| . Alexendria för en kvinnas". skull. "Han fördriver tiden med: studier "ga om en sak: en ny: världshär- I Stjärnorna pekar österut och han : - förbryllas 1 högsta grad.av vad . rar sig också för den sökande ro- . ” så + LAHOLMS TIDNING « ToGees so 4 ok YYYTYYFFYYYTYYTPEY ryyreryyYvv vereerrepyrvevvveveveev vä vy FYeveeyve NY TY TYPYVTTT v h Tisdagen den 1 november 1900 NN van "Den: "politiska debatten med anledning av folkpartiledarens' invit till de båda andra” borgli- 'ga' partierna "om samarbete samt, högerns nyorientering ef-. ter valet är-inte utan; sitt in- :tresse. När högern kastar. prak" tiskt taget hela valprogrammet över börd och bl, a. slukar ATP " Borglig s samverkan. fon "bli De vär väl "medvetna Nan” ätt "centerpartiets linje är stark och stt det finns'siarka ahkringar bland valmännen den medelvägens politik, ”sorh ' deklarerades : inför "valet, Det "vittnar : valframgångarna', "om. De principiella riktlinjerna för partiets allmänna politik med hull och hår och dessutom :som diogs upp och klargjordes tycker sig ha gjört en god sak, " som "manar centern till efter- följd, inger detta allvarliga be- "tänkligheter- för ett 'framtida - . samarbete. Kan man lita” på ” man ställa. Trots högerledarens' ”bedyranden om att ”högern ä - att:lita på”,: :har: tvivleng frö ” börjat epira. Och "den Plantan 3 ” växer snobbt. =. > Folkpårtiet " har med” ttor. iver, deklarerat: sig . som "den sanne vännen .och garanten, för "att "ATP 'skall bli bestående. . Och dessätom 'skall man se till > att den blir bättre än bra. Se- dan;ATP genomtrumfades med ': Et hjälp av; hr Königssons aedlag- da":röst och dennov- som tack ' batn för folkpartiet. . Det be partiet? Ja;: den frågan” kan . a samlingsre; av från arenan nar : något av ett sköte" höv "dock" en hel 'del”ändrin? : ger folkpar tiledaren och 2 viteå: kommer från 'det hållet inbjuder de "andra borgerliga « och partierna till samarbete... Kan : -man ta 'ett parti på allvar, som vid ett val säger si och vid ett i valrörelsen: :har "inte änd srats. Samarbete med'de övriga borgerliga :; "partierna | avvisas inte vare-sig då eller nu: Men > det kan inte ske under; vilka förutsättningar 'som helst.. Frå- gan är väl om någon nartile- .dare gett "uttryck ,för'.så vitt gående samarbete som center-' ledaren då han flera; gånger framhållit Fönskemål "cm sen ring; som det pri-' de uttalanden son hittills ominit” från, folkpartiledaren. entuellt sämarbete måste "vara djupgående och varaktigt för att. ge resultat. Samarbete "kan man inté etablera på. kors mando > dessutom ett samar- . béte som 1 huvudsak innebär rätning åt folkpar tihåll när in- tning åt höger när hö- gerjarlen talar... Vi: menar att såmarbete bygger: på förtroen- de och ' respekt. för partiernas annat så "och däremellan säger" , .grunduppfattninig och ideologi. si och så? Vi kan det inte. Centerpartiets linje, har. "et terlystg och irritationen är. på- , taglig från: både. högera, och : folkpartihåll, = där hr. Hedlund ' ingenting : sr finns, det: RON att 3 dant: ärsingé "grund att bygga |: ee I "Mika Waltari "nya "roma kets .hemlighet", "berättat" en” rik ung ” romare,” ” Marcus” "Mpzentius Manilianus,:;.om, "sinä, "sällsamma upplevelser i Judéen och” "Galiléen våren :30- år efter" Krist Marcus lever” i, landsflyk! i spådomskonst. Ä det vä ldsberöm-. da, biblioteket Museidon” öch. upp- täcker att alla auktoriteter är eni- skare skall framträda . «och han skall vara född i Fiskarnas tec- ken. Marcus: beslutar att uppsöka "denne och ställa sig i hans: tjänst. reser vid påsktiden till Jerusalem för alt söka den härskare, som en- ligt - stjärntydarnäs tecken skall : vara föda: någonstans i österlan- av. SE > I derusalem plir Marcus vittne till Jesu död på korset och hans uppståndelse från de ' döda. Han är en äv de första som träder in i Jesu, tomma gravkammare, och han skakas av de sällsamma hän- delsetna. Han anar en: hemlig kraft i den lära Jesu predikat och han försöker nå kontakt med lär- jungarna .Det är svårt, ty dels är van främling och romare; dels är det så överraskande enkla, olärda och fattiga människor denne pro- fet. samlat. omkring sig. Marcus han så småningom erfar: att det rikt Jesus talat om är inom oss, att ödmjukhet, kärlek till nästan och fattigdom öppnar dörrarna till detta rike och: att människor av mycket olika :stånd och villkor .så gripits "av Jeså personlighet att de lämnat alt och för att följa ho- nom. Marcus vandrar omkring i Ga- liléen och. Judéen för att söka finna, den ' uppståndne och "få del av hans sanning: Jesus uppenba- maren och han tillhör Snart de troendes skara även om han ,som romare betraktas med misstro av .den innersta kretsen. Men han har fått lugn i sin själ. - Mika. Waltarl berättar - med episk , bredd. och ett lugn som fångar läsaren; . Han. har sökt tränga.in, 1 det.religösa undrets hemlighet . och hans språk blir poetiskt och skönt, då han skild- rar hur den uppståndne Mästaren visar sig för romaren, Marcus. Härigenom höjer sig ”Rikets hem- "lighet" ett gott stycke över den vanliga underhålmingsromanen, (Mika Waltari: Rikets hemlig- Närsett parti för en politik; som inbjuder, till för mer” samarbete. rbete "måste vara" fikställda. ömsom" med ' Hot: och förtal. Så- > Förståelse: för : "drar de sig dock mer och mer norr. | sentals hus: vara angripna och ho- till: samarbete ; skall : I Termiterna 2 | börjar härja i hela Europa "STOCKHOLM (TT — spec) I tropikerna är termiterna som] bekant en fruktad landsplåga. Nu över och finns redan i ansenliga "mängder i Hamburg, berättar tid- skriften SIA efter det danska sned- kerforbundets tidning Snedkeren, + Termiterna'- är. , myrliknande in- sekter som” livnär” "sig på trä, vilket de kän göra tack vare tarmbakte- - rier som bryter ner ”träsubstansen, Med glupsk aptit gnager de gängor] 4 träet och urholkar det till.sist helt och hållet. Endast vissa träsorter är motståndskraftiga : mot termiternas angrepp, den, bäst kända är teak.; + Termiterna finns i alla världsde- lar, talrikast” i tropikerna,” men nu har, de stadigt. utbrett 'sig åtskilda håll, n snärt sagt" hela' Europa komm Tr. alarmerande rapporter. om déras härjningar: 1 Madrid sägs tu- tar att störta samman, I Paris. har mån funnit termiter i fem av sla- dens distrikt, I Italien härjar de på många håll och hotar bl a bibliotek, där de även förtär böckerna, Det är högeligen” aktiva även i arkiv 'och slott m m.:En termitgrupp 'har an-) ipit "d erömda 'Pittigalleriet i "Florens; vars konstskatter befinner sig i farozonen; 1 USA: lär termi- terna årligen åstadkomma: skade- görelse för omkring 6 600—1. 000 mil- joner kr. EEE De europeiska termiterna iycks i di viss mån . vara aftiga UDER VR ; Ål Fel DET HAR UNDRATS "ATsKIL- LIGT över varför Enskilda Bank- ken och . finanshuset 'Wallenberg tog risken av en öppen: konflikt med riksbanken genom att via Hyl- te AB företa en emission 'av ak- tier och'lånebevis för den" plane- de Nymöllafabriken, -. Stockholms-Tidningen. (5) och gör några reflektioner häröver: . + -.skriver Det av Wallenbergs ägda Hylte AB: har haft gamla tankar på att bygga en stor cell å fint 'språk kallas denna ädla ve- . tenskap, numera ' huvudsakligen nare : och särskilt” dessas äldre och yngre fruntimmer, för chiromantik. Bara för ett par hundra år sen var handläsningen : en Järd . akademisk disciplin, som det skrevs digra latin=. ska avhandlingar om. 4 till två olika bibelställen för att klar- göra att: ej heller för den kristna människan handtydningen: är något förbjudet eller suspekt. Bibeln själv södra Sverige, Det blev en kol- lision med Skogsägarförbundet, som också planerat en anläggning, vilken nu redan är 'ett stycke på väg i Mörrum, ' Man tvistade län- ge om: råväran skulle räcka till för båda industrierna; Det är för "att: försäkra sig om" det framtida virkesbehovet, som Enskilda ban= ken: framför. allt velat ha skogs- ägarnas' ekonomiska medverkan, Å . Nymöllafbriken, : De skogsägande bönderna, som "nu fått 'i gång sin första stora mo- derna cellulosafabrik i Mönsterås, |, har tolkat Wallenbergs aktioner som försök ' att bromsa bönderras insteg på produktionsområdet. De privata bolagen, har hittills ' bortsett — från Statens skogsin- dustrier och den konsument- kooperativa industrin — fått vara all ; inom " cellul | dustrin. fena - Virket till. de bolag: kerna har i stor utsträckning kom- mit: från ' böndernas skogar, skogsägarna. anser sig ha fått då- Då igt betalt för veden och då cel- mot köld. De har dessutom möjlig- het att trivas i våra + centralupp- värmda hus, .. a Tri äkemisternas forskningsarbeten och strävanden att isolera de äm- ner som ger vissa träsorter mot- ståndskraft mot termiterna är syn-|. nerligen aktuella, , NERE + STOCKHOLM ar sveo) s Rätten. för gift:kvinna att behålla” eller återi tt” eget släktnamn” bör förutsättningen, för ett. 'samar- » bete, Möter man 'en sådan fö ning=<, - har: hållit. ett ”talrikt - besökt kvartalsmöte . hos ' Ernst: Nilsson Farhultsbygget. Ordf." som öpp- nade ” mötet" "hälsade särskilt de wyinskrivna; medlemmarna » väl-. komna till. mötet. ' Efter sedvanli-' ga mötesförhandlingar upplästes och diskuterades inkomna skrivel- sär och cirkulär från Riksförbun- det: Azgitationsfrågan var ånyo på "programmet: varvid "beslöts . att varje medlem skall göra sitt bästa för ef medlemsökning inom före- ningeri; ne :.Studieprospekt : :hade inkommit från. L.T.K och utdelades till in- tresserade meälenimäår. efter. men utan ; ;atti "angel särskilda. skäl tillkomma. henne när som helst” och. vara” giltig' även. för dem” som ingått äktenskap före "det lagen Ä trätt i kraft,: anser” "Svenska Kvinnoförbund År "sitt undet påpekar « också att namn- ttskommittén. i sin' historik endast i-förbigående "och i förslagen . inte alls -uppehållit sig vid en i våra da- gar åter aktuell kvinnlig namnform, Den bygger på ett återupplivande av: den gamla seden att bilda efternamn för-flickor med faderns d som lulosai ster, har det varit en näraliggande tanke att bönderna: borde : skaffa ändå "bara. en; lustrin har gett goda vin- sig egna.industrier efter. mönster av "vad som skett. på jordbruks- området, fortsätter St-T:. . Nu vill bönderna ta igen skadan, Det. överskottsvirke, : som + man konstaterat finns i skogarna, ger en chans, Skogsägarna har ge- nom : solidariska : insatser" lyckats båda upp' många tiotal miljoner -för stora anläggningar.. En: tredje -industri' skall förläggas. —' eller ev "köpas — i Norrland: - Det "är örjan.” Det lång- siktiga målet är att bönderna skall få en industrisektor,' som någor- lunda svarar mot deras skogsinne- av. i H «De sedan; gammalt etablerade bolagen; vilka. äger". omkring :90 procent av skogsindustrin, känner |. det kanske sonr ett: intrång; In- "flytandet : på ”skogspriserna, "som + bönderna får vara med om att be- stämma i" större utsträckning då "man också; blir. industriägare, är säkerligen inte "välkommet: Fi- .t;nanshuset Wallenbergs manövrer -har väl delvis" varit inspirerade "av dessa olustkänslor, + > Nu :hars. emellertid skogs garna fått en fast fot på produktions- ' området; Det lönar sig inte att sö- ka. skrämma. bort: dem eller att "splittra derås organisationer. Bo- lagen får” lov: att vänja sig vid att bönderna "tar "en andel 'av första. led: och «"dottar”. som andra. Detta. är ju, anser förbundet; i möot- sats till sorinamnen 'en logisk namn- form för. kvinnor. Att namn som bil- dats på .detta sätt i vissa fall redan -nu: kan ges: dem i dopet och använ- das. tillsammans "med faderns släkt- namn kommer väl inte heller i'fram- tiden att hindras: Förbundet önskar emellertid att be-'Smmelsen utvidgas så att vederbörande som inte får så- dart namn i dopet men önskar bära det, även senare, efter egen anmälan elier på föräldrarnas begäran, får rätt att ” bära "sådant ' mellannamn: och även alt det vid äktenskap får använ- Den av Håess' ut ade besöksdagen på slakteriet i Halm- stad den 16 nov: behandlades var- vid. mötet belöt att I samband med Kvinnokhibben göra ett studiebe- sök på slakteriet. Buss kommer. att avgå och anmälan -om 'delta- gande kan senast den 6 nov; göras till, Ernst Nileson Farhultsbygget och Ragnar Nilsson Norra Össjö. Kvinnoklubben har "tidigare be- slutat att: anmälan I samma sak kan göras till Olga Carlsson Nor- ra ; Össjö : och .. Helga. Johansson Högaholma. i Nästa möte skall, "hallas' såsom årsmöte den 28 jan. 19.61 kl. 19 hos David Larsson Skogsgård.. CENTRUM, Laholm, - ger onsdag ”Tio tappra 'män” —-en färgfilm méd Burt Lancaster, Jody Lamrancey' Gilbert Roland m. fl: i rollerna. "Spännande "och humor- späckad film — man skrattar hjärt- |- ligt när man inte har lust att heja högt” 3 skrev Expressen, st . Knäreds biograf visar onsdag kl. 20" den sdräpliga svenska filmen ”Sköna'- Susanna och gubt ” med: John Elfströ; Adolf Jahr, Anita Edberg o. Yngve Gamlin i huvudrollerna, ”När Joa- kim for till staden och kvällen randades : och - den sköna Susanna tog sitt bad — då kommo de äldste och grepos av. begärelse till henne, När den väna icke villfor deras önskemål anklagade de henne för otrohet med en sjöman, som kom- mit till byn. Hur det hela avlöpte och hur.den unge Daniel räddade usanna' från folkets och Joakims het. Wahlström & Widstrand). vrede '=- därom handlar filmen: sam är annorlunda, Es |" folket," de härda skatterna, förlus= das med makens släkt- namn, vc et - Litteratu, Svenska folkets underbara öden : del Vv: 1707—1721, omspännande; " skildringarna i denna del, som äri "det sista skedet om den svenska stormaktstiden, föreligger nu, en "dramatisk : berättelse i Grimbergs världshistoria, ett bokverk i 14 vo- men, vilket i sin helhet betingar i klatband 325 kr, i band dda + halvfranskt Det nu föreliggande kb a vara bland de mest intr i hela verket, "Här beskrivs hur Karl II -med sin elitarmé drar ' mot Ryssland, men besegras vid Polta- va. Efter. kapitulationen beger han 2 , sig till. Turkiet, där han förgäves |: söker driva sultanen i i krig mot tsar "Peter. Karolinernas upplevelser i Turkiet, ryssarnas erövring av Fin. land och danskarnas misslyckade "försök. att" erövra ' Skåne: är ju' bland annat en intressant avdelning. « Konungens fängslande efter. sitt "nederlag vid. Bender och de tvenne angreppen mot Narge. ingår bland historien.. om'- de tyngsta bördor "som någonsin pålagts det svenska ten av 3.000 man, som omkom un= ider återtåget, det krigiska äventyr, som slöt med kungens död efter hans andra angrepp mot Norge, ka-|i parnas strapatser är bland mycket annat mästerligt skildrat i denna 'del av Grimbergs medryckande re- "dogörelse för. vad svenska folket ;denna fråga: industrin, :liksom staten och "konsumentkooperationen gjort ti- digare. . Eventuella - fa gor för att det skulle kunna bli en förödande kon> kurrens,; som de utländska, köpar- na skulle”dra nytta av, tror vi man kan avfärd tär St-T. om PT slu- "I dagarna har Svenska institutet för opinionsundersökningar (Sifo) sökt belysa denna . förskjutning. Sammanlagt 500 personer har till- frågats om de anser att högertra- fik. nu bör införas i landet, Av dem som över huvud taget yppat åsikt i frågan har hälften uttalat | sig för och hälften mot en omlägg- ning, För ett år sedan var ställ- ningen 32 procent för högertrafik och. 38:procent mot; :Vid folkom- röstningen vär motsvarande siffror "15 och 85, sedan blankröster och "ovissa sållats bort. Nu finns det naturligtvis" lika 'litet här som eljest anledning att betrakta.Si- fosiffrorna som "absolut tillförlit- - Men när utslagen är så stora och trenden så påtaglig, bör rimligt- vis materialet ändå kunna tillmä- tas en. viss betydelse, "Även om kanske ställningen / i . verklighe- ten, inte är 50—50, förefaller det i alla fall tämligen uppenbart att den är en. helt annan ' och för högertrafiken förmånligare än vid 1955 å års meningsyttring. OM DET VELAT SIG ILLA kunde malören med de 556.social- demokratiska valsedlarna. i Malmö ha kostat socialdemokraterna ett andat, påpekar Ny. Tid (8) som till hr Malaga EIksdogsinterpellasion i "8 ” Nu är väl alla överens om att valförrättningen = bör vara väl skyddad mot alla manipulationer »fick 'genonlida' i början av. 1700- talet, fe med valsedlarna eller försök till : FÖR FEM. ÄR SEDAN gav en folkomröstning : «ett « förkrossande votum' för "bibehållande av ' väns- tertrafiken.. Då tycktes. det. nästan utsiktslöst för högersidan att ta upp frågan på nytt, men förutsättnin- garna är kanske 'trots' allt .gynn- sammare än man föreställt sig, an- | märker Svenska Dagbladet (h) med -:-lanledning av hr Sveningssons i Tra- -Inemo riksdagsinterpellation i: äm- net: liga mått på folkmeningen i stort. den iu.:Det ena' stället gäller Elihus tal i Job 37, där det" i vers 7 heter: ”På så vis sätter han sitt sigill: i-var människas hand så att envar :han har skapat kan igen- känna den människan.” Vår nuvaran= de bibelöversättning' har: en antagli- gen missförstådd text, som också bli- ; vit starkt 'kritiserad: ”Därmed fjätt- rar han alla 'människors händer, så lära därav.” boken:3, där det säges om ”den män- niska” som . har funnit visheten": ”Långt liv bär hon i sin högra hand, i :sin vänstra ' rikedom och , ära.” Fullt förstås ett dylikt uttalande ba- dan äldsta tider i handspådomskon- sten de båda händerna betråktades på något olika sätt: linjerna i den vänstra angav ödet, det förutbestäm- kunde få det genom eget åtgörande, medan rikedom och ära ju är något man uppnår genom flit och gott upp- förande, sällan något som är defini- tivt .ödesbestämt. : Desto lyckligare snarare - förlänger än förkortar sin ödesbestämda, långa livslängd och för vikligt redan i. ödeshanden. Det är det texten om den gudomliga vishe- tens efterföljare vill säga, . Spåmän med” otur. praktiserad av kringflackande zige- - Man har av ålder brukat hänvisa att envar .som han har skapat kan : Det andra stället står I i Ordspråks- + ra om: han gör klart för sig att 'se-"" da, medan den högra visade vart man - ställd är alltså den människa som, ' vilken ära'och välstånd ligger ound- |. ”Sigillet” "i människans] 2 a 2 SR Vad finjen, kullar och leder betyder i mannens vänstra hand en- han inte Iynchades, har man svårt att fatta. N "Vetenskaplig chiromantik?” -- . os . frodas, ännu H Men tro för all del inte att ”den vetenskapliga "chiromantiken” 'är ett i mänsklighetens historia övervunnet stadium. För bara några få månader sen utkom på ett ansett förlag i Lon- don en högst allvarligt hållen hand- bok i handspådomskonst med titeln ”A "Complett Guide to ' Palmistry”. x ke Åh öämän har det annars funnits alltsedan tidigaste me- deltid." En dylik herre verkade fram- gångsrik» i Rimini på Dantes tid och spådde tyrannen Pandolfo' Malatesta ätt denne skulle dö i landsflykt. Härs- karen stack med egen hand ner spå- mannen till tack för upplysningen": Särskilt många” chiromantiker har vår värld. haft på 1400- och 1500-ta- len. Signor Trigasso da Cesena i Bo- logna; där han gav” "hertig Giovanni glio en lik för som"'den Malatesta fick; Han skulle om: så och "så "många "år :fördrivas från:rmakten' och stupa i ett slag två år därefter. -Bentivoglio tog hämnd genom att kalia till sig en adelsman i staden, om vilken. Tricasso spått att han skulle” komma att begå ett nesligt .lönnmord, Det :gjorde han också: ' på hertigens "befallning . gav han i mörkret Tricasso dödshugget — och vid den döendes bädd stod” herti- gen med sitt :kluck Förf: kallar sig Mr Psychos — men "lär i det 'dagliga livet bära ett ligt det berömda magiska träsnittet hos Jean Belot. i riktning mot långfingrets bas. Den, visar hur det går en i livet, om ens karriär fortskrider jämnt och normalt eller framvisar avbrott och spräng. / Mindre betydande är Apollo-linjen upp till ringfingersbasen (oftast bara otydligt antydd i en normal hand) och Mercuriuslinjen upp till lillfing- ret, De båda ger oss värdefull antyd- ningar om konstnärlig och musika=« lisk resp merkantil begåvning. : 'är alltid angeläg. na om att framföra historiska bevis för att den eller den ”läsningen” till punkt och pricka slagit in. Till de 1 hör All i brittiska jo listk 1 da okänt namn. Mr Psychos är var- ken historiskt intresserad eller initi- erad, långt mindre hemmastadd i'så- dant som religionshistoria 'och jäm- förande' magi. ': Men om konsten att praktiskt. spå i händer ' vet han be- sked in-i minsta 'detalj, tvåhundra sidor upp och ner, med en hel flora av illustrationer. FR 2 ” Allra "först gäller det handens kon- sistens: "om den är hård (dumma), elastisk (begåvade) eller sladdigt lös tsedeslösa ””lättingar): : Så : kommer fingrarnas utseende: om de' till top-]' pParnas utseende är spadformade, ko- niska, fyrkantiga eller spetsiga: se- dar om lederna är mer eller mindre knotiga, om de sitter tätt samman eller är skilda åt, om de alla lutar samman mot ett visst finger eller in- te. » Högt ansatt tumme antyder ringa "Den gången spådde du rätt”: Det gjorde han nu också i det andra fal- let med, för. hertigen "själv fördrevs 1506" och stupade 1508 i ett fåfängt försök att med vapen återförskaffa sig makten, Or n Den store | myslikern | "Agrippa "av Nettesheim var också en' stor chiro- mantiker: det var bl a han som kom på den lysande idén att "ställa de sju s k bergen, alltså köttkuddarna i handflatan under de olika fingrar- na samt i handens mitt: och ' sidor, direkt under de sju planeternas in-' flytande, Och Joannes 'de Indagine, vars handbok första, gången trycktes gåvor, lågt sittande så- dan med vitt handgrepp åter beteck- nar intelligens, generosilet. Naglarnas form lär mest vittna om rena hälso- företeelser. Vita fläckar skall sålun- da alltid 'skvallra om dåliga nerver, 1. a. om 1 platta, lila naglar om: dåligt hjärta, Mycket viktigt är för chiromanti- kerna att lista ut vilketdera av han- dens ”sju planetberg” som dominerar, Den stora muskelkudden under tum- men går under benämningen Venus- berget,' medan den lilla kullen under pekfingret är Jupifers berg, den un- der långfingret Saturnus berg, ring- fingerskudden Appolons eller Solens det: gällde att också ta” hänsyn: till vid en handläsning, Erkänt skicklig var italienaren Cocles, mest känd un- der pseudonymen Corvinus, Och så hade vi givitvis de håda” parisarna 1 Strassbourg 1531, gav detaljerade berg, lillfingersroten, Mercuriuskul- ey vilka nd len. Den köttiga sidbasen av handens av logisk och £ natur |. ndre smalsida heter Månens berg — och linjekvadraten mitt i handflatan kallas. Matsberget. Går det inte på annat sätt får man söka böja de oli- ka fingrarna bakåt: det finger som visar sig smidigast, dess ”berg” är de Medici, kejsar Karl'V:s grymme svärson, som av en grekisk chiroman- tiker blev spådd att han skulle dö . för en släktings hand om jämnt nit- ton månader. Det skedde också som nedstäcks av sin kusin Lorenzino, El=- ler Bruhiers berättelse om den unge franske ädlingen som blev presente= X ' rad för en handspåkunnig dam; hon tog helt rutinmässigt och vände upp ” kavaljerens handflata, varvid hon ut-: brast: ”Så' synd, att ni skall leva ba= = ra en månad till:” ”Adlingen, skratta de .gott och glömde bort. det hela; men på dagen och timmen en må- nad senare dog han mycket riktigt —' av. lunginflammation :han ådragit sig : under en jakt! = i Ake Ohlmarks, R Tk | Hjälpen till utvecklingsländerna .« Det är av stor betydelse att hjäl- pen till utvecklingsländerna vidgas och förutsättningar skapas för öka de insatser från affärslivets sida genom affärsmässiga kreditur och investeringar, framhåller folkparti=-' ledaren hr' Öhlin i en interpella= tion till statsministern. Hr Ohlin undrar om regeringen ämnar föreslå åtgärder i fråga om de bestämmelser. som ' reglerar ka- pitalrörelserna till och från Sverige och i fråga om exportkreditgaran= tierna, att biståndsinsatsen från nä= ringslivets sida underlättas och sti= ' muleras, De nuvarande kreditmöjligheter- na för export är utformade med : hänsyn till behoven vid handel med utvecklade länder, De maximala kr på Richelieus tid, doktor- »h och Monsieur Jean Belot, en avsig- kommen kyrkoherde som kallade sig ”professor ide gudomliga och him- melska vetenskaperna”, Han var inte bara klart galen utan därtill en obot- |, lig pessimist, som med sina chiro- mantiska. principer ' och prediktioner nog gjort få människor glada. Hans varningsruskor och förutsägelser ter sig t' ex så här: Blodskam, död för vapen, ärelöshet,- sårad till livslyte, mord, olycka, svält, elände... — Att om "inte 'den' sammanräknände myndigheten: kunde vara lite "mindre iborös! Det stod på kon- : wvolutet "att det' innehöll 556 so- ..cialdemokratiska valsedlar från ett + . angivet valdistrikt. Hade man räk- nat sedlarna och funnit att antalet stämde och 'att de -samtliga "tar socialdemokratiska, så borde det nästan kunna ha räckt som bevis "på att «inga manipulationer skett. : Även : om valförrättarna ' i etta fall begått ett allvarligt misstag . vid sigilleringen, så undrar man ,om det inte är ett ännu större "misstag att på denna grund från- döma 556 till misstaget alldeles oskyldiga väljare ' deras 'rösträtt. "Nog tycker man att kontrollen skulle kunna "utövas tillfredsstäl- det d de, En Jupi i- måste "avsevärt ska är född härskare och organisa- tör, medan Saturnusmänniskan är den kinkigt kritiska, pedantiska, sif- er "revisorn", A förändras för att bli till nytta för utvecklingsländerna, 7—10 års kre- dittid behövs säkert i många fall — detta fordrar en revision av kre- pen konstnär, Mercuriustypen affärs- man, Venustypen charmör och sol— och— vårare, Månfiguren drömmare, Marsdominanten antyder krigisk brå- kighet eller framstående egenskaper som militär. oh | De vikfiga linjerna sec » Och så givetvis de så oerhört vik- tiga linjerna, Överst i handflatan går från pek— eller långfi sk ” I ditgaranti Längre kredittider innebär öka- de kommersiella ' vanskligheter var= till beträffande U-länderna ofta kommer betydande politiska risker. De större riskerna kan inte täckas nöjaktigt när det gäller dessa län der, "Inte heller medger , bestäm- "I melserna en tillräckligt lång kre= dittid för exportinrikfning på U- | länderna. . ”Småbruksstödet . Al likhet talar för att den snett nedåt mot handsidan den s k hjärtlinjen, som ger besked om hjär- ta i såväl andlig som hälsomässig be- märkelse. Under den löper parallellt med denna huvudets linje, som ta- lar om begåvning och möjligheten för eventuellt inbrytande si k undersökning som fn görs på jord- br initiativ h ne att uppvisa en negativ inkomstut- ' veckling för småbruket i jämförel- ", se med den allmänna inkomstut- vecklingen, säger hr Larsson i He- ' denäset. (cp) i en interpellation till'" domar. Under den går åter från öv- re handsmalsidan längs ”Venusb et” ner mot handbasen den s k livs- linjen, av vars utseende, och "längd kan slutas hur gammal man kommer att bli och ifall man någon gång kom- mer att vara döden när. Alla eller de flesta av dessa vågräta linjer skä- res av ödeslinjen, som från handlo- lande utan att' hehöva gå till by- sådana. Ändå kan man fråga sig, råkratisk överdrift, > ven löper rakt upp över handflatan jordhr n, Han frågar om statsrådet, om detta påstående skul? Je visa-sig riktigt, är beredd att ' framlägga förslag till 1961 års riks- ” dag om ett effektivt stöd åt det mindre jordbruket, , När 1959 års riksdag beslutade omlägga det särskilda stödet till det mindre jordbruket frångicks små” i bruksutredningens förslag och det minskades i förhållande till | vv detta, framhåller hr Lasson. NYFESFETSESE = tidningen för sydhallänningar ec | Tr - EEE SE ALAA MADAM ARADrA PESTTTTYTYTYN förutspåtts, när han på angiven: tid: -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.