f UU VTYYYTYYEYYT TITO PPPPYYV . . . ” svänga av mot' väster. och öljer ' Båstad. + kd - 2 YrveeevertYYPFYITYYTYTEEYTYTETYF PIP FOTA N YrervevYYIY TT Orättvis skattefördelni "0 olika kom I en interpellation till finans- . ministern "påtalar hr Eliasson i Sundborn (cp) de otillfreds-- ställande regler som "gäller för fördelningen 'av' beskattnings- föremål olika . k emellan i bl. a.; Kopparbergs . dän men även”i andra delar av' landet, där det s. k. storskogs- bruket, är representerat och ” där det är vanligt att skogs- fastigheter inom olika kommu- - ner” brukas tillsamans. såsom en förvaltningsenhet.” Exempel 'finns' där företag ” sammänfört 'en stor' mängd skogsfastigheter belägna inom "olika län till en' enda förvärvs- ' källa” Då fastigheternas'taxe- ringsvärden vanligen användes | som grund fö; ördelningen av' inkomsten av: "skogsbruket är det uppenbart, framhåller” hr Eliasson; att den enskilda kom- munen 'kan få en mindre inz komst'att beskatta än den som faktiskt förelegat.' Det 'är na- turligt, att dessa spörsmål. spe- ciellt intresserar: allmänheten "i skogsbetönade" kommuner, som. i regel har avfolkningstenden- ser och ett 'svagt kommunalt skatteunderlag. I många fall har dessa kommuner redan nu. en relativt: hög kommunal 'ut-'. debitering” men” "DEN 28 OKTOBER 1960 stora” svårigheter en tillfredsställande kommunal standard i olika avseenden." ” :”sInterpellanten frågar finans- ministern om denne vill med- verka till att”1958 års /skatte- ”Utjämningskommitté. med £öi tur" behandlar beskattningsfi remålens fördelning,' så att se- nast vid 1962 års riksdag kan prövas, frågan om sådan änd- ring: av:reglerna för beskatt- ningen av storskögsbrukets in- komster att de kommuner, där skogsfastigheterna - är , belägna, kan bättre tillgodoses, . = "Enligt direktiven skall nämn- da kommitté ha slutfört: arbe- tet i sin helhet i sådan tid att i" varje fall 1964 ' års” riksdag kan ta ställning till frågan om .skatteersättningens : fortsatta avveckling "och :därmed "för" bundna : åtgärder i 'skatteut- 'jämnande syfte, Interpellanten -anser, att frågan om beskatt- ”ningsföremålens fördelning inte ör : få vänta på. sin . lösning ytterligafte 4-5 år. Därtill kom- mer att ifrågavarande spörsmål Inte synes 'haf sådant samband med kommitténs arbetsuppgif-' ter. rigt, "att" ärendet 'inte - skulle kunna; brytas ut oc behandlas" med "förtur. . : sv K Ustvägen .'.:; - Forts. från sid,' 1,. td taktade jag "överlantmätaren, Som gav oss ett fint kartmateri al, fortsatte arkitekt. Bögk-An- dersen, 'som däreft edogjordé för” vägens '' sträc ning” genom Karup 'där "den först följer. mo- torvägen en. bit, för .'att” sedan östra kanten av: Skummeslövs. strands byggnadsplån och genom Petersbergs 'plantering över'den nuvarande bron ;. vid « Riviera fram till vägen! Östra Karup Orsaken” . till ;donha svängning .var de jordpolitiska skäl, som angetts av överlantz mätaren. ; Han hade: "ingenting emot att lägga vägen längre: i öster och söder om Petersh rgs plantering — om överlantm tillåter , detta av 'jordpoliti skäl, : od Bertil Nilsson tackade . och framhöll, att Karups byggnads- nämnd ansett att om den nya Kustvägen lägges så långtXi väster som planförfattaren vill så får Karup ingenting kvar att sätta sommarstugor på. Några direkta direktiv att/inte' bygga öster om den nya Kustvägen hade man inte fått — men det hade framskymtat, Men sådan utvecklingen inom motortrafi- ken nu är blir'vi låsta och nog tycker vi att det är bättre att ”odla: sommarstugor” på den dåliga jorden här ute än vanli- Ba grödor. oc. ve ör Därefter . genomgicks varje fastighet, som berörts av den föreslagna planen och vägen då varje markägare fick säga sin mening. Samtliga ville ha vägen längre åt öster och de flesta vil- le ha' rejäla tomter att sälja — ingen enda önskade camping och knappast någon tr ätält. Det på- pekades att Aallarps marker vo- ro bättre till tomter än som det nu är endast betesmark och det påpekades också att flera bygg- nadsplaner här ute äro godkän- da av kommunalfullmäktige. Den allmänna oppinionen tol- kades klart och rättfram'av hr Albert "Johansson, som fram- höll att det var mycket egen: domligt, att markägarna inte fått reda på det minsta om des- sa planer utan måst resa till Laholm för att titta på dem. Så skall det tas undan av jord av ”jordpolitiska” . skäl, yttrade han, Men den jord som vi har här ute är inte hemma när det blåser, Det vore bättre att de höga herrarna inne i Halmstad tog ut och pratade med oss bönder" så fick 'de reda på hur det verkligen. är. Så vill de lägga en krokig vig men såda- na har vi alldeles tillräckligt a vförut — låt oss nu få en rak väg istället, 0 000 or På detta temperamentsfulla in- lägg genmälde ordföranden att det inte var meningen att fast- ställa någon plan nu och stadsar- kitekten medgav att en del jord- ägare inte blivit kallade. Men man hade fått adresserna av övertant. mätaren som Inte tagit med dem som av "jordpolitiska” skäl inte berördes, > oo. oo. Så blev det allmän diskussion som inleddes av bankkassör Erik 5 «trots detta. nen verkligen gjorts upp i sam- råd: med länsarkitekten då grön- ömråden lagts. över de'där-full- mäktige nu fastställt byggnads- planer.::"Om 'så vore fallet, måste dessa" byggnadsplaner «omarbetas. Stadsarkitekten framhöll ånyo | att det blott är fråga om plan |. ” för. diskussionsunderlag men att såmråd. tagits med länsarkitek- |: ten. Vad beträffar byggnadspla- nerna '; vid. Skummeslövsstrand hade dessa. ännu ej ' fastställts . Av länsstyrelsen om än fullmäk. tige antagit dem. MR : ; Byggnadsnämndens - ordförande upplyste. dock, att rman- redan. i november :1958 fick, tätbebyggel. setillstånd, ” något : som. länsarki- tekten "inte: borde: vara -okunnig om "och.:.som' man . trodde skulle respekteras då :det: hela -gick, ge- nom länsarktitektkontoret. "Distriktslantmätare Per" Bendt ställde den direkta frågan om. ar- kitekt Bögh-Andersen samarbetat med” länsarkitekten-.i »fråga. om grönområdena' vartill denne” gen- mälte att det var han alltså Bögh- Andersen som lagt ut-dessa, .. Hr Bendt' påpekade, att detta förslag går långt bortom -den tid vi kan överblicka, men , ett-fast- läggande av: vägen "enl. planför- slaget betydér 'att..det inte finns några utvecklingsmöjligheter. Re- dan i dag är tomtbenhovet så stort att ;ramen' är sprängd:Men 1 den nya byggnadelägen står det klärt och tydligt'att landsbygdens bygg- nadsnämnder får samma ibefogen-' heter,,som. städernas, "att..utform- ningen av-tätbebyggelsen i första hand är en kommunal angelägen- het varför kommunen bör få. ett avgörande inflytande på planiägg- ningen.» Planförfattaren ;har :ta- git hårt på överlantmätarens syn. punkter. «oo cliseoa sär Men när det är fråga om tät- bebyggelse får denna: alltid gå före. alla jordpolitiska synpunk- ter framhöll hr Bendt; Länsarki- tekten har sagt, att Karups kom- mun ej tagit slutgiltig ställning till förslaget -— men de har ej kunnat taga någon ställning alls då de ej fått .se det förrän nu. Om planförslaget antas betyder detta att ett nittiotal stugor mås- te flyttas — jag sade femtio på sammanträdet i Laholm men det räcker inte. Jag. anser att plan- författaren bör få direktiv att -:-Om arbeta planen och flytta vä- &en I öster i enlighet med bygg- dsnä och hk intressen, . . I ' den fortsatta . diskussionen kom man in på vägproblem vid Skummeslövsstrand "där Karl Hansson trodde att den nya Kust- vägen .bleve till mer nackdel än fördel. Dr' Rothman, Lund, påpe- kade, att trafiken på: stranden måste beaktas och att denna blir fri från trafik är en trivselfaktor av, stor; betydelse. Han påpekade också, att fritids (grön) områden borde läggas eller handhas så att det: allmänna inte .Profiterar på enskilds intressen, . AN Dr Gösta Mattsonn i Lund hade ett mycket intressant inlägg vari han påpekade, att diskussionen svänger mellan två ytterligheters- vägar. Hur voro det att lägga en väg i kanten av Petersbergs plan- tering? Den finge i så fall urgam- mal häva då vägen mellan Halm- stad och Hälsingborg gick här fråm till omkring år 1800. Även den nuvarande bron över Stensån har en urgammal hävd trots att sedan. Efter ytterligare nägra inlägg berörande parkering och trafik på stranden tackade ordföranden och hoppades att det hela skulle lösas På ett för bygden godtagbart sätt. "Våxtorp Hantyerkskurserna. | konditoriinnehavaren Bengt Ar- ne ,Pettersson, Våxtorp, har på statens hantverksinstitut deltagit ve Cel. i en kurs i framställning av wie- - att hålla M den byggdes om för trettio år. - VECKANS SVENSKA : TV. : '" VV Söndag. 17.30 För! flickor och Pojkar, Skorven. En ”Sommarseglats. 5. Framkomesten. 18.00 Där det väx- er och gror, Bonde på Dal Från ett svenskt familjejordbruk. 18.30 TV-pucken: Pojkturneringen i is- hockey fortsätter med följande matcher: I Mölndal möts segraren i matchen, Småland—Skåne och Segraren 'I[ matchen Göteborg— Västergötland..1I Bofors möter Sö- dermanland segraren i matchen Värmland—öÖstergötland och Da- larna möter segrare i matchen mellan Stockholm—Västmanland. Kommentatorer: I Mölndal: Bengt Grive, I Bofors: Putte Kock,"19.30 Nyheter... 19.40 :Can you speak English? Engelsk fortsättnings- kurs mega Ian Dunlop, Mary Fra- 2er 'och' Sydney Soulson. Lektion 4. 20.00 .TV-teater: Den ljusnande tid. En nutidsrevy i fickupplaga av- Alf 'Henrikson. 21.00 Ljus i mörker. "Kring en slumsysters ar- bete. -21.3)-—21.40 Aktuelt uti- . . .. Måndag. en 18.00--18:30 Måndagseposten. In- och ”utlandshytt. för flickor och pojkar. 20.00 Aktuellt. 29.15 Sport- redaktionen..:20.40 Natalie Hinde- ras' spelar från Moderna muséet. 21.00--21.40 Ur en dagbok Doceht Gunnar : Lundquist . kommenterär en film om alkoholmissbruket och ;egynnande alkoholismen. , SAg NT, Tisdag i 7 ena 16.00—16.20 För de yngsta: Nalle ritar och berättar och Sagan om pannkakan. 18.00—18.30.. För flic- kor och pojkar: Tisdagsreprisen Sjöberg. 20.00' Aktuellt. 20.30 Mil- jonären "och Red Skelton. 20.50 Konsumentrutan: Vad begär ni av varann? Kund och expedit i'me- ningsutbyte.. 21.20—21.45 :Varia- Harmor'ger'i:en serie 'pantomim- sketcher sinssyn på sig själv och sin omvärld Miere el emma. -Morgonrock .— 'emonstration: av . ett iela.» familjen, :15.30— 15.45 Hos barnläkaren Barn. och förgiftningar. 'Majvor "Snare. in- |: tervjuar: doktor Göran. Haglund. Torsdag. - a 18.00—18.55 "För flickor 'och poj- kar; Cirkus Buster. 20.00 Aktuellt. 20.30 Paris är: alltid Paris. (Pari- gi & sempre Parigi). Italiensk film komedi från 1951. 22.10—22.30 I brä j .20 den "lille. trumslagaren - ock. Lek- hördan. med Alice Rörberg..19.30 Lassies äventyr: > 20.00 Aktuellt. 20.30' TV-teater: Ett glas vatten. Komedi 'i'5'akter av Scribe. 21.40 —22.10 .Skog', och sjö. Ett: natur. magasin . med : Nils Dahlbäck och k v Anders alm. - tron ...7 Uppenbarelseboken 7:15. Allhelgonaandakt av. hovpredikant Isaac Béén. 18.00 För de, yngsta: Uggla : på -vinden. Saga, säng. och rytmisk -lek med Lilian Runestam. 18.30 TV-pucken Semifinalerna i Svenska Ishockeyförbundets och Sveriges Radios pojkturnering i isstadion. ,.Kommentatorer: Putte Kock och Bengt Grive. 19.30 16 år: Bilder"ur en .ung mans liv. Poesi. 20.00 Nyheter och väderlek. 20.10 I förbifarten. Ett reportage 1 fickformat. 20.20 Schlagerpara- den, För er som var unga 1930— 1935, Medverkande, Kringkasfings orkestret;' Oslo ungdomskör, sång- kvartetten : The Monn-Keys och solister. 21.20—22.10 Perry Mason Mysteriet "med den. glittrande guldfisken,, , 'o> N feta TA 2 Me Md oe .” Barnavårdsnämnd . SJ se . ville. ihte häkta over .;y o FN 17-årig.dråpare STOCKHOLM (TT) . | Svartlösa " häradsrätt "beslöt '' På '€£ dagen om häktning. av” den 17-åring som med en bröd- "kniv för en vecka sedan döda- de 'en jämnårig statslös ungra- re i Tullinge. 17-åringens kam- rat som ropade ”skär upp ho- nom” häktades också. Den ene häktades som misstänkt för misshandel « varav döden följt och den andra för medhjälp, Botkyrka barnavårdsnämnd hade i eri skrivelse till rätten begärt att få ta hand om pojkarna och placera dem på ungdomsvårdsanstalter, De- ras försvarare advokaterna Per He- lander och Ake Vilhelmson mot- satte sig med skärpa detta. De på- pekade att klientelet på dessa hem är milt sagt blandat Äver lands-' fogden ansåg barnavårdsnämndens förslag vara förkastligt och påpeka- I de att pojkarna vid häktning skul- le få stanna kvar i Huddinge där de kunde få ha kontakt med sina föräldrar. Försvaret ville även att en psykolog skulle få närvara vid: ; den återstående utredningen. Detta motsatte sig landsfogde Lundwallj som hänvisade till att de utredan-! de krimihalmännen har psykolo-, gisk skolning är vana förhörsleda- Rättens ordförande häradshöv- ding Lysell ansåg att den frågan kunde få anstå till dess att rätte- gången kunde: börjas, Åtalet skall Kalle Kråka gör ett fynd av Kjell |' tioner på temat ”människan” Den ; amerikanske varietéartisten Irving |" > Lördag... ven i 17.45 ”Därför::stå vi inför Guds |? ishockey:spelas på Johanneshovs- |- Den nya srade stärkelsefabriken på Listerland Blekinge, som "ersätter. .11 'småfabriker, invigdes 'den 21 oktober. Fabriksföreningens 'ordförande, lantbrukare Olof Thomasson (t. v.) är belägen i Mjällby; ett av:l och' var när den, fredagen den 21 det. och .rivmästare .Gösta Ottosson, rådgör utanför fabriken. : " Rationaliseringen av- den svenska stärkelseindustrin har agit ett nytt stort steg framåt genom att 11 mindre fab- riker i. Blekinge nu ersatts av Listers stärkelsefabrik. Den tatisdistrikt, största p oktober i nvigdes av ge- "Isorna mot stöldförluster vid fall allt mer ba oc takt har följt ökade krav på förbättrats och kan nu sägas Jordbrukskassorna hålland, nkmässiga I och med jordbrukskasserörelsens starka utvecklings- rörelsens bankmässighet. Inom kasserörelsen ägnas också stor uppmärksamhet åt dessa pro blem och på ganska kort tid har jordbrukskassornas expe- ditionsförhållanden förändrats avsevärt. Kundservicen har På de flesta håll ske under ”' fullt bank för Av landets 575 jordbrukskas- sor förfogar nu flertalet "över egna eller förhyrda banklokaler. Antalet expeditioner (inberäk- nat' filialerna) uppgår till-om- kring 700 fördelade över. hela landet. Till de bankmässigt ut- rustade kassorna hör förutom vanliga expeditionslokaler även valvsutrymmen ofta. med möjlighet att erbjuda allmänhe- ten! kassafack för förvaring av värdehandlingar ete, Ur säker- hetssynpunkt kan - emellertid även övriga kassekontor numera jämställas . med 'banklokaler i allmänhet. . För att skydda jordbrukskas- rum i lokaler som anses som ”säkra”, har man inom kasse- rörelsen gått inför att anskaffa dyrkfria kassaskåp av helt ny typ. Dessa s, k, värdeskåp, som nyligen kommit ut i marknaden, har visat sig kunna motstå även de mest avancerade öppnings- försök. ” sr Med rörelsens nuvarande rhil- jardomslutning är det naturligt att de enskilda jordbrukskassor- na för sin verksamhet dagligen måste. disponera över betydande kontantbelopp. Dessa är givet- vis inbrottsförsäkrade, men för. att . minska skadeföljderna av inbrott förstänker man dessutom inom rörelsen metodiskt stöld- av inbrott, som tyvärr kan äga beredskapen. + ”;'neraldirektör' Robert M Jordh 1 Jordbr 1 full gång. Vid invigningen 'erinrade ordföranden "i Sveriges ; Stärkelseproducenters förening, godsägare Assar Erlansson, i de” ingen, och ord- rati » Knislinge, om den 5 föränden i den ekonomiska föreningen för Lister-fabriken, . > briken. " Fabriken är: belägen i Mjö Iby; ett "av: landets 'största. potatis- distrikt, och "antalet. leverantö- rer: av: potatis still.ufabriken: är 200::-Produktione; trerad till'3, månad på "hösten; / dygnet runt ch. söndagar. r ungefär-430 tor" Inte mindö n. 8ton potatisi(ca 120 hek- toliter) förvandlas per t tismjöl.' Hela fabri- + 3-våningarskomplexet 13 manjidärav" 5 -arbex+ Vr orna” (mottag- jölutsäckning) "mé dan 2”man. per. skilt (alltså'to- talt, 8 mar) ssköter "om själva driften, "Att 'endast' 2. man "per skift "behövs ”för' att "sköta den . |köntinuerliga> driften" beror ' på + fabriken” är' högautomatise- Vv utvinningen och - re- ningen "av. potatismjölet har' AB Separator: installerat, ett s.k, 3- stegssystem, vilket reducerat deri|: manuella arbetskraften” till ett minimum och öppnar. möjlighe- (ej. mindre . "lantbrukare Olof :;'Thomasson,' Lörby, gav några data om fa- hela :- reningsprocessen. " Efter torkningen nedkyles mjölet ome- delbart med, kalluft till rums- temperatur, varigenom 'efterföl- jande : siktning "och; mjölutsäck- ning underlättas!” vv: > Na Planeringen av. fabriken: på- börjades , i" november ; 1959: och byggnadsarbetet startade den: 1 mårs"-1960.: Maskininstallationen '105: maskiner) ägde. rum, under: juli--september öch" efter. provkörning i början av oktober-kunde drift den 14.oktober..;' na Det behövs mycket vatten för fabrikationen och det går ut un- gefär 1.200 liter per minut. Vatt- AE tås med” undervättenspump från grundvattnet, "som : filtreras och "renas: från: järn.. Avlopps- vattnet ledes i sluten ledning ut i Östersjön, Kraftbehovet är 300 kW och elströmmen tillförs från Sydkraft i:en 20.000 volts led- ning. Rörledningsnätet., i fabri- ken omfattar. 1 km ledningar av olika slag. i! i . rö :r Större leverantörer .och entre- prenörer till fabriken är -Skån- ska "Cementgjuteriet, ”G. Lars- fabriken tas i ter för automatisk styrning. av MOT APARTHEID, Två repre- sentanter för den ”skuggregering”, vilken bildats i London' av färgade Politiker som flytt från Sydafrika, är på ett veckolångt besök i Sverige; Under sin vistelse här skall de bl a söka knyta en del kontakter med våra politiska institutioner. ” Nana Mahomo (mannen som står) sons Mek, Verkstad, Barum, AB å] kongressen. Han är.29 år och stu- derade juridik. vid" universitet I Kapstaden, men såg sig föranledd att fly från landet när na utbröt i Sharpeville. oioligheter- - ov Den sittande ssydafrikanen, Ray- mond Kunens, 29 år, är medlem i afrikanska Nnationalkongressen. Ean har också studerat juridik och har — Studier är inget för oss, det får ungdomarna syssla med, det argumentet hör .man ofta från de ' något äldre aktiva jordbru- karna när det blir tal om att gå med i en. studiecirkel. Men den fördomen skulle jordbrukarna sä- kert vinna på att göra sig av med. varit: större än nu inte bara när i yrket utan också när det gäller de yttre förutsättningarna i form av statlig jordbrukspris- och han-. delspolitik i stort och som den en- passa sig efter,” a . Det är jordbrukarnas behov av som rör sig i tiden i anslutning till näringen, som RLF velat till- godose genom det studiemateriel som. sedan några år ti höst utarbetats i sa Y SLS. Att behovet fanns visar den för varje år allt starkare uppslut- ning kring ”RLF-ämnet”. Arets studieämne bör ha alla förutsätt- ningar att åstadkomma det verk- liga genombrottet när det gäller studiecirkelstudier jordbrukare. ”Jordbrukets fram- tid” heter'den just i dagarnas ut- komna” kursen, som .behandlar en rad probleni, som joräbruket kom" mer att ställas för under 60-talet. Den bok som i första hand skall ligga till grund för studiearbetet har fått titeln ”Jordbruket inför 60-talet” och den har som för- fattare några av våra främsta experter på jordbrukspolitiska och jordbruksekonomiska frågor. " Författarna har på olika sätt scökt kartlägga de olika faktorer som synes komma att bestämma utvecklingen för jordbruksnäring- en under det närmaste decenniet. I inledningskapitlet redogör fil dr Helge Kristersson för det allmän- na ekonomiska läget, och jordbru- kets ställning i samhällsekonomi- en. Professor K. F. Svärdström redovisar i sitt kapitel försörj- ningsläget i världen ' och redögör utförligt för de handelspolitiska förändringar" som inträtt i och med att europamarknaden. nu or- ganiserats genom en sjustats- och sexstatsöverenskommelse. . Av inte minst betydelse för jordbrukets möjligheter i fram- tiden är givetvis hur den statliga jordbruks- och Prispolitiken kom- mer att bli utformad. Det nu lö- pande sexårsavtalet går ut 1965 och till dess skall den nyligen till- gatta jordbruksutredningen ha lagt fram ett förslag om den framtida utformningen av jord- brukspolitiken., Direktör Halvdan Åstrand tar i sitt kapitel upp de här frågorna och diskuterar med utgångspunkt från vad som gäller nu, tänkbara alternativ inför framtiden.' - Men även om de yttre förutsätt- ningar, som den ekonomiska och politiska — utvecklingen ' skapar, har stor betydelse för hur jord- brukets utveckling kommer att gestalta sig, så beror den enskilde jordbrukarens möjligheter att skaffa sig en tryggad bärgning inom näringen först och sist på Separator, Malmbergs i Yngsjö AB, AB Emanuel Ericsson & Söner, ' Sölvesborg, Långebro Mek.. Verkstad, Thoréns Mek. = ar tagit stor del i i- id-arbes - G. Nilsson”som frågade, om pla- nerbröd, smördeg 0, d. vara väckt före den 9 november, ! är medlem i dea Pan Afrikanska tet i England. anti-apartheid-ar Verkstad, Karlshamn. - + - > | : H 4 Ahn Rh da AAA RAMA AMA AAA RSA. FR LAMA sma "STUDIER KRING Kravet på kunskaper har" aldrig - det gäller praktiska färdigheter : skilde "jordbrukaren ”har' att an- att kontinuerligt följa med vad: bland aktiva” JORDBR UKET JORDBRUK Ä INGET SOMMARN SKA LEVA PÅI Öje > OM. MAN > > 4 honom själv. Det. beror på hans. ; | kunnighet, effektivitet och möj- ligheter att anpassa sig till-de . dets "natur. Professor Lennart understrukit detta. i sitt kapitel, som i första hand behandlar rent” heter från USA redogjort, för stordrifts- och integraticnhssträ- jordbruket. En fråga som kan wva- ra berättigad att ställa och som också författaren ställer är om" dessa tendenser kommer att präg- Bör vi inte i'så fall redan söka länka in den utvecklingen i för jordbruket" sunda 'banor? för redigering av boken, Han har i första hand försökt dra ut några av de konsekvenser som utvecklingen inom jordbruket kan komma att medföra för landsbyg- dens del, Med den nya kommun- snart står inför dörre, är' dét an- manhangen och att bilda sig en uppfattning om vad som ur lands- lingen. . . - fr Boken "Jordbruket inför 60-ta- let”, som ges ut av RLF, är som vanligt träffande och roligt illus- trerad av Ewert Karlsson (EWK), Den är som tidigare sagts I första hand avsedd att, utgöra grund- material an givetvis också med fördel lä, sas fristående. es Studieplanen är författad av agronom Olof Nilseon, RLF. Den tar I stort sett upp samma frå-" gor som boken, men: frågeställ- (Forts, å nästa sida) utgångspunkt från sina erfaren-' la utvecklingen också här hemma, =. 5 från 0 början vara inställda på att för- , bygdens synpunkt på lång. sikt ; är den mest:önskvärda utveck=.. . é j ändrade” förtällanden” som ' kåm" komma, Detta ligger i företagan- — ' vandena inom det. amerikanska ' / A geläget för jordbrukarna att göra klart för sig de här orsakssäm- ” för studiekursen men : + dri$:sekonomiska frågesctällning- ar och rationaliseringsproblem, Agr. lie. -Paul Grabö har med » Avslutningskapitlet i boken 'har | författats av agronom Olof Bran-' desten,' RLF, "som också” svarår ' Hjelm har också mycket starkt, - indelning, som av allt att döma ' >”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.