vå Trey ffa Tistorten om skåningen Jins Pålsi sons italienresa i somras har främsta led stod han lugn och trygg "på Vesuvius sluttningar av stelnad lava och såg ruinstaden Pompeji där nere i dalen, Utsikten stämde "deltagarna i resan till. meditation u « '- och det var tyst så man kunde ">" hört en knappnål falla, Ända tills del ett säga' oss, I resegruppens|' hälften mindre", = ee Utsättning av vitbetströ "var ock- ; så ett tidsödande arbete jord, då fröet lägges i' 1 alns'bredd mellan hvarje och &- tums afstånd mellan hvarje frö, åt- : Suci-kanslen är en betydande I in« komstkälla för Egypten. Kanalen är : "också ”en”livslinje” för hela världén,. tochdet är därför också. tydligt; åt Egypten inte ämnar låta intressena Törs»sjöfarten komma i "bakgrunden ; för. den” städse ökande, vägtrafiken. Denna trafik hår”ett skriande behov - av en bättre förbindelse med Sinai, halvön" (den del av Egypten, 'som | gränsar till : IsraeD.: Svårlgheter- lösa "genom att bygga en. tunnel i gå tvenne qvinsdagsverken. till hå- : lens tryckning med. sättare "och , Tunlandet”. "Jing Pålsson lät upp, sin mun och Så får vi då höppas, 'att det blev" SS sa på bredaste skånska: 0 Här måtte de min liv. o ; kniv "ha hänt något. Ja pog var det sant" det Jins tills slåttern började, "= > : "Då klöfvern är frodig men like; tvenne dito till fröets utläggning på. i bat egyptiske" ministern Ibrahim 1' airo. tillkännagivit, Man hoppas in=.' om en nära framtid kunna komma nelplan, ” . = ma . Under tiden arlatas det för höga på "med detta 'problem vill man nu j ' stället för att bygga en ny bro. Detta "]' Dystert i sensommarfackt!” 175: trafikdödade i R S, - blev" åter" en: dys- ter månad i trafiken, " fem människoliv "krävdes, -Teu- Sjuttio- Ja « SVERIGE Svensk. timlön: Europas högsta Un 4 DE HÖGSTA LÖNERNA! ” el (oso TIMPENNING, OMRAKNAD I ' DOLLARS] a densen, alt allt fler av. offren är fotgä ; förstärktes. Nar- ” nämligen gående, ” YTYSKLAND | mare 50 av "de 75 dödade var : sowerz Arbetrleddren Harry Bridges och : ENGLAND ; [nått en överenskommelse om Wan vis automatisering av. lastning och ”T lossning ; | amerikanska - Stilla havs-kusten, för arbetsgi BELGIEN hamnstäderna' vid den 1 i FRANKRIKE 7 €d närmaré getaljer om denna tun=" |. gengäld kommer ''arbetsgivarna , att 26 milj sv kr) till en ”hamnarbetar-» nas hjälpfonc ”, (TT-AFP) | sc n I där inte” Pålsson 'sa.' Uttrycket lär väl också - ha alla möjligheter att bli ett be- vingat. ord flitigt använt i den tid i lever i. Tyvärr lär det inte all= id kunna sägas i den trygga och ävliga tonart, som Jin Pålsson . använde, sl — Jag kom att "tänka på historien är jag härom kvällen bläddrade i en nära hundra år gammal. hand- ” skriven. bok; Boken hade vackra + blå pärmar . och ' ett” rejält skinn- väl :icke- ligger bör en art afslå 1 1/2 Tunland, är den något: tunnare t om 21/2 'Tunland på dagen, Är den af starka regnskurar nedslagen : och , af vinden lagd” i hvirflar "kan knappast . 314 Tun-; land medhinnas, Till klöfver-trängarnas "vändning som bör ske med räfsskaftet fö att: bladen icke". skola afrifvas ' på öfre delen af strängarne: som - är soltorkat 1/3 a 12 dagsverke på ; band och på dess första blad stod: ! Tunlandet, > Nol ”Denpa bok har /jag skrivit vwvidl. .Vid- hopräfsning. at -klöfver Lunds Landtbruksskola under” läs- | strängar - medhinnes "af . tvenne gvinspersoner så mycket som 3 kar- lar slår, Af sålunda hopräfsade klö versträngarna kan 'en person. om dagen « omvända 6 a 8 Tunland., Till klöfversträ åren 1865—1866 G Nordin. ;” Just nu börjar 1960-talets' första ”Brgång "elever kurser på lantman- askolor runt'om i'vårt land; Ock- problem I är ; våra, Vi "mäste hjälpas "åt att lösa dem. 2-Vi måste följa med i utvecklin= ge Vi måste lära mer. jligheterna finnas. Just i desa. östdagar propageras :' det för fullt. i tidningarnas . annonspalter er, lar, yrkesskolor.. Många kastar: väl. blott en flyktig blick på vad som uds och glömmer 'sedan; Många skakar på huvudet.' Tiden räcker inte' till, Först och främst gäller det ju i dagens samhälle att tjäna ven” gar. s "Men vem vet, Kanske RK öde det ”ändå rent av att lite närmare q studera” vad". den ' fria > bildnings=; å; de, skomrner ', att skriva: anteck> ingat, om det de får lära, Mycket volmar, ' klöfverlandets : räfsnin Ex. ihe 2 har ätt bjuda. aa ” "F B..: öka antalet skepp, som nu passerar, | från 1600 per månad än 1800, Dess- utom, vill man göra kanalen farbår också för stora fartyg på 45,000 ton - f n är gränsen för kanalens kapaci- tet 35.000 tom, Denna utvidgning av kanalen beror till en del på den ökaå- de' 'oljeförbrukningen 'i ': världen. Tankfartygen' "blir allt större och i framtiden måste de' också bli. flera till antalet, Den nuvarande baissen på detta område anses I vara av över- » | gående art. «0 sng . De 200 lotsarna, som” tjänstgör vid- kanalen, kommer ' också att. få det lättare, ty tyska ingenjörer, är i n sysselsatta med att anlägga ett radio- nät längs Suez-kanalen, ” Lotsarna kommer att utrustas med en porta- tiv sändare- och mottagare-.installa- tion,” varigenom de ombord på' ett fartyg kan stå i ständig kontakt med högkvarteret i Ismailia. : : Q ” km. 40 GE Suezkanalen == vägar » 30.000 man erbetar på en förbätt- Yo ving av "kanalen. yh mindre & än 30.000 arbetare t n är sys selsatta "med göra kanalen både' bre: dare och djupare. Dessa" förbättring- ar av. kanalen göres. för att kunna bidra med 'fem miljoner: dollar (ca |" "TALEN HOLLAND Det franska nationalinstitutet för statistik har. gjort en undersökning av förhållandena betr den genom- snittliga "timlönen i Europa.” Teck- ningen här ger en översikt över re- går också, att metallindustrin Beta= lar, de högsta: Iönérna, 'meri: också här föreligger givetvis vissa difftren” tiering.. Så ligger t'ex' Belgien i täten . med timpenningen” inom, mei tallind sultatet av denna ökning, För att kunna göra en jämförelse mellan de olika länderna, har man omräk- nat beloppen i amerikanska dollars, Givetvis betalas olika löner inom oli- ka näringsgrenar. Man har. emeller- tid lagt ihop alla timlönerna inom de olika yrkesgrenarna och med led- ning härav räknat ut en genomsnitts- lön,' Härvid framgår tydligt, att man i Sverige betalar den högsta timpen- ningen i Västeuropa, och 'i Holland den lägsta, Det framgår väl emel- lertid också tydligt, att levnadskost- naderna i de olika länderna utövar ett stort inflytande på lönerna. or Av de tillgängliga siffrorna fram- omräknat i dollar, 1,01 dollar per tim= .. me, medan Italien 'med 0,81 dollar betalar 'den' Jägsta timlönen inom branschen. Ett'antal magasin 4 hjärtat av Mari- chester bränn på onsdagsmorgonen o ned till grunden. Trettio meter höga ' flammor slog ut från de brinnande byggnaderna, och kompakta rökmoln seglade över staden, Två brandmän ' skadades av fallande murar. Värdet” - lav det brunna uppskattas till 1,5 milj I pund (22 milj kr) (TT-] REUTER) rk vol ning i större stackar, åtedr 28 dagsverken "på Tunlandet,'; ter grödans frodighet”, ommer det. att: "skilja; Ändå, bör "vår" stolthet hog inte vara större ; än G Nordins över det han fick lära. Nej; det: + troligaste är” "väl, att” et iden står räft JR, " aftager sen” "hänt "mycket. men det, h rask art äd. 1:1/4, då att hända allt mer, NE i Salt Tunland och af a (korn. "och : raskare takt i svenskt jordbruk.; hafra 1:1/2'a 2.Tunland.; Då "vins'' « Innehållet i G Nordins välskriv- tersä vanligen upptages och bin- na . anteckningsbok "från "Lunds |des straxt efter skärningeri, erford- » Landtbruksskola är i dag” kuriosa. fasen, qvinna efter hvarje karl ändå kan det kanske vara av, inz | för ati. upptaga 'och bindå, En per-. 7 tresse -att: bläddra genom sidorma; |5on bör äfven medhinna att upp- att ställa” dem. som- bakgrund ' till j sätta i skylar efter 2 som skär. Så-, det, som 'i-dag är rationellt jord- ledes åtgår för att skära, upptaga bruk. Kanske "kan de också 'an-|och. binda, samt uppsätta säden i vändas "som tankeställare, om att skylar från 3 Tunland af råg eller ' ingen - är fullärd i ett samhälle hvete 2 mans- och 2 qvinsdagsvér- ' ”som.utvecklas. 5. är nr vintersäd ligger, som ofta ' Vad .var det då som - 1865 års | ör fallet me råg, an en arbetare ej ' elev. fick lära? Vi "bläddrar. under | medbinna” mer än 3/4 Tunlar.d på rubriken” Betingsarbeten och märs dagen Sunda ej mer 1/2, i sr kör, att-det är inte maskiners | pres- ant fall medhinner”en qgvinna vä "|band med oroligheterna i våras. I premiärministern ' Menderes och nda- anteckningarna handlar öm: Nej det. är om hästar, oxar och mä - s Alla vet vi, att "en" väl utförå att upptaga : och. binda" efter. den ” Må i "Då sista. årsgrödorna” som. skulle” bärgas ;var potatis och rotfrukter; , i IM "oa "Vid plöjning med Engelsk” plog, Härom heter det:--"Då - ” ISTANBUL na Reuter). Öö- ver 200 av de 500 åtalade wid 'massrättegången på ön -Yassiad ätanför”Istanbul skall ställas till svars för ytterligare brott i sam- Bland de 200 befinner sig ex- president Celal . Mayar, ' förre hela den gamla regeringen... För de: båda : förutnämnda >-krävs dödsstradf,” medan det. i övriga fall; är fråga om straff på mel- ex. och trettio år. Domsto-. in, och här, betalar man; I i "EN BRODER MER . Medan. jordens befolkningssiffra närmar sig tre miljarder, blir hun- gerproblemet allt svårare i Asien, Afrika och Latinamerika. Mot! den= na -bakgrund har wvi all ani . [stort > ansvar. Lutherhjälpen, som ” För denna livräddningsaktion har givetvis ,vårt välmående Sverige ett under Världsflyktingåret fick för- medla 3,6 milj. kr. till de nödställ- da; hoppas möta samma kärlekens gensvar, när den nu -vädjar för alla dessa « människomiljoner, " vilkas är att mota som ' en » direkt; fortsättning . på Världsflyktingåret ' inletts av FN:s livsmedels= och jordbruksorganisa- tion" FAO under mottot ”Frlihet från hunger”. Et engagera oss é den kampanj, vilken. svälten för. dagen. "Kampanjen, som kommer att arbeta. under mottot ”Bröd för- folken”, avser också praktiska åtgärder "för att' stegra livsmedelsproduktionen : jämnare: fördelning av jordens för- uppdelas i: fjorton rättegångar förhandlingar kommer. att och kommer att. ta närmare. ett halvår, > a ..la med sig till svältens barn, må ng av jordens: Tivsmedelstill- gångar: vs. cc vo De som med gott" samvete kan njuta av vårt överflöd utan att de- och. en|- väl göra det. Men alla Ni, 'som "på något sätt will besvara deras tysta men förtvivlade vädjan, är varmt välkomna att' sätta in Edra gåvor — små eller stora — på postgiro 90 02 56, Lutherhjälpen, Stockholm. Märk talongen ”Bröd åt folken”. :”En hungrande människa mindre betyder en broder mer”, : Lutherhjälpen; VARA SJÖMÄNS JUL I, FRÄMMANDE HAMNAR. När höstlöven faller är det dags att tänka på våra sjömäns jul på haven och i främmande hamnar.” Då jullådornas utsändande till ett 30-tal hamnstäder världen över tar sin rundliga tid i anspråk r Idas ; till Sjö årdsstyrel- sen, Norr Mälarstrand 28, Stock- holm K. Glöm icke att till gåvan - foga en personlig hälsning till den okände mottagarent; , Penningbidrag till julfesterna insättas , benäget. på - Sjömans- vårdsstyrelsens postgiro 35025. På talongen bör antecknas: Till sjömännens jul. .:- .. ; Stockholm den 14 oktober 1960. För SVENSKA KYRKANS . Sr ÖMANSVARDSSTYRELSE Axel Ylander”. Gösta Hammastolpe torde gåvor före den 10 november lade LT Lösningen skall vara insänd under adress, Storkors, ua | Laholms Tidning, Laholm, senast fredagen den inov. höstplöjning , ger, grunden "till: en god skörd; Detta är 2n gammal än- nu inte vederlagd lärdom. Alltså gällde ” det, ” att ” inte "bara: löja ”- raskt utan också väl. uppköres "med plog eller trädstock" kan en person om dagen plocka 2 till 6 tunnor" allt efter potatisens storlek: och afstånd mellan stån- den... Då. potatisen 'uppgräfves med spade bör en "karl medhinna. att. uppgrätva potatisständ för :tre Vv anspänd med tvenne: hästar eller H uti delmåttig bunden lerjord; medbinnes' följande, ; Vid >; höstplöjning. av stubbåker 1 Tun- Till upptagning av. Pvitbetor; tofa " Jand :om dagen: då -tiltorna' är 7 | var. och kålrötter erfordras 6 dags= ; - till 8 tum djupa. Då plöj ingens Fve: på sTunlandet" och. till afs: djup går till 9 a 10 "tin, och” skäring al blas tén, lika många dogs j läraf en starkare ke tan: - ån | plöjning av gräslinda eller ”ängs- ge d- Lunds' Landfbruksskola. åäö mark med Engelsk plog” 12 Fun- 1885 ut följande: + N land om dagen. " "En rask" karl medhinner att på- Vid föregående, såväl som Vä lassa 150 tunnor gödsel om”dagen. terföljande arbete,'-äl "antaget att | Härefter kan'lassens antal lätt be, Hästarne arbeta 12 timmar: på da-= | räknas. Till. gödselns” "utspridninj ” att, hvarje arbetare har 2 par, oxar, som går halva dagen hvardera, Ar- betstiden för dessa sednare är räk- Snadt från kl. 5 på morgonen: till kl 8:på affonen, med afdrag för tvenne timmars måltidsstunder för arbet Det är ändamålsenligt att ' göra" ombyte, "hvarigenom åter en betydlig besparing af kördagsver- ken eger 'rum, emot det att samma 'oxär- skall gå hela" dagen ... och » körarne mindre uträtta, "Då klösharfvar eller "gåsfotsharf- ". var användes, anspända med tven- —.- ne hästar gller vexeloxar och vid 74 täms djup körning, medhinnes 4 "””"Tunland. och "vid. 6 a 8 tums djup "körning 2 a 3 Tunland om dagen”. -> Efter harvning . följer" sådd,. och fär det gäller denna får" vi veta: i. "En öfvad såningskarl kan utså 10 till»16 Tuunor. om- dagen, vanligen i medhinnes dock icke mer än 8 Tun- nor, om arbetet skall ske med nog- sn » grannhet".' För klöversådd lämnas nöt ” även en instyuktion: ”För hand sår en' man 4 a 5 Tunland om dagen, halfva | qvantiteten sås rätt, och den andra hälften på tvären för att få +” to det jämnare". oo Vid potatissättning gäller: ”Tre . til fyra personer böra medhinna” «> 0. att utlägga potatis efter en plog som Neon + drillar, således medhinnes 3/8 t 0 m i | : 1/2 Tunland om dagen af hvarje " "person". ' a Plantering av vå är, en av Je > få. saker, som: fortfarände utföres : , . alldeles" särskilt bra att veta MN "an ör, Send. Därför kan. det väl vara gen ” och "att "oxarna "ombytas, ” så | på fältet åtgår 2 karldagsverken pår ock öfvade ”qvinnor eller gossar sätts sois "andligt självhushåll, Andras Tunlandet, vid "medelmåttigt ” gödning”. SM "Ja så långt boker.” . När” det gäller. den sista Äärdg man kunna konstatera att” det: 3:till 4 raska karlar behövd dågen tillår 1865 klarar en 'man på mellan en och två timmar: med fle maskinella hjälpmedel som st till buds i detta nådens år: tr 3 Nog har man god anledning de än "en gång låta Jins Pålsson u ÅX brista: -Här måtte min liv o kn ha hänt något: . ..' Det skulle inte heller förvåna mig, om' de som endast för en tju-- go år tillbaka besökte en lantman- de givna lärd har a naskola ' vid en ”eftergranskning: avtal a HAS- Her. INTAS SN ORTMOTA) IR VIDA ÅRE BE- RAN att säga detsamma. e MER Detta kan kanske ge en och an- - Frågan verkar berättigad, "och nog . kän "man ”svara - att i ' den tid" vi att gå igenom en skola eller klara en examen om man därmed menar att nu har man lärt och nu är man " | fullärd, Någonting som lönar sig är >): 7 emellertid att lära mer. Ja vår tid . fordrar helt enkelt att vi lär wvi- dare, Det må gälla praktiska saker » inom vårt yrke men också andra : problem som utvecklingen för oss: lever i är det av diskutabel nytta”; OMSERV- EMBALLAGE «> FRamsT RAKET radion, tidningarna, böckerna och - sist men inte minst TV:n, har gjort” avstånden. så små i vår värld. Vi” xan inte ”ängre isolera oss i någon ' | Att läsa ANN är både löna ONSERNA i VLT > nde. och. roligt in i, De' moderna samfärdsmedlen, + LUG FÖRST Och RA [ERÄMST Ile DAG" BD SYNTERLISEN BARNHEM. BEHAGLIGA lOCH MATHO Varan. Er |ÖvMINGS- STYCKE "JV STE NAMN VIURKSAFT) 2onnseer] FAR OCH FLYG! |FL/R Vär OFTA [BADSTRANDS- åkKänkET PV . ]LegeR v [ARE FACKORGA] ” AA $ feRAZy [FoRBRUI |A voro] ” T M a -— , I AN / — rr TEST veereerpeptrrYYYS PEPPER PPOITTYTTSYEYYPT TITT verververereYevteeretYee Ye eYY YT TY vev YT TYP FYP ES Yr er eY SY NYYV NY YYTYY FTV YFYST EV eTET YFTE Y SY rer M so sr Vr . , : 4 IA : + 2 . + . M ' på i , : i - : - «+ Fredagen den'28 oktober 1960 N na DN sa , : . vs rs t ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.