"> och” skaffade ' sig "guld. a : 7 kades' hem till Norge" genom ”ko; . sulatets för sörg, men "när han gick. -irilånd. N:R. 233. ARG. 29 | Laholms Tidnings Tryckeri, Laholm +... | Lösnummer 25 öre M Säker seger | för Karup i: upprepade karupspoj- -match "+ fn (Forts, ä nästa sida). :: Norrman utvisad I för:”köpenickad”- : Den 20- -årige norske ”köpes nickaren”, som för en tid se-' "dan togs i Halmstad, dömdes på onsdagen åv yrådhusrätten till fyra månaders straffarbete” . villkorligt och utvisning. Han hade” tagit hyra på en norsk - båt, söm han följt med till Kanari : öarna, men han tröttnade på 's -manslivet och gick iland. Han ski i i Oslo tyckte han. det Var. låt och gav sig ut för att-vara' an. ställd: i Svenska Amerikalinjen, Göteborg hade han stor 'frampgån; + 7 På restauranger hos det täcka kö-. - net, men - marken 'började.. bränna -under fötterna, på honom; Sedan han bestulit en bekant på 120 kr reste han till Halmstad 'och .upp- , trädde i sin fina hemmagjorda uni- form; Av nyförvärvade vänner stal han: 10 kr från en och 20 kr;-en vit I.” nylonskjorta och ett. pär skor från :en 'annan.. Stölderna -polisanmäldes 'och det'var inte svårt att hitta: den: ”Buldgalonerade: norrmannen,” «+ 5 skolidrott Karup tor £ ordentlig revansch ÅA på Hjärnarp i gårdagens skol- idrottsutbyte. Hemmalaget vann nämligen med 526 mot Hjär- narps 395 poäng. I en fotbolls- riksdagsman Pettersson, i D: vriga färddelugare på "promen d genom Dömestorps allé; I "teten 'fr ” ahl, riksdagsman ' Nestrup, Halmstad, . direktör ' Månsson, . Halmstad, och ; skogvaktare Eriksson, som har hand om 'skötseln 'av landstingets skogar.: 3 Halmst: bestrider in » Häradsrätten samlad vid övergänge d hade på 'onsda friluf u SER ie "vid" F. Ildalens gård i i sam-. - Häradsrätten i F band med ett principiellt mål, rörande järnvägens stängselskyldighet "komma upp på spåret. Målet : . dalen den 28 juli 1958, då en flock kor på, 52 djur från Fjälldalen kom” upp just som norrifrån kommande mo”gontåg kl. 7.30 kom. Fem kor blev överkörda och dödade, Det blev polisutredning om olyckan, men Jandsfiskalen avskrev ärendet då han inte - att någon kunde åtalas för saken. . i vd Ka : . Nu har. emellertid arrendatorn av gården ;och ägaren till dju- ren Bengt: von Segebaden tagit ut stämning på kmt-och kronan, ” Närmast «representerad av järn- vägsstyrelsen,' med yrkande om skadestånd På 8423 kr. SJ har gått med på ett skadestånd på > sammanlagt 1.700 kr för djuren samt 100 kr per varje djur för mjölkförlust den närmaste tiden efter olyckan. Det var von Se. gebaden inte velat -gå med på. Han "anser att olyckan helt or- sakats: av att SJ -brustit i hes vakningshänseende " vid över- gången. Den. är visserligen nu- mera försedd med. ljus- och ljudsignaler, men med hänsyn till att järnvägen, skär rakt ge- nom gårdens ägor och djuren "flera" gånger 'om dagen måste ” passera den, för- att komma ut till betesmarker och, hem, för mjölkning finng där också grin- : r att hindra djur är efterspel till: en vil i dar eller borde finnas. Nu var emellertid" en” grind. helt - borta och den andra i så bristfälligt skick att. den inte gick att stänga. i Käranden biträddes . «av advo- kat Rudolf Lidmar och järn- vägsstyrelsen — företräddes av distriktssekreterare > Larg. Erik Bolander, .: Göteborg. . Rättens ordförande 'var . häradshövding Nitelius. Sex vittnen hade in= kallats. . > . Advokat Lidmar framhöll att då :djurflocken kommit mot övergången då tåget nalkades hade djurskötaren skyndat sig för att stänga grinden och ”hindfa” djuren från att komma upp på spåret, men han för- mådde; inte få grinden över vägen utan fick i stället ställa sig i grindöppningen och för- söka mota. bort' djuren från spåret, men det lyckades. inte. vw Jjärnvä ergå gen' vid Yjäll-. På ' järnvägen ansåg é "Skadeståndstalan grundades pålk SJ:s skyldighet enligt 1886 års . pål halländska. i flerårsplan M fö riksvägar under. femårsperio= Väg-". "och" vattenbygg; nadssty- relsen; För. Hallånds del före: på ”rikstvåans' motorvägsbyggi samt dessutom” 5,3 aniljoner på "Nissastigen: : iyslaget'. definitivt an år länsstyr elserna yttra sig 'och nämnas för att.i 'ovan- stående T1,4: miljoner : "inte är medräknade de arbeten” på riks- tvåan som kommer på städernas andel och för ' vilka dessa” får statsbidrag.->. a Inte mindre än 10,5: miljoner tänker man lägga ner på riks- tvåän "mellan 7 Hallandsås ' och Östra Karup. Arbetet. bör dock enligt förslaget anstå någon tid och anslaget fördelas. på 3 mil- joner för 1983, 5,5 miljoner 1964 .loch 2 miljoner 1965. Den' del av rikstvåan mellan "Östra : Karup och fram: till Halmstad som re- dan är under arbete får ytterli- gare 16,6 miljoner, fördelade på 8,5 miljoner 1961 och 8,1 miljo- ner 1962, Då ska" vägdelen vara färdig sånär som på att man en- dast utbyggt första halvan av vägen. Utbyggandet , till | full bredd får komma efteråt, menar man. . . Förbifarten ' , "vid Halmstad kommer att kosta 17 miljoner, varav 4 miljoner 1962, 7'miljo- lag om stängsel. rt en > (Forts sid. 2) ner 1963 och 6 miljoner 1964, - Reningsverk 5 På senare tid har Halms byggs - nu. - i: Halmstad. för: 8 milj tad"; genöm sin ' nya! | färjehamn, ' nya h kb "och olj maste granne, anläggni plötsligt blivit 'en uppmärk- " sammad stad. Just nu pågår, med färjehamnen som när- 4. - många år sedan var västra Är badning förbjuden... Det är a ra stranden. - Lika idyllisk som Nissan ver- -kar-är den inte. För ungefär ett av Hal ds r g k, som kommer att vara beläget vid västra stranden. För inte så stranden" Halmstads förnämsta . badstrand, men på grund ay att vattnet nu är hälsovådligt det . förorenade vatten Nissan stjälper ut som haft benägenhet att samla sig just vid Väst- Md 4 halyt sekel iedan "var - Nissan 24: (Forts, å sid. 3) s es - - + tingets kansli, Ett, preliminärt förslag - till byggandet . av den 1861-65 har upprättats av 'slås att 66,1 miljoner lägges ner Hallandsås och. Brödalt mål för | "Hallands läns landsting är stor skögsägare varför det ledamöter ägnar någon dag någon gång under I: ner och bilda sig en uppfattning om desamma, =. Sådan resa i södra Halland med Hallandsås som exkursionerna var dir; Per Waesterberg, Skogssällskapet i ' Hallands läns sk 11 "landstingets resa i Sydhälland är naturligt att: landstingets andstingsmötena åt alt bese dessa domä- På onsdagen företog landstinget . en studiecentrum. Ledare för de skogliga Göteborg, som även sköter ing. Utöver skog hushållningssällskapets försöksgård "Brödalt under dir, Nils Ch. t Lanstingsresan utgick från "Halmstad vid' niotiden på mor- gonen och "förutom landstings-" ledamöterna deltog landshövding ” Lindell, ' personal. från lands- f. d. ;landstings- männen John Arwidson, 'Mossarp och Adolf Nilsson i Björkered,! disp;.- Torsten Svenäng i skogs- .ägareför eningen ” m . skogs- karlar. : - Hushällningssällskapet bjöd resenärerna på förmiddagskaftfe ” på Motellet' högt uppe på Hal- . Jandsås, varvid dir; passade på att berätta om hur sällskapet ' utnyttjat gård... för försöksverksamhet framför - allt ” beträffande göd Sjursuppfödning, - sedan - gården Bil krockade i «staket = smet ende i. bjärebygden -- krockade på natten” mellan lördagen och söndagen ; ett : Svenstorps. skola', men brydde inte sig om” att anmäla saken. ' > Det blev emellertid polisan- mälan och en intillboende dam hörde smällen. och observerade : bilen.” .När föraren förstod att han observerats : anmälde 'han sig på. onsdagen, hos Bjärepoli "tingets. skogsinnehav : som .var Månsson' Brödalts' > En- -ägare till en skåpbil bo- : na förvärvades från ländstinget år 1950. Vid en rundvåndring i ladugården och övriga ekonomi- byggnader fick deltagarna -till- fälle se hur Brödalt byggts ut för 'denna verksamhet. - I SKOGEN DET VÄSE LIGA oc on I Det var "emellertid ” lands-. Gr'öna "Hi sten landstinget på att bese' Månssons ciceronskap, det väsentligaste . denna dag. . 11915 års landsting . beslöt anslå 10.000 kr. "för vart, och-ett av åren 1916—1918 för inköp av. kalmarker, Ytterligare medel ' erhölls genom betydande pen= -Ininggåvor. och 1917 års lands- ting beviljade” sedan anslag till skogsodling öch skogsvård; Där- med inleddes landstingets skog= . a Forts. å sid, 5 fi med” några: landstingsmän = ”Lahölm där Tunch intogs. . "kan utan vidare konstatera, "För södra Hallands vidkom-. mande löstes detta 'så att poli- ser fick nr 11000 dit man även kunde ringa för brandlarm... Men Automaliseringe en 'av telefonnätet dra Hålland | harr nu verkat i i i drvet ett år och I man ' att deita' medfört. många påtag ii iga fördelar: Den främsta i är gå. vetvis att väntetiderna praktiskt tåget försvunnit och: det är: ji ' Men" en ' nackdel har uppstå't — det går inte längre att rin ra ”. na alarmera brandkåren eller ringa till polisen. ", Varit så lätt när det brunnit i knutarna, ot détta "har date” varit tillfyllest för landet i den helhet och efter beslut av riksdagen 1956 kom- mer”. särskilda larmeringscen-! I samband med årets stor- marknad ' i Markaryd har en rakbladsman varit framme och skurit sönder ett par byxor och en nästan ny poplinrock. Äga- ren till de sönderskurna 'klä- derna märkte ingenting förrän han kom hem och då såg ska- degörelsen och han har inte 'of- fentliggjort händelsen — förrän nu,. Rakbladsmannen har med all ' säkerhet varit proffs” på området, därom : vittnar hans urna kläderna, "för en plånbok, gått rakt ige- fina ingrepp. Således här han skurit igenom poplinrocken och byxorna där snittet, lagom stort nom byxan och" yttersidan på fodret medan fodret på byxfic- kans insida inte blivit skadat. Någon "plånbok blev” det inte denna "gång för rakbladsman- | d nen, då hans offer alltid har]n sin plånbok i vänster bakficka, medan ingreppet företogs mot höger bakficka. NYTES ARAdkå 'SOS-central ' seen An a u.värt hur mycket som helst. upp en telefonist och be den- Att komma” ihåg numren till, dessa har inte > traler att införas vid.de större, manuellt betjänade stationerna. Dessa kommer på så sätt att or- sätta: de” tidigare s. k. "sociala ' . [namnanropen”; ” "Vv En sådan ' centräl har inräte tatg i' Halmstad men; från må- nadsskiftet ' aprilmaj : 1981 ' kommer denna att betjäna så väl ' Halmstads” som Laholms. automatiserade områden, , Den-' na central får nummer 90000 — ett mycket lätt nummer att komma ihåg och "då behöver t "inom -. Lahol området väl att märka inte Slå något riktnummer... 's > + ” » ,Telefonisten på -denna s.k. ' (Samhällets . o- slycksfalls- och säkerhetstjänst), ' har sedan möjlighet att koppla den hjälpsökande direkt till : just det hjälpotgan, ambulans, "brandkår, polig eller, vad det nu är frågan om, som betjänar hans eller hennes kommun. Te- lefonisten har tillgång — eller "skall i varje fall ha det — be- "träffande , jourtjänst, verksam- het tal om släckning av bränder o. s, v. Genom ett speciellt tekniskt : arrangemang har SOS-centra- len möjlighet att identifiera till vilken telefonstationsgrupp, som ett SOS-meddelande kom- mer ifrån men det är ju inte alltid som kommungränserna ä -med telef över 'yfränserna,. Därför -framhålles från televerkets sida fördelen av att en eller flera kommu- ner slår sig samman och upp- rättar larmcentraler” för främst. . polis och brandkår. — För södra Hallands del blir en” nya anordningen inte' av ågon större betydelse vad det gäller polis. eller brandkår, oma talar brandchef Nils Fehne på . Forts. å nästa sida, Sv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.