a Lä [EEG $|!FF<bo[ A . OA Å TYTVSVYYTSETYTTTFTYTFFEY Te Tr ereevreTtYee ETT TYG YrevetyrffryvYYVY yerevyeryryYryrveryyF Tr YY FET SD STD yyvvvv ,' ” ” å | , oa ” vo - : . 3 oe - i rsdagen den 6 oktober s 4: va et . LAHOLMS TIDNING Vs Torsdag 1960 -DEN 6. OKTOBER. 1960 ” : ns tl SN TT vä ec : SA er S lar? I vis Dag a går den sistnämndes fasta och sakliga framträdande respekt ” och aktning i allt vidare kretsar, inte minst: bland de -små natio- nernas "företrädare, Det är, som : - syår, på. Chrusjtjovs angrepp, des- : | LL ”som bäst behöver FN-organi- sätionen; dekså.”del r kjöld: ” Chrusjtjovs utfall i FN rmnot ge" jöld blir allt mer olustiga, Sam= Följaktligen . betraktar ” H É skjölde vägran att fal- la täl föga för Chrusjtjovs trum- <teld något ' érhört, och att /Chrusj- tjov” däri kommer att satsa stort > på att. genomdriva ' sin vilja : är ” ställt” utom allt tvivel. - Dag Hammarskjöld visar större mod ? genom”: att :sitta ”kvår” till "mandätperiodens" utgång än att ga ”prestigeskal i denna at- Hitydy men. Hammarskjölds fasta tatt" om, möjligt. för”. energiska värnande av FN:s fun-. då ämentala Principer som en första 2 « söka". rädda. —fredsorganisationen,; . "väger säkerligen ännu tyngre i ss för je för "de små nås fria liv. " " Nikita 'Chrus : Dag. Hammarskj - avgå. "Ligger - inte i den frågan, .- utöver. dess provokaforiska ka- råktär, även en väsentlig' åskåd- " " ”ringsskillnad thellan öst och väst? - En förtroendeman, som, råkar ' i. onåd Kos en diktator eller det 1e- - , dande skiktet i-en diktatur, bru- kar regel inte ha' något val « Han' avlägsnas från sin post mer : eller "mindre ' brutalt. Det behövs inget "mod för "honom till att avs gå: och förätsättningarna för ho nom att mobilisera” så mycket. , mod att "han kan sitta. kvar på. post 'mot den allenahärskan-, "dé: viljan : är totalt 'obefintliga. : | Sett u ur detta perspektiv är givet-, Kommer : Tnné gångs ät sam kl det ”transkåv ”bloc- dä skjuta "debatten om'Algériet och £jo; "de "därmed" möjligt, för; Frariktike ätt. utan prestigeförlust återhppta verk- sa aslåtiskår staterna ett nytt: förs | få Algeriet-frågan behandlad, De.fick. emellertid inte Indiens, Turkiétg, Bur-: | mäås:oth Liberias: efter : g iDet är. denna; -Ham- | Möller i i förhör - 18: nya. vittnen .. första" hovrättsdag |; STOCKHOLM Inte. mindre 'än ett 25-tal nya "vittnen kommer att höras, när Svea hovrätt tar upp Möller-må- let fredagen den'7 oktober. Endast sex, sju av dessa har begärts av höring,' reste av försvarsadvoka- ten Einar. van. de -Velde.. Största missarie" Otto . Wendel, enligt ex- pertisen i inte bara en av Sveriges utan hela världens skickligaste brottplatsundersökare, har att säga om, fyndplatsen vid Dyltastigen, Han är inkallad” som sakkunnig av för- "&varet ve HO. ONT sta. dagens förhandlingar som till hovrättens lokaler i 2ockåle "marskjölds' k kraft ingning som d stark genklang'. hos de V "svagare ”nationerna.., Att sedan Väststorniakterna ”slu- ter upp: på. den sidan .retar gi- Å den "ryske diktatorn' i , nu I högre ; grad. : i .Ingen vet. hur den: dramatiska "kampen ; FT SEN. kommer att sluta. . : Allt kan - tydligen hända under : 4 7 Chrusjtjov ännu är Det har” den ” modige lramats centrum, vil ken” inte har vare'sig atombom- ' .ber eller jättearméer till sitt, för- fogande ör att. ge eftertryck åt "sina ord.” så varvid. frågan két”. öch>.som.; just: nu. tskilligt: inanipulerande med. 1, " staterj. bl, a 13 av Fränkrik kolotiidr" som den':21 Stockholm: omfattar bl.a ett in- gående förhör med Olle". Möller; Med fortsättning tisdagen 'den 11 oktober 'och eirka två måndader framåt kommer hovrätten att för- lägga sina' sessioner till rikssalen i Örebro slott. . . ”.I vanliga. fall brukar det räcka med fyra domare i hovrätten, men med ' anledning av målets om- fattning" har” kollegiet nu utökats till” fem, ' Ordförande, blir - lagman Nils Grafström, => är god inför: förhandlingarna och jag har svårt att tro att'härads- rättens 'domskäl kan hålla, säger advokaten van de Velde till: FLT. Jag har svårt att föreställa mig att min! klient skall kunna” fällas i hovrätten. Jag vill också erinra om att den psykiatriska undersök- ningeri'ju blev mycket förmånlig för Möller: | ; Efter det. att van de' Velde "gått igenom: det polismaterial som inte. redovisade 'i' rapporten till härads- rätten, har han plockat fram en mängd ' nya vittnen. De flesta” av dessa kan 1 rubriceras som 'stöd- nya vittnen, som "kan bli. av stort intresse. Van. w.de Velde pekar | själv Ett vittne som, stått utanför: Ja 'sarettet mellan 16.45 och 17.40 men som inte sett. någon . lastbil. passera. Däremot har vittnet” sett. en : grå Zephyrbil,; modell omkring 1950,:i vilken. en man stigit in tillsam- mans.med en kvinna i blå poplin- kappa, "En man Som passerat förbi fynd- platsen vid Dylta den. 26 maj mel- lan kl.17,518 och som:sett en grön bil; backa:i upp, på. den slänt; där a alla frågor, men nte då: det. sllge [Fr Algeriet; Som" behant har av.F rikes tidigare kolonier sö hara 'endäst / Guinea | br tiska: och stjaler 'som fått -obéroende.' I vsnabb takt under detta års lopp: och redan |--år . fir medlemmar ' äv FN, Sene- medlettiskap "I FN. och där skall »iniroducéras, av, Fi men. kiet,' som: : :veckoerna , erkänis ; som | försvarsorganisatione; IF självständiga stater, "har 'Anhållit om F MN g när allierat med den Främre-asiatiska Med; 'enkel an-., politlska utskott. en så Mauretanien, den sista franska kor lonin, som: under detta års lopp får självständighet den :28 oktober och söm anthgli under FN-f ring och: Frenn - Denna 1 om a för- Frankrikes rege- representanter. rekommendation förelades gens sdåskion också får "tillträde till världsorganisationen, kan emellertid trots sympatier, och önskan. att till- höra en ny fransk, samväldesorgani- sation icke stödja det forna moder- . landet Idoss algeriska politik. ora - FN:s ”generalförsamling ” kommer denna fång med all sannolikhet ati , med två tredjedels majoritet uttala sig mot Frankrikes politik'1 Algeriet, " visserliken är det då detta” skrives inte . klart 1 vilken” form Det har 1 Paris tom "talats om," att Frank« rike kanske blir tvunget att lamna FN, Dock tror få på .deåna möjlig- het som skulle isolera Frankrike yt- den" nödvändiga två tredjedelars ma-. joriteten "inte" kunde uppnås. Frank- rike slapp. åter undan, 35 röster åv- al- r där ' emellertid gavs dock för omedelbara 'förhand-” lingar, . medan 18 var. mot, "dvs för Frankrike och 28 stater nedlade sina resp röster, bl.a också USA; vilket då framkallade stort uppseende och djup besvikelse i Paris, Med andra ord:" Är : 1958 'hada Frankrike inte" längre " stöd 'hos "FN-medlemmarnas majoritet, men inte heller: fanns det ödvändig kvalificerad majoritet för ' en förkastelsedom över Frank- rikes politik i Algeriet, > år 1959 sammanträdde FN:s gene- terligare och lig öndergslå la förhoppningar om ett” samvälde”, bestående av fria och självständiga stater... ” FN:s tidigare ställningstaganden mm frågan om Algeriet kan sammanfat- tas enligt följande: - Den första Algeriet- debatten ägde rum år 1955,- efter de s k-afro- äsfatiska åtalernas konferens i Ban- dung, där. detta neutrala 'biock med franskt klara sympåtler för de två korimu- |Tesoluti av dem 14 arabiska och nistiska” stormakterna” Sovjet och | afrikanska stater," de.'9 stater som Kina, konstitberade, FN. är. | bildar | ket, men bl a "I senare tidpunkt, strax . efter ' president de. Gaulles omtalade tal den 16 sep- tember, i vilket han dels erbjöd di- rekta förhandlingar om vapenstille-. stånd, : dels - garanterad fri folkom- röstning om landets -framtid vid en Det 'afro-asiatiska blocket framlade en återhållsam och måttfull . 1 s NEN Ett mycket, int. ssant vittnes- mål, säger; van de Veldé," Det är onekligen ganska märkligt att det fanns en bil vid fyndplatsen vid den tid då mordet skulle ha begåtts. . i Kan van de Velde styrka att mor- det utfördes på den plats i Dylta- skogen, där" liket : hittades, faller hela ål lagarens | bevisning till mar-. 7 Ett vittne, som kände Möller "och som varit. uppe i ortopediska. kli- nikens korridor "mellan kl:16—17 dock utan att se Möller komma till- baka, Otto Wendel. Han är inkallad som 'sakkunnig för att redovisa sina tsynpunkter , på undersökningarna vid: Dyltästigen.- "Där finns en hel del problem.som sakkunskapen står frågande inför, Nu: vill försvaret : "han kan: finna ut' något or = Ingen dom före jul ” När kan man då vänta hovrättens -— og kerligen inte före jul, kom- menterar — hovrättsfiskalen Henry Montgomery." Ofta: ges ju domen genast efter huvudförhandling, men allt tyder. på att det inte blir fallet här, I princip skall det ju inte före komma någon ny bevisning i hov- åklagaren, landsfogde Henrik' En-|- intresset knyts väl till, vad kom-) Jag tycker Möllers ställning | :> frö Finds pro- dj i andra I « två mandatvinster, nämligen ett i landstingsman David Gomér i R; :$arbergs län. De erövrade mandaten fillföll i Åtta nya. centerpartister. - i riksdagens" 2:a : kammare 7 Arets riksdagsval medförde, att centerpartiet får åtta nya rep- en. Centerpartiet gjorde som bekant Östergötlands län och ett i Kop- i Östergötlands län" d och i K b Iä na i andra k dagsmän.” . Vi presenterar här de” nya cen= terriksdagsmännen, ” . Östergötlands län David Gömér, Bappestad : är född 1897. Han driver tillsam rians' med. en kompanjon Gomér & Anderssons , aktionsrörelse och fastighetsförmedling i Vikingsta, är bl a landstingsman sedan. 1934, vicé ordförande; i landstingets förvalt- ningsutskott OSV . Köpparberes dförande" iscenterpartis distriktet ch! landstingsman sedan 1958," -landsti visor, är 1 av den statliga utredningen om den lägre lantbruksundervisningén, ord- förande i Stiftelsen för SLU:s :för- eningsgård - Mem : och -. vice” ordfö: rande i Förbundet Vi' Unga, I hem- kommunen tillhör "han: kommunal- fullmäktige: och. kommunalnämn- 2 Einar Larsson, Borrby är. föda 1925 och är lantbrukare. Han blev landstingsman 1954 och är led av revisi yr- kesskol dni och yrkessko- rätten. ' Men beklagligtvis får 'man nog säga att'det blivit allt mer vanligt. 25 nya vittnen kan tyckas mycket, men eftersom det hördes 120 vittnen i underrätten, står det i proportior ill vad som brukar utföll omröstningen på följande sätt: 39 stater röstade för den afro-asiatiska 2amlingens presidium förkastade år 1955 Bandung-konferensens” hänvän- delse i Algeriet-frågan med åtta rös- ter mot fem, dvs tog ställning till förmån för Frankrike, Alro-aslaterna lyckades emellertid att få upp frå- fan på generalförsamlingens dagord- ning med 28 röster mot 27 med två Allantpakt-länder, Grekland och Is- Å Å gare tira 1 Ek NAS A också Sverige, Jugoslavien, Argenti- na,. Kuba, Mexiko, . Venezuela -och Pariama. 22 stater röstade mot reso- lutionen, d v s med Frankrike, bl a Belgien, Holland, Luxemburg, Kana-. da, Italien, Portugal och England, vi- dare 9 sydamerikanska stater och de brittiska länderna, : Australien, Nya Zeeland och Sydafrika, och till slut Israel, Spanien och Laos. En ganska brokig samling således, 22 stater ned- lade sina resp röster och gjorde där- med omöjligt både att FN-försam- lingen fick den nödvändiga kvalifi- cerade. majoriteten .mot Frankrike, men också stt Frankrike uppmunt- se PO Parentation: — Ja, nu har den- ne käre ledamot av vår förening för alltid limnat oss. Men länge .skola vi minnas hans tomma stol och frånvarande Ansikte. — Jaså, har än förlovat dej med Olle? Ja... han sa att.när "jag slog upp med honom så skul- Rn ta sej till något vanvet- jrades till att forisätta I Algeriet en- ligt de Gaulles ritningar, Bland de OLO ' "Tgelkotten kallas ofta ”Mträdgårds- grisen? på grund av det grymtande läte den gel "ifrån sig ibland, Igel- kotten tycker mycket om' mjölk och: det: finns många trädgårdsäga- re, som varje sommarkväll i skym- ningen ställer ut ett fat med mjölk håller ormar och en hel del råttor och sorkar borta från trädgården. Mjölkdieten tycks vara bra för Igelkotten, Den slickar i sig varje droppe från fatet och så länge det finns mjölk kvar slutar den inte att sörpla. Det finns exempel på att det lilla djuret utan större svårig- het slickat i sig på en gång inte mindre än "två tredjedels. kter för att belöna igelkotten för att den | lestyrelsen, Einar Larsson efterträ- der generaldirektör Sam B Norup i andra kammaren. ' Ile a ". Göteborgs och Bohus län ; Lennart Mattsson, -- Lane-Herrestad är född 1904 och är "distriktsstudte- Bjölk, ' ” kantrollassistent Karl Boo i By: De övriga sex nya centerrepr : re peer . i avgående 'centerriks- " ningen Västerbygden i Uddevaila: Han är landstingsman sedan. 1946 och är revisor inom ett'flertal in- stitutioner, ”;som sortera; under landstinget. - Mattsson efterträder "andra kåm- maren riksdagsman cc o Carlsson i Bakeröd. . CC ; Robert. J ohansson, Dockered är född wir och är ordbrukare. Han sitter sedan 1958 i första kam- maren. : Han. blev . landstingsman 1946, är suppleant i landstingets förvaltningsutskott 7 och - revisor. i ioner inom Han: är vidare ordförånde”i" Norra Älvsborgs: "distrikt av centerpartiet, i: Västra 5 ges för- enade”"ortsförburid i av."RLF':m:; m. andra kammaren riksdagsme Axel Rubbestad, 1 v Andersson Knäred .: är född 1913 och småbrukare i i iKnä- 'red. Han blev: landsti -1942 Kongos grannar Jol snart fria: Victoriasjön N Mau Mau-landet Kenya väntas bli självständigt I inom en nära s framtid. oo fook Det blir allmänna val i februari och man vän- a tar att African National Union kommer att tan ol JA ps få majoritet. a ua : - - Partiet har högintellektuella ledare och re- kommenderar redan nu fredligt samarbete med britter och andra vita, komnier kylan på allvar i år kan men med decembersol. Sista oa tredjedelen blir något mildare men , går helt i den vita julens tecken. . Norrland: 15 okt — 31 okt, Från medio - kallt med snöbyar, framför. Att effér. den abnorma sommar vi haft våga spå något om förvin- terns väder kan förefalla tilltagset, ty ingenting garanterar att inte vädret framöver kommer att bjuda på lika stora överraskningar som dem vi redan upplevat det under- liga året 19560 med. dess rekord- allt i de västra och norra delarna. Tredje veckans slut och början av fjärde något stadigare men månads- .. "4 skiftet ger mer nederbörd. November; Det ostadiga vädret noteringar ifråga om väta, Redan i Bibeln konstateras ju att vädret blåser vart det vill, ”du vet icke lmed ostliga till: nordliga vindar. vadan det kommer eller vart' det |fortsätter, Därefter inträder en pe- far”. riod med stark köld som mot må- - + ” alias Gert nadsskiftet övergår i mildare väder : -+ Wikner, & är lid övergygad ' om | med lokala snöbyar. Som: helhet en att "gamla: tecken 'står.-sig' i ”rlla nederbördsrik månad. vv väder" och han här tagit. risken att |. December: "Både. snö och kyla - med. övervägande nordliga: vindar - joe :: |inleder och :avslutar ' . månaden. st . [Strax före; under, och efter medio : ,. en - kallperiod,. med: övervägande >: + nordliga vindar, Som" helhet :kän- netecknas dock månaden "framför allt i "distriktets södra” delar: äv något mindre nederbörd än normalt och genomsnittligt. högre; medel= uppehållsväder, i i inlandet frostkalla nätter, Fjärde veckan "ostadig "och med; till” visshet öränsandé” sanno- likhet: ”lätta'”snöbyar ;1' inlandet. Västliga till nordliga vindar.” November: Månaden: ger" betyd- ligt" mindre: nederbörd: än - normalt |: och; likaså;;fler; . solskenstimmar. | ” ter medie råder. starka nattfröster, Is Ostadig början liksom mot månads- skiftet... Strax före, under: och :ef- "December: Julmånäden med snö — inte ovanligt förresten — både 'under första veckan "och sista, tredjedelen." De ,-västra och sydligaste: delarna. får ”regnb5tandat snö. Mellanperioden blir kall med i inlandet särskilt. låga temperatu- Eläsk: att prins I STOCKHOLM. (TTspec) . . Resultetén "av" sommarens hus- djursräkning framlägges 'i' senaste ” nummer av Statistisk tidskrift och rer. utvisar en markant” minskning " Mellersta. Sveri 1 | ifråga om 'de flesta öjurslag jäm-" okt. Övervägande "vackert, väder fört med sommaren 1959. med svaga växlande vindar råder till tredje veclans slut; varefter" en tadigare period med "nederbörd, i Antalet hästar den 1 juni i år utgjorde hos. samtliga ; innehavare och är ledamot av "landstingets för- valtningsutskott. "Han var ledamot av första kammaren under perioden 1954—1958, Andersson är vidare ak- tiv inom : nykterhetsrörelsen och är distriktstemplare i IOGT, ordföran- de i Hallands "läns nykterhetsför- bund och ledamot i länsnykterhets- nämnden. Han tillhör vidare RLF:s länsförbundsstyrelse. ; . "Alvar. Andersson efterträder. i ikesd i hela riket 209.200, varav 188.703 var tre år och däröver, 14.200 ung-"' : hästar om ett å två år samt 6.300 föl. "Detta innebär en nedgång av häststammen med nära nio procent |, på ett år, inlandet som snö, varar månaden ut. : "November: " Kung Bore gör nu sin entré på allvar.' Ostliga :vindar ger snö vid början och under sista tredjedelen. - Mellanperioden = blir | Hela entalet nötkreatur uppgick kall, i inlandet tidvis sträng ”natt- | till 2.501, 400, fördelade på 25.000 kyla. = see tjurar om ett år 'och' däröver, 1.298.000 kor och 1.177.300 ungnöt, Åv ungnöten över ett år var 449800 avsedda för pålägg (avel) och 171.000 för slakt, medan av ung- . December: Sydliga vindar med nederbörd, mestadels som snö, in- leder. Kallperiod efter första vec- andra k ren An- ders Pettersson i Dahl: i nöten under ett år 320.900 avsågs för pålägg och 236.100 för slakt." le hr Bengtsson stanna kvar i för- sta k en blir det ombud.i - A M Jönl Hela antalet nötkreatur var drygt ne sgnusson i önköping SOM | tre procent lägre än närmast före får andr Manda- - r född 1914 och är ledamot av första kammaren samt är FN-dele- gat. Det är ännu inte bekant om han kommer att avsäga sig första- kammarmandatet eller inte, och han vistas £ n i New York, Frå- gan om hur det blir med hans mandat kan alltså inte avgöras förr- ledare'i inom 'SLS och kamrer i tid- än han återkommer därifrån, Skul- gående år, antalet kor fyra procen lägre, Minskningen i koantalet är relativt betydande, men "främst A märkes att den tidigare starka ök- ningen av ungnöt för slaktdjurs- produktionen nu synes ha börjat upphöra. Svinens antal har "räknats till” 1.829.700. Detta betyder en minsk- ning av svinstammen med drygt N 15 proc sedan sommaren 1959. Ned- " : gång har noterats både för avels- svin och ungsvin, Den konstalera- de minskningen innebär .en mar- kant omsvängning gentemot. de närmast föregående Årens starka ökningar. Däremot visar det sig "att får- stammen, som decimerats under en lång följd av år, börjar öka. Se- naste året har sålunda medfört en ökning av antalet får' med ca åtta procent till 156.406. oo . s Antalet höns, kycklingar och kalk i har räknats vid jordbruken med mer än två hektar åker, där man troligen har att fin- na 85 procent av totala hönsstam- men, Antalet höns har räknats till ” 5.989.000 eller nästan samma an- tal som i fjol, Kycklingarna däre- tet innehas nu av riksdagsman J W Pettersson i Bävsjö, som avsagt sig. | Skarabor es län Bengt Börjesson, F är född 1920 och är kamrer i jord- brukskassan i Falköping. Han blev landstingsman 1958 och' ledamot i stadsfullmäktige i Falköping sam-= 22 stater som nedlade sina röster! återfanns sex A-pakt-stater, sex allierade -'till- Frankrike? USA, Danmark, Norge, : Turkiet, Grek- land och Island, Vidare var 5 asi- atiska länder .med, bli a; Japan > och ' Siam. och 6- sydamerikanska stater samt (Österrike, Finland och NYC TESSTYN Irland; Den svaga majoriteten som år 1959 vägrade att fördöma | ringen i Paris, utan måste visa |något, men i gengäld häller jag Frankrike kan i år knappast sam- las. Det politiska klimatet 'har blocket etler, också nedlägga rös- förändrats både i oe amerika, De nya afrikanska rös- terna som annars stöder Frankri- ke kan i:denna för hela Afrika! Asien och Syd- Abbe eta I viktiga ' fråga inte” gå med. rege- sölidaritet "med det 'afroasiatiska terna. . Henry Markert. — Av princip "lovar jag aldrig cet! - Han: — Se. på den'lilla' söta kalven som gnuggar sin nos mot Fössans nos. Jag skulle vilja gö- ra likadant... Hon: — Ja, varsågod! Det står en ännan ko därborta! . ma år, s .Börjesson ” eftorträder i andrajmot har minskat med cirka femton k procent. Antalet kalkoner utgjor-. Kd Onsjö, > i” oo de 72.300, = ov + CE a -—— Varför tar du två trappsteg] —. Nej, sade direktören till den åt gången när du går uppför|energiske agenten, jag behöver in- trappan? frågade. skotten sin lil-| gen stöldförsäkring för min fris la son. minkpäls. Den saken har hon ord- —- För att inte nöta för myc-| nat själv. När jag kom hem litet ket på mattan, svarade pojken. |tidigare än vanligt i går kväll — Det är rätt — men se bara | stod det en officer i garderoben till så att du inte spräcker byx- | och vaktade den. orna!t - - AA tio AAA FEFEEvTYSTYNTFTVTEFAN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.