YrTY K vv vyvvvyrv vreevv yryrveeereyvenT vyveeyryyvT FÖDELSEDAGAR 2 är : fyller den 3 nov. £ bem. äg. Anton Janöson; ”Tallbacka, Mar- karyd. " 65 år han Viktor Persson, Hannabad, Västergård," Markaryd 60 år .7 : fyller den - nov. fru Damaris Karlsson, Ljungby; Jubilaren är född i. Norra' Arhult,” Markaryd, . och dotter till: den på sin: tid kände '" kommunalmannen : och sparbanksordf, Gustav Svensson, Norra Århult, I sin ungdom var hon föräldrarna behjälplig med förekommande arbete på gården och efter” deras frånfälle inne- : hade hon anställning hos en bro- der, då: denne 'övertog' föräldra- gården; F För. ett .10-tal" år sedan ingick hon” äktenskap med 'pre- dikant 'Vilhelm Karlsson, Ljung- '- by. Jubilaren har? gjort pig ”all- mänt omtyckt för sitt gästfria och stillsamma sinnelag. Hon har äveh deltagit i i: missionsverksam- heten inom: Lutherska missions-- "föreningen i Ljungby. Na : 60 år v ” fyller i morgon hemmansäga" ren Viktor Svensson, Vindrarp, Våxtorp. Han är född i Våxtorps ängar men kom med föräldrarna i unga år till Vindrarp där han och en äldre broder så 'småning- .öm övertog faderns gård. Han är en duktig» jordbrukare, som helt äghar sig åt gården. Person- ligeri,, är. han en . gladlynt och tvi evlig. man. ; LYSNING fabrikör Hasse"? Carl" "Ingvar; .Helgésson, - Knäreds'' församling, ". . och. Inez Viola: Nilsson,” Skogstoniten” : bud; som kommer att mning i vida kret- sar, ”mälde , i dag, att direktör Hurtig Svensson, Laholm, ; Har gått är tiden i eh ålder äv ny- " ligen fyllda. 44 är. : Hurtig ' Svensson, var, Amot: Laholms landske född i |” åra den 7 nov. hem. -äg. Jo-]. sorgen ” bland vännerna över hans hastiga bortgång är myc- ket stor. Närmast sörjande : är. hustru och tre barn, moder och syskon: I sorgen deltar också en . stor Kristina Christiansson. I den höga' åldern av 93 år avled i (FÖR. Er, sid. zh nästan brutal hårdhet finansminis- tern måste gå fram när han gör upp "ett budgetförslag förstår vilka svå- righeter en sådan budgetbermåning skulle få. . Som en god hjälp i valrörelsers lutskede betecknad ini center- och folkpartiets aktualise- rande' av regeringsfrågan. Medbor- . Barna : fick sklart för sig att det fanns risk! för att landet kunde få en regering utan genomtänkt po- Hitik och dettå väckte oro. I försökte social- tisdags på Hemmet i Ränneslöv fröken Kristina Christiansson. Der. bortgångna var född i Ränneslövs ; socken,. I samband med en intervju på hennes 90- årsdag berättade hon, att hennes fader arbetade" som smed och träskomakare"- ute på -gårdarna. Sedari lärde hon till: sömnierska och : war” i : många" år bosatt i Edenberga, "- där hon , vårdade sin moder på hennes ålderdom. i ett femtontål. år hushållerska på. en gård i Ekenäs, Våxtorp; På äldre 'dagar köpte "Kristina ett. 'hus'4 + Edenberga, där: hon vär. bosatt så länge" det gick: alt klara ” Sig « själv,.. :varefter hon fyttade till .Hemmet' i "Rännés- öv. Kristina Christiansson: efter= lärsnar minnet. av: en :strävsam och. rejäl. kvinna av den gamla stammen. Hon sörjes närmast av brorsbarn. : : Frida Turban. I en ålder av 78: år. har fru. Frida: Turban, Halmstad, "änka. efter förvaltare Gottfrid ' .Turban, . avlidit. Den bortgångna var född i. 'Marka- ryds :socken och i unga år in- gick'hon äktenskap 'med förval- tare Turban, som då var arbets- ledare" vid” Exhults" torvströfa- "Familjen har: sedan "dess varit bosatta! på” olika platser. I samband: med makens frånfälle för omkring 10. år: sedan flytta- de fru Turban till Halmstad. Hon sörjes närmast av sonen Folke, bosatt. i Halmstad samt +dotter- dottern "Aina" och. hennes. make bosatta i Amerika: I sorgen del- täger. dessutom ' en syster i Mar- karyd ock en broder i Alands- Strömsnäsbruk, i Hilda". Bengissön;' Efter ; endast | ett par dagars sjukdom ” avled natten. till. måndagen. fru Hilda Bengtsson, '. "Krångelbygget,' Ås- ljunga, i.en ålder. av, 92 år. Fru < Bengtsson var: född i Vanås, Ef- fer:. att 'förstiiarbetat : på olika fantbrukvingick hon”år 1893 äk- tenskap med lantbrukare Gustav :I Bengtsson, : Krångelbygget, ' Ör- kelljunga. församling. Fru' Hilda Bengtsson : var en. ovanligt ar- betsam och duktig” husmor som väl förvaltade hemmets på den tiden små resurser; Hon har se- dan "hon miste sin man ' år "1946 |Bött”i:den vackra fastighet som de förvärvade då hön' ingick äk- tenskap.: Den. bortgångna sörjes närmast av, syskonbarn. och svär gerskor. . Emma Svensson, 3 där han"först hjälpte. till hemma på lantbruket. .Ffter lantmanna- skola" inneKade Han .anställnin- gat-i Skåné. Men hans: intresse och håg stod tillsandra verksam" . hetsgrenar och det "blev ..inom” m: han kom . Han 'star- tade en bilverkstad" vid Mellby> strand och senare även i His- hult samt i Lilla Tjärby tillsam+ mans med en kompanjon var- efter han för ett tjugotal år se- dan övertog en gummiverkstad vid Docks. Genom Hurtig Svens- sons stora" arbetsförmåga och stora fackkunskap : utvecklades ]s rörelsen - betydligt. - Lokalerna blev ganska snart för små och för sju a åtta år sedan byggde "han det stora komplex'vid Mell- bystandsvägen som förutom en stor och välsorterad gummifir- ma "även 'utökats' med lacke- ringsverkstad ' och bilverkstad, de sehare uthyrda till andra.” Furdig: Svensson var en ar- sparade sig. Han låg hårt hade glädjen se sin rörelse växa > allt mer ”Men> arbetet tog på krafterna:- och hälsan har den senare tiden" varit vacklande. Han hade dock kryat på sig bra och - hons bortgång kom därför synnerligen smärtsamt och över- raskande. Genom ' sin "stora arbetsbörda fick Hurtig Svensson aldrig nå- gon tid över att ägna sig åt allmänna uppdrag. Men han "var allt sedan starten en mycket intresserad medlem i Laholms Rotafyklubb, Ett gott och glatt gemyt ” präglade "honom och ålderd ] har frö Svensson! avlidit. Hon 1886,.1 sin krafts dagar inneha- de hon tillsammans med en bro- der. och, syster ett. lantbruk. i Åkebergshult : övertagit efter föräldrarna. När syskonen, avlidit såldes" gården och hon flyttade till” Lidhults 'samhälle. 'De senaste åren” har hon vistats på ålderdomshem- met, i Odens ; Närmast sörjan- de är en brbrsdotter.” AA W. Bengtsson. Kontrakts- prost A. W. Bengtsson, Skaber- sjö, har avlidit i en ålder åv: 68 år. Han var född i Markaryd, blev "student i Lund '1912, fil. kand. 1914, teol. kand. 1918 och prästvigdes 1919. Åren 1919—24 var han -kontraktsådjunkt i Norrbottens län och komminis- ter i Porjus, 1924 blev han kyr- koadjunkt i Tyringe och följan- de år utnämndes han till kyrko- herde i Fulltofta och Espinge församlingar. Sedan 1940 'var han kyrkoherde i Skabersjö och sedan" 1955. kontraktsprost. Han har' varit kyrk ordfö= Efter "moderns frånfälle var hon'| som: del” demokraterna göra gällande att hö- gerpolitiken” var det enda alterna= tivet till regeringslinjen replikera= de hr Ohlin (fp). I det läget klar=. gjorde centern. och folkpartiet att vi hade en..egen linje. Om hr Er- lander sär« tacksam för. det är han den tacksammaste politiker jag träf- fat ann Hr Hedlund, (ec) tillfogade: Om vi inte klargjort att vi vägrade med- fogat övat fö ännu större hjord i andra. kammaren än han nu gör. Redan” i,.det, första anförandet, alltså. sån hru. Hjalmarsons, berördeg "den -internatione!la situationen och "den togs.i: fortsättningen. upp av flera ': talare vilka : uttryckte ”sin tacksarnihet” ”oth "beundran' för den "insats som gjorts av FN:s general- sekreterare inte: minst i Kongo, Det lvklart för Sverige: att "aktioner efter. sin för- stödja. måga, yt nistern:” Och” "liknande Solidaritets- förklaringar g gavs av övriga ”partile- dare, . Ett: Undantag utgjorde hr Hagberg . (k). som kritiserade FN:s nuvarande: or; anisation' " Statsministern Poängterade p om Kongo .den svenska bataljonens utomordentliga fullgörande av sina svåra uppgifter. Även i första kam- maren gjordes liknande utrikespo= litiska 3; deklarationer, - Särskilt .. hr Boheman (fp). uppehöll sig vid den spända-s internationella situationen. Det är klart; sade khan, att allt skall göras'från svensk sida för att stöd= i göneralsekreterare. Jag ikra 4 vatt” , utrikesminister, . måttfulla men välvilliga ut- talande. n; en fick ett varmt mot- siI denna "kammare inledde högerns gruppledaren hr, «Ewerlöf, :som de- "att. man å bör una vänta .att, regeringen söker fa) ösningar i väsentliga frågor om: breddas; ta.svaraipåcden "enighet: i. det sentliga Somsfinra fråga: omsvårt. ha lands utrikespolit lör FRE SAMARBETE ÖNSKVÄRT + Från folkpartiets utgångspi är. ett , bättre. samarbete önskvärt mellan oppositionspartierna, yttras de . folkpartiets, gruppledare, hr Lundström; I vad mån dettå'kan ske, tillade han, kommer: att visa sig. vid behandlingen, av. di Om ATP sade. han att hans' parti |: förbehåller sig rätten att ta ställs i är”, frågan prövats i partiets beslutaiidéi instanser. on An : Förste. vice talmannen 'hr. Strand (5) 'som ansåg att.en. samlingsre- gering borde sparas till kritiska si- tuationer ironiserade över vad han betecknade som förvirringen i det borgerliga lägret, Att de borgerliga efter valet skulle kunna 'åstadkom- ma er matnyttig politisk. pytt i pan- na var för orealistiskt för att kunna ar av väljarna, sade han, politiken som var avgörande för de väljare som valde den samhälleliga solidariteten trots ekonomiska upp= offringar, > Kapitalbi ningen är en av 60- talets viktigaste frågor framhöll hr Sträng, Den offentliga sektorn mås- te få kapital för de in- Nan a — Varför är det « så angeläget, för Er att studera föreningsrö- :|relse? Det beror på det själv- klara förhållandet att både våra ekonomiska och fackliga organi- sationer äro : demokratiska är det angeläget att Ni vet hur-de fungerar. Det visade sig redan mycket tidigt nödvändigt att ha företag där jordbrukarna själva bestämde" och då blev det också nödvär digt att de ägde företar — Fi reningsrörelsens grund- val är "helt enkelt att medlém- men äger företaget och att det är medlemmen, som uteslutande bestämmer över detta. Den mo- derna jordbrukaren är "inriktad |” på försäljning av sina produk= ter, alltså har han säljproblem, 'hans ' kapitalproblem .. blir ' allt större, han , behöver , hjälp - att tillvarata sina intréssen' i" sam- hället eller. när vägar. dras fram 0. sv. I stället för att var :och en ' går till en advokat, hänvän- der man sig till RLF, som med hela” tyngden "av: alla - Sveriges organisationerade lantbrukare bakom" sig” tar” sig an den skildes sak. ' NT '— Redan" 1014 Hadet ja a personlig” upplevelse då jag följ- de: med. Arvid: Andersson i As- tarp. Denne hade besök av en bekant från” "Uppland? och när de åkte” förbi : I Våxtörps” mejeri sade Arvid i det. att han med pisken :- visade . mot” mejeriet?” den byggnaden. äger. jag — . = : - Har. Da då tänkt på att - u Du bidrar till att ska- pa en levande lands- bygd, om Du sätter in Dina besparingar i | Föreningsrörelsen | -omdaningstider > Manande ord i Ysby« av rektor Röstin| — Jordbrukets föreningsrörelse, idéer, 'organisatioh och verksamhet. Detta har jag fått I uppdrag att tala om men det är ett oerhört stort ämne, som skulle fylla många kvällar, - yttrade rektor Hilding Röstin när han på tisdagskvällen talade i Ysby bygdegård. Han be- ' ”. rättade att han var från Våxtorp men att han inte varit där sedan” 1921. — annat än på . familjehögtider men "nu voro alla anhöriga borta. - . stenar, där inne har. jag något att säga till om. i— Jag ' tycker, att. detta” för så länge''sedan fällda yttrande ger 'föreningsrörelsen i ett nöt- skal, yttrade hr Röstin. Har man klart för” "sig, att varje. "medlem har ..sin del i mejeriet eller. slakteriet, så blir solidariteten” en självklar sak. Det är mitt mejeri,. jag levererar dit 'och därmed har jag skapat trygghet för mig själv att bli av med min pro- dukt,, Målet. är trygghet för jordbrukaren men det är ock- så att få ordentligt betalt för min produkt. och"; kanske främst? av : allt — att få en "rättvis behandling. Föreningen skall ” skapa” rättvisa” mellan . medlemmarna och ge jordbru= ' karen rättvisa i samhället, 7 — Vi har också kommit in i den ' moderna, " ekonomiska ' rö- relsen nu. Jag trycker på ordet moderna, ; ty: det. fanns en' tid då ” föreningarna konkurrerade med: varandra. Nu' samarbetar vi: alla i ; riksorganisationer, . så är flex HÅESS med'i' Sveri- ges ' Slakteriförbund'” varigenom varje "'slaktdjurslevarantör - har hela slakteriorganisationen 'ba- kom; sig.- Likadant: :är det med mejerierna . där man åstadkom- mer. hundraprocentig anslutning och. rättvis fördelning. . s usfendenserna "går, mot allt s örre :föreningar. + Varför? Det sammanhänger - med ' förenings- rörelsens "uppgifter att arbeta så effékfivt "som. möjligt och, göra medlemmarna,..så' goda tjänster som möjligt. Ej förrän man-nått en-viss' storlek. 'kan -den teknis- ka kapäciteten utnyttjas helt. Vi måste ha' kapacitet att ta hand om produkterna” och inte minst = "att "ordna" lagringsförhållan-' NN dena 3 i överskottstider.: "vc För att bygga sådana or- : Det skedde på 30-talet då man tog'”arbetarnas "fackliga sam- ' manslutningar "som en” mall även för jordbrukets folk. Men »- får | dessa organisationer. bli hur stora 'som helst? Nej, man får inte' rationalisera 'så myc- :ket att föreningen tjänar me- dan den enskilde förlorar. Men föreningen får ej heller bli så |: stor :att demokratin 'inte. -fun- ganisationer fordras solidaritet. | c a ten man. — en röst och det tror jag inte någon. vill gå ifrån nu- mera. Nl = När föreningarna blivit större -har man gått in för distriktsmöten och fullmäktige men :håller' detta inför riktigt stora ; sammanslutningar? : Det- ta” sammanhänger med med- | lemmarnas ” : aktivitet, '. Denna har visat 'sig mindre ju större kretsarna är och växlar också med stadgar och årstider, sär- skilt i södra Sverige där sam- manträdena ibland kolliderar med vårbruket, : — En oerhört viktig 'sak är rekryteringen ; av" -tförtroende- männen som också är beroende på arbetskraften. Ju större fö- reningarna är: ju större krav ställs det också på förtroende- männen. Det är också för att få fram nya sådana sedan alla de, som växt fram med 30-talet, nu i många fall: har gjort sitt som dessa ,studiegrupper kommit till. Föreningsrörelseri + "måste: : följa med i utvecklingen och den « om- Absolut. ledande märke Reservdelar — Service 100 25 0. 10425 J daning, som nu sker, måste vi alla vara med om. Rektor Röstin avtackades med warma applåder och Arne An- dersson :underströk dessa ytter- ligare, Om ' den "efterföljande "diskussionen läses på annat n- ställe i dagens (tidning, - 2 .: Cel, 'Skogsbrandfogden på avskrivning , STOCKHOLM (Sko; Press). , "I pliktig personal, + de. Författningsbestämmelserna blir . gemsnsamma " för ' stad och lands- bygd. Liksom förut blir brandför- svaret en” kommunal angelägenhet, Kommunal branstyrka får bestå av - lämplig sammansättning av heltids- anställd, deltidsanställd och tjänste- SN | Förslåget innebär också att upp- St Om det går; "som - 1954 års pr evision. vill, I det id falla > ekogct äsendet 'att!bysdet "föfsvinna, Sådana befattningar som länsskogsbrandinspektör och skogs- -brandfogde skulle :med sandra ord vara: på - avskrivning, Något riks- dagsbeslut torde inte vara att vän- ta förrän 1952. Först ska det nu fö- dförsvar försvinner och därmed också befattningarna som vis länsskossbrandinspeltö och skogsbrandfogde.. Det innebär dock inte, "framhåller — ingenjör ' Strömdahl, att de 'som' hittills med stort intresse ägnat" sig åt skogs- örslaget till brandla; Se och. brandförsvarets : orga- varet, blir över- flödiga, vi räknar sålunda med att .nisation ut på ”rTemi 5; vil- "ket brukar ta rundlig tid. 2 " Riksbrandinspektör Ingvar Ström- dahl är glad inför utsikterna att få en förenklad och rationellare orga nisation? |: Vi har möjlighet att få 'ette en- hetligt brandförsvar . med' ortens H dchef som ledare på sitt områ- ska komma ifrå- ga som vice brandchefer, särskilt i skogsbygder. Liksom tidigare kom- ' mer. allmänhetens tjänster att kun- na tas i anspråk vid eldsvådor. Al- la friska 'och starka personer i ål- dern '16—65 år,'.som bor i. orten, kan få order att hjälpa till, om si- |tuationen så skulle kräva. "PULLFOR- ”gerar eller - att - upphäva sig till självändamål" : — I föreningsrörelsens sbarn- |. dom, "speciellt ": beträffande in- | köpsföreningarna, gällde en man — en röst men då fanns det ej heller några insatser, Men när mejeriföreningarna kom till kom också andelstalet, som regel en andel. pr ko eller pr areal och därmed också. en röst pr andel, Men "med den moderna :' före- |ningsrörelsens "genombrott på ”..11930-talet kom man :— utom i jordbrukskassorna " — fram till g vesteringarna i bostäder, kraftverk, skolor, vägar, sjukhus o s v, - Två: cebpterpartister deltog i de= bättens slutskede, Den ene, hr Sun= din, anmärkte att det i sociallag-" stiftningen finns stora luckor och eftersatta grupper. Den andre, hr Jonassoh,” påpekade "att det: i en kristid med hänsyn till vår livsme- delsberedskap. behövs ett ordentligt skördeskadeskydd. Det sista anförandet hölls av hö- germannen Kaijser, som ansåg att den höjda levnadsstandarden gör det möjligt” att ompröva . bidrags= k De: talade rande” och ledamot av skolsty- relsen: Närmast sörjes han av makan Lisa, f. Hansson, barnen Brita, aktuarie i riksförsäkrings- anstalten, gift med 1:e aktuarie Sten Burström, Stockholm, Ing- rid, gift med rådman Ivar Adell, Malmö, Barbro, radiotelegrafist vid försvarets radioanstalt, gift med radioassistenten Edvin Ols- son, Stockholm, och Ulf, ingen- jör vid SAS, samt barnbarn. |: « (Forts. å nästa sida)” emellertid socialdemokraternas val- organisatör hr Aspling, som under- strök att vi alla efter valet kan finna en gemensam nämnare till tillfredsställelse, nämligen det höga valdeltagandet, inte minst bland Ungdvuren. Boston 200960 ne ”TRYG FörRsSÅ Ian ansvarighets-, vat genom ' ee ' HALLANDS BRANDFÖRSÄKRINGSBOLAG — Stiftat 1889 — Reservfond kr. 1.900.000 .» Försäkringssumma 318.000.000 . tecknar försäkring å fast och lös egendom i såväl städer '/ "som på landsbygden inom Hallands Iän. BRANDFÖRSÄKRING -: :. CHET. KRING - Tad. brand-, traktor-, bil: m, = bolaget. Låga premier. Betryggande återförsäkring. ” Gynna länets eget brandförsäkringsbolag. ” Huvudkontor i Laholm. Tel, 102 08. ” Avd.-kontor i Falkenberg. Tel. 3069. > Ortsombud: , inbrotts-, skogs-, fl. branscher tecknas av. s Na ;hönsen vad ” Fältlor svelstoder Inget bel fer all vadsbön mycket alltid; att säkerställa Kon läckborket av en och god livikt "Des krcklingaron- ' HALMSTAD FALKEN pe floden Hönorea skall er. hålla detta även under & förua tiden av värp magspetsoden och & ”Pulifoe värpfoder är ett F sant produktionsfoder för £Å värphöms. Utfodrs till £Å Å unghöes först sedan å de vip 0 aågon toder, ger; de behöver | Framstående fjäderfår, - forskare bar visat ant "utfodring med Pull- for redan på kyck lingstadiet ger fjäder |, fået ökad livskraft, att - unghönset får ökadj > tillväxt, att den fär dig vätphönan får ökad - värpförmåga, Utfodra därför alltid med Pilfors Pulifor säljes av GI Sve) ake Lentmlnnens Rikiföser bund anslutos ceatrelföm! "> oaingar och lantmennaför Bund sor fokal: och fana €aWuföredingen > ligt samman: Hallands Lantmäns Centralförening U.P.a.. BERG VARBERG PÅ ”. | Gynna LT:s annonsörer Sa. AAA FYVEFEESSTEFSTTITFSVEFETS på sk. zsbrandförsvar och ' '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.