« Fläsk (utan ister) ” very "+ "”Forsdagen den 15: septeniber 1960 YtervYrYPeereYYTYYYTYTFP PE LAHOLMS "TIDNING, 7 YrvveeYYTTYYTTYTYFte TF tv (MARKARYDS- BYGDEN 7 Laholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, Villagatan "Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel, Co 10130. Markary ds Bridgeklnbb har nu börjat höstsäsongen och första spelkvällen var i tisdags, Tävlingen gick vid 6 bord och medelpoängen var 80. Över denna poängsumma kom följande par: 1) Harald. Jchansson—Carl-E, Josofszonn 107, 2):Hilding Nils- son—Gunnar Ohlsson 91. 3) Allan Dahlström—Nf!s Alfredsson -91, 4) Åke Ja'mzgård Nils Juliusson 86, 5) Per EB. Hansson--Tore Re- gebro 85, 6) Bruna Elofsson Stig Larsson 50. PA tisdag fortsätter tränings- tävlingen med en vanlig npartäv- ling och tisdazen därpå blir det en barometertävling, Den 30 okt. som är en söndag utkämpas klubh mästerekapel i m'xed och den 8 nov. bler det k.k. ”Ankbridge” där vinnande par fär ankor, andra par samt det par som kommer närmast medol får höns, >” Beträffande säsongens seriespel så kommer Markaryd att deltaza — Klippans BK, Rönneåstadens PK. Förslövs EK, Billesholms EK, Sve EK samt Munka Ljungby K. Reservlaget deltager i reserv- lagsserien div. TI Norra och där startar förutom Markaryds BK även BPåstade "EK, Finja BK. Åstorps BK, Ejärnums BK och Vittsjö BK. + Kronobrrgarna de punkfligaste , skattebetalarna. Enligt uppgifter som rik äken- skapsverket lämnat statsreviso- rerna rörande rendtaten av den ordinarie uppbörden av kvarstå- ende skatten enligt fjolårets taxe- ringar har den bästa skatteinbe- talningen skett i Kronobergs län (Forts. fr. "sid. 1): köpte Majenfors för 350. 000 kr och Knäred och Bassalt för 700.000 kr samt egendomen Skeen för 300.000 kr. Dessa köp hade föregåtts av långa inte minst staten uppträdde "som konkurrent när det seder mera gällde att utnyttja Kar- sefors. Men det: är en annan historia. I april 1907 antog styrelsen till entreprenör för de fyra första verken Skånska Ce- mentgjuteriet i Malmö vars anbud löd på 513.000 för Ma- jenfors, 463.000 för Bassalt och 1.065.000 kr för 'de båda Knä- redsanläggningarna. Den 1 maj 1907. togs det första spadtaget med en inflytande procent av 99,62 vareftor följer Hallands län MN 89,24. I Kronobergs län uppgick den debiterade kvarskatten till c:a 13,6 milj. kronor och härav er-;: I Skånrzerien div, IV och får där som metståndare Astorps BK. lades vid upphbörden 12.3 miljoner medan 1,27 milj. restfördes, , Ko. Kviga Slut Ung Kldre Göd . Oxe « > tjur tjur kalv kalv kalv pri Expr 4,95 5.25 5.20 515 4.90 8.55 6.65 5.80 5.15'750 3.85 43 30 I+ 4,85 5.20 5.15 5.10. 4.80 8.15 6.45 4.80 6.95 . I > 475 510 5.05, 5.00. 4.70 7.60 6.15 565 425 ad 3.70 I- 4.70 4.85 4.85 4.857 4. 55 7.30 5.85 4.00 5.80 > I+, .460,4,70 4,70 '4.70 >. 700 575 : I 455 4.60 4.60 "4,60". 6.55 5.55 5.30 3.35 5.50 3.50 IH— 4.50 4,55 4,55 4,55 6.15 535 eh rn Föl HI: 445 yo oas 5,95 5.15 "prima . HM 4,40 : 5.70 4.95 4.90 310 4.25 4 85 : II 4,35 225 4,65 "> > För får och lamm, som | levereras ulliga, betalas för köttet 20 öre per kg över: ' ovanstående - notering. Spädgris ' : mans , 7” 914 kg 2.75 10—1914 >, « 315 203424 ,,, 3,45 Fläsk : : EP I NH ooIH 35—494kg = 385.385 50—5414 >, 4.25 4,00. 55—574 4,45 4,40. 4.25. 4,15 58--6314 ,, 460 4,55 4.35 420 64—06712 ,, 4,55 4,50 4,35 4.20 68—7212 "4,50 :445 4.30 415 TI-T94 i "4,45 4,40 4,25 4,10 80—8915 >, > :4.25 4.20 :4.05 3.90 20— ” 4,15 4.10 3.95 3.85 a gny Irina, gällande för veckan D/9—17/9 1960 a > Expr.: 3.65 KL, I = nt 3.60 i» I "or 320 ” fer 3.05 Äldre orne, flådd : 3.20 Hel- och halvgalt = «> i Mell. Spåd Får Lamm Häst Ungh Sngga och svin över 150 ka (utan ister). flod Smågrisnotering: Noteringsbas lev. vikt: 20 kg:s gris s.w.cresior + För varje kg utö Livkalvnotering (för' förmedl.) Kr, 4,25 per'kg lev. vikt, lågl. Kr. 4.00 per kg lev. vikt, SRB > "kännemärke för... > tillfö rlitlighet, stil SN och avancerad teknik oK Å isk bildfi Il pi > Kra. .365:— & Automatisk kontrastreglering Xx Automatisk kontrastoberoende . ljusstyrkereglering -Å Automatisk störundertryckning K Automatisk ljusfläcksundertryckning' v -Lusor TV-test ee Luxa Fe aan med 25,4 kontroltanter "I JRavio Stilen och den avan- cerade tekniken kan Ni övertyga Er om vid köpet. Tillförlit- ligheten först 'sena- re. TV-tester plus ett vittförgrenat servi- cenät med över 1000 återförsäljare och ett 30-tal av Luxors egna servicestationer ga- ranterar Er astörd TV-trivsel nu och i framtiden. =. ” Tel, 10555 ” ka DRSINEE ua LAHOLMS RADIOAFFÄR w LAHOLM RADIO-- & ELAFFÄREN Erik Johansson od "KNÄRED. R 10555 vid Lagan och arbetsledare var ingenjör Gustav Samuels- - son, som tidvis hade en arbets- styrka på 7098 man — en väl- dig styrka efter dåtida förhål- landen. Men han hade det inte så lätt utan nutidens maskiner eftersom fallhöiden på 40 m. fördelade sig över en hel mil Det var nödvändigt att dämma upp älven och gräva stora till- lopps- och avloppskanaler. De skummande .-forsarna dämdes : in i betongklädda: dammbygg- nader och väldiga uppstod där skogen förut varit allenarådande, — .:. .. De fyra stationerna uppfördes efter 'i stort sett samma modell och fick samma ställverksutrust- ning. Övre Knäred blev huvud- station .— och är' så alltjämt, Samtliga överföringslinjer utför- des för den på den tiden höga driftspänningen ' av 50.000 volt och det första ledningsnätet — som « orsakade bolaget. mycket besvär. och arbete — omspände 188 km och var: det då tredje i storleksordningen i vårt land... Majenfors' blev först färdigt och den :7 maj 1909 leddes för första. gången kraft från.Lagan till Malmö ' Yllefabrik, Den 23 april 1910 togs Bassalts kraftsta- tion i bruk och den 17 september och hårda underhandlingar och- dammar : Från st Iverket i Knäred stråla - on i .« del av södra Sverige. "mang så att ingen skulle vända kungen ryggen. Konungen: hade wid ” sin” ena sida statsminister - Arvid Lind- man och vid den andra lands- hövding Asker: Mitt "emot ho- nom satt konsul Schmitz. De tal, som hölls var korta och kärn- fulla och det konstaterades, att de fyra Lagaverken voro solida och bra. De var också för 'sin tid imponerande anläggningar och' det: intrycket står sig allt- jämt.. Kostnaderna för hela an- läggningskomplexet. vid .Knäred ' beräknades inklusive maskinut- rustning, vattenrätt "och mark- lösen, till 2,9: miljon kr. '': x ter sig då bolagets an- 1910. kunde . så . den högtidliga invigningen, äga rum wid övre Diiftsingenjör Eric Storkenfeldt skådar ut Knäreds övre, ' Knäred och förrättas av ko- nungen. Som sig bör blev det en folkfest av väldiga mått. Ett ,extratåg utgick från Malmö över Hässleholm med särskilt inbjudna och stannade i Majenfors där omkring 300 personer. besåg anläggningen för dagen var spänningslös — detta. för att. undvika olycks- fall. Kungen kom med ett sär- skilt extratåg och sedan han besett Majenfors åkte han med motorbåt + till Knäred medan övriga gäster åkte med bola- gets decavillejärnväg. På höjderna kring ' Övre Knäred hade tusentals männi- skor infunnit. sig och sedan landshövding Asker hade hål- "lit välkomsttalet förrättade ko- nungen invigningen,' Regementets "musikkår- spelade och till sist nedkallade biskop Billing välsignelsen över före-| « taget.” I: ett väldigt tält. på | ängen norr om kraftstationen biöd. bolaget på middag för inte' mindre. än .395 : personer. Det omtalas att från det kung- . Hallands i Hur läggningar i Knäred" i dag, femtio år efteråt. De utgör | er dammen vi numera" en ringa del av det starkt .. expanderande”. bolagets kraftstations- : och + sledningsnät, som sträcker sig över hela vårt land. Men i den sektor, som kal- las Lagaverken, "utgör Knäreds Övre . alltjämt centralpunkten och här har också bolaget sitt avdelningskontor, . Här träffade Laholms Tidning också för några dagar sedan driftsingenjör Eric Storckenfeldt' och -- under : hans älskvärda ciceronskap fick vi i den härliga höstdagen en in-- tressant förmiddag i” ven; tjusig natur. s ” Om man jämför en bild. av Knäreds Övre när denna bygg- des för femtio år sedan med intrycket «av i dag frapperas man kanske mest av hur allt har vuxit upp, främst skogen. » Kraftstationen i 'sig själv ' har ju inga större skönhetsvärden men omgivningen . med "den torrlagda åfåran nedströms med Knäreds 'vita kyrktorn som ett avbrott i all grönskan i fjär- ran, är en betagande syn. | På .dammens . norra 'stränd liga: mittbordet utstrålade 13 .bord;. ett. nödvändigt. arrange- oc NIEFFCVEFTETISSTYFTVTYN - anar ; > Storekenfeldt.” - utomordentligt gott arbete och "som. den gången. , Generatorerna är omlindade men i -annars är både de: ochturbiner- "na desamma. På. den tiden. hade |. man: inomhåsställverk:! «ner stora sjön uppströms och 'den | blickar konsul August. Schmitz, Storslagen” fest i Knäred.. no - en . stor kraftledningar ut över i form av en byst. ut över 'sitt förstlingsverk.- Det fann han gott och hade han kunnat åter- uppstå i dessa dagar hade han "säkerligen funnit, att den plan- ta, som han stred så hårt för, har vuxit upp till en väldig ek. Med de fyra Lagaverken som kärna har. Sydkraft” vuxit upp till: ett. modernt storföretag. Den framstående industriman- nen såg långt in -i framtiden. På .en.. sten. alldeles » ovanför 1 kraftstationen läser man också: Denna slutsten lades den” 17/9 1910. av Gustaf, Kort: och köntist berättas. om denna. första. mil- ” stolpen" —" och "säkerligen också den « viktigaste Sydkrafts något mer. än. emtioåriga' histo- ria, HT Vi. kastar ett stationen. Här lräde;'och fotogr. afering - strängt. förbjuden. men när ingenjör Storckenfeldt själv följer med går det bra, Här surrar tre genera rer. som FÅ dag . och” natt" men ä? ul Kontinuerligt; Ned - — Jeg måste» ge. dåtidens konstruktörer och | Byggare” — "Skånska Cement" "bästa lovord, förklarar ingenjör De” gjorde . ett stationerna är i: dag likadana e. "byggdes. våningen : men det, har : vi. nu- « mera flyttat ut. Men, att..dessa fyra stationer redan på den ti- den . ”standardiserades”” har: vi sedermera : haft "utomordentligt: god nytta” av: Både” kraftstatio-' och 'dammbyggnader "har stått sig utomordentligt gott och vi har endast behövt : vidtaga normala " underhållsarbeten. "': - — Mellan :Knäreds övre och : Knäreds nedre har, vi endast, 800 meter och ' "det är givet; att. om "jag skulle; byggt" stationerna i dag, :så hade det blivit en. .Men med den tidens resurser kunde man inte göra något annat: och jag anser, att de fyra Lagavéer- ken var och är en utomordent- lig prestation." Nu sammanbin- des de”med en kanal, och ' såm köres -om än'Knäreds nedre har något större vattenmängd , ge- nom Parkåns inflöde mellan: de bådar: 0 — Nu är Lagans vattensystem helt utbyggt och vi. har tretton och en halv, stationer, den halva är” "Kvarnaholm, . som vi driver tillsammans med M i "120. å 1305 tjänstemännen” inräknade. "Men alla bor ju inte i Knäred. Hela ån är numera profilreglerad" — det betyder att lägsta" vatten- höjd "med högstd" "vid: Knäreds övre o. s. v, Och nedanför La- holm är :våttenytan: densamma . som i Kattegatt. ” ok penn — Vattenföroreningarna är ju ett mycket stort problem i vårt land: men dessa berör inte oss, . berättar Storckenfeldt vidare.- Det har - sagts, att ån, blir mer förore- nad genom att. vi.t.' ex. håller vattbet. över en:lördag-söndag - ingenjör I” Permanent skördeskadeskydd .” NE ! bör. kunna” införas redan nu STOCKHOLM (TT) | Även om åtskilliga spörsmål ” ännu ej kan sägas vara full- ständigt och helt nöjaktigt lösta ' torde man dock nu ha kommit så långt att ett permanent skördeskadeskydd enligt de för: vägningstråga bör ytterligare prö- vas liksom frågan om kostnadsför- delningen jordbruket, Åtskilliga hushållnings- sällskap har gjort erinringar mot . den enligt 'provmetoden använda mellan ; staten och vid skörd: enklade riktlinjer som uppdra- - its. vid den inom jordbruks- departementet utarbetade pro- memorian bör kunna :' införas, förklarar . hushållnin Iiska- « Pens förbund. skattningar, Denna bör därför ses över i samråd med lokal sakkun= skap. Vidare måste gränsdragningar kunna justeras så att skyddet blir effektivt. även vid starkt lokalt Beirötf, Systemet får sedan undan"; för un-= erade skador. ide dan utvecklas och I | as med | I vali N NN iska be- stöd av de erfarenheter som fram- kommer, De senaste årens erfa- renheter har ytterligare understru- kit att de stödformer fom 'bittills tillämpats är behäftade med vä- sentliga nackdelar, Den omständig- heten att skördeskador av i vart fall betydande lokal omfattning nu- mera återkommer = förhållandevis "ofta har därför ökat behovet av ett effektivt . och snabbt: verkande tydelse måste fortsatta undersök- ningar göras, Det kan ifrågasättas om. arealgränsen för skyddet skall sättas så lågt som vid en åkerareal på 2 hektar, Sakall dessa små en- på 2 hektar, växtodling vara med i skyddet bör jordbrukarnas avgifter tas ut inte bara på vegetabilier. Skall dessa små en- > Slutligen anser hushållningssäll- skapens förbund att det föreslagna ” "skydd, heter det i utlåtand M 'ddet lä bör "Jordbrukarna får enligt det före- liggande förslaget själva stå en be- tydande; självrisk men samtidigt blir kostnaderna lägre. Denna av- kompletteras: med statliga skörde- skadelån samt menar. at: frågan om resultatutjämning brukskonton inte bör avskrivas. genom » jord« - Riänneslövs Bridgeklubb- - spelade Ii tisdags säsongens för- sta träningsspel med följande par som de bästa: 1) Jannerdahl,;Be- nedikteson 107 poäng, 2) Martha och Gunnar Sandberg D4, 3) Jo ” hansson yNilsson 89. Nästa Spelkväll tisdagén den 20 september. . a Våxtorps Bridgeklubh har "årsmöte på måndag i God- templarlokalen. :Se annons. ' men: vi följer strikt de'före- skrifter, som- vi fått av vat tendomstolen.' Det är inte! rätt att. begära, att vi skulle, släppa igenom. vatten » för. att” hålla igång . strömmen med den , på- följd, att vi skulle göra stora ekonomiska förluster. Förores ningarna får — liksom i Tysk- land — bekämpas med renings- "verk för tätorter och industrier. - Där har man t. ex; förvandlat .Ruhrfloden från, en, stinkande ” avloppskanal : till 'en "flod. där ”man't, o. m. kan bada, Så får ske även p vårt land 'om "vi Sverige, vatt Lagaverken >1 kom till. Vi' brukar kalla Lagan'”en energisk å”.-och:nog har, 'denna' dragit ett myöket.. :start strå till den stack, 'som man kan” kalla den materiella, svälfärden: i vårt land;- slutar - ingenjör Storeken- Htalförstördes, : Enleverade Ät war RA a skyddshemstös s oo o . fick två år MALMÖ TT) Cl "En av. de. tre unga malmö : bor: som 'i våras deltog i dena bekanta "enleveringen av en flicka från Ryagården 1 Örkel- ljunga, 26-årige charkuteristen Sven Dawr har'av rådhusrät- " ten dömts till förvaring på sä- kerhetsanstalt: under minst två år, . -"Däun' hade "undergått sinnesun=' dersökning men därvid hade det vi- sat :sig att'han' inte” "behövde sär- skild vård, is.- > Han är tidigare straffad ett fler- tal , gånger. Chårkuterlsten hade även varit med om att stjäla den bil med vilken trion, for till Ör- kelljunga — och +har . dessutom bl a gjort sig skyldig till misshan- del av en person som med Ryaflic« kan som löckbete lurats upp i en lägenhet efter ankomsten till Mal- mö, se Bil mot tåg. en dödad , ÖREBRO (TT); nn ök a ib is "Sextioårige, handelsresanden Axel Byrån; Li erg, förolyckades på hsdagen vid. en kollision'mellan ett ödståg. och en "Personbil på järn- äsövergånigen' 300 : meter väster 'omi 'Vanneböda järnvägsstation, NN , sr Bilen, som fördes av Byrén, körde . upp'; "järnvägsspåren 1 samma ögon icke" "tåget passerade, Den slä- - pades, med, cirka 250 met och to Vid olycksplatsen fanns' såväl ljus-" som ljudsignaler.: De fungeras de vid .pröv sor des omedel= bart 'efter olyckån, : , felat ” NASTA för at sden & föratt. den för att den är så. är så är så -för. att "den är så SAA , 96 säker stark r så bekväm "rymlig > vacker : Beställ | provtur redan' i dag!" I MOTORKOMPANIET I HALMSTAD AB PY VYA VFF Vvs JR on 1 Er rer |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.