vevev? PAHÖLME dike RN » Laholms Tidnings Iokalredaktion: i kedakiö Markaryd; . Villagatan N LES ar "Sven :B, Jönsson. Tel. 10150. - sne ILT-medarbetare (Forts, fre sid; 2: långt? På det kan man väl enk- last svara att, "det inte kändes alls mär värdigt. vi flög ju med Loftleidir, det isländska flygbo- Tag då snarast ntakt "med För ene | "Markaryd, ' llaget både fram och åter och det gick utmärkt. Att sitta i én går på en extra fin väg. Nu har och: från 'USÅ och det var båra. så don allra sista biten :mellan Göteborg - och : Köpenhamn på hemfärden som" det+'blev.: lite gropigt 'och ett par, passagerare . fick använda "den ” papperspåse, som "alltid finns till, hands just tö: detta ändamål. Vi anträdde resan från 'Kast- rups flyghamn i Köpenhamn, en "verkligt / imponerande” ning. Nog känner man- vindarna från den stora världen susa här när "man ” hö : högtalarna: re- sande till Paris, Marocko, Syd-' amerika — plan avgår från”? plattform 2 — eller resande' till Damaskus, : Bombay, Singapore |— plan avgår: från plattform 3. Eller ” något liknande. : Världen har blivit/allt mindre och av- + "Forts. från sia. FEN och då beräknar. man att man "under, dé två decennierna skall ha färdigbyggt. 70.000 "lägenheter vilket är lika mycket som den samlade årsproduktionen av bo- städer i Sverige. - » Essji.; Markaryd. har svår bortamatch Seriespelet börjar närma sig slu- tet och för div. IV återstår endast tre .omgångar, tre synnerligen svåra matcher för Markaryds IF. I mor- gon . spelar -laget i Ljungby, -sön- dagen därpå mot Växjö BK och avslutar sedan med hemmamatch mot höststarka Liatorp. På söndag blir 'det alltså Ljungby 'och där måste helt enkelt MIF minst taga en poäng för att inte riskera att falla urserien. Laget har följande sammansättning: Göte Tykesson, Börje Joh Bertil Jot Bo Nilsson, Jan af Klinteberg, Arne Sandström, Stig Persson, . Bengt Andersson, Sven Åström, K.-G. . Nilsson, Rolf Blomkvist. : Markaryds reservlag spelar i de b- uk mot där Timsfors möter serieledarna " Timsfors gjorde en mycket god "match i söndags och utklassade Gransholms IF på bortaplan. På söndag får man en betydligt svå- rare uppgift då inte mindre än serieledarna Hamneda GoIF kom- . mer på besök. Timsfors var ännu nm riktigt klar för fortsatt spel . och k säk att bjuda till för fullt för att åt- - minstone taga en poäng. ”Posta-Pelle”... . (Forts. fr, sid. 1). plats i Västergötland, blev även hon föremål för hyllningar av postmästare Hultén och postiljon "” Ekström och från personalen överlämnade 'postmästaren :stil- fulla bordslampor och blommor till de båda avgående. Dessa fram förde sina tack för de storslagna gåvorna och för gott kamratskap och som representant för allmän- heten" framförde red Hilding Carlson, Misterhult, ett tack till " de båda som även hyllades med «kraftiga leverop. : - Lantbrevbärare Karl Svensson är född den 29/2 1899 och sin befattning på linjen Markaryd— Norra Ekhult tillträdde han den 1 april 1930. Dessförinnan hade han emellertid tjänstgjort som vi- ; karie på linjen sedan den 1 okt. 1926. Till att börjd med åkte han linjen "tre dagar i veckan som därefter utökades till fyra dagar. Linjen var från början 26 km per tur, Från den 1 mars 1946 blev turerna sökendagliga och ef- -terhand :har linjen också blivit längre och den är f. n. 3 mil. = 7 1 solsken och ösregn, i nysnö och lervälling, i med- och mot- "vind" har ”Posta-Kalle” strävat runt med 'sin postväska. Vad en gådan arbetsinsats innebär som kulturgärning förstår. man bäst, när man tänker på de gamla och sjuka I stugorna långt uppe i sko- garna, som har sin enda kontakt- möjlighet med den stora världen utanför, via lantbrevbäraren, Den dagliga tidningen och brevet från en kär anförvant betyder mycket . mer för den ensamma människan än vad vi i allmänhet föreställer 058, Även när man Ber på de stora " Bårdarna och på möjligheterna til emålndustri på landsbygden. för- står man, vilken betydande ar- hbetalnsats en lantbrevbärare ut: för, Genom denne föres postver- kets och posthankens penningför- medlande verksamhet ut i bygder- na till näringslivets fromma. ” t 2 ; . + z Markaryd hade postkontor i i går - i dag är det: i Markaryd fr. o. m. idag att Postmästare Hultén omtalar vi- dare, att i det moderna postver: ket eftersträvar man att skapa vittgående befogenheter för che- ferna, postmästarna. Ur många olika synpunkter är. en i största möjliga utsträckning decentrali cerade beslutaderätt av stort vär: de. För att kunna motsvara de på verket fordras bl. a. väl av- vägda förvaltningsområden, Ihom Generalpoststyrelsen har man lå- tit utreda denna fråga mycket grundligt och delvis med hjälp av vetenskaplig expertis. De olika orterna har bl. a. undersökts med hänsyn till sin betydelse som be- folkningscentra i riktigt avpassa- de områden. Omräådescheferna, postmästarna, har sedan placerats på centralorterna. Omplacering av postmästare påverkar emellertid inte på nå- got sätt den lokala servicen. För Markaryds vidkommande kom- mer således kunderna på post- anstalten inte att märka någon fårändning. 7 Postexpeditipnen kommer att förestås av en chef, stationsmästare, som har till uppgift att klara av de rent 1o- kala postproblem, som kan upp- komma. oo ' Postverkets verksamhet i Mar- karyd har en lång och intressant historia. Redan 1620 anordnades regelbunden postgång mellan Hamburg och Stockholm . över Markaryd, som .då var grärsort mot Danmark. Av ännu bevarade redovisningshandlingar' framgår, att denna postlinje mot betalning effektiva förvaltningsmetoder med "> allt större krav samhället ställer en postexpedition., Genom” ”Generalpoststyrelsens' "beslut kommer "föstkontoret utbytas mot en postexpedition: Med anledning därav har Laholms Tidning samtalat med. till- förardnade postniästaren Rudolt Hultén, som framhåller att den vidtagna omorganisationen på intet sätt kommer att för" Postmästare Rudolf Hultén. N befordade - även privatpersoners brev -—- Kaufleute Brioffe, som de betecknades... Första gången post avfärdades med linjen var från Hamburg-'den 28-juli 1620. Under de följande åren fortgick denna postföring mer'eller mind- re regelbundet. - När svenska postverket offici- ellt inrättades den 20 febr. 1636 fick ”Markeredh” sin första post- mästare. Denne hette Brodde Ja- ceobsson och regerade mellan 1636 —1642, Gamla urkunder berättar, att han var en mycket anlitad man och bl. a. var han länsman, uppbördsman och tullnär. Under årens lopp har postmästaren' i Markaryd slopats två , gånger, i- men återkommit, när orten ökat i betydelse. Sedan 1906 och fram till nu hår en obruten rad utmärk- ta postmästare £tyrt markaryds- området. , Japansk ...' (Forts, fr. sid. 1) et vinnlägga oss om goda relatio- ner till folket i Ert land. Ett ut- byte av vykort, fotografier' och frimärken skulle vara mycket välkommet och givetvis skulle en brevväxling vara en utmärkt idé för att vi skulle få lära oss saker och ting om Ert land. Att lära känna andra länder är den bästa vägen till världsfreden! Om Ni velat läsa vad jag här skrivit "skulle jäg bli mycket glad och naturligtvis skulle jag bli ähnu gladare ,om Ni ville publicera detta brev i Er tid- ning. Om inte, var då snäll och vidarebefordra det till. någon skola i närheten. P.S Kanske om vem jag är: c. ol Mitt namn är Keiichi Nushi- hara. Jag är en japansk pojke och sexton år gammal. Min ad- ress är 305 Shimotyngyo; Oba- raki-city, Osaka-Fu, Japan. | . Högaktningsfullt., ; Keiicht Nushihara.” ; ” Den lille Keiichi därborta på jag skulle tala , Kanslibiträdet Barbro kommer att lämna Markaryd på grund av makens förflyttning i början av denna månad; Hon bör- jade sin postsåla bana I Markaryd och har också tjänstgjort på fle- ra andra håll i södra Sverige bl. a. Fält | 7 Många anslag ... (Forts. fr. sid. 1): —Pershult vid L Bastena över Linghult och Slätthult till all: männa vägen 513 Pershult--His- hult ca 30 meter söder Hishults kyrka jämte förbindelseväg från Slätthult 4ill sistnämnda allmän- na' väg, inom Hishults och Våx- torps kommuner, « and: a. sidan 'j ordidotet. kan vac ra lugn., Inte Jåter; vi.ett långväga brev” gå olå förbi oss och givetvis publicerar vi gärna hans cpistel.. Vi. hoppas att någon hugad Iaholmspojke eller flicka tar upp tråtes och kontaktar Keiichi. Dels för ati det 'ger vederbörande en bide nyttig och rolig träning i ent elsk ;. korrespondens = samtidigt som det ju kan' öka det” geo: värt. Och dels för att, Keiichi » säkert har: rätt" när. han skri- ver: oc : Alt lära känna andr folk "är den" bästa; vägen ia länders världsfreden . .« ' HH Landskrona och Astorp, til, som "dock stack åstad med grafiska , kunnandet" rätt: avses v till stånden krymper. Bland passa- gerarna såg vi också prins Ber- planet till Oslo. Men han gick omkring som alla andra "och det fanns ingen, som bekymrade sig om "honom; Vi startade vid elvatiden och på kvällskvisten: kom "vi till Is- land där planet gjorde: mellan” landning ' för tankning. och vi för att äta middag. Men mat fick man annars i överflöd på flygplanet. . Island är en tjusig ö: med. karga berg och väldiga jöklar. Från planet hade man en bedårande utsikt över ön lik- som , vi någon "timma tidigare hade "haft detsamma över de ur Atlanten brant uppstigande Fär- öarna. . Men Island verkade kargt "och fattigt — kanske frånvaron” av träd gjorde intrycket av kalhet mer bestämt. Husen i Rejkjavik verkade anna:s trevliga, målade i olika färger, som de voro. Men redan på flygplatsen märktes att Island är ett fattigt land. Spökligt var intrycket av den långa- kusten utmed: Kanada och no:döstligaste hörnet av. USA ty vi passerade. den” i nattens mörker. Men upplysta' städer och vägar här och var förbätt- rade en' del. Klockan fem på morgonen amerikansk tid var vi så i den jättestora flyghaninen Idlewild utanför” Newyork och därifrån : fick man . sedan - åka buss in till centrum — det tog över en timma. ” . - Vill man komma fort. fram i Amerika skall man flyga — def finns. massor: av. flyglinjer och utmärkta plan. Det är väl så billigt som att åka tåg eller buss men ger turisten givetvis inte -samma .. möjligheter att se landet; Cruxet för flyget är de stora avstånden mellan. ilyg- hamnarna och städernas ceni tum. Det tog mig sålunda längre tid att åka buss från Chicagos centrum till flygham- nen än det tog att flyga där- ifrån de fyrtio svenska milen fill” Detroit, " Hemresan: gick 'samma vä och även den gick bra med den lilla skillnaden, att' "planet? blev fyra timmar försinkat på färden. Pi- loterna på Islandsflyget hade ut- lyst strejk till samma dag. som vi skulle resa hem men rege- ringen på Island hade förbjudet detta. I ället, fick vi umgälla detta, ! Som skulle jag "Vilja säga, . "att, resan var en "fantastisk, "upplevelse, men inté , skulle Jag vilja. stanna i Amer ika ven. om jag "hade få Landet är. r' stört och fi kigt. Men: amerikanarna tr evligt, glatt 'och 'gemy!ligt ; släks är allt för ytligt. "Affärer är hu- vudtemat. Men vi hade idel goda och trovliga erfar teriheler: "2 + Cel, flygmaskin är ungefär som att : sitta i en "riktigt fin buss som ; anlägg- i bebyggelse ” på : Apelryds=: te söm dock i "mångt och mycket |: I Föreni | Förre I 16- chefen ; blev / generalmajor ' AX | Generalmajor Arne” Mokl Till chef för arméstaben i fo 4 Samt till generalmajor | genera- Etetet från''1. april 1961”har :ut- ämnts ställföreträdande militärbe-. fälhavaren "vid sjätte mili ärområ=/ hi född i Stockholm 1909 ' ochi, "blev fänrik vid fortifikationskåreri 1930: Till: kapten. vid . ingenjörtrupperna. utnämndes 'han 1940 : -och vid ge-r neralstabskåren. 1944.” Major. : ; blev han 1948 vid ingénjörtr ipperna och 1949 i' generalstabskåren, År 1954 blev han chef för: Göta ingenjör- kår. Han kom så 1957 som chef till Hallands regemente och sedan den 1 april 1959 'har han varit stf militärbefälhavare för ' sjätte” miliz tärområdet. "! . Arne, Mohlin har genomgått ar. tilleri +— . och ingenjörhögskolan' samt krigshögskolan :-.och försvars- högskolan, ' Han, har också ' varit chef för arméstabens organisations- avdelning samt studerat .i England, Förbud mot (Forts. fr. sid, 1) Stensån och förbud mot I bäddar intill Karups gräns. , i : Ordföranden fann det mycket d förvånande, att Båstads 'repre=- sentanter håller så: benhårt på Hundängen." Delta är en egen- domlig inställning grannkommu- ner, emellan: och "man ' känner olust. för densamma,; < Vi -har sto> rå saker” gemensämma” men” börjar : vi bli betähksammäi” all- ra- helst- som-detinte gårvatt tar Ja ”med Vissa av "Båstads repre- sentanter. ' s « Bertil Nilsson, Skottotp fram höll, att ett förbud mot utsläpp i Stensån kan bli tveeggat då det kan drabba ett framtida renings- verk. för Skottor p--Östra Karup. Men det var en framtidssa nade ; Algot: Hantoft, söm kade, att man kan expropriera Paulins' udde. Ett "reningsverk där kan - betyda en" omfattande och Norrvikenområdenå Därefter beslöts enhällig upp N vakta länsstyrelsen :så snart Väg och Vattens skrivelse kommer. Att verkställa. detta. uppdrogs åt ordförandena 'i berörda nämnder och' kommitter; Gösta Görans- sony; Rostoip,' Bengt' Bengtsson, Eskilstorp, Bertil, Nilsson, Skot-' torp, . Algot: 'Hantoft, Hansagård och Hans Dybjer,. Ri iera ling och våra "folkdräkter. Dess- utom : föreslogs på mötet bokfö- ring” för, jordbruk. Intresset är mälningar sedan kommit in' till: de oli- "Till "sist följde” tre aftedrickning. Det promler märktos "Maj Britt: An dersson; Växtorp, scm fick en veckas vistelse på Jordbrukets kolå ” på '-Sängå-Säby. NA KYL- och FRYSSKÅP. DISKMASKINER, ASSIS' . Th) L. Jönsons - '"-Järnhandel ' Tel, 10035 och 10215 Laholm, I : cv | Måndag »-Makaronipudding..: Hon. deltog 1 sonimarkursen och I denna; deltog” från våra trakter äver Binbt "Jönssorj, Växtorp, och Lisbeth. Svensson, Laholm . del ; i trädgårdskursen Ann-Sofie son, Markaryd, CUM ' " SKOLMÄLTIDERNA a ol t I LAHOLM > 4 tiden 3—7/10 Tisdag: Stokt fisk med riven ; > morot, : Onsdag: stuvade grönsaker mod. bräckt korv. 'Torsdag:: Kålpudding av BW Fredag: Scnapspanerad f fllisk-' . korv. : ” + a ” i tidigare befintliga, Rune Hansz son, Björkudden, meddelade, att något ' statsbidrag "inte ' ”Dtgår | iängre.? te. "BRANDKAR " :: REDUCERAS. j "Brandstyrelsen hade' föreslagit att, brandkåren i, Östra Karup skulle reduceras från 16 man och Ik". 2 befäl till 10 man och 2, befäl "samt att man skulle inköpa 'en stankbil, : [> -00-a 2500 liter”och kosta 10.000 : | bilen skulle placeras i Skottorp i byggnadsnämäden, skall godkän- . lav länsstyrelsen. I samband här- bör bli hälsovärdstätorter' så att I Terrass oc Denna skulle " rymma kr... Kommunalnämnden :ville att frågan skulle "utredas. bi Brandstyrelsens ordförande Ru: ne Hansson meddelade; att läns-' brandinspektören . tillstyrkt änd- ringen då styrkan i Östra Karup. kvar allt för stor för endast. en ulryckningsbil. Den nya, större och 'den ' där befintlig sor th SON mös > Algot . Hantoft "framhöll, att kommunens' brandväsende var överdimensionerat och att ' all ändring borde" planeras :så att man gick in för en brandkår. Var bilen placerades hade: in- 'gen betydelse, Brandordningen borde ändras och moderniceras och” däri intagas förbud "mot öppna utespisar och 'utegrillar slöts "enhälligt en "återremiss,'"; : : Civilförsvarsstyrelsens "förslag till: organisationsplan för civilför- svaret lades med godkännande, till handlingarna. ... si Byggnadsnämndens "ordf ande Bertil Nilsson redogforde för -för- slag. till byggnadsplan & tré: oli- ka delar av kommunen, nämligen i' Eskilstorp, Allarp ”och Skum- meslöv. Detta hade uppgjorts av nas av fullmäktige och fastställas med påpekade han att områdena vattenklosetter kan förbjudas: ' - Algot Hanfoft påpekade; att det planeras en väg mellan Bås- tad och Mellbystrand, som kom- munen -har all anledning att se upp” med, Länsarkitekten ': med instämmande : av 'överlantmäta- ren hade nämligen : framhållit, att marken öster om denna väg var 'så fin åkerjord att den inte 2 borde: Jäggas , i tomter.: Talaren ansåg, att området mellan Ta- gan och Hallandsås var [Sveriges —flnaste”” fritidsområde men att jorden var tämligen värdelös "som åkerjord, - Därför borde denna väg läggas en bra bit längre åt öster än som före- slagits. Bertil Nilsson instämde helt i detta varefter de föreg" gande plane godkändes. 7 Till valmi ål av vatten rättsnämhdernä; Erik Pet- tersson,” Bingsgärre soch"iAlgot Hantoft, Hansagåra a : Tage Johansson; Stomgården och Har- ry Johansson, Lya som - Suppl.” Till ' " överförmyndare Tage ' Svensson, ' Gräsryd, Suppl er net som FLYGPLATS : "I SKUMMESLÖV. fö . "En markägare i Skummeslövs- strand hade förklarat. sig. villig att upplåta ett markområde 30X 600 meter till en flygplats för mindre sportfl$gplan. Den årliga hyran var 200 kr av. vilket Bås- tad förklarat sig villigt bidraga med hälften. och fullmäktige i Karup hade ingenting emot att bisträcka med den andra hundra- lappen under” förutsättning att det hela kom till stånd. Följande " anslag . beviljades: Hallands Turisttrafikförening 200 kr, Södra Hallands Hembygdsfö- rening 200 kr, Hallands Blindfö- rening 50 kr,' Hörselfrämjandet 50 ' kr, ' Frälsningsarméns ' hem Sundsgården :-50 - kr, : Stiftelsen Sommarsol, ' Vejbystrand. 50 . kr, Karups Förcläsningsförening' 400 kr, : Hasslövs Idrottssällskap 750 kr, mot. begärda , 5.000 ; kr. och Skottorps. IE 50, mot "begärda 2. :000 kr, - sx ” T Sambans . uppstod en stunds diskussion se- :dan . Henrik . Wennerhohu och Sture ' Carlsson, 'Skottorp,' påpe- kat, att" skolbarnen i mycket stor utsträckning använde Skot- tofps idrottsplats och ' fick 'an- a föreningens material, var- denna: borde ha. mer » än . Frågan löstes efter ett förslag ' av "Erik G, Nilsson så, ätt stkolstyre!sen I sin stat skulle ta upp limpligt belopp och dir- med ersätta 'Skottorps IF för > vad skolbarnen använde.” Vidare ansiog2 6.000 kr till en; skilda vägar inom kommunen att: fördelas. efter påfört material, 300: kr till klubbodlarna, 500>kr till den fria studieverksamheten samt 100 kr till Södra Halland. MHF — om de gör något inom kommu- nen. Avslag blev det på begäran från Samfundet för hembygds- vård, "Riksförbundet mot reuma- tism och Semosterhemmet villa "Till sist förelåg : en avsägolse- från ledamotskapet 1 fullmäktige från dess förste v. ordf, Herluf Svensson, Riviera, Han 'motivéra- de detta med att han. mot slå vil- Ja blivit nominerad i fullmäktige och bristande Intresse för kom- munalt arbete. Skrivelsen bord=' lådes, Skolstyrelsen flick tillståna att ligare en tjänstebostad så snart NYFIWST ARN NYTTTTV pappren kom från Stockholm, nt vid badstränderna, Därefter be- |. omvaldes |” Erik -'G. 'Nilskon, ' Solhaga' med |". sätta igång byggandet av ytter- > Sker ; COTTON COAT | " Denna praktiska och stilfulla rock i 100 99 egyptisk bom-” ull är herrarnas verkliga all- roundplagg. Skärp och ärm: : touche åt modellen, som har '- fösknppbart Tetni-Terni- fo." »der — lätt och vintc varmt. ' 7 Finns "ett flertal förger. Dem a Herrebkiparing CAHOLM Lantbruk. Håess "388:e livdjursauktion hölls på fredagen. Sämmanlag- . - da auktionssumman blev, 153.943 kronor; Vid auktionen: såldes 40 lamm: för. högst 240, lägst. 90 och” medelpris 140 kronor. 73 gyltor. högst .720, lägst 350, medel 570 . kronor. 9. galtar högst 610 lägst 430, medel. 520, två vallacker för resp. 1.2 0 och 1.250 kronor, tre stoföl högst 1.010, lägst 900, me- def. 910 kronor. 9 hingstföl högst 820, lägst 650 och medel 760 kro- nor. två :SRB- tjurar. för 1.030. 020, medel 1.350 kronor. 14. låglandskvigor högst" 2.120, lägst, "1.200, medel 1.585 kronor - samt 25. SRB-kor ' högst. 1.710, lägst 860 och medel 1.335 kr. Markaryds Luth, missionshus. Sön-” dag kl. 10 söndagsskola," kl. 17 Karl: Håkansson,-- > -- RO MAROQUETTE > effektiv, frysförvaring sv på minsta golvyta > Amerikansk | " originalmodell + från världens största fubrik i branschen. Elegant form, hög kvalitet — 5-års- uförbrukning, tyst =309.agring 18, 340 liter 5 14BX78X71 em - Riktpris 1.940:-” so. Från 87:-per månad 4$0 liter 17-4X78X76 em ”ikepein 2 4å0:- 618 liter . ".. 178X92X76 om UU Nikipeia. 2. 840: - 285+170 titer (kyl+frys) , 174X78X71 om. Riktpris 3.100: > + Finns även i boxmodeller, l ; -produkt : med garanti ELEKTRONIKBOLAGET AR bo00 ÅTERFÖRSÄLJARE oc0c " AB: Laholms - . Järnhandel | > Laholm, Tel, .0430/10134." oa YYTYTTYTTY TTT 7 sleif ger en- extra maskulin. > | IE TIT Nos t FILEN FEFSREIS VITS IRIS EEE SEE TETSEUSEETETTFV! NECHUSS vi FIYTTVEYIN YTTYN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.