vereevtyvteeveveeverpevyvvYYeyreereYrYYTEFYPFTYTTY TFT TY Yrvyrv , - 2 ” 4 - a ;T . DEN 18 NOVEMBER 1960 . LT — 2 bs Nya nedrus tningsvägar.: >. Efters Or | Under debatten i FN:s gene- allmän och fullständig ned- Av fem amerl ka vå ralförsamlings politiska utskott rustning under effektiv inter- ikans] har de mindre staternas möj- nationell kontroll - . ligheter att barna väg för ett Kommittén skall, enligt för- nedrustningsavtal starkt un- slaget, lägga särskild vikt på derstrukits. Samtidigt har man ”den wiktiga frågan om . de framhållit fördelarna av att "principer, enligt vilka ned- . updgå en omröstning om in- = rustningsförhandlingarna bör 3, oc . bördes stridiga stormaktsseso- ” föras” — en punkt som under- I årets val kom "partisympa- bördes stridiga stormaktsreso- ''ströks av flera talare under tierna sålunda åter att bli av . På "utskottets vägnar ut- debatten i politiska utskottet » stor betydelse. En kandidat som tryckte ordföranden, Sir Chu: — samt på särskilda förslag mh r, med:' dragningskraft de :Corea från Ceylon, "på " som framkommit under debat- Ia väljarna. över . partilinjerna, den" afganska delegaten Abdul "ten, Te stod inte till buds. Nixon ansågs |” Pazwaks förslag. sin '”synner- I den utsträckning medlem- | yara för mycket partiman för ligen stora glädje” i anledning marna av.kommittén anser det' att "vinna "majoriteten "av de av meddelandet att .represen- nödvändigt skall de kunna an- obundna wäljarna. Den ovisshet tanter för Sovjetunionen och lita tekniska experters bistånd 'som många bedömare ändå kän- . > Förenta staterna inlétt 'oför- ' och rådföra sig med de fyra'de inför. valet beroddé så gott ". mell kontakt i syfte. att nå . stormakter — Förenta stater- [som uteslutande på den reli- fram”. till en gemensam" för- "na, Sovjetunionen, Storbritan- giösa. frågan. Allt . fler "kom handlingsbas, Corea "uttryckte nien och Frankrike — under gmellertid i sina analyser till ">< sin förhoppning att initiativet vilkas auspicier tiomanna-ned- slutsatsen att senator Kennedy måtte leda till positivt resul- . rustningskommittén,. som - för” | snarare skulle vinna än förlora tat. vmetoor . handlade i Geneve från”mars på sin katolska fro. RR De små och medelstora sta- = till juni i år, tillsattes, Sö "I bakgrunden spökade också ternas inflytande i detta sam- ” Den . kanadensiske utrikes-lyalutgå 1948, då Truman - manhang kom under debatten ministern tillfogade att han vann emot alla förutsägelser, fram bl. a. i form av ett reso- framförde förslaget på ”Kana- loch ' visa av skadan försedde lutiongförslag' som' den -kana- das, Norges, Sveriges och flera flertalet .. av . experterna .. sina densigke, utrikesministern Ho- - 'andra länders .vägnar”. -- prognoser med: alla' möjliga för- ward Green framlade med stöd. ': Den. norske. delegaten” Sie- behåll.” Men faktum är att själva . av: Kanada/ och en"rad "andra. yert. A.. Nielsen framhöll; att walutgången 1948 kunde anföras «länder, I denna- resolution den norska delegationen be-lsom ytterligare ett bevis för att föreslås ätt FN:s nedrustnings-. traktar de förslag resolutionen Kennedy borde ”vinna.: Truman " kommisson strax skall tillsätta " innehåller: som” ”det . minsta” representerade det starkare par- en ad hockömmitté 'sammän- " generalförsamlingerv' bör. : söka liet och det möjliggjorde hans "satt av ”ett "begränsat antal uppnå '”Vi- hemställer -"in- Isensatioriella - frammarsch; -en 'Besvikels Yverveyetv ”" LAHOLMS.TIDNING — TrerevertYyYrYYrTV Fredagen den 18 november 1960 . länder, ”som inte” fär: i besitt- ning av -atomvapen och som utses på basen" av en rättvis geografisk" fördelning”. >> "Kominittén skall enligt för- > slaget avge: rapport till ned- rustningskommissionen, deri 1 april : nästa år.” Dess uppgift skall'ivara att företa en 'grund- Jig v undersökning. av möjliga vägar och: medel, för att, främja . återuppbyggandet av allvarliga Vörhandlingar: och. göra””det . lältare alt nå”fram" till målet: - Varför Kennedy va trängande — 'och vi är. över- tygade. om att samtliga dele- gater ' ger oss sitt stöd — att denna - undersökningsuppgift ' anförtros . de .:medelstora och! mindre' staterna” om det visar sig "omöjligt att i detta skede komma "längre på nu 'existe= rande, förhandlingsvägar. ” ' " Med détta förslag resolutioner, 'som politi skottet - skall, ta ställni ka ut- ng : till, ae svängning åt det andra hållet är Idäremot ' alltid mycket. osan- nolik, om inte en: kandidat med Eisenhowers "popularitet. :lanse- ras av 'minoritetspartiet, > i .. Efter: Kennedys säkra 'upp- trädande «i TV-debatterna 'och den ; ibehärskning ' av fakta. och argument: som: <han . demonstre- rade kom Nixons hänvisning till sin egen och ambassadör Lodges större + erfarenhet . att förlora ' i styrka; Väljarna fann att de två nio, så + " i presidentkandidaterna .: i - stort ”: ig” var &; ak den finns .def så ; ja badrum, kylskåp, , tvätt= maskiner; TV-apparater: och bilar per lamilj som i massproduktionens och teknikens förlövade land USA. Och inga har så golt om mat 'som amerikanerna. Ingen. annan nation har heller i så hög grad som' USA jort det till en trosbekännelse, att produktion och konsumtion av ma- teriella ting är livets' mål och me- ning, På den sunkten överensstäm- mer befolkningens dagliga liv.rhed den rådwnde livsfilosofien." 4, Men är det säkert att trivseln ibland människorna är lika stor som det materiella överflödet? ' Frågan har länge sysselsatt, ja man kan nog också säga oroat, många ame- rikaner, Mycket tyder nämligen på att det inte förhåller sig: på det sättet, Samma problem förekommer även i en del andra moderna län- der om också kanske inte så mar- ' |kant som I USA, Men det äv lik- väl av intresse långt utanför USA:s orsaken till våra: neuroser: Var fjärde amerikan får nervkallops . Man har länge vetat att den mo- derna 'människan' ihte "har lätt' att bevara sin inre balans i det jäk- tade och mekaniserade :samhället i vilket hon lever, Den sligsnde för- brukningen av nervtabletter och de långa. köerna, hos nervlökare och psykoanalytiker. har länge talat sitt tydliga 'språk härom, "Trots detta är det med verklig överraskning man hör att omkring var fjärde ameri- kan' minst en gång i livet råkar ut för ett nervöst sammanbrott eller drabbas av någon kroppslig sjuk- dom som har en psykisk bakgrund. Alla amerikaner går till en Sspe- ciulist när de står inför ett problem som de inte själva förmår att lösa och de söker därvid gärr.a mental- hygienisk hjälp, Omkring :15 pro- cent av alla vuxna amerikaner har minst en gång haft anledning att söka sådan hjälp hos nervläkare, psykologer, präster, medlara i äk- tensk eller rådgi i pstvister Ih e gränser — att 1 IMichigon satt i gång en undersök- ning om dessa problem, Den är på sitt sätt en motsvarighet till Kin- keys bekanta undersökning om de Ivita amerikanernas sexuella förhåls landen och därmed sammanhängan- dv frågor. I tre år har man vid universi- tetet genom utförliga intervjuer Isamlat eft stort material om 2.500 uxna mäns och kvinnors andliga . hälsa, doras psykiska besvärligheter, mentala rubbningar o sv. De ut- frågade personerna har valts ut kfter vanliga statistiska principer Å alt de ger en representativ bild talet av undersökningen, som nu kommer att offentliggöras, är Kmat att väcka åtskillig eftertanke, DE HANDIKAPPADE HUSMÖDRARNA ' - äv det amerikanska folket. Resul- dt H så- | llunda inte av undersökningen, Vad frågor. Av i vid Machi universitet framgår det emellertid att bakgrunden till dessa svårighe- ter inte är den man-i allmänh . Det ' senare är ett problem som också berör många otillfredsställda kvinnor i sovstäderna. De har det” visserligen ganska bra inom sina begränsade: möjligheters ram men det är naturligt att de med tiden mer och mer 'ägger märke till den= na begränsning, Det går upp för dem att de av egen makt inte kan åstadkomma någon förändring här« vidlag utan att chanserna till fram= gång till övervägande delen beror på deras män. Det är i sådana, sie ' tuationer som det uppstår besvi= kelser och konflikter mellan illu= sioner och praktiska möjligheter, vilket allt leder till störningar av den inre balansen, : - . oe Kvinnor som är hänvisade till sig själva har däremot inte detta spe= ciella problem att brottas med. När ogilta män eller ogifta kvinnor i besvärliga situationer råkar ut för nervösa: sammanbrott, klarar sig kvinnorna bättre än männen, Deras mentala motståndskraft är större och de återvinner jämvikten snah= bare och lättare än männen, Tidens ideal är likriktning” har trott. Det finns en mycket ut- bredd uppfattning att tidens all- männa osäkerhet, rädslan för atom- bomben och för ett nytt världs- krig stör människornas inre jäm- vikt. Men det tycks inte förhålla sig på det sältat. De stora pers- pektiven betyder i praktiken mycket mindre än människornas rent per- sonliga angelägenheter, Vad som vållar bekymren är i stället män- niskornas fruktan för att inte gå i and med sina ekonomiska förplik- telser eller oro för arbetslöshet och konkurrens, Härtill ” kommer och det i ganska höj grad besvikelser över uteblivna fi ä Det är I massprod ens och mass- konsumtionens samhälle är det en' fördel att inte skilja sig från mäng= den, Idealet är att vara en välar= tad, trevlig och Populär person, I praktiken betyder det att indivi- den skall ha ungefär samma sätt att uppföra sig och samma solida och respektabla åsikter som gran« narna och helst också ungefär sam= ma konsumtionsvanor som dem, Re= dan i skolan läggs det stor vikt vid att man skall anpassa sig och vara ”a good mixer” — d v s väl smälta samman med omgivningen, Denna likformighet sätts högre än sådana egenskaper som självständig karaktär, intelligens och kunnich, en av riktpunkterna i den ameri- kanska livsfilosofien att man skall klättra allt högre upp för den eko- iska och sociala I verkligheten är detta möjligt bara för ett litet fåtal. Så snart den sanningen börjar gå upp för män- niskorna kommer besvikelserna och de känns ofta så djupt att det le- der till nervösa sammanbrott. Kvinnoproblem: makens uteblivna framgång Något som är mycket intressant alt lägga märke till är att det i synnerhet är gifta kvinnor för vil- ka brustna illusioner blir ett svårt Men detta anpassningens €vange- lium gör tydligen inte atla lyck- liga och tillfredsställda. Ovanligt många av de goda, välanpassade amerikanska samhällsmedborgarna avslöjade vid undersökningen, att de kände den påtvungna standardi- serinzen som en mycket tung be- lastning. Skall de vara lika alla andra får de intet utrymme för sin individualitet och berövas många av livets rika möjligheter. Likfor- migheten främjar förvisso produk= tionen och konsumtionen men inte nn från USA are- är tre demokrater. och två republikaner.- Detta är en av de faktorer som ligger Bakom senator Kennedys knappa seger i presidentvalet. . Under valkampanjens sista hårda veckor blev. det allt kla- - rare att' viceprecident ' Nixon stod inför .en . mycket ' svår | uppgift. Han kunde inte göra de nödvändiga inbrytningarna i de demokratiska leden, som i stället slöts allt tätare, "sett var likvärdiga — och den överväldigande majoriteten val- de därför att stödja det egna partiets " kandidat, vilket : gav Kennedy hans "övervikt. : >, . De ' demokratiska - väljarna upptäckte dessutom att beslutet att stödja Kennedy. var lätt att fatta: ju- mer: de 'såg av den tidigare trots allt relativt okän- de senatorn från' Massachusetts, desto : bättre tyckte de om ho- nom. Hans' starka känslomäsiga påverkan på väljarna kom som en "överraskning för de flesta, men blev. en viktig faktor. att räkna 'med vid sidan av de kallt politiska." "Skillnaden i publik- reaktion var slående för en rap- portör - som -- hade . tillfälle att under : några veckor ' studera båda kandidaterna under val- turnéer i olika stater, Jag hade I didat, - först under drygt en wvecka rest i Nixons följe, från Buffalo, New York, till Miami Beach, Florida, och tillbaka till. New "York 'och slöt mig sedan till det 50-tal reportrar ' och - fotografer : som följde Knnedy på ett svep från New York -till Kansas, . Iowa, Wisconsin, Illinois, Michigan och Pennsylvania. ' ale en ”DEN : NYE ROOSEVELT” Nixon . hälsades « överallt. med stor entusiasm: och. av . väldiga folkuppbåd, : : men ' 'mottagandet av: Kennedy" var :översvallande, De "mest. högljudda anhängarna vär : givetvis. tonåringarna, "men också högt upp i. åldersklasser- na kunde man märka. ett starkt personligt. engagemang för. ho- nom, som avspeglades i varma leenden, ' i' impulsiva :handlingar;, i undertryckt rörelse., Föj t- ningarna 'på - Kennedy" ä många fall högt ställda: en fack föreningsman på ett flygfält -i Wisconsin ropade då Kennedy lämnade : planet: : ”Där "kommer den nya Roosevelt”. Själv blev Kennedy snarast mer reserverad i sitt. sätt :inför alltför demon- strativ. entusiasm. - Det demokratiska partiet sam- iades alltså kring sin populäre kandidat och därtill ' kom - att partiet, i varje fall i de s. k. nyckelstaterna, var framgångs- rikt. i ansträngningarna att mobilisera — nya. anhängare, I synnerhet fackföreningsrörelsens insatser för att "registrera nya väljare .gav upphov till” allvar- liga -bekymmer i Nixons: stab. Inskrivningen ' i: röstlängderna förpliktar ingen att rösta, ännu mindre att rösta på en viss kan- men på republikanskt håll var man väl medveten om att majoriteten av de på detta sätt nyrekryterade väljarna skul- le komma att stödja motparten. Omkring 10 miljoner nya välja- re var" registrerade då waldagen kom och det beräknas att om- gring 6 miljoner av dem röstade demokratiskt, NG Kennedy - förstärkte sin -ställ- ning genom sin betoning av de inrikespolitiska problemen: Nixon strävade efter alt göra utrikespolitiken till: den stora frågan i kampanjen, men lycka- des endast delvis, I de debatter som uppstod om utrikespolitiska Problem blev resultatet närmast oavgjort mellan de två kandi- daterna, men Kennedy kunde glädja sig åt” att exempelvis New York" Times slöt upp på hans sida och citerade just hans utrikespolitiska linje som ett av skälen. Detta stöd blev en vär- defull tillgång i kampen om New Yorks mäktiga block av 45 elektorsröster. - "Allt eftersom miljö och åhö- rare växlade, så skiftade Ken- nedys budskap till väljarna, det budskap som kom dem att an- förtro landets ledning till honom under fyra år framåt, På flyg- fältet i Joplin, Kansas, hade 5.000 människor samlats en blå- sig dag och Kennedy betonade personlighetens förmåga att leva i där j ys e harmoni med sig sjä jordbrukarnas viktiga roll i med sig själv. > ” - Dr 8 a rn samhällsek . 0 farmar- problem, Den vanli; gen att minga kvinnliga neuroser orsakas av missräkningar i det äk- kant. livet bekrsni kvinnorna främst känner sig be svikna över är att den äkta maken inte når de framgångar de drömt om, sh. FEYSSTYTSTY FIYTETTUTIYI nas inkomster minskar, då har det allvarliga återverkningar på hela vårt näringsliv. Var åttonde var åttonde amerikan inte sin rättvisa andel vi gemensamt dade han. Inför en fullsatt teatersalong får idag av vad Producerar, häv- en tidig morgon i Rockford, Illi- amerikan bor idag på en farm, | [N hållng och lid; ritet kan man sätta som devis över den gärning som Riksför- bundet Landsbygdens mest känt som RLF, utför, har utfört och" kommer att utföra brukets ' utövare. Att under trettio :år ha lyckats skapa en nära nog hundraprocentig sam- manhållning inom «Sveriges bönder är bara det en presta- gärning kan inte nog prisas — vad vore det svenska lantbru- "ket av i dag "utan sin fackliga sammanslutning? Men att det inte alltid var så lätt i starten därom berättar ' inför ' dagens trettioårsjubileum en av de "främsta kämparna inom Södra Hallands ortsförbund; lantbru- karen "Johan ' E. :Andersson, :Klockaregården i Eldsberga för Laholms Tidning. AR ”Klockaregården”, det namn som Johan E. mest fått lystra till, är en kämpe av renaste vatten och sina 76 år till trots hittar vi honom ute på en åker- ren där han just håller på att bryta upp ett litet stearöt. Än tänker han allt hålla på några år till innan dottersoren är mo- gen att ta vid. Själv är han skå- ning till börden och hallänning blev han 1914 då han kor som inspektor till baron Stiernkrona på : Stjärnarp. : 1925 arrenderade han ' Klockaregården som han friköpte - i början "av andra världskriget. Men hur roligt det än skulle vara att resonera jord- bruk med den ”trevlige mannen, så ger vi oss i stället in på RLF nois, med I många «äldre bland åhörarna, talade: "Kennedy om sitt program för fri sjukvård åt pensionärer, « som . han hävdar kan finansieras 'med "en ' höjni av "avgiften 2 till. socialfö ringen med tre cent om' dagen, tio dollar per år, Många valmö- ten under: kampanjen hölls i änslutning 'till ' stora 'shopping- centra, på grund av' de goda parkeringsutrymmen som finns. Inslaget av unga mödrar med .Ibarn var dominerande på flera håll i Missouri och Kennedy underströk . behovet av. nya klasser, av ökad wtbildning av lärare. >— Vi "måste se till att ojkar och flickor får bästa möjliga utbildning för framtiden, vi måste se till att en allt större procent av våra ungdomar fort- sätter till college, sade han. BUDSKAP OM FRAMTIDEN - Allt. detta vinner. röster. — Vi är -med dig hela. vägen, Jack, ropadé' bilarbetarna längs: kor- tegevägen i Detriot.- I Pennsyl- vanias gruvdistrikt war det hel- ler "inte något tvivel om' var sympatierna låg. Varje hus var dekorerat med Kennedy-affischer och guvernör Lawrence blev allt säkrare i sina prognoser om ut- gången i hans viktiga stat, som Nixon inte hade råd att förlora. Vicepresident Nixon ansågs vara mera bunden i sin kampanj, i sin roll som regeringens för- svarare. Han hade visserligen många slagkraftiga argument från Eisenhowers förvaltning att peka på, men väljarna lyssnade hellre på Kennedys enträgna budskap om framtiden, om nöd- wändigheten av att ta itu med det som är ofullgånget och eftersatt i samhället, ”the in- fineshed business of our socie- ty”, som han uttryckte det. | Som amerikansk president i en svår tid kommer Kennedy att sättas på de hårdaste prov, hans -ledarskap och mod kom- mer att prövas till det -yt- tersta. Han har lovat att öppna nya horisonter för Ame- rika och han har valts på det programmet. Av sina 43 år har han redan givit landet 18, därav fyra år i krigstjänst. Nu står han inför ett eldprov av nytt slag. . Han har satt upp stora mål, men inte ställt i utsikt att de "kan nås utan ansträngning. I ett "Stort tal i Philadelphia i kam- "panjens slutskede sade Kennedy att han inte kunde lova väljarna ett bekvämt liv om han blev den stora republikens president. Nya kriser, nya krav, nya pro- blem måste mötas innan våra .drömmar kan bli verklighet, sade han. 2 . Sture Berggren. Folk, $ till gagn för det svenska lant-. tion av högsta klass. RLF:s ' Inför ortsförbundets 30-årsjubileum: bön Bindgarnet band samman södra Hallands bönder i ett enigt RÅF Sj SN lantmannaföreningarna. NS | SE och här är ”Klockaregården” i sitt. rätta element, Han blev den förste sekreteraren, - en syssla som han innehade i ett tjugotal år. Vid en god kopp kaffe svin- ner förmiddagstimmarna fort. — De första RLF-avdelning- arna startades i Stockholmstrak- ten där också riksförbundet såg dageng ljus men det var inte alls nutidens RLF. Programrhet var både dunkelt och svävande och syftade 'främst till ' att skaffa bönderna som samlad grupp ra- batter hos handlarna, Men här i Halland och i Skåne var vi in- te belåtna med en sådan utveck- ling, berättar 'hr Andersson. Vi hade våra ekonomiska förenin- gar, ' Halmstads svinslakteri: var landets äldsta andelsslalteri och vi 'hade ju gott 'om andelsmeje- rier både här och på andra håll i landet. Men dessa konkurrera- de” med . varandra,” slakterierna Vv SG ra ndelse med en komma i för > bindgarnstabrik — vilken gör aetsamma — och genom att lova att ta så och så många ton fick. ; han ned priset avsevärt. — Vindgarnet skulle vi få | hämta i lantmannaföreningarna | och likviden skulle tas. ut. i | Mjölklikviden. Det var iner värt än alla Procent, ty därigenom lärde sig bönderna att gå till Dessa hade funnits långt tidigare men hade allt sedan en del besvär- ligheter efter första världskriget för en tynande tillvaro. Men nu började de återfå förtroendet och dävmed var vi inne på den viktigaste uppgiften av alla — att skapa sammanhållning och lidaritet kring den ekonomiska föreningsrörelsen. — Nog behövdes det altid. Främst gallde .det. för oss att ta itu med mejerierna. Pytsåkare körde omkring i Halmstad och "sålde mjölk i husen och tog näs- tan vad pris som helst. Mejeri- erna konkurrerade om smöret och. det fanns mejerier i Små- land som hade folk, som stod på Halmstads torg och sålde smör och grädde, Hurudana priserna : blev kan vem som tänka sig. När RLF kom till uppmanade vi Halmstads näringsidkare i annons att gynna ortens meje- rier och när detta inte hjälpte fick vi uppvakta dem, Så lycka- dés vi så skapa Halmstadsortens ' mejeriförening, som sedan in- köpte tre privata uppköpsmeje- rier i Halmstad. — Slaktboskapsföreningen var en annan gren; som jag kämpa- de särskilt hårt för, berättar Jo= han E. Andersson vidare. Gei nom min tidigare. verksamhet på stora gårdar med egna' vågar visste jag vad mina djur voro värda men jag. 'såg också hur det gick till på andra håll. Jag möttes ofta av den invändningen hade t.' ex. egna exportorganisa- tioner, som underhjöd varandra. — Den 'som fick sitta emellan var ju den enskilde bonden céh här 'i Hallan ro vi ingalunda belåtna - när ' tiderna ' började hårdna till under 1929; ilit kom ombudsman Karl Levin och vil- le "att vi skulle bilda ”rabatt- kommitter” men vi ville i stäl- let ha en enig uppslutning kring våra ekonomiska föreningar. Det stod hårda strider i riksförbun- det innan ”Hallandslinjen” seg- rade men i dag kan'vi utan fö- rehävande konstatera, att vi ha- de rätt. Vi såg ju vad arbetarna hade åstadkommit med - sina fackliga organisationer och dit ville vi också nå. = v. — Det var främst tre saker, som vi hade att kämpa mot den gången som. vi startade och det vär : först tunnlandstänkandet. Det sades, främst av våra mån- ga belackare, att vi aldrig skulle kunna ena. storgodsägarna och småbrukarna och detta gällde kanske än mer i Skåne än här. Men det gick bra och i det sam- manhanget . vill jag g> baron Gustav Hermelin på: Fröllinge en särskild eloge, Yan sitter än i dag i ortsförbundsstryelsen och har varit en av RLF:s främste förkämpar. Men i och med ett RLF gick in för en man — cn röst så hade de små Amlade bra mycket mer att säga till om än en storgodsägare. Och nästan alla RLF-are är småbrukare, — Den andra svårigheten var att få folk att tro att RLF var politiskt neutralt. Många påstod att vi bara var ”en yttre ring” för. bondeförbundet men även 'här kunde vi visa på baron Her- raelin, som trotg att han alltid varit högerman kämpat lika bra för RLF för det. att man inte fick mer betala på slakteriet. Det var kanske sant då men 'man fick en rätvis be- talning och det var värt mycket. En annan sak var 'den tys=. ka havreimporten, som väckte så . stor uppståndelse. Vi hade mas= sor av havre i lager överallt men : tyskarna betalte mycket kraftiga exportpremier på sin havre. En grosshandlare i Holmstad köpte stora .partier, som såldes för 8 öre pr kg när vår stod i 12 öre och det fanns ju alltid en del, söm köpte, Men vi följde efter åkrarna, som körde ut denna havre och tog reda på köparna och det hela väckte så stor upp= märksamhet, 'att saken togs upp i riksdagen och det vidtogs åt-', gärder mot det hela. T.o.m. stu- veriarbetarna i ' Halmstad höll med oss om att inmporten var ”tokig.' — Nog var det hårda år all- tid och jag kommer fhåg att Söndrums avdelning väckte en motion om att prima, välsorte- rad matpotatis inte skulle säljas hemma på gårdarna billigare än 4 öre pr kg — tydligen hade man sålt billigare. Visserligen har vi låga priser på matpotatisen nu» men så dåliga är de ändå inte. — Visst finng det mycket att berätta om pionjärtiden och nog var det svårt ibland. Men nuva- | rande disponenten på Linverket Lars Ekberg var förste ordfö- randen och en god akitator och organisatör. Han och senare om= budsman Karl Berntsson voro I Småland och Skåne och bildade avdelningar och ett slag var Södra Hallands ortsförbund lan- detg största. Då hade vi avdel-, ningar i Lidhult, Vrå, Hinneryd, Annerstad och än fler småländ- ska socknar. Det var inte förrän lantbrukinämnderna började 1 — Den tredje besvärlighet var den gamla avresionen mot fackföreningar, som var diupt rotad hos de svenska bönderna. Man ville inte gå i loåband men så småningom gick det också över. — Man kan ju ta det som ett lustigt symptom men det var faktiskt bindgarnet som kom att binda oss sydhallärdska bönder hårdare " samman än någonsin. Allt medan vi höll på ock slis- kvterade = rabattfrågor dalude priserna på både våra och andra produkter — utom på bindgarn sera var en stor och rätt så dyr- bar vara få den tiden. Vi jö sökte press ned priserna men det gick irte. Då lyckades ag- ronom Åk» Gullauder på Bå- Jarp, vår störste RLF-kämpe, + sin verksamhet som dessa avdel= ningar flyttades över till sina länsförbund. — Det har sagts, framhåller Johan E. Andersson till sist, alt ortsförbunden skulle vara ett o- tForts. & nästa:stida) YYvveTY ry)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.