YYTerYrverre vereveeeevyYPYYSFPYrYYYTYYYTTYTYYYFPEF TTT TT a H k YYFretrevev v Torsdagen den 3 noverhber 1960 Uv > globerna och hörseleellerna- längre . + inåt” och att intelligensen är' obé-. so mis, konimä så' långt, att han, AS alla sällsamma" ting på jorden är väl: människan: det märklil gaste,” särskilt 'om "vi. tager”i: be- traktande hennes utrustning.” " Förstärkt med optiska instrument geromtränger ' hennes : öga -'stjärn— rymden, 'och hennes hjärna béräk- nar ”himlakropparnas' storlek-: och avstånden = dem ". emellan, - hennes öra på bråkdelen av en se- : kund "öppfångar :radiovågorna från fjärran land2:"" ån "Det mest differentierade organet inom hennes jordiska: stofthydda ärs : hjärnan; som visserligen i- fråga omv storleken ' "överträffas av elefäntens, svar ” djurriket "säd 2-avseende : på & sin. tyngd: "Med 'sina banor "och: bryg= gor; horn” och "balkar, fåror. .och - vindlingaf, företer» den mänskliga - hjärnan "en egenartad : Hiten: värl . där tvåhundra -fält av" finaste väv "nad uppfyller för -oss ännu till sto- = ra delar okändå funktioner och där nérvöellernas! åntal "stiger: till fjor= ton "miljarder, medan "den ' totala vikten” av "allt, som rymmes inom hjärfiskålen; rör sig' mellan tre och - Tyra kilogram?” - ningen ännu inte kunnat uttala sista" ordet men man Vvet,'att syri-celler= na har sitt säte framtill, smak- och -Iukt-cellerna i-trakten av tinning- roende av såväl volym som tyngd. Såsom ett gigantiskt arkiv ter sig ' minnet, om vilket" professor” John Elmgren yttrat,” att det utgör: >det På några "håll har ingestek ken nått fram till häpnadsväckande - resultat, men: trots ' hjärnförskpin- gens framsteg under vår tidsålder har, man "inte fått något fast" grep förstå k "representanter. "gäller r talens Hg "" mästare" Pytagöras' och "idélärans ” förespråkare Platon,:' vilka sökte .Tåstslå'vissa”regler för användandet "av vår minnesförmåga. Med' eller utan” bistånd "av" deras rön : kunde . Themistokles;. segrarerl från Sala=' i stånd att.behärska "namnen ä , saritliga familjer," gom på hans tid bodde"Y Aten; vilken stad: då sy- nes ha räknat minst tjugotusen in- våna nny' längre "nådde"ett 'se- i kel: före' vår "tideräkning: konurig Mithridates," som. regerade över "ett fnäktigt "välde: runt. Svarta” havets ” stränder, ty han Jär ha vetat: nam= nen på åttiotusen soldater, som ut- gjorde" hans. armé; och: 4 stör > stt sträckning kunnat i minsiet bevara deras fysionomie MM Till forntidens främsta talare hör» de' som : känt Cicero,' söm: begag- nade sig 'av' den 's k topografiska minnesmetoden;: ”enligt” vilken: man ” knyter vissa" begrepp och delar av ett 'tal.till synliga" föremål såsom : möbler i ett rum eller: ting ' i natu= ren och' därigenom skapar under- laget för associationer: Denne ädle " romare höll fritt sina tändande tal; "som dock under de politiska bryt- ningstider, - under -vilka.han - var verksam; ledde: till att : hän” miste huvud och händer. 4 " Hävderna omtalar "även, att 'Se- neta” som "ur 'minnet lär ha an- tecknat Ciceros tal, "kunde extem- pPorera' tusentals : verser” ur "antika skaldeverk. EN, end Vänder 'vi oss så til medeltiden och den nyare tidens skiftande ske- den, kän vi fastslå, att minneskons- ten särskilt varmt omhuldades ”av tänkaren -Ralmundus ' Lullus,'. ön Mallorcas största son, som anses ha fdrvärvat "mycket "av>sitt : enorma vetande genom . beröring" med Ori rika" i Han Hävdade, att det "mänskliga minnet'skulle kunna tjänstgöra som stav och stöd för all framtida forsk- nirig, som med tiden skulle kunna | bemästra” tillvarons gåtor på ett ” helt annat sätt än under tidi, are avsnitt av vårt släktes historia," Renässanstidens "sista "stora tän- kare Glordano 'Bruno var av sam- ma” uppf "då han:i förmågårr såg ett redskap; som kun- de liknas vid'en "stege; med vars hjälp man kunde nå upp till svind- .Jande höjder Han föreläste "i den" franska metropolen; och då han "besökte England, sades det om honom, att i hans hjärna rymdes ett tiotal universitet. Då han inte ville vika från” sin övertygelse,” att det eller - heli "medan. dpro- ' grundpro: k - minnesintryck räkna ut ställena på ” | firmamentet,' där nya himlakroppar z a Kun sx ma så längt, att han behövde en ” blott. en d kort stund för att fö bereda : "sig endå : timme” och . sena för sitt uppdrag. Ett ”konsékvent "utnyttjande" av minnestekniken leder till en avse- värd minskning av 'vår" arbetsener- gi på det :ena hållet med: åtföljan- de .energiutlösningar andra rikt- ningar; Det gäller att lära sig att förena skiftande associationer med vad, vi. önskar bevara I vårt "minne; säger fransmannen ' Henri” Bergson och amerikanen William James, som därmed blivit upphovsmän till den å numera + starkt omhuldade associa- >. tionsmetoden. Den som här på ett . metodiskt sätt lär sig sammanknyta ord" och :bilder, -kan i'sitt eget. liv lätt omsätta Francis Bacons kända lösen' ”Kunskap är makt”! 'Skillna- den "mellan 'den ' som fördjupat sig minnesteknikens lagar, 'och- den ' som står utanför dess värld, är den= samma" som' den mellan en' cyklist « och en fotgängare, Detta faktum blottar "på ett slående sätt värdet "aven: systemätisk 'minnesskolning. -Under. vår: tidsålder, då ett ratio- 'nellt utnyttjande av arbetstiden bli vit” en. väsentlig fordran ' inom ni ringslivet” och då-'merkantila ”syn- punkter alltmera-skjutits i förgrun- den," borde. en "utvecklad minnes- "teknik: vid. bedrivandet "av, studier Leibniz: Med tränat minne en ve- ”fenskapernas furste: hjärta" var "viss om att jorden ej var: medelpunkten i tillvaron utan rörde sig. Berövad si Lögons ljus, | unde han” med stöd, av" tidigare måste: finnas, + vilka andra också upptäckte efter: hans anvisningar; Man kan sålunda säga, att telesko- iom ett väl ut- , öm vad” minnet” egentligen är, Bom pets uppfinnare genom ett väl vecklat : minne också förfogar över ett inte syriglas. ;:. - -" Medan den nyare filosofiens ban Prytare Descartes hävdade; att min- nesintrycken utgjorde märken, som avsatts .på hjärnbarken, företrädde universalgeniet Leibniz' åsikten; att em man:med tränat minne förmli- « liksom; "ett oeftergivligt krav: Miljontals ar- id. yrkesutbildning utgöra betstimmar skulle därigenom inbe- sparas inom samhällslivet, där min- neskonstens' adepter redan ofta sla- git! ut "sina medtävlare. och" brutit sig en snabb och säker väg genom livét;” : "Vi behöver ingalunda minnerakrobater av-liknande slag som de" en gång vittberömda" ”sif- ferjättarna”. vid Rhen eller utveck- las till levande. räknemaskiner: Nej, det gäller. främst att plocka fram ord; som drar med sig hela av- snitt, eller att 'skapa logiska tanke- e propagandaresor, musikkårer,'.tal= vågar, söm skapat räknegenier och | 2 salljoner väljare I "kostar f n sin skugga över hela det politiska k>- vet i Förenta staterna och långt utanför dess gränser. Det stundande: > I presidentvalet den 8 november sät-' "Her. nämligen sin stämpel på hela världsmakt, berör! dessa' val" också nye presidenten; ” Kennedy - eller Nixon. Kennedy är demokraternas didat, > Nixon". r Dessa: två partier är landets "vikti: gaste, - Skillnaden mellan dem är emellertid --inte "av genomgripande; art, Till-största delen är.:de' sk motsättningarna: mellan dessa pa tiden '- för: "upprättandet av. dessa partier, - Eftersom håda-" partierna lar; Har motsättningarna mellan de- mokrater. blivit ' allt. mindre, - Men "dock har de" olika "uppfattningar i fråga om den "utländska hjälpen, och det är en punkt, som är 'synnerligen vik-' tig för hela världen. Ursprungligen" är det. demokratiska partiet sydsta- det”sina flesta anhängare' i de 'syd- liga staterna -och' bland bönderna. Penublis partiet. bildad framför "allt småbönder och mindre industrimän bland' sina anhäl Amerika. Och eftersom USA är en. | den internationella politiken. T o m”. | i Ryssland avvaktar man med spän«" | ning vem som kommer. att bli den: tier att hänföra till skilda idéer vid. har” liberala 'och konservativa flyg-: och republikaner också ' ternas parti, och fortfarande räknar de "nordliga staferna" och räknade ": | A:den 8 .nov?]|! > AMERIKA RÖSTAR Ru RNE Lägstif tning | -om eléväntal i skolklass? I STOCKHOLM (TT spec.) > Arbetsförhållandena i 'skolan är många gånger av olika skäl besvär. liga, konstaterar - Lärartidningen. Man kan' ägna' mycket :tid.'åt att försöka + analysera "och diskutera k härtill ' liksom till :ung- domssituationen i'stort, Sådana re- sonemang -har' sin givna betydelse för :problemens lösning på: längre sikt, vår "I det dagsaktuella get krävs emellertid helt andra och konkreta insatser. Till de mera angelägna hör ofrånkomligen en sänkning av elev= antalet i de 'stora klasserna. En så- dan reform kostar pengar, det går inte att komma ifrån. Men vad kos- tar det att låta bli? Den faktorn i ekvationen får inte glömmas, '' - » För”att verkligt effektivt komma Ifrån de "stora: klasserna” krävs uppenbarligen" ett i lag . fastställt elevmaximital. Den fortlöpande dis- kussionen inom de fyra” lärarför- bunden har ingående behandlat den mitipn as Vinterolyckorna . på landsbygden | ökade kraftigt Enligt I statistiska centralbyråns . definitiva uppgifter- för”1958 gällde ökningen av. vägtrafikolyckorna se- dan föregående år så gott som: helt olyckor med enbart egeridomsskada . under vinterhalvåret (januari-fars, oktober-december).: På' landsbygden ökade "dock under samma 'tid' även dödsolyckorna . och olyckörna med annan "personskada, de. förra med inemot 5. procent: och de - senare med omkring 12 procent. Motsva- deolyckorna Var 24n nov rast ” Ökningen av vinterhalvårets vägs trafikolyckor kan avläsas' även i uppgifterna 'om "olyckornas fördel= ' ning efter vägförhållandena, Sålun = . snö- eller isbelagd vägbana som” sar ökning sedan 1957, medan -& ga olyckor, däribland även de ofta svåra" olyckorna. på våt vägbana, tvärtom: minskat, Härigenom har antalet vägtrafikolyckor På is- eller frågan. Många faktorer talar för en radikal '; sänkning" av” gällande ge: Ganska stora förändringar kan ske i bilden. fv röstfördelningen. - körer, Haggor och trumpeter. Med h hade republiz Dessa "människor sökte skydd för sina" produkter: i' form av privi- legier 'för "amerikanska" produkter och höga införseltullarit: I os På grund äv den'ringa. skillfaden mellan ”demökråter "och" republika= ner, "röstar en hel del republikaner demokratiskt och tvärtom; Det be- ror'i hög grad på respektive presi- dentkandidaters popularitet, Därför görs också alltför att höja kandi- daternas popularitet, och alla medel används i den kampanjen, film, TV, skrift ”Minneskonstnärer”. Det blir nä lättare än:förr”att bemästra t ex årtal och tabeller. Ur våra upp- levelser,': föreställningar > och .' för= 'e. | populäre Ei: kanerna - ett stort försprång åren 1952 och 1956 över demokraternas Stevenson, Kartan” ger”en översikt över växlingarna i Förenta stater- nas ' politiska cirkus. 1948 lyckades Truman erövra cirka 50 procent av rösterna och vann därmed det stora slaget. " Ett unikt faktum vid den valstriden var det plötsliga uppträ- dandet” av en” tredje makt” i de sydliga - ”statérna. :I 'samband med negerproblemet hade en 'viss Thur- mend upprättat ett ' eget politiskt parti och lyckades" vinna majori- teten i fem stater! :" « Namnet”: Eisenhower : "medförde emellertid år. 1952 en' fullständig seger för republikanerna, vars makt varat: ända till-1960. Den 8 novem- ber k emellertid klockan att lser kar då tsnabbt re- produceras vad vi önskar, Lätt nog kan "vi. även: lära” oss att; operera lika obehindrat med två-' och kan- kedjor med bär ;kelord, mot vilka allt i satserna sammanstrålar. Med hjälp av målande bilder,:lus- tiga och drastiska ord kan man lätt och ledigt lära sig 'att. fasthålla he- la | tankeknippen, 'antyder : också Gustaf Lundgren i” sin :läsvärda ske tresiffriga tal som tidigare med den vanliga: multiplikati klämta för en ny rond i det stora nappåtaget mellan ” demokrater och | republikaner, RE 2 Förenad Arabrepublikens presi- Minnet utgör som synes om det användes på rätta stället, en av de dyrbaraste” tillgångarna i en män- dent: Nasser har tackat ja till en inbjudan : att . besöka -” Afganistan. Det: är ännu -inté bestämt när be- i | det "så att för för en pedagogisk nyorientering verk- ligen skapas. I nu rådande situation har man stannat för att tillsvidare föreslå: maximitålet 24 för -lågsta- diet och 30 - för mellan-' och hög- stadierna, "Dessa tal anger, då med vissa en- staka : undantag, det högsta elev- antalet i en läraravdelning, . vilket naturligtvis inte innebär det i och för sig önskvärda antalet, Redan nu är glädjande nog många delninz öbelagd. vägbana mellan 1957 och - 1958 ökat från: 21 till mer än 297 procent av hela antalet vägtrafik= . olyckor, Typiskt för vintermånader= ". na 1958 var också, att 'på' lands= bygden kollisionerna' mellan fordon i motsatt färdriktning, d.v.s fram- . förallt möteskollisionerna, : då ut återstoden av året. I a Totalantalet dödsolyckor 1958 var i kor dessa år var 876 respektive 886. gar mindre än så, och den fortsatta strävan. bör givetvis vara att sänka itt t ytterligare. = ran NA Där är skruvbromsen ot "alltjämt kva en Jä ärhvägen "Byvalla— Längshyttan i södra Dalarna (längd 27 km och spårvidd 891 mm) trotsar ännu den hotande, järnvägsdöden även om persontrafiken ligger i dödsrycknin= gen, konstaterar SJ-: -nytt. Detta tåg är unikt på så sätt att inte har genomgående broms utan det skruvbromsas. Det går en tåglägenhet varje vardag med av- gång. 805 ' från Långshyttan och Som ” dödsolyck skall redovisas . varje polisundersökt vägtrafikolyi cka > medförande personskada, som leder till dödlig - utgång "inom 30 - "dagar . från olyckstillfället. En' På uppgifts-" materialet "för" 1959 företagen kän= troll har emellertid visat'att me. lan 7 och -9 procent av de polis= utgång inom 30 dagar blivit rédo-. har 449 uppkommit i samband med kollisioner mellan fordon i rörelse, ” Mer än en femtedel av dessa olyc= kor (99) inträffade i samband med : omkörning. > den kombinerade fö stä=. och andra-' åter 13.26. På BLJ får man en på- minnelse om att de gamla ånghäs- « Isöket 'skall äga "rum, (TT-Reuter)” tärna alltjämt gör'sin tjänst," och i 5 järnsund.' gen..kan bli.en' » | förste, Medan. fransmannen Des- cartes med den äv honom uppfun- - na. analytiska: geometrien lät siff- rornas och "figurernas' världar. bok- låna”, vårandra - sina krafter,” den- tyske forskaren genom att -ef- ter. behag ersätta eller ”substituera” siffror. med konsonanter skapa säk- rå fästen fö minnesprestationer n- lift en ny metod. å Immanuel Kant senare fram- rädde,” fastslog" han, att de -disci- plinef;. som bäst ä .: På annat håll har det "sagts, ätt "historia "skulle vara rö grafi,': medan” geografien : är stillastående historia” " Medan man alltsedan Ciceéros da- gaft Iokal; sig” "äv ings- stavligen; ”spegla'" sig i varandra" och S ville B i stånd att stär- |" vårt minne, är historia och gen- |" ke TID NARIF 51 FÖRAE SEYPDAR bes 7 [IRRIAR on LJUDA + TERLOG 3 Förnand i 7 med >töv ”sav abstrakta begrepp till konkreta fö remål :—; ett: förfarande; som bl a tillämpats :" av > förstoringsglasets uppfinnare Roger Bacon i England — togs ' efter Leibniz "dagar den WADSDEL T nya den med ”sifi ” flera håll i bruk; och ru 'skäpades chiffersystem, 'som "skulle . bli. tili nytta såväl för diplomatien som för spionageväsendet. > Såväl det ena som ";.det -andra systemet ansågs kunna bidraga till att: medföra det hela vårt 'själsliv.' Flera av de ovan nämnda tänkarna "hade för övrigt ansett-att man med tiden skulle bli ne för samtliga kunskapsgrenar och därmed formligen 'vinna ”de vises sten”; men'”det blev först under "den nyaste tiden, som man här- vidlag syntes komma närmare må- let; a Rätt hushållning betydelsefull En rätt hushållning med de and- liga -resurserna kan faktiskt åstad- komma underverk, Här har Samuel Klingenstierna, Gustaf III:s beröm- de lärare: och den svenska mate- matikens. fader, visat vägen. Som gosse -var han ganska: klen men lyckades. omärkligt öka sina kropps- krafter på så sätt, att han sköt en skottkärra med tegelstenar framför -1Sig, varvid han varje dag lade' på en ny tegelsten 'och sköt : kärran några steg längre. Snart hade han utan att arbetet kändes nämnvärt svårare blivit i stånd att bemästra predikant; som i början av sin ba- systemet : var det rätta; fick. han vid övergången till det sjuttonde seklet bestiga kättarbålet, men se- nare undgick Galileo Galilei sam- må" öde genom att taga tillbaka na behövde en hel dag för att in- öva en kommande utläggning, som han ämnade hålla fritt, kunde ge- nom ctt rätt analysera den skrivna texten och där ordna upp begrepp och tankar med nyckelord för var- logiska" tänkandets hegemoni över|!' Å i stånd att skapa ett universälmin- |. en mångdubbelt tyngre last, En|: see En SÅ FÖR BIYND- > RÅ MA JÄMLIKT) or Fart Aer Dy Ag UNGE vv TÄäv- ne EN. OSÄKRA + 2 bör TÄVLING VR HuB- BIGT é LEGER | TALAR + VENGEN ES HAR Pr å 3 [S ÄRAN &E- 2/6, ANNE MVÄNT: SARUMA NvÅ PIRYSK] + 1 RCA KS -MURSTE g 7 "VAR HIS) « > + TORISK I > SMALL sant åsikt, fastän han i själ och je stycke inom några månader kom- "VY 4v- Vilde TÅ Vv ECE) VIO- a a EE LETT : TE) de T a DE- FLESTA OCH BÄSTA -ORTSNYH ETERNA. FINNER: NI I: LAHOLMS. TIDNING. > enligt de: definitiva 'siffrorna något : mindre än 1957. Antalet dödsolyc-"' rande procenttal för egendomsska= : da är det uteslutande olyckorna” på Vv gjorde en betydligt större andel av >. samtliga vägtrafikolyckor än under. Cr undersökta "olyckorna "med ' dödlig i” visade med lindrigare påföljd. : io 'Av 'de redovisade" ”dödsolyckérna IS ”gungar” man fram på S den idylliska slingrande bånari mels :- lan skogssjöar och förbi det anrika co. N mm STF TTE AAAeh A ” ” a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.