—— NES yn . närt Lindb : Onsdagen 'den' Foktober 1960 LT. | Laholm” Tidning hade här-” DEN 5 OKTOBER 1960 IT= "tidi kan: sammanfalla "med de dagar vår; nådiga "den V .smär plikten | :meddela . att ' bibehål- landet av ”lantmäterikontoret i Laholm" öndast blev. en dröm, som på det: sådes.- Den / för "så vitala f en hederlig, begravning: Vad en' stor: "bygd 7? "helhjärtat önskar” och enträget ärnar om, det ha våra - nävarande ' malkthävare "inte det bittersta'” intresse för. « Tidningen. ha under Tängre . tid haft? anledning . nagelfara',. detta ärendes ölustiga behand- ling; Att-vår kommunala själv- styrelse” råkat. ut "på ; mycket ' - svag 'is hade vi redan tidigare anledning påpeka, men att isen var så svag att. ärendet skulle. falla rakt igenom ville vi dock i det längsta inte tro även, om'- en misstanke därom förefanns. ” - Det sorgliga. med detta ären-' deg' epilog är att vi nu. fått be-" ' »Kräftat att vad de kommunåla. ” förtrodndémännen 'anser. vara bäst” för sin .bygds framtid ”to- talt »ignoreras "på högsta” ort. > Det finns. kanske de som tyc- ker' att det'här/ är ingenting att riva upp himmel:öch jord för, I så fall bör vederbörande "tå sin uppfattning 'under om- rövnit g. Vi kan komma där- — och tycks- vara på god att. vad - vi . enskilda väg medborgare. vill: är 'betydelse- . löst. . Vad än- valpropägandan -: från visst håll vill göra gäl: :landé om "motsatsen, har”vänu, dagarna fter fvalet - ; begåvats lästration, ' som "kän ins .ydas. 2 Ale” talar: tt. infe. ens äntnäte-" X ristyrels på någon punkt 2 inna torpedera”.di ss "mottaghing i Laholm: "Våg-).; svallet är besyäranide och nian. prövar en” gest.” Di t te” » mycket » regeringen ill”; övers för besvikna under Envar som är något av realist .. känner nämligen väl till att en. landsbygdsbefolkning inte kan slänga allt man har för händer ; för att ila till en stad.så snart ' en lantmätare för någon, eller: några timmar Oppenbarar. sig där. På. landsbygden; "där" ett” hårt och idogt arbete. av! kan man inte öda. bort: sin tid ' utan. måste" samla sina" stads- d- - . tvång utföres med en arbets-.- ' dag som är längre än. ändras regering . nu' fastställer... Den besöktsstatistik, . som med : all |. säkerhet kommer att föras av vederbörande lantmätare" och i sinom, tid når: höga -vederbö- "rande, måste därför med nöd- ”vändighet bli mager och snabbt nog föranleda mottagningsskyl-” dighetens ” indragande." , va " geringen : då - varit "på : andra - håll. Klippan, som varit i sam- mar, fördömelse :'som Laholm, kan. tas som 'ett näraliggande ” exempel. 1: Klippan har: man sålunda utanför 'den magiska 'ramén av” 110 lantmäteridist- rikt; som-regeringen i realite- "ten. på förhand - bestämt och. fått 'riksdagen- att antaga efter en'utskottsbehandling -med åt- skilliga pikanta poänger, myc- ket väl kunnat inrätta en ar- betsenhét, -vilket' innebär . att denna ort allt fortfarande har tillgång till”ett lantmäterikon- tor, låt 'vara av lägre ordning. För 3 Klippans: vidkommande "var, detta..beslut för visso.en . riktig och: lycklig lösning av lantmäteriproblemet i ett bryd- "samt läge. Så mycket kan dock utan erdrift.. sägas att den framtidsutveckling som för la- . holmsdistriktet betingas av den "i. allt större. omfattning ökande ; stra dbebyggelsen "och >! Hal- landsåseng - -exploatering i lik- : nande syfte: icke 'kan-ha:sin . motsvarighet. inom ”nuvarande idistrikt, Nu Halland > Klippans lantmö "ställer man” sig i'södri organisation i Lakolm; när en: akkunskapen . så. starka Jäntmi eridistriktet .förefinnes, "att. :detsamma, rätteligen: a derna” frågas” behandling desto tydligare framstår en sak, den "nämligen, + "att södra - Hallands befolkning. . med - dominant. in- slag av. brukare inte: fin- ner, någon nåd inför "vår soci- " aldemokråliska - "regering: ; Un- der:alla förhållanden har den". na befolkning nu fått en påtag-. lig anledning minnas, . att: den regering "som så gärna hävdar ”att 'dén: sitter: med småfolkets fullmakt; mot ' alla; sakskäl :be- rövat, folket . varje . form ; .av ”lantmäteriverksamhet : Å- byg- dens 'cehtralpunkt, som är och (förblir Laholm, » Domprosten . er ” (Forts, fr. sid. 1): människor vilja avsäga sig det ' kristna namnet, " Man är ”väl' frågan blir skiftande och intres- Joen 'Ikallas du kristen?” Ytterst få Kornhu OTURER Predikan hos | Perssons i dag kl. 19 av Karl Håkansson. Våxtorps Missionshus fred, kl, 16 pred. av Thure Andersson. ingen hedning heller, Svaret på Fladalt hos John Johansson lörd. kl. 16 'pred av Thure Andersson. sant. Katekesens nästan klas- siska svar. är: kanske tillfyllest: dra” ”Jag kallas: kristen emedan: jag. och ' hans "folk i kristen gemen- i dopet är upptagen i Jesu Kristi skap Församlingen : är. "Herren Enl. : kyrkans": skrifter "| vatreligion utan samband "med församling och med församlingen finnes församlingen där Guds tror -och bekänner Honom vara" ord rent och: klart ' förkunnas] min " Frälsare! och : - Saliggörare” » och sakramenten förvaltas. Huru Vi tillhöra Kristi församling på ' fungerar en. kristen. församling. jorden. Guds ord ger 'oss här ett I . liknelsen + om -vinträdet: och. klart .besked. Religiösa 'edemiter grenarna i Joh 15 har vi bilden är inget bibliskt: ideal. En pri- |klar. Här möter något av den stora hemligheten av "allt äkta och levande kristet ' tidernå ige- nom. Kristendomen ;'will inte vara endast moral eller världs- och livsåskådning. utan. den är liv! som genomströmmas av. tro. Kristus "är; vinträdet': och HNungarna grenarna. De' är till församlingen” bibeln.” v I matt 12:30 Keter det: ”Den som icke är med ' mig är emot mig. Den-:som" icke församlar med mig, han förskingrar”. Man får inte "dra "sig ifrån gemenska- r främmande för pen. Då man” med och för- [för "att bära frukt," Livslägen skingrar s och. ödelägger Guds säger ati de grenar som ej bära församling. 'örsamlingen och jfrukt : måste” "bort. Lärljungarna skå ej :'själviskt” njuta - det liv "Herren givit + den senskilde utesluta ej varan- + Ti : dem utan" de” ska bära fi frukt, föra ne a Herrens verk -vidare.: Om Lasarus Inget. RAN "Cd hette det: ”För hans” skull gingo (Forts. fr. sid. 1). ot många judar. bort och trodde på . jesus”, .' I mellan åldring och kronikervårs | ;. Har någon kommit till tro för iden, min skull?. Det är en "allvarlig frå- kh. Hr Kurt J: almärsson, Varberg kri. | 82. Förverkligas kristet liv och tro i ti förvalt skottets ut- | din och min församling i vardags- lag? Vinner Jésus någon enda män- [redning, som han fann alltför diffus, imen uttalade tillfredsställelse över jatt föreliggande förstag till utbygg- nad av kronikervården — Halm- stad och Fagered - — är ett klart tall framåt, 2... 2 | » Efter. ytter are 2 debattinlärg be- slöts - bifalla: förvaltningsutskotteta förslag” till. omr och tillbyggnad a Halmstad för krohikervård samt fattade Princip- "beslut om att den s k E-paviljongen "vid Fagereds' sanatorium skall tagas - dT anspråk för kronikervården sedan en "Tungklinik: uppförts - vid Halm-' -kompromissat ;. och stannat vid ett Aon av fru Gunhild. Johansson m fl centerpartister :; + Om ökade lands-. -tingsbidrag för hemvård av” långva- vigt sjuka”I' motionen begärdes bl a att månadsbidraget vid sådär vård ir hemmet skulle höjas till 150 kr 'pr månad: Förvaltningsutskottet hade. förslag på 110 kr (nuvarande 95 kr), Hr 'Dan Idewald, som var medmo- -tionär, gick först -i-bräschen' för motionen och främhöll, att 150 kro- nor i månaden alls inte. är för myc- ket i:bidrag där hemvård kan be-' redas. Landstinget gör dessutom en god affär" genom "att utbyggnaden av vårdpl vid kronikerk härigenom kan begränsas, Fru Alice Jönsson, Snöstorp; även: hon med-: motionär, underströk: att hemvår2 den är försvarlig ur. såväl medicinsk som. social synpunkt, -- > > För ”utskottsförslåget talade bl a hrr "Edvin Johansson; Alvar An- dersson' och Eric Mossberget.” S Det blev" votering, varvid utskot- a tets förslag om 110 kr i månadsbi- drag och 3 kr pr timme när utom-- stående ; vårdare fen” ” bifölls, ärenden till :en för; arbetet” ; lämplig tidpunkt, som 'inté all- 7 no Höstens ;..,: > (Forts. fr. sid. 1. Medicin... Forts. från "sid. 1. N dd Publiken uppgick till närmare! 300 personer där damerna var i: förkrossande .Majoritet.: Konfe- |" rencierer var direktör Gunnar Lindberg och konstnär L. Len- +” allt besvärligare Problem. Det är ju "bekant att varje år å skilliga preparat ”receptbeläggs sedan - det kunnat konstateras att ' de "missbrukats.: . Dessa missförhållanden bör dock inte rg. Sex r käng er varav två manliga visade in- alles ett 90-tal plagg och fick den mycket intresserade publiken. se kappor i olika” prislägen från 190 till 587 kr, dräkter.i olika pris- lägen, kjolar i vinterbomull och |- ylle "från Lindbergs Konfektions |” AB i Markaryd, Därpå följde en trevlig . visning av klänningar) festklänningar. och det hela av- slutades med ett tjusigt brudföl- je där frk' Inger Lindberg bar brudklänningen medan ' övriga kvinnliga ' E "skrä- inger . undanskymma det faktum. att stegringen , i det svenska: fol- kets : kostnader: för läkemedel också-beror på att sjukförsäk- ringen och det växande” "ståndet | numera gör det möj- t för de allra flesta att kosta "på sig ordentlig -läkarvård- och därvid även sådana. effektiva men” dyrbara mediciner som, i åtskilliga länder enbart står de välbärgade till buds. ' 2 Den ökade förbrukningen av dats i tärnklänningar och her- rarna i mörka ' festkostymer:'' Under kvä lens lopp fick pub. liken bl. ai.se "en skidoverall i elastkvalité . med en grön 'ma- hairekofta och till den bars en rävskinnsmössa och :rävskins- vantar. En complé i 7/8-dels- längd där jackan var rutig i fär- gerna blått, rött och svart och kjolen i samma färger men små- mönstr ad tilldrog sig en stor upp dåna mycket trevliga plagg vi- skall i år ha smala kavajslag,' vara enradig med tre. knappar varav de båda. överste skall knäppas. Uppslagen på byxorna ser mer och mer ut att försvin- na vilket säkerligen blir till stor glädje för husmödrarna' då en massa damm m. m. brukar: säm- las just i byxslaget; märk het. Av vi: fram- gick fullt klart att årets två hu- vudfärger är brunt och svart- vitt och som assesoarfärger lila, grönt och olika nyanser ij brunt. - Herrmodet växlar inte på långt när så mycket som dammodet. Blazer och byxor är alltfort det dominerande och ett flertal så- känguppvisning pågick I i närmare tre timmar och Ppubli- ken visade sin uppskattning ge- nom :att. kraftigt applådera de olika numren, Till succén' bidrog också Lola Eklöv och 'Bertil Sandström, som underhöll 'med vacker musik, : N "'linvånare sedari 1949 ökat i ett sades upp. Herrarnas. festkostym , jpita Uppvisades 1958 av Stock- rande siffrorna av Kristi - > satistisk - belys- : medicinalstyrelsens nu föreliggande” publikation Allmän Hälso-" och - Sjukvård 1958. Man finner där att ökningen av.me- dicinförbrukningens - värde per i crescendo, ständigt. : "1949: var denna förbrukning. 20,4 kr per capita, ' 1950 var: motsvarande siffra 21,2; 1951,:23,6, 1952 26,9, 1953, 28,4,..1954 29,8,:1955 33,4, brukningen. har” alltså mer än fördubblats på-bara ett decen- nium, Den är dock olika stor i "olika delar" av "landet," vilket delvis "anses sammanhänga med att. apoteken . på 'sådana. orter, där specialkliniker ' ligger, ofta har stor medicinförsäljning , till vårdsökande ' från -andra delar av . landet. Statistiken ' bygger nämligen på var medicinen köps, icke på . medicinköparens -hem- vist. De" högsta siffrorna för läkemedelsförbrukningen per ca- holms stad och län, Uppsala län, niska ' genom dig och mig? Är jag själv vunnen 'av Gud eller är, det med "oss som med församlingen i Sardes: .”Du har det namnet om dig att' eu lever men du är död” Joh upp 3:1.: : «-Finns det något kännetecken” på en levande församling. Det märks på gudstjänstlivet .'i- församlingen, Till: gudstjänsten hör enl NT den gemenskap” som: skänkes där kring Guds ord, sakremente och bön, ”De höllo: fast vid apostlarnas undervis- ning "vid brödsbrytelseri. och . bö- nerna”, "står. det i > Apostlag. Jesu Kristi kyrka på jorden 'ä är ingen or- ganisation. som man kan” lägga ned genom ett. majoritetsbeslut då för- n är Guds" egen. skapelse, Den uppstå dne och levande. Her- Vi klockorna ' kallar - förgäves? Det är församlingens i hemmasittare, som dör 'svältdöden:". Om 7 församlingen - levande5 märkes. det , också på Hemmen.”.Om ' fångvaktaren. Filippi heter det: -”Han och hela hans hus lät” döpa .sig. och följde husfadern in i församlingen”, De kommo in i en. ny värld, fick nya krafttillskott, T ”urkyrkan var kristendomen i första hand. hemkristendom, Har. vå I vår.svenska kyrka i dag förstått hemmets 'och. familjens betydelse när det gäller "den kristna försam- lingens'- uppbyggnad?:" Hjälp» mig :Gud att bli en bättre kristen hem- ma, Då följer välsignelse. ”Far var kristen hemma”. Det omdömet gav en 'son sin fader. Folkväckelsen måste börja i hemmet. SN ; Är, församlingen levande. märks det på arbetet i församlingen. Nog arbetas det i vår kyrka i dag. Finns det också medarbetare i försam- Jifigarna.' Huru fungerar. kyrkorå- den? Har vi några kvinnor med i dessa? : Vi ska inte endast vänta på initiativ uppifrån; sade tal till sist. Vi ska själva villigt gå in i upp- "giften, Släppa till oss själva åt Gud, :x Förhandlingarna hölls i den för- näma centralskolan i Snöstorp, ritad av "bygdens- egen . son, - arkitekt Yngve Alvå, v Vackra målningar fyllde ' väggarna, målade av. elever "för en kostnad av 50 kr. ”Kyrkoher- de Tore Sjöblom frambar en 'väl- komsthälsning . från församlingen. Vid :: det : efterföljande '. årsmötet "framgick ' att 5 :nya kårer bildats under året och nu var 59 kårer med 1375 medlemmar med i'verksam- heten Av dessa var 43 kårer re- terade. vid Via styrelseval utsågs till ordf lä- roverksadjunkt - Axel . Gustavson, Halmstad; v ordf dir John Mell- . gren, Göteborg, sekr f överläraren Gustaf ' Larsson, Göteborg, avdel- ningschef Einar: Björkelius, Jonses red, lantbrukare Helge Gunér, As- kim, köpman Sven Östebo, Backa, kantor Anders Bengtsson, Klädes- holmen, bokhandl Hans E Tuves- son, Mölndal samt "redaktör. Torild Lindbl Göteborg... leant ;" plats men att man tänkt ha det P-platser... >. (Forts, fr. sid, 2) : : dd km samt delar av rikstvåan, | Kristianstadsvägen och .Mellby- strandsvägen där hastigheten är fri." Beträffande rikstvåan har den "varit föremål för, livlig de- batt och man hade' från början begränsat hela sträckan men det visade sig att stora” köer” upp- stod, som var svåra att lösa upp. årig s4-årige Jantbrukaren Gustaf - Johansson, Kvarnaberget, Oko-' me förolyckades vid en i sitt slag säregen olycka vid Okome kvarn på tisdagsmiddagen. Han hade med sin traktor kört fram till inlastningsbryggan vid t kvarnen för att avlämna ett lass säd, Här syntes han stanna till men ögonblicket . efteråt satte 'okomebo. krossad. under traktor i Stockån: | 1958 ändrades "det ' och vissa sträckor, "undantogs. Man kan dock ; diskutera . detta; framhöll borgmästaren, då många särskilt utlänningar håller mycket hög I hastighet och det är många barn som leker vid vägen. I år var det frågan om. att? man' skulle ändra . det' hela "men man ' för- sökte, ännu ett år. bastant järnstaket och kastades omkring en meter"”ned på en ' nedanför liggande plan, Den hamnade på hjulen och fortsat- te över en väg samt gick rakt ned i Stockån, där den blev lig- gande med hjulen i vädret och med Johansson fastklämd mel- Jan traktorn och bottnen, Dö- " den torde ha varit ögonblicklig. .. STORTORGET . ” Från den plats, där traktorn gick PEOBLEM. över kajkanten är höjden från ka- Pon 'gmästaren > kom sedan in| jen till bottnen mellan två och tre - stadens parkeringsplatser, meter, Vid tillfället var vattenfö-. ringen i ån nästan ingen. Traktorn gjorde en volt i luften och slog med kraft mot bottenstenarna. Johans- son låg fastklämd under ratten och hade fått bröstkorgen intryckt. En- ligt " vad provinsialläkare Dagmar Nyström, Vessigebro, som kort ef- ter olyckan befann sig på platsen ansåg sig kunna konstatera, hade "Johansson" avlidit omedelbart vid traktorns fall mot åbottnen. där vi har fasta sådana på bli a. Stortorget, ' Hästtorget' imed un- dantag :för inramade... platser samt. på. Tivolitorget. och några andra platser.” Beträffande Stor- torget är - det' endast parkering för personbilar och här har po- lisen begärt att torget skulle in- rutas för att få flera platser. DK ansåg liksom , borgmästaren : att det - skulle vara beklagligt att behöva 'rTuta in:det vackra tor- get och: man skulle kanske inte vinna 'så mycket: på det hela! kvarnen lade märke till när J Stortorget är ett "svårt PrO7 | hansson körde fram .med Haktorn blem: Här kör man - härs' och a ON. ” "tvärs och bl. a. hände en krock i år där man ville: lägga 'skul- "den "på ” trafikmyndigheterna. . Det är inte bra det hela, beto- nade hr Dufva, som ansåg att orsaken var att när torget anla- des "glömde "man bort” att se praktiskt... Nu kör: man prak- "tiskt. taget -som' man vill. och det. är nästan omöjligt att med tävlor ange hur man vill ha det. Man 'har. därför" diskuterat att. bygga upp kantsten kring tor- get och .ha vissa bestämda 'in- "och :utfarter. - Samtidigt : skulle Svårförklarligt händelseförlopp Kvarnmästare Johan Larsson, Larstorp, och en av de anställda vid traktorn åter fart, forcerade ett : man, då klart ange parkerings- platser. Det är en sak” som är "ganska ' dyrbar ; men .:'som nog blir nödvändig.. Samma sak kan :även bli aktu Ht med Hästtor- Födvändiga för att trafiken skall kunna flyta. På flera ställen har parkerade bilar tidigare varit ett hinder: ' ' Beträffande idsparkeringen har man. bära behövt; tillgripa på några få platser och stopp- plikt bara i på ; Re ; bl. a vid Smedjegatan. ; har "också | - förts fram förslad | att . denna skulle ”enkelriktas men det skul- le bli ett svårt avbräck för sär- skilt en 'av - rörelseidkarna på gatan "varför man nöjt sig med stopplikt, LIVLIG DISKUSSION. : Efter . anförande följde" livlig debatt. ' Ingenjör Bengt-Arne Bengtsson frågade . varför man inte gjort något -åt alla höga häckar i gathörnen och . härpå svarade borgmästaren att man gjort en hel del men att det är ett mycket svårt problem. Just nu . pågår : förhandlingar . med fastighetsägare och 'man hoppas att ta bort en efter en'och" slip- pa tillgripa expropriation. : :» Beträffande parkeringsplatser ansåg hr. Axel E.' Larsson att Lerhålan vid: Tegelbruket kun- de vara lämplig. Borgmästaren ansåg att det var 'en mycket bra till idrottsändamål ex. -en fin is- bana på vintern och "tennisbana på sommaren: Det är som gjort för. . detta: med "sina : naturliga läktare. Herr Erik 0. H: "Andersson | menade att ingen höll 30 km på Östertullsgatan'. utan ansåg att man här utan tvekaån kan höja till 40 km, liksom 'man borde blev: hrr Karl Lanelius, V Frölun- da, Erik Josefsson, $ Åsarp, Six- ten ' Lochenstedt,, Länghem, John Andersson, Snöstorp; Tage 'Jakobs- son, Donsö, Henry Jönsson, Sönd- Tum, Hugo Eriksson,' Aspen: och Lars Fjellman, Lundby. Revisorer blev tjänstem "Allan: Brousell och bi jör Anders H Anders: Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län — de lägsta motsva- t 1 Stiftskonventet beslöt hålla kyr- län, Kronobergs län och - Got-|l. lands län. G som - nämnts : 47,5 kronor och siffrorna warierade' mellan 37,3 kronor (Kristianstads ' län) och 59,0 kronor: (Stockholms stad och län). Hallands län noterade 45,1 kronor och Kronobergs län 38,2 kronor. NES ETYV s SAKANAAA. d å Helsjö folk- högskola till våren och nästa stifts- k förlä ittet 1958 var | Billströmska folkhögskolas - Tjörn. Vid nattvardsgången i Snös- torps kyrka höll kyrkoherde Tore Sjöblom skriftetalet varjämte predi- kan hölls av domprosten Edlund, varjämte kyrkokören” utförde en et ” Torild Lindblom” d - Prenumerera på LT fartb ägen till 60— Traktorn, hamnade med hjulen i efter ett fall på. mellan två och tre meter. och konstaterade därvid, att han nu börjat köra fordonet själv. Omedel- bart därpå upptäckte de att trak. torn liksom tog ett hopp framåt. Till sin förskräckelse såg de att den inte stannade utan fortsatte fram mot det "järnräcke,. som fanns uppsatt som. skydd för att inte fordon vid bryggan skulle hamna på den på detta avsnitt lägre belägna marken. Nu fortsatte traktorn genom räcket och hamnade på hjulen på marken Lantbrukaren Gustaf Johansson; Kvarnaberget, Okome, krossades till döds då traktom störtade ned, + i Stockån. bart konstatera att Johansson var död och att han tydligen avlidit i samma ögonblick traktorn hamna- i de i ån. Den förolyckades kropp transporterades . med.” Ambulansen till Falkenberg. —Ovana med traktorn orsak CE "tragedin? Det tragiska ' händelseförloppet anses knappast kunna förklaras på annat sätt än Johanssons ovana med traktorn gjort att han inte behärs- kade situationen tillräckligt för att i tid stanna fordonet och att han därefter blivit alltför nervös'för att Å dret på Stockåns steniga botten. kunna handla, Av. allt att döma urs« aktlät han att lägga traktorns växel i friläge då han först stännade till vid inlastningsbryggan. Efter att ha konstaterat att han borde köra fram ytterligare ett stycke har han släppt ne upp kopplingen med påföljd att traktorn gjorde ett kast framåt” och innan föraren hann reagera hade fordonet - brutit ned staketet och . Av någon anled som knappast kan förklaras på annat sätt än att Johansson antingen bli- vit skadad vid det meterhöga fallet med traktorn eller genom sin ovana som förare blivit nervös och där- «för "inte var. situationen vuxen, fick han inte stopp på traktorn som fortsatte fram mot den intilliggan- de Stockån. Sekunderna efteråt körde traktorn ut över kajkanten, gjorde en volt i luften och hamnade med ett kraschande ljud och med hjulen i vädret på åns steniga bot- ten, 1 N Döden var. ögonblicklig ”Vittnena till olyckan insåg ome- delbart att endast ett mirakel skull .Je ha kunnat rädda Johansson med livet från det farliga äventyret och då de från kajen såg förarens belä- genhet förstod de att han sannolikt omkommit omedelbart. Från kvar- nen larmades pr telefon dels pro- - vinsialläkare Dagmar Nyström, Ves- .sigebro . och . dels ambulans från "Faleks råddningskår. ” Doktor Ny- ström kunde, som nämnts omedel- gjort ;t Vad som därefter hände har Johansson inte i kunnat förhindra, Tyvärr hann han - . heller inte hoppa ut från den hytt- Ne försedda förarplatsen, Den så tragiskt förolyckade var känd som en arbetsam och kunnig jordbrukare. Han efterlämnar som närmast sörjande . raka och sex. barn. | Ve : ” Ci - Var snäll och gör en i femma mej! 2” Are 70. km.” Debatten blev ibland ganska livlig och bl. a. behand- lades. parkeringsproblemet. vid Medborgarhuset, där man vän- tar att vägförvaltningen så små- ningom skall göra något.. MÖTET. Före borgmästare Dufvas = an- förande höll Hantverksföreni gen möte under ordf. av skräd- darmästare "Karl Filip Häger- ström, . Rådman F. O. Åkesson hyllades med -en tyst . minut, Han har varit medlem i förening i 50 år varav 20 som hedersle- | damot. Vidare beslöts att pre- mierna som skänkts till yrkes? skolan skall tilldelas även duk- tiga” elever utanför Laholm. I Kvällen : avslutades” med sam-"g; -kväm,- « FETTER nons, or > Biograferna i vällberga : + och "Våxtorp . ger denna vecka en av de' största vilda västernfilmerna genom tider- - na, "nämligen ”Sheriffen”.” Det. är en film . där spänningen stegras med männen bakom verket är förtjänta av högsta lovord. I rollerna ser man bl. a. Gary Cooper och Grace Kelly. Se annons, "en obönhörlig konsekvens, - Hishults biograf ger torsdag ”Lev farligt dö ung” med Humphrey Bogart, John De- ek och Allene Roberts i huvud- ollerna. toppklass där Bogart pelar som aldrig tidigare, Se an- Våxtorp: orp- Trafiktillstånden Länsstyrelsen har hos regering- en avstyrkt de besvär hr G.' M. Nilsson i Skråmered, Våxtorp, an- fört över att länsstyrelsen inte beviljat honom tillstånd att med Växtorps samhälle. som stations- ort bedriva beställningstrafik för godsbefordran med en bil lastan- de högst 4.290 kg. Något behov av den sökta: trafiken föreligger inte, menar länsstyrelsen. Annonsera i LT Fagerhults biograf ger! onsdag svenska. filmen "Han '. glömde henne aldrig” med Anita Björk och Sven Lindberg, Se ans nHONS,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.