food / Ny o SSE — Självbiografiski: or ar LAHOLMS TIDNING a Lördagen den 22 oktober 1960 DEN 22 OKTODER 1 LT => Fördelningen "av 1959 års skördeskadebidrag - Fördet av bid för . - 1959 års skördeskador blev inte $ överensstämmelse med de förut- sättningarna riksdagen angav, Med ledning härav har cv tig- ten Per Svensson i Stenkyrka frågat jordbruksministern om han vill redogöra för orsaken härtill Gotland var nämligen ett av de " län som drabbades av svåra skör- deskador 1959 och där jordbru- barna följaktligen har intresse av hur fördelningsprincipen "verk- ställdes, . När jordbruksnämnden efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegati framlad . - gick 1,7 milj kronor ' till. Kalmar läns södra hushåll! ningssällskapsområde, ..;1,5 : milj .. kronor till Värmlands och 800.000 kronor till Gotlands län. De tre svåraste drabbade områdena er-' höll sålunda inte såsom förutsatts . vid riksdagsbeslutet ”den alldeles ” övervägande delen” äv bidrags- beloppet utan tillsammans endast 4 milj kronor d v s knappt 40 procent av bidragsbeloppet. ' / . Om man räknar med så hög självrisk som 15 procent, kvarstod enligt' det siffermaterial, som re- dovisades i propositionen, en skör= deförlust ' av 13,7 milj kro- " förslag om att ett belopp av 10,4" milj kronor skulle få disponeras till "behovsprövade bidrag åt så- dana jordbrukare, som särskilt svårt drabbats av skördeskador, » förutsattes — såsom angavs i pro=-. positionen nr 84 — ”att den all- deles övervägande delen av detta belopp 'skall- tillfalla de av 1959 års”skördeskador svårast drabba de områdena,' i främsta rummet Kalmar läns södra hushållnings- sällskapsområde samt Gotlands och Värmlands län”. För flerta- let övriga. hushållningssällskaps- områden hade, hette" det vidare ”endast tämligen : begränsade be- lopp anset.s kunna komma i frå- — VR RE Sr in Varken departementschefen el- ler: jordbruksutskottet hade nå- got att erinra mot jordbruksnämn- förs: ” . nor för Kalmar läns södra del, ' "7,6 milj kronor för Värmlands län "och 8,3 milj kronor för Gotlands län. De bidragsbelopp, som till- förts dessa områden, utgör i pro- .cent av «de nämnda förlusterna .cirka 19,7 för Värmlands län, 12,4 . för. Kalmar :löns' södra "del och . - 9,6 för Gotlands län, I: andra om-.'- råden är kompensationsprocenten..: från de angivna utgångspunkter ” na väsentligt högre. , ” "" Resultatet av fördelningen: har.: klargjort, att det' bidragsbelopp " | på 10,4 milj kronor, som ställdes ” till förfogande var alldeles. för li-- . tet i förhållande till skördeska- och hjälpbet er Situationen har förvärrats ytter ligare genom de betydande skör 'deskador' som inträffat i'år. Den. ” sistnämnda ' frågan "skall, ., såsom Jaförl na. dens: förslag till huvudsakli, delning ' av bidragsbeloppet, sade: ånterpellanten, Den bidragsfördel- ning," -:som lantbruksstyrelsen verkställde 'i', juni månad, kan emellertid”, sägas slå, döv q ensstämmel ed intentione riksdagsbeslufet, Av de 10,05 -mi behandlas av riksd: "nu i höst, I detta sammanhang ärvs "det emellertid angeläget, att upp- ”märksamheten riktas på fördel oo En av. en mera sensationella ' utställarna vid Lantbruksbinä- '" ringarnas höstutställning i Kris- tianstad den 27-30 oktober blir onekligen japanske medborga- ren Sueki Asai, som vid sitt” kontrollhönseri tillämpar inse- mination, Det har tidigare en- dast sporadiskt experimenterats” med :i ination inom höns- ningen” av ” skördeskadebid 3 "till de förutsättningar, som an; gavs vid riksdagsbeslutet, ” Mö bäRtren TEN [0 od pratas 1 Söndagsbarn (LT); höstens "nya roman av Willy Walfridsson | "berättar författaren om sin'.dgen "bayndomsamiljö och uppväxtid;s Det har blivit en' fin och.gri- "pande roman om en liten torparr. "pojka, ' som tidigt blir modveten « Om sin dubbla särställning, som läsbogåvat söndagsbarn, och:"'sock nens --enda horunge”, .Wacklande " menNan trots och solldaritet. reage=: "rar han mot fattigdomen och plå- gas av andra drömmar än kam- ratorna., Från - morföräldrarnas blommande hagbacke vidgas hans: värld långsamt mot grannar och hårdhint-kamratliv,. mot rikbyg- den och skolan nere I dalen, mot staden med fabriken och rege- mentet, . . : N Till de mest fascinerande — ba ove sg AR Amerikanska" samhället och. i årets vi till storstaden erkligen-. mi tad 1 hets och loch , Huvudpersonen "är: en: ung åkla- gare, "ambitiös-soch med till synes mycket ' stora möjligheter att nå maktens; tinnar. Men .han möter sitt! livs "problem då "han får till Uppgift att åtala tre" yäglingar för en hemsk: våldshandling. Men. hans förankring:till: en. av dem gör hans ställning allt svårare och han kom- met 'i' konflikt inte. bara med sig själv utan" också ”sina"'vänner -ocl hustru” :Evant Hunters" ya » roman I visar tatt> han. gått till ytterligare klarhet och att vi mycket” av. "honom; . . "Evan" Hunter: JAG BEHÖVER DIG. . Hökerbergs.) > 7 : kan vänta oss Ett ovanligt . berättargrepp har Elisabet Montagu tagit: en tretton- årig flicka skildrar de vuxnas och säkert de mest: verklighets- nära —. partierna i. boken hör « skildringen av den unge Nathans tre år som värvad trumpetare vid regemontets musikkår. Söndags- barn är bitvis en bister historia om kasernliv I en småstad, om översitter! och pennalism, kamrat- skap och flickor — en tillvaro där anpassning för många betyder: försumpning. Men den förmedlar också något av det strävsamma torparlivets poesi I det magra Bo-' huslän I seklets början, där sträng schartaunism bryts mot. okuvlig livslust geh där ett par amerika- släktingars besök blir hela trak- tens sommarsaga, | Genom Walfridssons sinne för konkreta situationer får man i bo- ken en rad realistiska porträtt på |. människor av skilda öden och temperament: förutom morför- Kldrarna flgurerar "syster i stan, den stundom alltför hand- fasta grannfamiljen Räligs den. sjuke och drömmande pojken Mi- karl på skogstorpet, de mer eller egendomliga uppförande i en villa "vid Medelhavet. Hon beskriver vad hon ser och hör och försöker då och då fåfängt knyta ihop bilderna med en förklaring, som en upp- täcktresande. I ett exotiskt land som inte riktigt förstår språket och I tvivlar på att hon någonsin skall förstå de främmande varelsernas vanor, I synnerhet de vuxnas kär- lekshistorier förbryllar henne, med alla ord, brev och åtbörder: ”,..an- tingen är kärlek och äktenskap och allt sådant där mycket svårt”. Eli- 2abeth Montagu är en bra psyko- log och fångar en stämning mjukt, lyriskt och underfundigt. Boken är utsökt välskriven, lustigt medkän- nande. och samtidigt osentimental.: Elisabeth Montagu:' SOMMA- MAREN HET. Nor- |; stedts. NH i Indiankrig i Vår :'ungdoms idianromaner om Hjortfot och Ejudlösa steg åter- |kommer i viss mån i moderniserad Marta, och försvenskad tappning i Lin- derholms nya roman. Den nord- amerikanska indiankrigen här ju £ett upphov till massor .av böcker soch Linderholm söker här taga In- dianernas parti, något som han mindre hårda officerarna vid re= förviso gör rätt i men som inte gementet, 'och många andra, Söndagsbarn har blivit en ge [blir nerös rundmålning av en hel bygd före och under första värtdskri- get — en öppenhjärtad självbio- grafit och samtidigt en skarpsynt ; mMmiljö- och tidsskildring, . OWwihy Walfridsson, Söndags- barn. LT), ” - . Det moderna samhället i USA Författaren är en ung amerikan, som snabbt nått fram i främsta ledet som = nutidsskildrare. Han debuterade ifjol på svenska med ”Dröj väljer sin miljö i det moderna alltid är så lätt att genomföra, Det striderna mellan engelmännen och fransmännen på 1700-talet som lämnar stoffet till boken där ett Par unga svenskar hamnar på fransmännens sida. Boken är både trevlig och spännande och utgör en utmärkt underhållning samti- digt som "den ger oss dels en historielektion, dels en god inblick i indianernas liv, ikerligen något för mycket ”förgyllt”. Helmer Linderholm: VID BLA BERGENS GRÄNS. FIB Jag söker kärlek MAR Cd ör 'skördeåret 19591 förhållande |. nad Sommaren. var het | är i landet, .: Ne . i. v kom till Sverige för snart sju är 'sedan och väckte re- "dän då uppståndelse bland hönseri- "ägare -landet:runt. Hans yrke var -kycklingsorterare och han klarade "av mer än tusen kycklingar i tim- :]:-men med minimal felprocent. » På , senare tid har den flyhänte :Nippon-sonen 'intresserat' sig för + hönsavel och fött upp fina stamdjur. Han . har, .bl.:a' en förnämlig be- "|. sättning, med, tuppar, som är 'en korsning mellan Rhode Island och Japansk : hönsägare i 'Sveri ge "idkar seminavel iedfjäderfä' Vit Leghorn samt hönor-av kors-! ningen Australorp och Svart. Leg- horn. sa 2 Så sent som i augusti i år kläck- tes de första kullarna seminkyck- lingar vid Asais kontrollhönseri, och de resultat som nåtts hittills verkar utomordentligt lovande, - . — Man arbetar här, med stora kullar, säger Sueki Asai. Därför är det lättare att frambringa nya var- sel. På det här sättet kan man ock-' så driva upp aveln i en snabb takt, Seminhönsen fördriver hela sitt liv i, specialburar, De 500 burar- na är importerade från Japan, var- ifrån Sueki Asai också hämtat teo- retiska kunskaper i insemination av höns, 50 0 . Vid "utställningen kommer även att visas en äggkläckningsmaskin i verksamhet. ' Besökarna kan - följa kläckningen och får tillfälle att tit- ta på daggamla kycklingar. - j ålade a vs möta gentligen är dessa vackra dagar dagar fram mot hösten under- igen går solen upp ”Körsvinner tidigare. svalare och vinden kanske lite "kyligare. Men denna rena, glasklara luft finns inte en sommardag... Denna friskhet kan »man möjligen möta en tidig som- marmorgon; men absolut inte un- der, der "kväVa sommardagen. Dessä' glasklara dagar är som- marens ' sista ”ansträgnning,. Inte med några maktmedel kan vi hål- la kvar, sommaren." Arstidernas rytm pulsgrar, 'obevekligt. ' Inga diktaturer :-kan bestämma "'över bladens fall. Löven faller när den tiden är/inne ”.— lika obeveklig! som 'julgranéns barr, : Någon' kanske har hört talas Om gumman, som varje höst blev så ledsen. över att. bladen från hennes fruktträd i den lilla träd- gården föll bort. Så en höst för- sökte ihon . sätta fast dem med häftstift. Men hon lyckades inte! Den rena och höga soldisfria luften, som lämnar horisonten öp- pen... Den klarblå himlen med solen som en glödande boll! Hur som helst söker vi alltid intala "083 "själva och varandra 'att sommåren inte är slut, så fort det "kommer några vackra dagar. Vi. skjuter. in småperioder och döper dem med olika namn. ”” Dessa småperioder, då somma- ren så att säga för en kort tid kommer tillbaka, kallar vi ibland för eftersommar, ibland indian- enter britt . Men vi har i allmänhet ingen reda i begreppen och det finns inte i lit- teraturen heller. Orden använder vi emellertid. Rimligtvis bör väl eftersomma- pPa[ren komma först. Redan på 1600- talet talar en källa om dagarna i första veckan av september, som "göra en ganska skön eftersom- mar”. Dock beskriver Geijer "en eftersommar i oktober”. . Härnäst i raden av sensomrar nan den elfte kommer — och då är det för sent. Man får lära sig hos mig, främling”, som [många underliga exemplar av det även här blev en stor succé. Han |manliga släktet, Tio olika är hon! Fift med eller har som älskare in- NYSE TEFEN N en hel del om kärlek i olika for- Ninia Farewell: JAG SÖ KÄRLEK. Gothia). ; Dessa glasklara kommer förmodligen" indiansom- N dagar... D maren, .. : - ' Jo, det är alldeles riktigt! Nam- net har med indianer att göra. Vi' har lånat namnet från engels- kans:”indian summer”, en period av hösten med solsken och hög och "klar luft, under vilken india- ut på jakt, > oc es Naturligtvis hittade inte india- nerna själva på namnet, ”Indian- sommaren"! var” deras höst, : helt naturlig för dem, men det. var främlingarna, som fann den som- marlik. a Sist i raden av sensomrar kom- mer brittsommaren. Den 7' okto- ber heter Birgitta, ty denna dag förklarades den heliga Birgitta för helgon. Som minne av denna tilldragelse hölls sedan varjé år på "denna. dag ”Birgitte messe” med högtid och marknad. Av Bir- ”gitte mezse blev def så småning- om Brittsmesse - och ' slutligen Brittsmässa. | Brittsommaren är alltså dagar- na kring den 7 oktober, ty det berättas ” att de pilgrimmer, som efter St. Birgittas kanonisering besötke. Sverige och. hennes grav i Vadstena överraskades av de härliga dagar, som här i landet tycktes höra årstiden till och de kallade den Birgittasommaren". Men andra ville förklara denna underbara ”Birgittasommar” som ett underverk. De renade, att dessa vackra dagar inte hörde til årstiden utan kom som en följd av den heliga Birgittas förböner. Hur det nu än må förhålla sig! I vilket fall — underbara är dessa glasklara dagar, vad vi än kallar dem. ' Lars Sjöholm. - FRIA ORD VÄRA SJÖMANS JUL I FRÄMMANDE HAMNAR. När höstlöven faller är det dags att tänka på våra sjömäns jul på haven och i främmande hamnar. Då jullådornas utsändande till ett 30-tal hamnstäder världen över tar sin rundliga tid i anspråk torde gåvor före den 10 november insändas till Sjömansvårdsstyrel- sen, Norr Mälarstrand 28, Stock- holm K. Glöm icke att till gåvan” foga en personlig hälsning till den okände mottagaren! Penningbidrag till julfesterna insättas benäget på Sjömans- vårdsstyrelsens postgiro 35023. , nerna i Nordamerika brukade dra |' Större förvaringsrum önskas åt husmor i enfamiljsvillan Några bostadsexperter skulle - för en tid sedan titta på några "källarlösa hus av eu typ, som husfabrikanterna gärna ville " demonstrera. När man ringde på i det första huset var det inger som öppnade, trots "att husägaren lovat vara hemma. Studiegruppen gick runt huset, uvpläckte att dörren till. för- rådet stod på glänt och kikade in. Ur en asrop bakom en stor jordhög stack ett manshuvud upp. Det visade sig tillhöra äga- ren, På en fråga vad han gjior- de, svarade han: jag gräver ut en källare! - Fallet är inte unikt men inte hel- ler vanligt, det har konstaterats i den - stora .. intervjuundersökning bland 1.000 småhusägare som gjorts , av statens institut för byggnads- undersökning och bostadsstyrelsen och som nu börjar närma. sig :sin fullbordan. Undersökningen : avser såväl friliggande hus som radhus och kedjehus och ungefär hälften är källarlösa. Man har gjort inter- vjuer med hushållen, ritat av både hus och möbelinredning, gjort tids- studier av husmors och barnens användning av rummen och inven- terat tvättutrustning, uppvärmning och årskostnader. = ner Det . omfattande materialet har behandlats i d kiner och re- behöver förvaringsätrymme. Det visar sig att linneförråden är myc- ket omfattande hos alla och störst i de äldre hushållen, där man t ex har mellan 30-39 lakan och 80-90 handdukar, Yngre hushåll nöjer sig med 25-29, resp 70-80. De äldre har också mera gott om porslin — 30—39 kaffekoppar mot 25 hos yng- re husmödrar, Cirka hälften av husmödrarna anser garderob-kläd- kammarutrymmet för litet och tyc- ker att"det inte finns tillräckligt med skåp msd hyllor och beckar. Nöjdast var man med köksskåpen, Ungefär: 80 procent tyckte att de var tillräckligt stora. Mee Ett par undersökningar görs om tvätt och torkning, Man har konst- ruerat ett särskilt torkskåp för små- hus. Det har en kapacitet av 4 — 5 kg torr tvätt, vilket motsvarar medelstora tvättmaskiners kapaci- tet, Just nu undersöker men hur luftgenomströmningen i skåpet lämpligast skall gå till. SN "Många hushåll störs av värme- anläggningen. Hur man skall und- vika sådana obehag antingen på byggnadskonstruktivt sätt eller ge- nom ,- bättre samordning mellan brännare och panna ingår också bland -de problem man. studerar inom Byggforskningen. Andra frå- gor som också blir aktuella gäller sultatet börjar nu bli klara, omta- lar arkitekt Erik Holm. Bl a har man en sammanfattning över hus- hållens egen betygssättning ifråga om det egna huset, Den visar sig mycket positiv när det gäller så- dant som utrymmen för familjens samvaro, rummens solighet, sov- platsmöjligheter, . anordningar för matlagning, uppvärmning m m. Däremot är ungefär en tredjedel missnöjda med utsikten, vilket väl ' häl med 'att ofta ärsmå. 0 a Betydligt mer negativ är inställ- ningen när det gäller utrymmen för - matförvaring, tvätt, .torkning och klädförvaring. Och i det avseendet och : särskilt när det blir fråga om utrymmen för hobbyarbeten är man mest missnöjd i de källarlösa husen, Kritiken ger. anvisning . på ' vilka områden som är särskilt ägnade för insatser från byggnadsforskningens sida. ast , Många småhus kan lätt förbättras Byggforskningen, : som "institutet populärt kallas, har f n en rad un- ”.dersökningar på gång, berättar do- cent Lennart Holm, En som nyli- gen färdigställts avser Pplantyper i friliggande enfamiljshus från åren 1950, 1954 och 1957, Med. hänsyn till att småhusbyggandet nu är un- "der stark utveckling har de inven- teringar som gjorts i denna delvis förlorat i aktualitet. "Däremot är dock inte sagt att de nyare plan- typerna skulle vara fulländade el- ler ens överlägsna de äldre. In- venteringen visar ' emellertid att man genom relativt små ändringar 0 planlösningen för de äldre husen kan uppnå en högre funktionsdug- lighet. = + Den snabba utvecklingen har bli- vit I de för By; gens val av forskningsuppgifter och de närmast aktuella skall, säger docent Holm, snabbt kunna ge be- . sked om sådana ting som tvätt, för- varing, pannor, pannrum och pann- konstruktioner. Vi bygger' 18.000 småhus årligen och skall de bli ett realistiskt alternativ till flerfamiljs- husen måste man även syssla med stadspl ing för småhust sknin- : yggen. Det behövs ännu bättre värme- pannor för småhus och för att stimulera fabrikanterna till bättre typer har man börjat med provning av pannor i samarbete med hant- verksinstitutet. F n försvinner 50 procent av bränslevärdet från små- husens pannor till följd av rök- gas-, strålnings- och isolationsför- luster. Motsvarande siffra för fler- - familjshusen är 75 procent. Man måste få fram.goda pannbrännar- k bi. d; ) hur ioner,' öka v i: ing och möj- lish att åstadk Små-TT: — resklara i Norge Ver : 4.000 å 5.000 norska valfångare håller nu på att packa sjömanssäc-: karna för höstens avresa till 'Ant- arktis, -. se . Från Sandefjord går valkokeriet Thorshavet på torsdag. Sedan föl- jer på lördag "Thorshammer medan Thorshövd I lämnar hemmahamnen . den 20 oktober. Kosmos III beräk- nas avgå den 17 oktober. "Vid sjömanskontoret i Sandefjord di valfå ar i staden utrustats sammanlagt sex exneditioner. De får en besättning på 3.500 man, Dessutom kommer ett För dessa uppgår den sammanlag- | da manskapsstyrkan till ett tusen= . tal man. (TT) on "De . amerikanska: slagskeppen North Carolina och Washington på 35.000 ton samt Alaska och Guam på 27.500 ton skall nu skrotas ned. Därefter har USA-flottans reserv kvar åtta slagskepp från andra världskriget, Inga slagskepp är i aktiv tjänst. (TT--Reuter) Eisenhower besöker Danmark näs= ta sommar, uppger Berlingske Ti= . dende. Den amerikanska självstän- ' dighetsdagen firas varje år i Re- bild utanför Ålborg med stora hög-. tidligheter, och det är regel att en nh tåend. ; ma bättre 1. för åhusbet 1 Dixon . Australiens 'immigrationsminister Alexander Downer omtalar att landet gärna mottager fler sydafri- kanska emigranter men att'rege- ringen inte ämnar göra någon ak- tiv rekryteringspropaganda, . Det uppges att man för närvarande får köa i tre år för en båtbiljett från - [ren Aksel Nielsen i Denver, som fr hedrar den- na fest med sin närvaro, Den dansk-amerikanske . bankdirektö-, är 'god vän med Eisenhower, har ma till denna fest. (TT—RB) : Officerare från brittiska flygvap- net har anställts av Ghanas rege- ring för att omorganisera landets luftförsvar och utbilda flygare. Den första militära flygbasen i Sydafrika till Australien, (TT— Reuter) : a : rna blir färdig i mars, (TT-Rou- ter). : ” - . STOCKHOLM (TTspe) - Det syns 'vara en ganska spridd ing, att lä det av orik- Mer än. 3.000 "pr år om skattebedrägeri anmälningar - Ji Skaraborgs län avdömts 192 brott '' mot skattestrafflagen 1958 skulle lvis i' Stockholms stad blott tiga uppgifter till ledning för taxe- ring är. en tämligen lindrig förse- else och att det varken är vanhed- rande eller moraliskt förkastligt att trotsa straffbestämmelserna i äm- net. En undersökning av taxerings- kontrollutredningen bestyrker. det- ha förekommit 105 sådana brott. I Halland har av taxeringsin= tendenten år 1958 gjorda anmäl- ningar om brott mot skattestraff-- lagen lett till att 58 personer blivit dömda .— tre för falsk och 55 tör. - vårdslös deklaration. I 25. fall, har: ta och. har också stärkt fi nistern i hans beslut att söka stäv- ja skattefusket genom skärpt skat- testrafflagstiftning. Undersökningen visar, att taxe- ringsintendenterna under 1958 och 1959 gjort 3.178 resp 3.562 anmäl- ningar om brott mot skattestraff- lagen. Av. de år 1958 gjorda an- märkningarna hade intill 1 januari i år 2.225 lett till fällande dom, var- avdömda = fallen falskdeklaration; I ca 700 fall ha- de ' anmälningarna åtal ' eller anställt åtal ogillats, i resten av fallen var ansvarsfrågan ej avgjord..Av uppgifter som in- nä denter- av dock endast 10 procent av de bedömts > som inte föranlett s böter ående till. lägst den undandragna skatten men un-. derstigande dubbla skattebeloppet,” ' för övriga har böterna blivit lägre, ' Kassaskåpstjuvar "tog värdepapper HÖRBY (TT) Cirka 2.000 kr i kontanter och därtill värdepapper, bl a accépte- rade växlar för 40.000 kr, blev by- tet vid en kassaskåpskupp natten till onsdagen hos Skånska Lant- från taxeringsi na framgår, att i ett enda fall straf- fet blivit fängelse, I ca 70 procent tesbeloppet understigit två gånger undandragen skatt och i likaledes 70 procent av fallen av vårdslös deklaration har utdömda böter understigit den undandragna skat- ten, Det syns föreligga en klar ten- dens hös domstolarna att vid vårdslös deklaration sätta bötesbe- loppen lika med den undandragna skatten och vid falskdeklaration två gånger undandragen skatt. Flertalet taxeringsintendenter an- ser domstolarna vara väl försikti- ga vid straffmätningen; De påtalar även att straffmätningen är. syn- i; ojämn vid olika domstolar. skorstenens typ och längd inver- kar osv. - Man gör också fältstudier av äh värmeanläggni och där har man redan konstaterat att grundförutsättningen för god eld- ningsekonomi många gånger saknas. För det krävs balans mellan agg- regat, panna och skorsten och här brister det ofta, liksom ifråga om insikterna om anläggni: rät- Antalet ' anmälningar om brott mot skattestrafflagen förmodas va- ra åtskilligt mindre än det antal fel av oriktig deklaration som upp- täckts, ett förhållande som till- av falskdeklarationsfallen har bö- | lokalförening i Västerstad söder om Hörby. ” Tjuvarna hade berett sig tillträde till kontorslokalen via källaren. Kassaskåpet bestod av två avdel- ningar och i ett magasin hade de skruvat loss fyra bultar och sålun- da skilt kassaskåpet från den andra halvan som var av trä. Därefter ha- de de använt en kärra för att köra , ut skåpet till en bil = Något spår av skåp och tjuvar har man ännu inte, Kunderna räddade mjölkkörarhästen från att slaktas ÅRHUS (TT) Gamla åkarkampen . ”Musse” AI Tönder-på Sönderjylland fick här- di ”sluta sin plats” på grund skrives taxeri dsordföran- dens underlåtenhet att underrätta i di om misstänk fall av brott mot skattestrafflagen, Ex- empelvis har vid en länsstyrelse konstaterats, att ca 40 av länets ta skötsel. Rökgaskanalerna är of- ta för stora, det kan medföra fukt- utfällning i skorsten, Man har på- träffat förbluffande många frost- skador. Tre dussin kaffekoppar och dito lakan Missnöjet med förvaringsutrym- «nen är ganska allmänt. Även där utrymmena "är ganska stora anses de för små. Byggforskni har d inte ink med någon åtalsanmälan ifråga om vare sig 1957, 1958 eller 1959 års di av ålderdomssvaghet och i stället tog mjölkleverantören en fin skåp- bil i tjänst. Meningen var att ”Mus- skulle få sluta sina dagar på slakteriet. Men det ville inte tön- derborna. De hade under många års bekantskap lärt sig hålla av "Musse" så mycket att de fann det taxeringar. Taxeringsi - nas anmälningar om deklarations- brott ger därför ingen riktig bild av skattefuskets omfattning i de olika länen. De anmälda brotten 1958 som lett till fällande dom har varit talrikast i Skaraborgs, Stock- holms, Kronobergs, Västernorr- lands och Kopparbergs län, medan anmälni i Jämtlands, Ble- vänt på pro'temet och frågat hus- bållen vad de har för saker som kinge, Södermanlands och Väster- bottens län varit mycket få. Medan På talongen bör antecknas: Till sjömännens jul. Stockholm den 14 oktober 1960. För SVENSKA KYRKANS SJÖMANSVÅRDSSTYRELSE Axel Ylander Gösta Hammastolpe UPPROP Röda korset i Laholm vädjar till sina medlemmar och andra in- tresserade, att genom gåvor till vår tombola på oktobermarkna- den medverka till ett gott regul- tat. Hjälp oss i vår strävan att fylla våra många olika uppgifter. Gåvor mottagas tacksamt i La- holms sparbank. Laholms Stads Rödakorskrets, Prenumerera på LT änkbart att han skulle försvinna ur deras tillvaro, En insamling ordnades 1 all hast för att rädda livet på ”Musse", Hästen drog själv en vackert skru- dad vagn genom Tönders gator och - på skyltar längs vagnarna stod det: "Musse kör för livet”, Man skramlade med insamlings- bössor och fick ihop 1.200 kr, vil- ken summa motsvarar ”Musses” slaktvärde, | : 4.500 valfångare ; | A . vyvererrvvYyFFPVS REV vevrerevYtYYFrYY FEV EFYT omtalar man för' TT att för den " : N 2 par expeditioner från andra städer. ' ' Det finns en chans att president : = länge sökt förmå honom att koms vv för 40.000 kronor --.:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.