” OST ere PPP PROVER O OY EYYYEFYYV , : 4 = LAHOLMS TIDNING : v TvrerevrvY Av rTrvyvyrtrr YYTeTYYE YFTE FYYYY 2 FYYVYVYYYYYYYYYFYTTYYETYYYIFYFYYYYTTFYT YET Lördagen den 29 oktober 1960 . Intresset för vem som skall bli - nästa man i Vita huset har pu,: stigit till febernivå i Förenta sta- terna. Men det är också en frå- ga som på ett svgörande sätt be- rör hela världen, Många stora in- stitutioner är i oavbruten verk- samhet med ”pollning”, d v s ätt « fråga ut folk om vem de ämnar rösta på. För varje' dag som går " blir resultåten av dessa alltmer till Kennedys favör. Det bästa + oe - Nixon nu kan läsa i dessa tabel- . > ler är att hans chans är 48. mot > 52, Man bör dessutom hålla i min- "net, att det i USA anses" socialt ”finare” att vara republikän; och att därför ett antal tillfrågade ' svarar att de är för Nixon, trots att de ämnar rösta på Kennedy. Samma är förhållandet- med, de . stora och små Nixon- och Ken- " nedyknappar, som de: "flesta bär. "Det är ingen tvekan om att Nixonknappårna är i majoritet, tan, Vackra sommarklädda flickor i öppna blomsterprydda bilar kör oupphörligt omkring och "viftar + med: Nixon-Lodge flaggor, medan . detta slag av propaganda för Ken- .nedy helt lyser med sin frånvaro. Detta är- vad :man skulle kunna kalla den ytliga aspekten på be- dömningen av det kommande va- lets utgång Ia Itelevision framträder: Nixon" > och Kennedy -.och "duellerar i vi tala frågor rr den som skriver”: dessa rader förefaller det'därvid som "om? Nixon ' vore den skick- ligare debattören och även den som avgjort har det säkraste grep- pet. om de utrikespolitiska frågor= ' . ha, Men" Nixon har belastningen "att tillhöra ett parti,'som har den : höga ”. räntan - som "sitt speciella .. skötebarn . och” som «landets , ekonomi mot ' en” ny resession Jagt, 7 Liksom" för. att” ytlerligare ” a ie "Dagarna före dan i i USA " experternat. : ga ekonomiska nyheterna kan s de ekonomiska”, -”olyckliga” report skulle kunné försämra Nixons chanser" att. bli" vald. Det är verkligen en smula sent påtänkt! Alla indexsiffror för septernberkvartalet pekar: nedåt, Överlag är, det en nedgång på bara drygt: 2 procent, men några, "grenar av: näringslivet har drab- bats mycket hårt, Sålunda gick byggnadsverksamheten under sep- ; temberkvartalet ned med'17 "pro= - cent och den var hela. 29 pro- cent "lägre än för motsvarande "tidsperiod 1959, Möbelförsäljnin- . gen gick" ned med 13 procent och ski var nedgå "för r -gen 8 procent. De anställdas än ital minskade med 330.000 och ar- . betslösheten ökade med 485.000. Det är bara en månad, sedan ' Eisenhowers chef för Federal Re- serve Banken, mr Robert B An- derson senast officiellt framträdde," och förklarade att utsikterna var: ljusa på den ekonomiska fronten, ' att en mindre lagerjustering re- dan var i det närmaste fullbordad . och att ekonomien stärkt skulle. svänga upp på senhöstkanten. New. York börsen säger också; att. Kennedy kommer att vinna- - valet, Rika, "nervösa republikaner, ' som tror att allt går i kras om Kennedy vinner, säljer aktier i stora block. Med de ofördelakti ”kert': ytterligare... kursnedgångar ; emotses;' Och "ändå är: allt detta” istort sett” ett psykologiskt fe- nomen, ty en Kennedyseger be-' tyder med absolut säkerhet lägre räntor, stora federala utgifter och slutligen ett förnyat' uppblossan- ' de av inflationsmentaliteten; NN Det bästa med Kennedy är har.s vicepresident Lyndén :: Johnson, 'som är en både; erfaren och klok . man: och: sen: av "de. mycket få inom. det demokratiska partiet, Vv inte är etti ;brushuvud. Un- der Kennedy kommer utan tvivel ”centuera . detta ekonomiska rådgi dagarna meddelat, att de” emotser en ekonomisk : tillbakagång, " som - ' komraer att sträcka "sig minst ”ett halvår, framåt; antagligen ända till Fk FRANSMAN GENOM ATT EN ; Ver tilldelats Nobelpriset i litteratur har . . vi åter. fått en påminnelse or” den franska kulturens livskraft. Ingen kommer att klandra Svenska Aka- |[- demin för valet av Saint-John Per- se, hävdar Dagens Nyheter" (fp): » Han är en diktare av' den höga skolan; en av dem som varit med om ått på en. gång fixera och helga: nutidsmänniskans. andliga situation. ' Som så. många stora franska” diktare förenar han vi- sionär kraft i sitt val av'symbo- ler med”'en-'strävan efter intel- + lektuell klarhet och skärpa I :och Ser det” tyvärr, ut: som : om: USA Joh att spela 4 en.d ade roll i i ”ihrikespolitiken, medan Ste- .wenson, är .assignerad" till: posten som seretary 'of State, da vs när «mast vår. utrikesminister. "Skulle I Nixon. mot. förmodan bli vald, då den och ; civila, i framtiden kar och « vi får störa sammanhän- gånde' bebyggelsecentra. "Av väd. som” hittills ”framkom- "mit 'syhes ingen” "kunna; lastas” för vad "som skett; Föraren, som” in- ite hade marksikt, kunde rimligt- vis inte ana;att; det: övergivna planet .skulle leta upp och förinta ett ensam boningshus och "en la- älvfallet gör piloter, som ' "dugå nödgas nä: sina plan, vad de kan, för. att hindra att planen tar mark inom tättbebyggda områden, . Mer kan man inte begära UNDER : SENARE "ÅR. har' man då” och då: 1 pressen kunnat läsa” hirusom de: gamla bygdegårdarna ute:i kommunerna undergått om-" byggnader och renoveringar, ofta av ipande art, "påpekar S ett förakt för "inför "de Tupperibarade” religionerna, Perses ' dikning är ett tecken på den "starka andliga vitaliteten i s ">. dagens Frankrike. Ett annat den | stora fö; .där den enskildes 'samvete kontra kollektivets. krav står i centrum. I denna vitalitet skulle vi vilja se ett löfte och en 'garanti för att Frankrike även politiskt skall återvinna sin hälsa, Till' sist är ändå ett lands andliga och sam- . hälletsa liv. oupplösligt förenade, FLYGKATASTROFEN i : Väst2 manland på onsdagen köm som ett nytt fruktansvärt bidrag till en för flygvapnets del särskilt diger olyckskrönika denna höst. Händel- sen står i särklass både genom off- rens antal och de exeptionella om- ständigheterna . kring katastrofen, erinrar Svenska Dagbladet (h): I vårt vidsträckta land med dess spridda bebyggelse är i vanliga fall risken för krascher av detta slag mycket ringa. Endast en ödesdiger tillfällighet, en nästan otrolig slump, har styrt det her- relösa planet rakt mot den en- samliggande gården, där olyck- lgtvis just då så många männi- ', skor var samlade, All sannolikhet ” talar för att detta fall länge kom- mer att förbli unikt. Man kan . dock inte bortse från att riskerna häradsbygdens Tidning. (cp): ; .. På ett föredömligt sätt har kom- ” munerna genom ekonomiska bi-. drag stött intressenterna, ochi många fall har statsbidrag " och "=-lån underlättat den oftast all annat än billiga förbättringen. + De som gått i spetsen . ute: i -bygden för dess åtgärder att för- ättra tillgången till lämpliga och i trivsamma samlingslokaler är gi- vetvis all heder. värda.. Men: vid flera tillfällen har vi lagt' märke till hur man i dag liksom vill un- derskatta det arbete, som på sm tid ändå ledde till att kommunen över huvud fick en samlingslo- kal, den må nu ha varit hur en- kel som helst; Detta underskat- tande tar sig i ett fall uttryck på det sättet, att man i sin kritik mot den gamla bygdegårdens ut- "seende och skick före ombyggna- den liksom glömmer -bort att det förflutit 25 år och mer än'så i vissa fall, sedan bygdegårdens till- komst, I ett annat fall understry-' kes det faktum att samlingsloka-. len numera inte alls' motsvarar behovet och anspråken på ett så- dant sätt att det kommer att in- . nebära en kritik mot dem som på sin tid tog initiativet till lokalens tillkomst. Och ändå är vi dessa Pionjärer . stort tack skyldiga. När de i bör- jan av 30-talet satte igång för att lyckligare fraratid pengar. Men å andra sidan mobi- : Skolresan: : En äktenskapsroman av. ovan: ligt intresse har den unge förfat- taren Sven: Jarnlo åstadkommit 1 år. Huvudpersonerna är en' ung skollärare och en kvinna med fri- kyrkliga intressen, Han är allvar- lig: och -kärrlärsugen medan hon der maken. i Guds ställe för hen- ne men när han” inte förmår. fylla den dubbla uppgiften ' som make och att. vara i Guds ställe. hotar äktenskapet att gå totalt 1 kras: En hård men luttrande prövning väntar. dem, bägge och denna ut- veckling skildras med kuslig in- tensitet.. Småstadens trånga skol- miljö med dess ständigt aktuella problem mellan lärare och. elever och" relevers föräldrar har han ta- git På kornet; En briljant, sökan- de” och starkt engagerad roman, : (sven Jarnlo, .Skolresan.” KT). Skuggornas. hus En ' ovanlig ' och tjusande miljö, det sagoomspunna. Sansibar, en gång ett högsäte" för slavhandeln, utgör ; skådesplatsen för ”Skug- gornas hus”, en thriller som man varmt kan rekommendera till al- la som gillar spänning. På ytan är Sansibar lugnt och, lättjefullt men i skuggornas hus, dit den 18- åriga” engelska flickan kommer, misstänkt för mord, händer det en. hel del farligheter. Hennes av- resa sker hemlighetsfullt och på flygresan till Sansibar händer det mystiska ting. 1”Skuggornas hus” blir det ytterligare dödsfall och skräck” och misstankar får sin hemvist här, En thriller med för- tätad stämning, som griper « ett fast tag kring läsaren, . ”(M. M.: Kaye: Skoggornas hus. Nörstedts); i Utanför arenan ' Hundra år tillbaka i tiden för oss den finländske författaren i denna bok; en släktroman av det SM slåg, som Hornborg är så välkänt i skicklig till' att vävar Hans hu- vudperson tittar tillbaka på sitt [misslyckade liv och söker att ana- lysera sina och: sina . närmastes motgångar och Nandlingssätt. Han är besviken och' lever; som förval: tare" på ett, stäktgods. Men. här kommer. också svåra . frestelser med i leken och han har inga lätta val att'träffa.' Men han träffar heller inte de rätta. Boken ger en inträngande skildring i en enstö- rings problem och vittnar om för- fattarens "stora människokänne- dom..Den både värmer och griper |, och" ger dessutom en träffsäker bild "av herrgårdsliv på krinoli- hernas tid. (Harald 'Hornborg:' "Utanför a renan Wahlström & Wistrand). De röda s spind- larna” ”De "röda 'spindlarna"” utgör en fristående fortsättning på förfat- tarens i fjol utgivna, mycket upp- märksammade spionroman ”Det röda. kapellet”, Men" det är en både hemsK och fascinerande läs- ning i denna roman, hemsk 'därför att den visar hur otroligt snabbt och "effektivt, .Sovjetspionaget ar- betar. Handlingen är visserligen förlagd, till Seweiz under andra världskriget där. Sovjet upprätta- de: en' ny spionorganisation sedan nazisterna sprängt den, som före- kom .i "Tyskland. Men man kan vara säker 'på att spionaget är lika . effektivt fortfarande ' inte minst .i vårt land. Boken är oer- hört intressant och skriven så att den ger all” anledning till efter- tanke. ”(W. larna. . Gothia: F ”Lyttfåglarna "Jan Fridegårds roman Flyttfåg- larna som utkom i orginal 1956 och är en fristående. fortsättning på Lyktgubbarna har, nu givits ut som folkbok. (Folket i-Bilds förlag; pris inb. 5:45). Liksom är mera impulsiv. För en tid trä-] Md . ne skapa sin förening hade, de. svåra j anföra 1 hinder i sin väg. Politiska skäl la- HÄNDIRARA 60 de stenar i vägen. Det var ont om DD POSTGIRO 900 960 liserades ett brinnande intresse som tog sig uttryck i. frivilligt arbete, skänkt virke och mycket annat summerar Sj T. ' Fridegårds övriga böcker är den väl värd. att spridas i stor. upp- laga. Flyttfåglarna är Fridegårds benämning på statarna. De drar .| från gård till gård och hoppas att - Julklappstips . : DALLAS (TT-Reuter).; = stora amerikanska "Det varuhuset —B. Priset är ”par för ”Texåsmiljonärer”..' En av .dem är 'ett sjusitsigt "plan From, av. typ Beecheraft Super—GL de revolutionär som begriper att 150.000 "dollar ” ingenting på allvar kan bli bättre Nivet skall bli lättare på varje nytt "ställe. I centrum för berättelsen står ladugårdsförmannen Johan en hetsig och svartblängan- oc . Ingenjörer i arbete Författaren ' till denna bok, Frank Ross Jr, har skrivit en fad populära böcker och här berättar han om ingénjörskonstens historia och aktuella form, Det är en ut- veckling, 'som. startade med de första människorna, och som satt sin prägel på, varje: kulturepok. Det är en både upplysande skildring av grunden för vär' civilisation, Ross ger i primerad form en klar redogörel- se för alla de. skiftandé grenar av ingenjörskonsten som vi åer den idag, alltifrån väg- och vat- tenbyggnadskonsten till malmpro= spektörens och kemistens insatser. Han ger samtidigt glimtar av åt vilket håll utvecklingen är på väg inom teknologin i klart medvetan- de om att, det är dagens stude- rande 'som blir morgondagens in- genjörer . och samhällsbyggare. För dem princicerar han därför både vilka grundläggande veten- skapliga priciper det är som ut- gör grunden för dagens och mor- gondagens teknik och vilka för- kunskaper en blivande ; ingenjör behöver Ka,” pd (Frank Ross Jr: Ingenjörer å arbete; Natur och Kultur). .” De NN 'De ovälkomna Till glädje för alla beundrare av Nynattens berättarkonst pre- senterar förlaget här efter ett par års tystnad en ny bok av hennes penna. Denna gång rör sig hand- lingen kring änkemannen, texftil- fabrikanten . Koen De Bock ter Bye och hans husföreståndarinna. Hans ur boet utflugna barn pro- testérar mot faderns sammanbo- ende: med: hushållerskan och' av rädsla för stadens ”imvilliga tungor ber ' de fadern ingå ett resone- mangäktenskap med henne, Vad barnen däremot inte 'hade räknat med var att äktenskapet inte en- dast "kom att existera på pappe- ret, utan Fesulterade i ett flicke- bärn som så småningom tog fa- derns hela hjärta. till förfång för dem själva, : : AND, van: INynatten: Den oväl- komna. Natur och Kultur FF Fränkrike nu : Under ' efterkrigstiden har en veritabel omvälvning skett i frans männens levnadsvillkor. I det land, -:som ännu på 30-talet för omvärlden tedde sig som en. efter- bliven idyll,' där: litteraturen" och konsten blommade ostörda av den moderna tidens jäkt, har ”effek- tivitet, modernisering av produk- och rationalisering av distributionen blivit de nya lösen- orden, Men den nya situationen i Frankrike har skapat nya prob- lem, Bostadsfrågorna och befolk- ningsproblemen kräver nya lö; ningar -i den 'barnrika Femte re- publiken, Elektroniken, petroke- min'och atomindustrin ställer nya anspråk. på utbildningsanstalter- nas kapacitet, Skall Frankrikes missanpassning i huet kunna hä- vas och kommer; monsieur Du- pont att få en bättre placering i framåtskridandets snabba utveck- ling? AG 1 (Kaj Heurlin; : "Frankrike nu. Natur och Kultur). sc Resa i det heliga. "landet » cn Sven Gillsäter hör till eliten av våra niternationelt erkända foto- konstnärer. Inte minst för sina fina djurbilder! har han :vuntiit lovord 'och belöningar både hem- ma och ute. De är en direkt fort- sättning på det djupa intresse för djur- och natur som . grundlades under uppväxtåren i Hälsingland, Hans vilja och förmåga att i ord och bild berättar om sådant, lik- som om människor, har fört ho- nom ut över stora delar av värl- den. ödmjukheteh inför" motiven och glädjen att berätta går som en varm ström genom de böcker han "illustrerat eller själv både skrivit "och fotograferat, Sven Gillsäter tillhör den välbekanta gruppen 10 fotografer i Stock- holm. et Pias resa i Heliga landet har producerats av Albert Bonniers förlag även för förläggare i Dan- mark, Norge, England och Ame- rika vid en gemensam tryckning för alla förlagen. . 2 spännande och ' TULL LAR AAA Verstadsskola : .. (Forts, fr. sid. 1) fe HLC:s maskinverkstad i Vall. berga. » Verkstadsskolan är nämligen så upplagd att eleven under 'ut- bildningen är stationerad på en till yrkesskolan knuten verk- stad, där han arbetar som lär- ling : med. vanlig . lärlingslön under de dagar han inte har|; teorilektioner. Att.få betalt när man går. i skolan verkar onekli- gen ganska lockande, ee — Visst gör det, säger Olle och gnider bort en oljefläck från nästippen - med . overallsärmen. Men . det är tur 'att den här betalningen - under utbildningen finns, Kursen. varar nämligen hela: tre år och så länge vill i varje fall inte jag gå utan lön. Visserligen har ju de grabbar som . valt att fortsätta i läroverk ingen lön, men det tycker jag liksom : är en annan. sak. .Och nog gör. man -väl lite nytta för sig på verkstan! - von BÄDE PRAKTIK ocH : TEORI vor 3 — Jo, säkert gör både Olle och hans :-två kamrater från ”verkstadsskolan, som arbetar hos” oss, , nytta för” sig efter "bästa förmåga, anser verk- mästare" Allan Nilsson på maskinverkstaden i Vallberga. Verkmästare Nilsson är själv anlitad som lärare i skolan och förutom ' att han som arbets- ledare och instruktör har hand om de tre eleverna under de- ras praktiska utbildning un- dervisar "han hela kursen i verktygs- och verktygsmaskin- lära en gång varannan vecka. "— Den inbyggda verkstads- skolan för bil- och traktormeka- niker är en ny kurs vid Yrkes- skolan i' Laholm, berättar han. Den är treårig och under denna tid får eleverna dels praktisk utbildning på olika verkstäder i-trakten — helst så nära hem- met. som möjligt — och dels teoretisk "undervisning i Han- delsskolans "lokaler "inne i La- holm och här ute på HLC:s maskinverkstad. Under hela ut- bildningstiden utgår lön enligt vad som brukas för lärlingar. F.n. har verkstadsskolan tio elever och varje dag, utom tis- dagarna, --'arbetar de på resp. verkstäder mellan kl. 8—5.. Lör- dagarna "naturligtvis undantag- na — då-slipper de ifrån redan ”Tisdagarna ägnas åt iteorilek- tioner .mellan åtta och fem. På förmiddagen pluggas det .mate- riallära, motorteknik, matematik och yrkesritning urder ingenjör Rune Sandströms ledning. Var- annan tisdagseftermiddag får kursen läsa arbetarskydd och yrkeshygien för instruktions- sköterskan. fru Tora Nilsson i klassrummet vid 'Hästtorget och däremellan har jag själv hand om. pojkarna i Terktyga-, och verktygsmaskinlära. Få ,” BÄTTRE ÄN VANLIGT : LÄRLINGSJ OBB : Det måste bli en synnerligen grundlig utbildning för de blivande mekanikerna som fått förmånen att komma in på verkstadsskolan, Är den -inte också avsevärt bättre än den utbildning som en vanlig lär- . lingsanställning kan ge? — Naturligtvis, "säger 'verk- mästare Nilsson. Och det är ju faktiskt vad som är meningen med en sådan här inbyggd verk- stadsskola, . De pojkar som ge- | Såna här tingestar är mitt liv, säger Olle Gunnarsson och H granskar intresserat en urlyft lastbilsmotor. utlärd bilmekaniker via anställ- ning som lärling på någon verk- stad får självklart en mer be- gränsad utbildning. Av förklar- liga skäl har hans förmän på en verkstad vilken som :' helst inte tid att sysselsätta sig så ingående med honom som sko- lan kant göra med sina elever. Det är tråkigt att behöva säga det, men 'det finns därlingar på verkstäder runt om -i vårt land som under hela första året aldrig kommer längre än till ”soparestadiet”, dvs. de får städa och hålla rent efter de äldre montörerna, Att många pojkar under sådana omständigheter tröttnar och hoppar av är fullt förståeligt. För verkstadsskolans elever blir det något helt annat, då vi vill att de så fort som möj- ligt ska få ge sig, i kast med verkliga ”monttörsuppgifter. Jag vet också att man på en del ställen brukar skicka ner lär- lingen i smörjgropen,. under motivering att han. där gör minst skada. Själv resonerar jag tvärtom, — Smörjning får ni in- te börja med förrän ni lärt er vilka fel som kan uppstå genom att man smort för dåligt, brukar jag säga. Först när ni vet det får ni'hand om smövrjsprutan — men då vet ni också hur och varför den ska användas, = CEN LÄNG. TID Tre år varar som sagt kur- sen i den inbyggda verkstads- skolan - och ' ännu har Olle "Gunnarsson och hans kamra- ter långt kvar. De är f. ö. inte heller att betrakta som utlärda i o. med att de klarat skolan. Upp till sju år' brukar man räkna att det tar innan en bilmekaniker kommer upp i full fön, Är det inte i längsta laget, eller ' vad tycker Olle själv? .— Njaa, det är klart att det hörs lite avskräckande, menar han, men fullt så farligt är det väl egentligen inte, Redan efter de tre skolåren kan man ju få en skaplig anställning. : En "skaplig anställning, ja! De verkstäder som är knutna till: verkstadsskoleutbildningen ser nog helst att de får behålla sina elever även efter de tre åren. ' De vet då att de har grabbar ' att lita 'på, grabbar med en gedigen utbildning bakom sig, " Det var som en "gammal, skick- lig montör sa till LT-medarbe- taren under det här reportaget: . Dom. blir ju professorer hela bunten! ' : : | Och varför inte? Dagens avan- cerade tekniska hjälpmedel krä- ver ökade tekniska kunskaper och jämfört med tjugotalets by- smed, som med slägga och hov- tång ryckte in när T-Forden krånglade, är sextiotalets . bil- mekaniker faktiskt rena pro- fessorn! a MAX möjligt EMMERICH (TT-AFP). Ex- Perter anser det praktiskt taget omöjligt att bärga den” danska Öresundsfärjan ”Tina Scarlett” som sjönk i Rhen efter en kol- lision den 8 okt. en ”Tina Scarlett” rände in i en holländsk tankbåt vars last rann ut och satte eld på floden på en sträcka av en kilometer, Tvål personer omkom, : ”Tina Scarletts” akter har fast- nat i ett 18 meter djupt hål i Minst... > Forts; från sid, 1. je sådan organisation bör se som en angelägen uppgift att se till "att det upprättas och vidmakt- hållas en ungdomsorganisatiori, " I första hand vill han ha med sa över 15 år. Man av- trädande ungdomsledare dels att ge dessa ungdomar en käns- la av ansvar för andra, som en motvikt mot raggarmentalitet och andra beklagliga utslag av modern ungdomsförvildning. «- Det finns mycket mera att gö- ra i rödakorssammanhang än att lägga förband. Det benövs kom- pentent folk til kretsstyrelser och "kårstyrelser, "kunniga in- vid basarer och dyligt, = För föräldrarna borde denna nya giv ha ett betydande intres- barn skall vara rustade att möta livets besvärligheter. Känsla för andra människor, plus de färdig- heter som Röda Korset kan lära dem är i det sammanhanget en betydande tillgång, för deras hem, för samhället, ' men inte minst för dem själva. Man skul- le kunna säga att Röda Korset' behöver ungdomen, men ungdo- men behöver. också Röda Kor- set. for Även... LJ fPorts. fr. sid. 1) det ändå väre, >» — Men vi inom wägföreningen skulle med stor tillfredsställelse se en ny väg så långt i öster heten” vara fri och den borde tagsvägar. Då kan gonomfarts- trafiken .gå där och man. kan köra rakt ned antingen man vill till centrum eller till någon an-. nan del av badorten, Vill man badorten får man ju gärna göra "detta men sådana :bilister: håller. sig alltid. gränsningens 'ram. — Nu har vi i norra delen pas vi inte blir bebyggt. Här för att detta .skall bli skyddat är vi inte så intresserade av meslövsstrand, ej heller att dra vår Södra "Kustväg "ned: till Hemmeslöv ty då blir det bara mer genomfårtstrafik och den : bör gå på den nya vägen. Och inte bygges öster om denna. :-— Parkeringen på vår strand kom ju. också på tal wid sam- ” "I manträdet i torsdags, fortsätter . > hr Hansson. Men för min del vill jag inte vara med ' om att förbjuda 'denna, Vi har dock över . hundra meter bred och - som lämpar sig utmärkt för par- kering. Vi räknade en söndag i somras till ej mindre än 1.200 bilar på en gång enbart vid Skummeslövsstrand. . — Alla dessa är folk, som kommer inifrån landet för att - "få sig ett dopp och man skall =. väl. inte missunna dem detta. Var skulle vi göra av alla dessa bilar annars? Det finns ju grön-"' områden, som äro avsedda för parkering . men ' vägföreningen varken har råd ellers möjlighet att lösa in dessa och anordna : parkering på dem. Det skulle ju inte wvara' rätt att de bofasta badgästerna skulle få betala -. parkering för alla dessa till- fälliga söndagsgäster, allra helst . som vi har utmärkta parke- ringsplatser alldeles gratis på stranden. — Det har också det skulle förek sagts buskörning, men så är inte fal- let, det vet jag av egen erfaren- het. Vi har sju fått lov att hastig- hetsbegränsa till 30 km på sommaren och jag måste säga att detta respekteras bra mycket bättre än 50 km på, Kustvägen, slutar hr Hansson. omma mycket DAGENS NYF- MANING Neiman Marcus i Dallas, Texas, | (cirka 750. 000 kronor). . förrän kolektivet protesterat. omfa tande a får De ola kora DÅ mitten fö ck gare fer etlkt Hee: har i sin: nyligen utsända jul- rbä-nso SA « (JanFridegård: Flyttfaglarna.: ANDIKAPP,G y ots om fo Sk sp däet an erat — so Ke NN = säkrare körning, katalog an; ägivil lä apliga julklap- > ). O 900960 yrkets områden, Den som 'däre- derlätta bär; iNngsoperati: er- I mörker. | "FB "mot går: den . -vanliga vägen till |na, - 2 DU a sx | | | | N I . MM X - - | - i | Vv : ” , < ana sm a - ac . FFEFEFSFETEETTSTSYST AAA An Ju NYSETTSTSERTE th RAA IINA. rg - y ARAB ADA NANA LAS MALMA AAA ARMIN MAA Arr AAA A RAA struktörer o, s, v. För att inte | tala om alla praktiska' uppgifter se, Var och en”vill ju att deras ” ser dels att snabbt få fram bi- - . é t sedan köra omkring 'och titta: på inom” "hastighetsbe= "£ ' av Skummeslövsstrand ett kro-. - noskogsområde och detta hop- .- är ju ett fint strövområde och -' att sammanbinda Kustvägarna ' inom Mellbystrand och Skum- :' en jämn och fin strand som är - trafik dras in på denna 'så blev | som möjligt. Där borde hastig- - förbindas med badstranden och. -.. samhällena med mågra. få av-' jag är gärna med på att det --
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.