Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
22 SEPTEMBER 1960 | Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm Lösnummer 25 öra YrverYerrtYFYVEYFYYY PY OUFT v v / > w . N:R. 221. ARG. 29 : | "> Ånsvarig utgivare J. B. Bengtsson ; och Vattens "andra etappen av motor-. vägen Skottorp—Fyllebro blir påbörjad blir ej heller bron aktuell. Men ingenjör Stig Nordström på Väg- planerings- . kontor i Båstad har gjort ett' folomontage över hur Ny, väcker bro för motorvägen över Lagan "Har ni sett den' nya, fina bron över. Lagan ute vid ” Restad? -Om inte, så ser . "ni den' här 'ovan.: Men i verkligheten dröjer det ett . par år innan ni får se den "ty än så länge är den . dast påtänkt och för | NASN NEN BENEN NANNA INN bron kommer att te sig i verkligheten. Den placeras i den vackraste och mest orörda. delen av Lagan Restad gör en skarp krök. ' Men nog blir det en vac ker väg, som på ett par - kilometer får följa Lagan, just där denna mitt för -' först på den ena och se- dan på den andra sidan. Man får bara hoppas att vägbyggarna far varligt fram med den vackra na- turen här ute. lså är ingalunda fallet, yttrade Fler industrier behövs i i Sydhalland sade länsarbetsdirektören i i Rotary Arbetsmarknadsproblem i högkonjunktur var ämnet för det utomordentligt intressanta > -- föredrag, som länsarbetsdirektör Gö'e Elmér i går höll inför La- holms Rotaryklubb. Han kom; därvid även in på industrins lo- kaliseringsproblem och fram- höll, att det industrifattiga söd- ra Halland fick: en eller fler större och bärkraftiga industri- er sedan den nya industrin i Genevad inte blivit vad man hoppats på. Industribehovet un- . derströks också synnerligen k:aftigt av stadsfullmäktiges ordförande Folke Wiilstrand, ”— Man skulle tro, att arbets- marknaden är en stabil sak men länsarbetsdirektören. En av våra chefer yttrade en gång: ”arbets- marknaden är varje morgon ny” och det är speciellt tre saker, som gör detta, nämligen säsong- erna, konjunkturerna och struk- turförändringen i näringslivet. ' — I forna tider var säsonger- na mera markanta men numera söker man inom såväl jordbruk och industri planera för en jäm- nare sysselsättning året runt. Genom mekanisering och ratio- Yrkesskolan. dT Laholm: föreslås nu. få en: heltidsanställd rektor | Röjning påbörjad för polishuset. i Laholm ; - M "Laholms stad får fån nästa lä - "såväl en heltidsanställd rektor vid yrkesskolan som I går satte: man igång nied något, som varit länge . cen ordinarie lärare "vid handelsskolan om stadsfulimäktige bifaller de förslag, som fattades vid skol styrelsens sammanträde i går. Detta hölls under ordförandeskap av bokhandels- medbjälpare Alf Göranson och därvid förelåg också :statförslagen för alla skolorna, vilka > tillsammans i "55,000 angående. undervisningens " ord- nande" vid zamrealskolan lämna- de rektor 'Norenberg en ingåen- de. redogörelse: för orsaken till REA SNRA 1 Samband ticd höstrapporteri + det störa elevantalet i klasser- na 3'a och 3'b varvid han läm- nade i stort sett samma uppgif- ter, "som han tidigare gjort i en intervju i Laholms Tidning. Han Välles kt jordbrukaredag på Tönnersa försöksgård KONSULENT Eskil lagesilon på Tönnersa, . i Ä - Jordbrukar : 5 . Ennäng. demonstrerar den nyuppfi 'da' ens från hela Sydhalland | "samlades på ons- dagen till en i råbrukaredag på Töhnersa försöksgård, där ' Hushållningssällskapet, samtidigt ' som man anordnade den sista s, k. potatisdagen för Säsongen; . visa en del andra intressanta". nyheter för Anslutringen . far mycket god, d i den långa radén av parkerade, " fältet, . | Jordbiukaredake en ' inledde med demoästration av några olika i marknaden” förekomrman- i ( vo på även" passade på att lantbrukarna. ärom” vittnade inte minst. > bilar. Fings demonstrations- e TVdtatisupptägare och här följde man i stort sett” program- : (Forts, åå: nästa sida). fråga om den konumunala delen slutade på ett belopp, som med c:a kr nderstiger. fjolårets. berg AR DoK kr gsen Vitsen er framhöll, ” klart förrän uppropsdagen och då.-.var det för sent att ändra schemat Till nästa år finns möj- ligheter att dela upp eleverna i 3' på de olika avdelningarna i 3". som inte äro så .stora. Nuva- rande antalet, 38 i varje avdel- ning, håller ' sig precis inom la- gens gräns. «+ Instruktion antogs för tillsy- ningsläraren vid folkskolan, en ny tjänst sedan Georg Persson blivit förste rektor. Till tjäns- ten antogs ende sökanden, folk- skolläraren Harry Ahlgren. Det framhölls, att tjänsten är krä- vande i förhållande till den lå- ga betalningen. . Beslöts att i Folksam" teckna kollektiv — olycksfallsförsäkring för barnen i folkskolan. Utredningskommittén för in- rättande av en heltidsbefatt- ning” som reklor vid yrkessko- (Forts. 'å nästa sida) ” . oe Tyrkäst medi: hkalmstadtrav För två och ett halvt år sedan - köpte 57-årige köpman Gunnar Persson i Göteborg 'en rundturslott på Äby. Lot- ten utföll med vinst och denna utgjordes av en '— travhäst! Det var den sexårige Sir Will, en brun . vallack, fallen efter Eartl's Mr Will och Maja Scott, vilken då ännu' inte kunde uppvisa någon större merit- (Forts. å nästa sida). "och Firma Bil & Traktor; Den tomten har sett : värre" ut efterlängtat, nämligen att röja' på tomten mellan järnvägen. . . Länsarbetsdirektör GÖTE ELMEÉR nalisering klarar sig jordbruket med betydligt mindre folk än förr men trots detta får vi här i Halland varje vinter ett hund- rata! arbetslösa lantarbetare, som ger oss problem, Men det är vär= re i Skåne, som har ett par tu= Sen, —hom byggnudsbrancheu v ar vinterarbetslöshet förr ett uxie > om men nu har myndigheterna Msträvat eftor att utjämna detta. Men här i Halland har vi en speciell näring, som ger slsonge arbetslöshet och det turistnä= ringen vars folk 0j kan få jobb på vintern, Men arbets= kraften är rörlig och ofta söker den sig till högfjällshotellen på "vintern, —Strukturförändringarna ir . mycket markanta — det koms mer tillse nya materinl som exempelvis plastindustrin och att, antalet inte blevf kull polishu; t "Och nu tycks väntans ' tider vara över, det kommunala, långdragna käbblet har ebbat ut. Jonassons Byggnads AB i Halmstad har fått entreprena- Trafikpsykologi och skönhetsvård bland -TBV-kurser Hösten nalkas nu med storm- steg, och med den alla de stu- diemöjligheter som de långa och mörka kvällarna bjuder de intresserade. För ett par "dagar sedan offentliggjorde ABF-avdelningen i Laholm sitt program för det närmaste året och nu har turen kommit till TBV att presentera sina kurser. Det 'gör föreningen i en trev- lig broschyr, som i dagarna di- stribueras' till allmänheten. Av den "framgår att man förutom nybörjarkurser i engelska också bjuder på fortsättningskurser i detta språk, samt i tyska och' spanska. ”Möte med konstnärer” heter en kurs som ledes av konst nären Olof 'Stamberg. Den will genom" analyserande diskussio- ner försöka öka förståelsen för konst.- Vidare kommer det att anordnas .fortsättningskurser i teckning och målning i Knäred. ”Fågelstudier” heter en kurs som har till uppgift att oriente- ra deltagarna om våra vanligaste fåglar ,deras häckning, vanor (Forts. å nästa sida) Antalet arbetslösa i | har 'stigit: föregående månad, Ii Antalet arbetslösa i Halland har ökat något sedan i Halland - från 239 till 285: från 239 till 285. Den aktuella livlig. Till jordbruket har efterfrå- gats tillfällig arbetskraft i rätt stor utsträckning både till strå- sädesskörden ' och till potatis- plockningen. Metallindustrin har behov av yrkesarbetare av olika slag "men även av hjälp- och tempoarbetare till såväl meka- niska verkstäder som gjuterier. arbetslöshetssiffran är emellertid betydligt lägre än vid mot-” svarande tidpunkt i fjol, då antalet arbetslösa var 541. Inom flertalet yrkesområden är efterfrågan: på arbetskraft Inrednin3s - och maskinsnicka-! re efterfrågas inom träindustrin medan livsmedelsindustrin - har en markant brist på konditorer. En besvärande brist har textil- industrin på såväl yrkeskunnig som icke yrkeskunnig arbéts- kraft. Samma sak gäller efter-- frågan på sömmerskor. Skoindustrin har.ett mindre än tomten' milt ' emot LT men man har väntat på” att den och i går började ' man. "såga ned äppleträden och” röja bort nära nog ogenomträngliga | ; buskage. Folk passade på att plocka frukten och snart skall - väl grundarna börja gjutas. Man väntar på ett definitivt beslut om att får låna pengar. > dignar under 1 fjol var ct ipple eller ett ,. päron nära nog en raritet i södra Halland — men i "år EN FALLEN BJÄSSE hos £ fi axorchefen ep festomaie sbahot friser övermäktig skörd. ”dignar träden under fanta sti- ska rekordskördar. Det är så (Forts, å nästa sida). lig .-bakom ratten i sin bil till en (Forts. å nästa sida) ST aAa + rd - Raggarna är ett stort problem för ungdomsvårdare och polis i dagens Sverige. Överallt bil- das raggargäng i takt med .ungdomens' växande motorin- tresse och raggarligorna far fram likt" Attilas hunner i fredliga svenska samhällen. De förstör motortävlingar, cam- pingplatser . och . danstillställ- ningar "medan ”Vänner av ordning” knyter mnävarna i vanmäktig ilska. : Även om raggarna i gemen för det mesta är en helt van- yngling förvandlas han uppkäftig, fräck lymmel, som anser sig stå överallt vad lagar . och moral heter. Med hjälp av bilen söker han hävda sig i samhället — den öppnar för - honom vägen till en sorts ”makt” och den öppnar vägen . till flickorna... För raggaren är det höjden av njutning att inför en choc- kerad skara ”vanliga” män- niskor gå i elinch med bruden och . utan "hämningar demon- strera sin kärlek. Lika roligt har han när han susar fram” i sin bil mitt på vägen och tvingar den övriga trafiken ut på dikeskanterna eller var den nu kan rädda sig. Södra Halland är dessbättre förskonat från ' raggarplågan och "även om ungdomen" här är precis” lika motorminded som sina jämnåriga på andra ställen i landet så har raggar flugan aldrig fått någon större spridning söder om Ifalmstad och norr om åsen. Polisen i - Höks härad ger istället La- holmsungdomen en eloge för silt goda uppträdande, både i trafiken och annorstädes. . Ont detta och mycket annat kan ni läsa på LT:s motorsida i dag. ; - Nr rOvTTv re
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.