La. i YEN TFYTTVYTYTT IRIS IVA VET ITA et , rf i v , : Li ov SM t.digare utgjort vilda horders välkom- ”: terna, och smyckar sedan dess den oo. ooch kan nås av lg nigaste h Po- ;» munnar under vallfartstider, St licé,. Scotlands Yards arvinge i Lon- '' Med legenden om en I i Je- idon, 1 spåra upp a very YrriYyreretTY s - . YeTeftrvYeeeTPEF TEE TYPTTEYYEYT PETTY nt TereeretreteYvveTtteEYFTEFYYFYYt EF FO TYeeeeryYTYYYTYYEYEYYYYYTYVVYPE TT YvyYYTYYYVFFT VY ET Vy Pilgrimer framför Kaba (Tärningen), den draperihängda mörki byggnaden till höger på gården ti till stora moskén i Mekkar. , Mr Are Von har inte hört t hamnet "Koh noor”. den sk ”Ljusberget”, som bildar "systerdia- manten till den Orlovska klenod . vilken en gång glimmade i den sis- te ryske tsarens spira? Båda utgjor- då residerade i Avigaca, och hos den M franske , ansåg man det råd- ligast - att rädda vad räddas 'kunde av fört dom. Stenen över- skeppades då med andra ordensskat- ter till Frankrike och senare till'det je en gång. en: och samma stora dia- | mera skyddade, ' avlägsna Skottland, ; mant säger expertisen, den världsbe- där 'den sänktes ned: i:dess karga ” römda, /Stormoguln”, som” klövs" i jord. SN "> Wwenne hälfter under "den tid, . då : Stenar som klibbats av blo > Storbritannien - och. Fyssland. sing] 3 Vi vet alla, att vid de små lysande Största världsdelen, ter större än tingestar, som smyckar de rikas hän- ” ” 3 der liksom deras bröst och" ännen, ”Stormoguln” var i de ädla stenarnas en gång klibbat jord och senare, ofta: som var då lund Via upphittandet I även: blod, men: även. de till syne Sydafrika, att 'den' måste sönderdelas 1 förr att kunna "avyttras till köpare. "Världshistoren uppvisar här och. var tilld "värdelösa, större stenarna: har; « där de: spelat en mera betydande roll 'i' his- med ganska ovanliga händelser. Un=, + der det att den gåtfulla tempelstenen', på, hemliga "vägar. överfördes - till Skottland, . besattes . sålunda tempel- herrarnas starkt befästa högborg, de berömda ””Le Temple”' i Paris, av. franska trupper, varefter. då främsta: d . i med jakten efter dyrbarheter, men '”det är ingalunda alltid de små, lys sande . tingustarna, som frestar - till ingrepp-och gett anledning till Jovan: ; liga aktioner, utan ibland. även. .Stör=- , re stenar, som saknat egentligt juve- lerarvärdej . ec I "naturens verkstad förvandlas "ibland genom en "egenartad; kristalli- .'seringsprocess små kolbitar till glim- "-mande diamanter, : som, kan betingå så enorma "priser "att. man . stundom I måste klyva dem, innan de kan. 'sän- das i Kandeln.; Forna århundradens ” vidskepelse vidlåder ännu flera kän- bålet;” Medan Notre Dame kyrkans. klocktoner blandade "sig med ljudet? torn och överröstade de lidandes klä”: gan, uppstämde dominikanerminkar: na tacksägelsesånger. De maktägan des snikenhet” och åtrå” efter. tempel" riddathas skatter” hade lett till "des an VAT ”långsint, liksom Eriks! mor: "S Hed : henne CC Frik 'Grann fattade inte! det här: plötsligt stod han mitt ute "4 larmande, virvlande livet!t, Det. "var get här med nya. landsyö gen. , Det var som en svaliväg utifrån stora världen slog upp "mot den lilla: grå stugan,' där ' han bodde tillsammans med. sin . gamla -mor, Byn kom'”mitt i . centrum! Ja, han antog att de » kände” det likadant 1 byns andra :- : ”gärd? Bloms. Men det: visste han ' ju inte: "det växlades aldrig | några ord mellan "gårdarna nus : mera, . Den ' snikae gamle Blom : . s det var någonting med en gam- .mäl rågång som de aldrig kun- 7" nat komma över, Men han kunde ” väl i' alla fåll språka med Tea, Bloms dotter? Ja, "men" inte .helter 'det blev av numera, trots , Lätt de var järangamla,. måla . Ek Grann tog en dag bussen ." utanför stugan och for fram till; Köpingeh. När han kom tillbaka.” var han klädd 1. ny kostym." "Nä; men va. nul? sa mo-, s Jae gör som Jag” sn, så. v da han talade på: ett annat sätt nu än förut, den nya lands- : Mvägen hade förändrat alt; han hade fätt tillbaka sitt. , självför- troende.” : oo Finns det ”nägot - Men Erik, "han fick väl gå nu, menade han: han började plöts-' ve mois "Just. bli orolig," Nu, nu.v« : u går nte. tilloTeal. sal, modern. nte En bil tutade. Han: hoppade : lite "ät. sidan, men han' bara skrattade åt /' det :lilla missödet. Nu "skulle' han 'väl snart se <- ”]Henne! För det var Henne han sökte ,.. Säkert skulle hon sitta i en "bil, Ensam! Ja, hur många gånger hade han inte sett ensam- ma « damer 1 bilar? ' Men hur skulle det sedan gå till. Kanske fick" hon motorstopp? Eller hon ville” stanna: och . prata en stund Da skrattade : den gamle unge la Men "han kom” till att: prata lite. över staketet: ; han kände sej så glad, fri så han 2 kunde kosta på sej detta, tyckte F han, ja, han började till och med skämta med henne, . Bilarna gled förbi, ” bussarna ” och motorcyk- och "överallt syntes det "levande, ” Plötsligt, "det > var Ynappt han "|trodde det, men nu stannade en bit in vid hans sida, Och en dam "Jo, sa hon" glatt. — Kom int, ropade ” fadern" ät hotell här? 84 hon, vevade ner rutan och. såg a | honom, . i - '— Finns det nåt hotell hör? sa hon; och hon var vacker. . Han funderade, Han kunde 'ju " inte' precis bjuda henne hem det första "han gjorde. — Mja, 'sa han därför och funderade. ' :- Men då -— då vände sej damen ; åt andra sidan — och talade ned någon, Och, ja, där satt en han. Båda skrattade allt vad 'de för- - mådde, ,Så pustade avgasnings- '. röret gas i hans ansikte, så var de borta, ' " ” Det var som "om han från den dagen kom av sej tgen:” han blev mer och mer som förr, Haa gick sällan utefter nya landsvägen. . Men så mycket mod hade han i alla fall fortfarande kvar — så en dag, I skymningen, gick han rakt över nya landsvägen. Mot ..' vo hyns. andra stuga ,.. Till Tea, da, ädelstenar; sont. använts som” "tar lismaner "eller. amuletter. Såsom” en ödets ironi får man därvid anse namr net ”Hope” vilket getts åt den blår . skimrande” stora diamant, ' som an- sa hemska; tilldragelser, ' som tim ec jämnt "ettusen. år efter det kejsar Konstantin segrade i i korsets tecken, ; "Skottarnas" äldsta historia är u Ia i 'vigs mån höljd i dunkel. "De skot- stenar på svensk mark, - ; i ? Erie” von Born. 17 a "Denna gång ska vi ljuga" lite. Nu och då händer det j ju att man träffar ; några riktiga” "historie- gubbar” och kan ha det festligt med dem; Oftast blir det efter jakterna,.då man samlas kring 'en kopp kaffe i en koja eller hos. nå- gon: av jägarna. Det begav sig denna höst att "Jag träffade två gubbar, som båda gick mot de sjuttio, men ännu gär- na tog bössan fatt. Bägge var föd- "da på den gård som de brukade. Deras fäder före dem hade jagat på samma marker som de nu gick ” på., Bägge, hade tävlat om vem som var den bästa skytten. Denna kvällen kom de i dispyt om vems far som varit den säkraste skyt- ten." Ingen av. dem var särskilt blygsam, I historiens, mångfald har jag valt ut sista delen, då en av dem avgick med segern: = Magnus hade bö at, på sin historia: > 0 = Jo de ska jag si dej, Oskar, jaga kunne far, Han 'var den sty- vaste skytten i söckna, det är då ” både sant och visst, Jag minns en söndasmorron då han tog geväret och gick ut. Det var. just I fågel- jaktstiden och han ville ha en tjä- der 1 grytan. Mor :sa åt han att det inget nytta till att springa för det fanns så ont om tjäder. Men far mena att en god skytt luktar sej te var tjädern" nns. Nåväl, jag feck följa med bakom honom. 'A de ska jag säja dej, Oskar, far Nels gick raka spåret in I gran- . skogen bortom Norrvidan och där "lyfte en tjäder, som han sköt. Och tjädern föll ner. och slog i fallet hjäl en a fare Vi stog där bägge - => och såg på när det hände, Jösse sparkade i mossan, och. tro mej eller ej, så sparkade” harskrutten 'opp en pengabörs. Far tog opp den och de låg en å sjuttifem inne i börsen, Då fick jag bära haren medan "far bar tjädern, och så gick vi hem och då sa far te mor: > Hör du, nu får du varma kan- nan för jag vill ha en- kaffehalv, de är jag värd nu, töcker jag, Va säjer du nu,' Oskar, inte kunne” din far såna där 'knep inte. Otte va vesst en bra jägare, men se far ' klådde han ”allri, de är då både t vesst å sant, .. | Oskar klådde sig i nacken. lade in snus och rynkade pannan, Skå- lade och såg djupt i koppen; Go- da råd var dyra, Och så lossnade let”, "Du 'ser saken litta avigt, käre Magnus. Du ska inte se den som du å far så den, Nä, nä, en. får allt se den ifrån annra sidor. Från. villebrådets... de är dom, som vet vem som är den bäste jägaren, följa med far bort te din far.. Vi skulle väl ut på jakt, tänker. jag, - för far hade bössan på ryggen. & som vi geck över: eran mosse bor- ta ve Långdran, sprang de opp en hare framför fötterna på far. Men harer var ente rädd, den satte sej å klippte mä öronen &. så sa den: = Godda Nels! X du ude & går? Far blev förstås. lite ilsken av sej för å leknas ve Nels, - De här ä min själ ente Nels, sa far, de här är Ottel = A, är Ye Otte,- sa haren, då får en la lägga benen, på ryggen mä en gång, Å du skolle sett som den haren kuta.. > > - Ver säjer du nu vara der; bäs- . te jägare, Magnus lelle!? -- . Ja, så slutade den jaktkvällen för oss, nog kan man ha' ganska kul, eller vad 'tyccker ni? setts bringa olycka" åt sina: bärare. Brott av allehanda slag har stundom ägt. rum, -då' de skimrande dyrgri- 'parna genom sin sällsynthet och s+förgglans” blivit, fyktbara” klenoder, ska regenterna krö: tes tidigt" på den berömda stenen. i'.Scone norr: om Perth i mellersta "Skottland. Då det skotska, kungahuset 7 1290 - utslockna- de. och, olika” ”tronpretendenter sins- emellan" inte kundes + enas, inkallades ' i | konung Edvard'I av England" som skiljedomaré, men då denne, som re- dan underlagt sig Wales, och nu' söks” te införliva även 'de skoiska 'områ- dena, utbröt ett uppror, som konung Edvard nedslog i blod, varefter han” från Scone. lät. bortföra den gamla. kröningsstenen, vilken, sedan , dess:? förvårats i", Westminster ”Abbey.: Skottland, blev nu en. välkommen replipunkt för. de överlevande med. : lemmarna av tempelherreorden..: "Walter ,Stewart, vars fäder varit; hovmarskalkar hos de skotska regen- terna, : säges ha' fått i uppdrag att: ; | från > Österlandet ' hemföra en del av'. ordensskatterna tillsammans med '; den unika tempelstenen, som till en. början: föreföll att utgöra en/'sorts ion för den förlorade krö-- ningsstenen och -i närvaro av ärke- : biskopen av Aberdeen gömdes under '4-.', golvet i' Kilwinnigs tempel, men då hade skottarnas frihet redan stad: feroplet i i Delfi för grekernas natio- | fästs ; : genom .” riddarslaget '; vid inella Känslor; och idévärld IB. ”Nordens Maraton”. 2Vvar > Mör de arabiska” "folken. Kaba- | Walter" Stewart förmälde sig med r templet” i Mekka :med dess av mysti- | frihetshjälten Robert Bruces dotter, kens skimmer kringstrålade' ”svarta|och hans ättlingar besteg under nari- » sten”; Denna sades en gång'ha kom- net Stuart den skotska. tronen:: vg "Emit'som 'en "gåva från. himlen tillfde" . joxden och troddes ursprungligen ha av denna kungaätt hörde Maria Stu- i vårit en rödskimrande ädelsten, som fart, Europas skönaste drottning, vars 2. emellertid, svartnat” "under inverkan | halshuggning / efter” en adertonårig "av inänniskornas synder, Den veten- fångenskap. medförde. den "spanska skapliga forskningen” har i den mån interventionen med den s k oöver-, "den lyckåts, komma mohö i dergång, Därs nas berömda relik närmare, i ”svärta | vid 'säges' en gigantisk 'krigskassa i stenen”: velat se en. meteor. Stenen ädelmetaller. ha sjunkit i dyn i To-. ” äger allljämt sin stora betydelse för bermoribukten vid skotska kuste den arabiska idekretsen och" har ti- > Stenen som var. : växldenis medelpunkt; Vid sidan om de sällsamma mine- < raler, vilkas värde främst är. beroen- de av viktens utslag, förekommer ett antal större stenar, som utövat ett -" betydande inflytande på nationella ; folkrörelser. Därvid "är, det främst "några! särskilt "ryktbara" "Stenar; som fångar vår uppvärksamhet och bildat kterna "för - "kult med spår. fram. till; våra ' dagar.: Den första i raden, av märkvärdiga, stenar av detta slag var. ”Omfalos”, som be- Denna helgedom, som utsatts för bå- de plunärin och brand, utgjorde cråckler "igenom; "ett. centrum. för den helfenska' kulturen, och '”Navelste- nen” gällde. för de forna grekerna | också som världens medelpunkt; ven "Av liknande betydelse" som stenen Då kröningsstenen bortfördes a Närd av tusentals osynliga händer, " flammade sekler igenom" den skot- ska . nmationalkänslans " underjodiska eld.'Den fick för några år sedan;ett synligt utslag i bortförandet av den gamla kröningsstenen.. De skarpsin= . na krigsbyte. Den återtogs för något i över ett årtusende sedan från sarma- mohammedanska helgedomen, där den .inmonterats på så sätt, att” en del av stenen sticker ut ur muren rusalems tempel, .som under korstå- gens tidevarv skulle ha' överförts till Skottland, erhöll Fn en särskild » betydelse även för den västerländska kulturen.- På . samma plats, där en gång Salomon lät byg- . gå Jerusalems ståtliga tempel och där senare Nehemia sörjde för att tem- stenen, som under nattliga färder och på. slingrande vägar återbördats till den skotska jorden, och den kunde efter ett par månadet åter insättas under kröningsbänken i Westminster Abbey. En motsvarighet tl: Sconestenen, i Skottland var för övrigt Mora sten plet åter, uppstod ur ruinerna, medan Herodes den store lät det framträda I förnyad, glans, säges korsfararko- " fnängen, Balduin ha haft en borg. s 'Här upphittades nere 1. källaren en illsynt sten med kaledonisk inskrip- gåtan, Då tempelriddarnas orden se- tion, som vid . uttydningen troddes "kunna lösa vad man kallade världs- dan råkade i onåd hos påven, som: 1 Lagga socken en' mil sydöst "om Uppsala, dår Magnus Ladulås ' och, den späde Magnus Eriksson blivit hyllade som konungar, den senare enligt uppgift buren på rilsdrotsens Mats Kettilmundssons' starka. armar. Flera andra, vilka där utsetts att re-' gera över Sverige, fått sina namn in=' - huggna i stenar, som skyddas genom en överbyggnad på platsen, där för- FÅGEL « FORNA fTöv. p "Dj > [EE Imeon) > od 7Rie | 7 SAR FR tes FÅS, " FIVESTYvYN AARAADANANAAADALASRAALANADNARDAAA. N VASSA € ÅBACTE [KALLA S OFTA MARIA ora RT Pr Si od om A- N IT. STYCKE. CATnLSA TONER -— EN [MARNERAS Av UR ]r ” VÄRD-. I Sara MÅLM- . HET NATT | hs N - vo. rr. |YÄGOT SVIN = "ÅAKTIGT > >: |HATAPULT > : t I LU - t : 1 a KADDMANAA de Jag minns en gång när jag fick i. <
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.