågar I mamma så , "i det har väl inte regnat 'mer i år + 1 än det brukar: Jag tycker” det har - Varit en alla tiders sommar." . 2 os Ja just det. Där har vi vår egen + 7; barndomssommar — i den gamla goda" tiden. Månne låg man själv 'på " magen vid sttandkanten eller bland +." stickor och strän i skogen" utan att” Man « anser att en häst högst ka bli 40 år gammal, men detta är et Det finns” enstaka hästar. som blivit" över '40 År, men dessa: hör givetvis till un- Det: väcker ofta förvåning även bland engelsmännen, själva över att den "engelska pennyn mest skrivs bara som ett ”d”. Man vet inte : varifrån detta bruk kommer och 5" undrar ofta över varför penny in-|” . hödvändig)' till ”p”, som ju borde: te ' förkortas (om förkortning vara” naturligare än ”d”, eftersom "9" är första bokstaven. Men allt "kommit ur sommarvätan — börjar ' tande meningar? Var det möjligen därför de åren rymde så mycken sol på en gång? Det är dags att se över garde- roben igen. Bomullskläderna börja . se litet enfaldiga och'förlägna ut. Affärsfönster . och annonser ropar . am jersykläder, strutiga kjolar, jac- 'sor med olika längd och tjugotals- kopor som hattar.-Färgen är inte ingre pastellrutigt -— nej höstens +. eter antracitgrått och murkelbrunt. åler inte. det uppiggande? "Men ”nnan någon ny detelj kommer in i "wset plockas det fram, som nu 1e- | sat mörkt och bortglömt under tysta "sommardagar. Trätoffelbreda fötter monteras in i "något som inte är sotvänligt. Och allt det som drabbat "kalufs och nos och respekterats som ” lantlivets nakna naturlighet skalt " juktas med tvål och sax, ined make ' up och permanent innan tätbebyg- zelsens ansikte kan visas upp., 7 Men man går en långsam promenad "4 den gråvåta .Zagen och planerar er” en middag med årstidens 'gröna och "röda grönsaker för att pigga upp . "livsandarna med. "Och mån ser de "två 'små.” Två små i. galonkläder "på knä vid trottoärens största vat- tenpuss, som tjänstgör som segelled "åt två granna plastbåtar: Därifrån följer fnitter "och glada utrop på den fortsatta "promenaderi "och det får tjänstgöra” sc som'en solstråle. EF ör sroli iga stunder "Små ord”. - I Amerika. besvarar man mycket riktigt en komplimang med ett lätt ”thänk you”, Eftersom ni och den artige kavaljeren talade bar sin förklaring, så även den "bär . saken, D:et är nämli den första Iska vid tillfället ifråga, var det fallt korrekt. Hemma i Sverige har het att fnittra, så > i det myntet denar,” och ” "skrivsättét -har " sålunda så' gamla anor som från; . den romerska tiden i England, den > "tid alltså då England var ett ro- ” merskt lydrike. a . fornr Bruk 2 . Varför skall ' jag försöka > ändra, på Kalles svagheter" = Jag är ju själv en av dem. . : -'Ransoneringens- makt » En vara blir åtråvärd när den blir « Tansonerad, påpekar en skånekolle- En affär i' Malmö sälje er v grädd- bullar några få dar i veckan. ”I dag . gräddbullar”-'står 'det på en” skylt i fönstret. och så är det jämat riv "efter dem. ” — Hinner ni "inte göra” gräddbul- lär till: alla veckans dar? , frågade jag chefen, Jodå. Vi hade vårje ag en då sålde vi in& ta är givetvis Yi fort någon säger en artighet eller komma med ett ”Äsch, det menar du inte” eller något lika dumt. Nå- i gon har mycket riktigt sagt att en svensk kvinna tar emot en kompli- mang som om "det vore en blom= ätt" glatt och naturligt småle och svar: 'Så roligt att. du tycker .jag är till min fördel i ', kväll” och så' övergå till något an- = T nat. Dagens rim —N Vad, -sker just nu som allting överskuggar? : Jo, 2ylt- och saftningen för fulla i tuggar. Av fallen frukt och den "som plockas neder - --- man årets sylt- och saftbehov ON bereder. NH Varenda husmor ses rumstzra fö! värre - och rot- och fridlös blivit husets : herre, ' Med knivar Signe Tillisch rått behandlas - och Greve Moltke snabbt till mos förvendlas. Dronning Louise placeras i en - panna .-. : där hon — till hon är färdig- "kokt — får stanna, Hur Gravensteiner än. tycks ilsket ryta — > så hamnar även han i husmors gryta. en Och fr uarna är alla lika mnåna- utt få det bästa ut av Cox Po= Man årets bärskörd likaså bere- der; : - i mängder kokas den och lägges neder, ma : Ja, fruktens liksom bärens åyst- ra lott är att bliva 'dels till. saft, dels still koi Bösparingsåtgärd- daten Krank' skulle utrustas; Gub- barna sammanträdde "och gick jge- nog allt; vad soldaten behövde, rock, bössa, stövlar: och" åtskilligt annat, Det; föreföll dyrt det! där, och till slut sa en av gubbarna som funderat på saken: ". -— Kunde vi inte schutan hemina i ställe; : en Snopet ' — Vad skulle Rickander göra om höjdriktaren vid kanonen fick hu- vudet bortskjutet? ;. ; — Ingenting, fänrik!» "— Men man måste i alla fridens namn ta något initiativ, varför skul- le inte Rickander göra något? — Det är jag som är höjdrikta- ren, "fänrik, Alena Pn r nog finns det även svenska herrar som kan säga komplimanz ger, även om de är. tunnsåddare än söderut, Med hjär lig hälsning. |, 2. ”Gallie? ; ARMBAND ANASANMAANSDAANADAA Al. Copyright: HEA Ärkehertigar "ska, man kanske 'se upp med, liksom med” kärlek; Blir tkehertig "kär så kan högst oväntade ting inträffa, kan man lära narkin Österrike-Ungern 'årtioende- na kring sista "sekelskiftet! ED Frans Ferdinänd. var'en ganska all- varligt lagd man som man väl lätt blir när man har åtskillig sjukdom att dra på — och 'gärria ältar den med vem man träffar — och "när: man genom : dödens "härjningar i släkten plötsligt. finner ,sig vara tronföljare, i rång närmast. efter' sin farbror, Frans Josef, s Frans Ferdinand skulle gifta sie det är det minsta; man kan begära av en tronföljare och det fanns pas- |.sande flickor att tillgå inom landets gränser, ärkehertig Fredrik och hans ärkehertiginna Isabella hade satt ett helvdussin flickor till världen och alla var de vackra.: Vackrast och lämpligast av, dem alla var. Gabriel- le, ung, glad "och "uppsluppen och egentligen ganska måttlig trakterad av Frans Ferdinands” uppvaktning. Men dels brydde sig ingen myczet om vad flickor kunde tycka i äk- tenskapliga angelägenheter 'och dels var hon — och ännu mindre för rarna .— inte blind för att en fran å | tid 'som kejsarinna hade sina avgör. da fördelar. Paret betraktades ste sell sum förluvade, saken var klar. "Men så träffade Frans Ferdinand sin tilltänkta svärmors hovdam, gre- vinnan Sophie” vön Chotek, vacker och” rar; knappast rik och absolut inget passande parti för en ärkeher- |; | tig. Men Frans Ferdinand blev; blixt kär. Äntligen hade hän träffat en flicka "som tålmodigt" lyssnade till honom och" muntrade upp häns all- var, hon. var klok och taktfull och vågade inte alls tänka på äktenskap med Frans Ferdinand. Men han över- talade henne snabbt, tog farväl av den ärkehertigliga farniljen — som | blev rasande och omgående sparka= de ut Sophie ur:'slottet — och for för att tala om den glada nyheten för kejsar ;Frans Josef. Som verkli- gen inte blev'ett dugg glad, han var prövad ' nog "ändå och' sade blankt gifta sig:utan tillstånd, avsäga' sig alla rättigheter och lämna landet. morganatiskt, att eventuella barn in- te fick kunglig börd. . Äktenskapet blev mycket Tyckigt och grevinnan stod gärna ut med all nand och förresten skulle han en -| gång bli kejsare och då blev. det väl tyst. Men allt blev tyst fortare än någon av de två anat. Skatten i Sarajevo 1914 dödade dem båda, — Under napoleonkrigen hände det ien västgötasocken, att indelte” "adl |: - delarna. . — drottning Ingrid. ungaparet av Thailand som' skall besöka Sverige 21—24 septem--' ber är nu i Danmark där de skall vara danska kungaparets gäster. . några dagar varefter de fortsätter till Norge innan de kommer hit, Här kysser kung Frederik Drottning Sirikit på hand. medan kung Blumibol nöjer sig med ett rejält handslag när han hälsar på - st DOKTORN - SVARAR Under denna rubrik besvarar . €n svensk legitimerad läkare " kostnadsjritt medicinska trågor från läsekretsen. " "Förse trägorna med lämplig signatu? ock uppgiv helst älder och kön Det är givet att envars . anonymitet. obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SV A- RAR och sänd: dem Hl vedak-' - ””Nedtryckt. Edra symptom, som bestå i en på senare tid alltmer på- - Text: Kai Rosenberg. . fot ocNär katten skapades - Då Noak gick in i: arken med sin |: familj och ett par. av varje, slags djur, "var det inga katter med, Det. fanns lejon, tigrar och leoparder och liknande djur;'som alla är ett. slags katter,.men-dé: .vanligåste missekatter-+- na, som, vi känner dem, fan inte . Det är Det är "kanske någon som nu und- rar, hur jag kan veta det. Och det är faktiskt en smula, näsvist;" för. det är som om man inte. trodde. på, vad jag: berättar. .Men . om . man "bara trodde. på vad mari själv. hade "sett, så. kunde man inté tro på rätt myc ket här i världen. Vem har sett Noak eller: arken? , Inte" rätt många! -Men vi tro ju allesammans - på . bägge Det - fattadés bara annat! Men. det var historién om hur kat- ten. skapades, Det skedde på ett egen- briet'.: hade, sagt”, där" det bara finns. råttor och -möss, är en tråkig värld. Det går" inte alls; Några Därför har, vår Herre sagt, att jag får ge> dig lov;att göra ett mirakel, ot Mirakel? 'sa Nöäk;”vad är det? är man gör något som "inte kan. göra? Du" Ska briel flög sin. väg" och N bort” till lejonet. och gjord hade knappt. sagt det sista taglig lätthet att rodna, Er nervo- sitet, Er osäkerhet 'med flickor och med andra kamråter, Er känsla av att ”något rivs upp i magen” och känslan, av att börja darra vid minsta" påfrestning > eller "när: Ni känner att Ni börjar rodna, ja, allt detta är klära symptom på en stark nervös spänning, som förvisso mås- te vara plågsam och besvärlig för ting farligt och jag tror att det- ta skall kunna gå över med tiden. läkare, helst en psykiatriskt skolad läkare, tex på psykiatriska klini- ken 'på centrallasarettet-i Er hem- trakt. Ni kan få råd, Ni kan få hjälp att reda ut orsakerna till den- na spänning och Ni kan få behand- ling som sänker spänningen och så- lunda gör Er mera stabil och ger Er ett visst skydd mot dessa reaktio- ner. Jag tycker. Ni skall tänka på att tala med:en doktor om detta, trots att-det inte är några farliga |" saker och trots ått besvären sanno- » likt - kommer: att ge sig utan be- : handli Ledsen och nervös”. De utslag i i form 'av 'småknottror:'och' brunak- tiga fläckär; som ökar i antal och kliar. Behöver naturligtvis inte alls tyda på något farligt. Det ä är abso- lut inte något: symptom på syfilis, detta som Ni beskriver. Vill Ni ha klarhet i förändringarnas natur, så tycker"jag Ni skåll söka en privat- praktiserande hud- öch könsläkare, och han kan då 'också ta blodpro= ver för att' fastställa huruvida. Ni haft. eller. här någon aktuell -köns- til Adel anhöriga eller: dylikt. förekommer alls icke i sådana här fall. Däremot är-man.skyldig att. undersöka per: soner;ssomskunnat vara utsatta för könssmitta,'så att ;man "kan .kon- statera "ätt: sådan smitta. förekom- mit;I Ert fall är detta alltså ”utom- 7 | ordentligt osannolikt; men jag tyc: ker-ändå”att Ni kall få könstaterat detta" faktum spå 'veder Er. Jag tror inte att det är någon- | Emellertid tror jag att Ni har en del, ' att "vinna: vid en kontakt med eni . | vad som är viktigt, 'Helst- bör mån 1 | tat. En collegeflicka' . Täste- igenom rt Sagt och skrivet Han dra bara helt vårdslöst "upp sin näsduk, varvid dersamma utvecklar sig till ett par diminu- tiva damonämnbara och hela bo- lagsstämman faller i stort skratt, 'Trosor är nu en gång alltid trosor och människolivet är nu en gång så gåtfullt, att blotta åsynen. av , denna i och för sig ; triviala nytto- sak kan sprida ett förunderligt gen myt i'en maskulin församling, Stämningen lättar, 'miljonaffären = ' kanske är ett faktum och mannea med + näsduken har. förmodligen grundlagt ett anseende som "en' trevlig prick” som man” gärna bjuder hem; wo or -« Det nyttjar inte mycket till för en fåvitsk flicka som underteck= nad att fråga sig varför det är så, (Kaj H Sk Dy Fysiologiskt har lympladeria sina poänger men i övrigt har de blivit spektakel. fjärran från de ideella 'parollerna.' När till och -'med tabletter och sprutor tillgfips för att idrottsmännen ska göra : sin förmågas allra yttersta har guldglansen förvandlats till den inte fullt så gedigna glansen av . . mässing, mm em 5 an ao aan | in 68 5 5 AR MD OR OR |D (GB B i Norr, soy. . ”Snabbläsning” "Sparar: mycket tid:och: arbete: STOCKHOLM (ET-spec) : : Det finns folk' som kan läsa Pass ternaks Doktor Zhivago på en tima ' me: "Med" behållning. Ja det Jåtet otroligt, men enligt Lärattidningen är det sant, Att läsa är inte "bara att kunnt bokstäverna, Man skall också faftt' sammänhangen . och kunna: -minnaf | ' också :kunnä läsa snabbt. En per- sons genomsnittshastighet är unge=; fär. 250 ord :i mimiten: Men -det - finns de som utan svårighet driver upp. hastigheten till: det. tiodubbla,' ve Det -finns.t o,m folk: som” läser . cc 10.0004-15.000 ord i minuten; : H .I Washington" har nyligen gi dats. ett institut för hastighetsläs=-- ning, Kurserna” vid institutet'har visat sig mycke framgångsrika. Man, har uppnåt rent förvånande: fegul-- en textbok :i' sociologi: med. en häs« tighet av” 14.000. ord i minuten=+, , och hon" kom i håg "det hon! hade" läst. En bibliotekarie kom uppat; 3 I mycket” som: 20.000 - ord trmi > Amerikanska". senaföre: kongressmän har deltagit:i'ko na för, att bättre:k unna Kå igen " Vanliga, lätt "distrahéradé, "IT bet” i "allting — det var domligt vis. Ni vet:nog att många av de djur som förökar. sig flitigast ir råttor, och: kaniner. I Noaks mös ”lark förökade sig råttorna och mössen så våldsamt, att det snart inte var plats för 'de andra djuren. De-vim- lade ock pep och sprang omkring och så” man | myckef; att Noak kunde räkna ut, att än - lejonet . råkade nysa — och: ut genom näsborrarna hoppade två kat- ter en ur varje näsborr, Den ena var grå med, svarta strimmor, Den andra var" svart "med "vita fläckar, "Och från de vå katterna stammar alla med "vad de skulle göra: "Och om Noak inte. hade "gripit "in, skullé de ha utrotat alla råttorna 'och. mössen, '. Katterna var "strax, DH det klära |. varje ”rad; sedan varatinan kad: var slall: maten skulle vara. uppäten innan göra? Vår. Herre. hade, befallt” honom nej tills Frans Ferdinand hotade att | Då gav den gamle kejsaren” med sig, På villkor att äktenskapet blev |" smälek från anstolt folk i omgivnin-) gen, hon hade ju. sin' Frans Ferdi- | det slutade” "regna så” man, kunde komma ut på jorden i igen. ön Vad skulle då”deri stackars mannen ätt bygga, arken, 'och då måste' väl vår. Herre" också Kjälpa honom. nu. Men Noak tyckte "inie . om. att 'be-. svära ' vår Herre, utan han kallade på ängeln Gebr 3 — Kära Gabriel, sa L Noak, 'omi al Ia de här rätlorna' 'och. mössen :fort- sätter att. leva, "så" dör. vi allesari-] ”. "mans ' av i svält inom. kort, Är det |. därför inte bättre att de små fräcka gynttiarna här j arken. dör? För det skulle bli. en tråkig "värld, : där det)” bara "levde råttor och Möss inte sänt Ah det. var värre, 150 "Gabri i Vänta" lite! - Och ; så flög han bart. |; Efter en" stund köm han tillbaka - änglar Nyger fort -— och sat av Stopp! : Stopp! ropade, han, ska vara två kvar av varje slag. Det" blev det också. Och då reg- net upphörde och de slapp: ut ur arc ken, förökade, de sig igen så starkt, att vi människor har haft et! besvär. med: dem.” Men . det; gyllent . médelvägen, - för." med den sparar. man tyget i skjortan; ber 5 gr facklitteratur tar man. reda tar ögonen från texten I genomsnitt . åtta till : elva" gånger "per" hundra : - dens får de som studerar söabbi ning låta fingrarna löpa först under tredjé” ete' tills" de" lär" sig ”virvél- ie? cirkel . "Er hyckelpunkt.' i hela: tekniken är hur man organiserar . en” "bok nan man läser den; Skall. mi positionen, som om 'man skute skri | all i först ”så att mån. får. de oli , sonerna: "karaktär sklat för sik. Ses dar läser rån, och"till sist går mån igenom boken I huvudd ta sätt kan man däsa t.é Dr Zhi- i vågo, på en "timme Man ser inte ora FIRE den som” ord: utan hela historien ' M få Det är, givet att; snabbläshings- atodetn "har sin; a shabbläsa poesi är knappåst ätt te- kommendera. Men på många dmrå- den finns det "utan" ivivel: mycket ätt” vinna PE tt ök: heten, "' = MÅRe 3 > WIOPA MES > AMADA Nos se AAMAMÄLDAS-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.