s "> med 30.000 om. året. Det gäller nu . ÅA Kvalitén på det svenska nöt- köttet har avsevärt förbättrats under senare år, Men det skall - bli ännu bättre och vi skall få många fler unga slaktdjur av bästa sort. I syfte att nå därhän inleder man inom kort på Wiad Md i Södertörn djurförsök i verk= . "ligt stor skala, Wiad är ju för- att ta vara på överskottskalvarna, som tidigare ofta 'slaktats som späda kalvar, och uppföda dem till slakt- djur som ger ett gott. kött. Här - kan man gå två vägar. Man kan successivt påverka våra” egna rar sers köttegenskaper! genom att vi > Köttkalven blir nya given - i de svenska ladugårdarna r—— a [0 SC CC TRÄD mim. "> - PERSSONS - Tel. 10904 I . | Höstplantering ROSBUSKAR — PRYDNADS- BUSKAR — KLÄNGVÄXTER HÖSTPLANTOR — FRUKT- « kan med fördel påbörjas nu, - - "TRÄDGÅRD (några steg från Stortorget) : Å | detalj var att små möss hade ka- lasat på nästan alla, krokus-knölar — såna knölar. le Hösten 1959 fylldes 'en stor ve- randa med eternitlådor. Hela sex stycken meterlånga, lökfyllda stod de där vid wäggen. De skulle ut- göra' ett avgörande bevis för, om det är. riktigt att rekommendera inte 'grundstorämen,; bérättar agro- nom Erik Liljedahl. Men det visar sig att de från början svagt 'ut- fodrade djuren mjölkar bättre. De växer saktare i början men inhäm- tar. försprånget . efter ; kalvningen BÄR-, HÄCK. och KLÄNG- | | ROSENPLANTOR, FRUKTTRÄD, | : VÄXTER, BARETRÄD . az ä. ör. sina för- : <' För fjärde året i följd avser trädgårdsdirektör ' Sven " Gréen :|£. NG : RV ” . tok dned enäsgstvillingar. De ' att fylla sina ball ådor med - bl lökar. Han har. både : . on ” . ee sök sänt h de har på ” > misslyckats och lyckats och med åren utarbetat en viss teknik, : N : LJ . : pagar alltjäm och £9 ts med : som synes ge en nog så god garanti för att resultatet av odlin-: : allra sista fiden utökats m gen skall bli bra, Han har' välvilligt ställt sina erfarenheter till ön pA . : ! någonting som kallas Opera- vårt förfogande. Konstigare är det nämligen inte att odla lökar ma : 3 HH c tion Svea Jönsson; Den som på balkongen än att råden ryms i en kort artikel, SE ' . Oh OC oo 2 gelt ”operationen” dess namn ne EN i ” a a : ; Kn a : SR so . : Jeon är en kvinna som: ägnar -en « ; Låt mig få börja med att kon-jnog tålamod att fortsätta jen gån- ||: ne a 4 : a grupp kor, en alldeles speciell statera att det är hundratusenden igen. Vi tog upp saken igen 1957 : FRUKTTRÄD, BÄRBUSKAR, ROSOR, , ersonlig omvårdnad och sköt= e av familjer. i vårt land som inte l|och planterade då ett par. lådor - PRYDNADSBEUSKAR, BARRTRÄD - 3 Den lönar de med att ge har annan ”uteträdgård” än bal-|fulla med olika slags blomsterlö- ” 2: . . - Ä mer mjölk än andra, 1 | 2 konglådorna, De har glädje och kan Den ena ställdes i en sval i stort sortiment. . rnfrnarkan Jå WW: nytta av dem från juni och till'ok- | källare, den andra fick stå kvar : | 3 h De lane (Sinrförsöken på rid tober eller ungefär fyra månader, |på balkongen. Källarlådan blomst- = — ALLT I HÖGSTA KVALITÉ — . - ar planerats länge men kan star= Resten av året är balkongerna mer rade för fullt redan i februari — ill. ct: ox - ” tas först nu sedan vi fått 348.000- eller mindre skräpiga. Det är' en |källaren. Utelådan kom ' aldrig så Hl KATALOG SÄNDES GRATIS PA BEGÄRAN . kr från jordbrukets forsknings- och ' kort tid, som under våren: skulle | långt som till blomning. Jö, någon ||." + art Mt ” . försök d, omtalar profi Ar kunna förlängas 2vBevärh an man slaka lök' växte upp, men det [Jess | - N . i n är öns- kunde få tidigblommande lökväxter | mesta hade torkat bort i brist på or R TR G Å ÅR : . ke FR 0 köttkvali- aft trivas på så pass utsatta platser, | vatten. Det var dyra lärpengar och - : ALNA PS AD " RD Å a FE malret om kling som ägt. Våra första försök ligger mera |fler. skulle de bli. Nästa år gick Ne : a 2 NH MR . téer och den utvec der aöna- - är 20 år tillbaka i tiden." De blev |det bättre men änte helt gnissel- || —..-.. Tel, Malmö 464400 JALNARP 000 os 2 Fam pm dr miölkkor minskas föga lyckade och tyvärr fanns inte | fritt, En alldeles ovidt de] Va. : I ” re år: Antalet mjölkkor . ” sv ÖV ot och står längre i produktionen: "De |andra människor 'att lägga ned sto- - Nn Carsten at tjururvalet ta häns in Svea Jö ör "går ut på att driva njöll kraftigt utfodrade korna" får. stö fre: j ra pengar. på lådor, jord och- lör : all före roduktionen. genam speciell: personlig omvårdnad av: kornar Men. . pranesomsä tning, di Man > Bör. också kan förbehållalgat Ja vå sit Eran Petter SSOnNnS : orna trivs också mycket. bra-med » Sveu.' Jö :" avbyterska > och Ivigser Sr Re öns trar en förutsättning är, att var och en inv PLANTSKOLA ct tjurar. av köttraser.' a Där] och tjuren mörkare i, färgen, den råd som Skall gås ff forisätbaingen. : sv : : Hälsingborgsvägen,, Ängelholm /- TAR AN korna betäcks med tjurar av svensk | kastrerade 7 kvigan” ögre : i oe : Er Tel 1 49 säd eo mån dag RESAN | I” Mer än 700 djur i försöken landen..-Djuren kan; ha' olika” krav ras och! deras" kalvar: ö s en el. 10813 plantsko an, öppen : måndagar. fredagar ; kl. TÅ "17, lördagar 112. Tel, bost. 12413... : kroppen.” in a. gr "UV JORD OCH LADOR. : Enäggstvillingarna; f nan fi Det har. använts vanliga eternit> olika håll i landet: Innan 'de' sätts liådor :med- talrika” bottenhål.:. De Det är det; seriare.man. hä .tän- re -man n | på bete: och:vinterutfodring; Skill ker göra I stor' skala på :Wiad.. Om- naden 'spelar utomordentlig stor roll mjölkproduktion. korsas med nå gena ' kring, 720 djur skall. vara" medi | för: lönsamheten, Meningen är. att kalvar "uppföds” S Men lin i försöken” måste finns i olika"längder. Vi' har. ge- Sn - M DÖMER lg — : "> försöken,' Ett stort: antal; SRB-kor man 'skall utplacera upp till '50-ta- | båda ' slagen. jäv kor "kommer "att | ker på” att .de verkligen" är. från nomgående använt en -meters; wil- | lådor : « öpa "ett par kannor vatten 'skadar ert inte. - ute i landet kommer att korsas med ne . tra, ' de -kostar. endast .. : kronor pr styck och med dessa helt kunna byta blomning. : "Vi har: använt lådorna dast på Till nyår "brukar det sällan hinna '- bli genomtjälat på balkongen och så länge måste vi noga se till med vattning... ve D- '|samma' ägg... De "bästa känneteck- :|nen härpå finns på. huvudet; Sjä va huvudformen och mulen är all ']tid exakt lika”på "enäggstvillinga bidra till mjö kproduktionen, : ket är av' vikt att komma i håg, när diskussionen kommer . in. på hur många lökar som ' planteras. pr .J låda, I bottnen av lådorna läggs ett lager. krukskärvor eller grov.-sand tjurar av de engelska köttraserna |. Aberdeen Angus och' Hereford, den franska köttrasen Charolais, svensk låglandsboskap "och i "mindre. omt xd +” Käse Ta +... Ompysslad ko ger sji rjiter mej "I Wiads jättelika ladögård pågå ta "kontakt .med "olika ägare, Hit- tills "har. man 'fått löfte om'att få placera djur bla hos Uddeholms- inte en- balkongen wutån- också in- fattning "röd dansk "boskap. Dess- AX utom ingår i försöken rena SRB- djur som jämföres med de-andrar land; Mjölk. ch. köttkalvar i fram « "> senare vunnit tillväcklig a t skall man göra försök även med de andra svenska raserna, =... 'örsöken skall omfatta «n inten- siv:del på Wiad och en extensiv] del i form "av fältförsök på olika håll i landet. På Wiad”"skall man ; årligen pröva ett 40-tal individuellt] föd. utfordrade kalvar. Man skall jäm- "+ föra deras förmåga att omsätta fod- ret 1 tillväxt, tillväxtens förlopp och slaktkroppens kvalité, För att få säkra skillnader behövs minst 120 djur för denna försöksdel, VS Fältförsöken skall ge upplysning om 'hur olika raser. och korsnin= "Särskilt en del från — gårdar mjölk= och köttproduktion, -' tiden k bolaget i Värmland, Hällekis i Ska- raborgs län, Tagel i Kronobergs län och Hörningsholm i Söderman- Under senare år har en speciell »I uppfödning, av... ungnöt. till.: slakt i År 1956 slaktades 170.000 år beräknas siffran nat'sig ät denna upp- Iningsförrm. Men ' den största. de- len av ungdjuren kommer alltjämt med kombinerad Ger de här försöken avsett resul- tat och det får man väl. hoppas, kan man räkna med att det i fram- att. finnas två slags kor i många ladugårdar. En del av . NPK-KOPING, Standard NPK-KOPING, Specia 4 NPK-KOPING, Extra . "Andra. produkter från Svenska Salpeterverken en. rad olika försök : med. enäggs- tvillingar. Det allra”nyaste är ”Ope- ration 'Svea' Jönsson”, som 'starta- des 'i "somras. "Fem unga kor har placerats "för 'sig och -pysslas om på bästa" sätt äv Svea Jönsson, som klappar "dem och pratar med dem. Deras fem tvillingsyskon står i en annan "del" av ladugården, De -får samma" utfodring men sköts mera standardmässigt; Det märks redan "mjölkavkastningen, En av de: fem ompysslade korna. ger sålunda 17; liter mjölk om "dagen medan hennes syster bara lämnar 10 liter. Skillnaden bland de' övri- ga är' inte.så stor." Man kan vis- serligen inte. dra några generella slutsatser, efter: så kort tid. men tendensen är tydlig — de ' särskilt omhuldade korna ger mera mjölk. Det måste ligga någonting i det här, tycker professor Hansson. Man har aldrig kunnat förklara hur 'el- -|jest lika besättningar kunnat ge så olika avkastning. Men man har kunnat iaktta hur en duglig ladu- gårdsförman 'som flyttat från be- drivit upp avkastningen. dit han . kommit. Är sättet att umgås med djuren "av så. väsentlig betydelse måste man ägna det mer uppmärk- samhet vid utbildningen av djur- skötare. liv. sc : Ett annat tvillingprov avser ut- fodringsintensiteten. Den Påverkar lingtarar, sättning till "besättning samtidigt ]ä Professor Artur Hansson på Wiad med trå små exakt Ii i De befinner sig ännu på ”diagnostiseringsardelnin- gen” och Kvumer sedan in i de världsberömda trillingförsök e Detsamma ” gäller ; hårfärgen ; och rygglinjen. Diagnosen kan kom | teras med blodgruppsbestämnin, för att vattenavrinningen skall un. derlättas, Lika farlig som torka är, lika stor skada' kan stående vatten göra. ' Jorden :' behöver. inte vara särskilt näringsrik. Lökarna inne- håller all den näring som behövs för att ge en rik blomning.:Det är egentligen endast vatten:som -ab- solut behövs. Ett tunt lager jord fylls på, innan planteringen börjar, Det visar'sig mest praktiskt att lägga lökarna på den första jord- Propagandadag med helstekta oxar Det finaste. köttet —-stjärnkött- — kommer från » unga' djur i « två högsta "av de tolv klasserna : den, officiella ”köttklassificerimger Fn uppgår andelen stjärnkött t' 20 procent av butiksnötköttet. M- en. alldeles speciell :samling av. alla balkongen, . placerats i en därför särskilt ” konstruerad " hållare, och alla gånger gjort ren' och oförfal- skad 'succée:. Lådbenen . kostar en obetydlighet, lökarna likaså och vi själva "har glatt oss obeskrivligt ö- ver den - omväxlande wi uppnått, Det hindrar dock inte att den, som planterat endast en eller ett par lådor, håller före att: just detta, att man vill ha fram ännu mera, ger disporent Eric Uhrnell i Slr-k- teriförbundet, som för övrigt lj« senare i höst kommer att anor: en propagandadag på Skansen, &' ' man .bl a' får.se. hur. det går t att helsteka oxar. st Husmödrarna vill numera ha re: gert kött. Men vill de samtidigt i. mört, smakrikt och saftigt kött kt: bädden och därefter fylla på jord. att” använda samma jord två år:i följd. I varje fall måste jorden de- resultat gjort det med formalin, 1 denna blandning dränkes en låda in efter slutad :odling. Dem fick lufta ur i 14 dagar och så plante-' rades på nytt. i. co: 5 ov MN saftigt, Det har stjärnköttet. :T är visserligen 5 å 10 procent dy x: re än närmast lägre kvalitét m- det är å andra sidan mer lättko” och lättstekt. Anrättningstiden bi därmed inte så lång. Benprocent: var att vi planterade lökarna för, kongen ännu i oktober och lökarna hinner växa ut för mycket innan et blir. definitivt - vinterstopp. Plantering under november månad skulle vi -anse vara idealiskt om "I hösten "inte blir extremt kall, Om planteringen skall rent allmänt sä- gas att det sätts in massor av lö- kar. Vi har i vissa fall satt dem så tätt som det varit möjligt eller vad sägs om 30 narcisser i en låda, 50 tulpaner i en annan och ännu flera ver inte att riskera att misslyck: med sådant kött. Över huvud taget har vi fint kö: numera, tillägger disponent Uhr nell. Men det räcker inte med ai ha bra råvara, Det krävs också at. masspridning mycket stor men .vi tar här som annorstädes stora risker för att nå ett verkligt toppresultat. Planteras olika lökväxter i lådorna kan det vara lämplist att sätta lökarna på olika djup. Vi måste hålla i minnet .j att lökarna har lagrat näring så att blomningen kan fullföljas om blott tillgången på vatten är tillräcklig. I första lagret, alltså närmast bott- nen sätts de stora lökarna; narcis- ser hyacinter och även tulpaner. Högre upp, alltså rärmare jordytan, Hlanterar vi smålökarna, krokus, Hlåstiärna, pärlhvacint och vad som i ävrigt kan komma i fråga. Det var därför vi rekommenderade att in- te fylla 73 För mycket jord åt gånsen. Fvll i 19 cm, lägg tulpa- rerna och fvll nå mera jord, 10— 115 em. trvak till och sätt ut små- lätårna innan det sista iertlagret kommer dit. Så följer nlaceringen av lådarna men innan decs kanske vi måste bekänna att vi siälva (det är rent narsanliot) trlisen inte kammer stt plantera månsa olika slag av lökar i samma låda och inte heller en blandning av tidisa, j medeltidiga och sena trlvaner. Allt ji svfte att wopnå en så länge wva- lrande blomning som möjligt. Det rätt sätt... i . tvil- fa LAHOLMS TIDN Å effektiva "anno nsorganet är utan tvekan riktiet och vi var jlivlis anhängare av denna teori in- I till dess att vi fick uppleva 1) en jlåda med enhart narcisser 2) en låda med blott pärlhvacinter och 3) en låda med uteslutande sena tulpaner. I alla fallen var det en färgupplevelse av sådana mått att familjen var helt ense om lämp- sinficeras i förväg. Vi har med bra : ” liter formalin i 6 liter vatten.. Med "Ett fel, som 'vi gjorde i.början ' tidigt. Det är för varmt på bal-. . en och samma låda blommar från Något som mani bör varna mot är . balkonggolvet, ställ sar ca 6 cm höga. lager med tulpanei hyacinter och n: - HELA VÅREN. | Undvik högväxunde r sorter om Er balko; Fer kitem insett har blåsigt läge. öd Plantera sedon ett övre lager med smålökar: Krokus, Blå- den allra tidigaste våren till dess att sommaren är inne, är den stora dock hur lådorna lämpligen bör placeras intill förevisning om våren, Det går tvdligen inte att sätta 1å- dorna i källaren. En kylbox skulle vara idealet och sannolikt är det också framtidens melodi men i dag har wi inte kommit så långt. Skaffa ett par ordentliga reglar 2 1/2 X 2 1/2” och ställ lådorna på dem. Det blir då tillräckligt med plats under dem för ett par ordentliga tussar träull eller kanske ännu bättre glasull som har till uppgift att ge bättre isolering, minska de starka "svängningar i wvintertemne- raturen, som kan förekomma. Lå- dorna ställs tätt samman men mel- Jan dem och ytterväggen bör det finnas gott om utrvmme för trävll, Ovanpå läggs också ett tjortt 1a- gar och för att det inte skall Hli alldeles genomsurt och kanske hlå- sa bort med vinterstormarna, läg- ger vi en masonitskiva eller något annat heltäckande över. VINTERVATTNING. Tro nu inte att vintern kan gå utan att lådorna ägnas en tanke. En del vatten avdunstar, en del fas upv av de rötter, som nästan omedelbart efter planteringen. bör. jar växa ut. Skulle man helt elöm- ma vattna” ja, då torkar lökarna in och orkar sedan inte blomma normalt. Så snart det kommer ett par mildvädersdagar i följd, lättar är torra. mar om jorden vint rädrig dam- vinterti är troligen ändå torrt och ett oc omhus,:'Vid tillfällen då "det Krävts' resurser, har en låda tagits in från på februari måst 1 Lyft ned lådorna på dem på ett par träklos- Plantera ett undre LZ stjärna, Pärlhyacint etc. " PLANTERINGSTID: Södra Sverige: Få Mellersta Sverige: Slutet av okto ber—början av novemb Sverige: Första: hälften av oktober. ”""" VAREN' KOMMER" LA & tidigt på balkongen. Redan i sl e- man ta sig en ordentlig- titt ” på lådorna, Skulle skotten ha börjat ränna upp, det beror på det lättas gen, Hotar det bli en kall natt, läg. ger man: genast på träullen igen. :' Det är nu. också wiktigt att man lådor, som skall "blomma , sent, få stå kvar för på” golvet skyddade för € så länge som möj- sol och värm », 4 Vattna ordentligt. under hösten, men även under vintern längre tids mild äderiek. vor eller liknande, [0] Tag bort täck- ningen när vinte= kylan är över. Häng upp lådorna, vattna grundligt, sta. hälften av ligt, De tidigaste blommande skall tvärtom upp. I wintras började vå- " : - av diverse smålölckar i en tredje. | tjusningen. ra första balkongsnödr a oo: | t a öl man i butiker, i restauransköke: Skulle någon sjukdom uppträda är | Viktigare än urvalet av lökar är ma den 18 februari och när RN .Magert foder = mera möjlk och i hemmen behandlar köttet pi | förstås risken för j .jen reste på semester till midsom- . mar, stod det fortfarande sena tul- - paner i knopp. Tiden däremellan "ja något har blommat varje dag. : Det blev kallt en Period i mars, Det stod krokus i blom då, Dent blev till isstoder men när det tina de, fortsatte också krokusen att blomma som. förut. Vi har haft glädig av dessa lökväxter och länge ” varande glädje, Blommorna står så länge i blom mär det är kallt. s Vad kostar lökarna Per låda? Ja nägonting mellan 10 och 20 kronor allt efter vad man vill plantera, De avgift för en så länge varande Prydi inal- Punkterna i skötseln är Hardinal- - : Fe Platering, » Ördentlig täcknin a 3. Tillsyn med vätten. Se 2 Sven Gréen. ett par ' X H pe s 7 ” ' pos :Å , : " so u i s ANAR MA MAS Anda PN PRSIAAMLAAMAAANA RASASADA SAL ADSA NS SAS NASAS ADLAAD, A YYVYTSYVN rn FEV FYYTFTTEFTEF FR - årstemperaturen, måste - på täckningen under da- inte forcerar fram blomningen. De >= november; ” » er; Norra 7 MOA rn . - sng . H i, ordentligt på alla Försöken skall småningom utvidgas | gär de det orimliga, Det | PLANTERINGSTID OCH Plantera tätt. Välj sor- rt mot kylan, även . till ett 20-tal tvillingpar. finnas en viss fettansättning i kö PLANTERING. : I ter så Ni får bli cr, med tröull, hop , - nt tet för att det skall bli mört c
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.