Mo j fälten öch i skogarna imed vått, te ner och börjat ta ”föryngringspi "gen "hade ' hans fru” svårigheter "at! » mer upp ur 'sängen;": "ereev fd rerprrtrvryvvv Yeryet LAROLMS: TIDNING — TerrevYetretYyveF YFTE YTYTTYYYETYYYYeYTeT EP YYYYYFYYYYYYYTTYTPYPYYTEFYFY YT FYTYY eo Tisdagen den-22 november -1980 "Förr och fu ooo glädjande. då" saker och ting ut- 'utveckling” för några: 'år'sedan -.. medförde så småningom stora be- kymmer, Varje individ var efter- hand medlem av minst en för- ”ening och personer med minst eft: föreningssammanträde ” varje deg" vår ingalunda ovanligt: Den sön "eventuellt ringde och efterfrågade hr Grönstedt. kunde få svaret att $N hän kallats till ett sammanträde 7” för bildande av en förening mot ' . föreningsbildandet medan fru Grönstedt - just gått till en' sam- : mankomst för att diskutera bil dandet av' en förenink för för- . hindrande av husmödrars delta- gande i föreningslivet. Samtidigt ” + var ungarna ute och lärde rackar= "' tyg som så småningom gav anled- 2 I allmänhet betecknas det som "vecklas men' föreningsväsendets ' mamma med ett foto,” som: han hittat bland familjekorten - och frågade: "vc ” — Mossan, va ä "de här för en. ”skojig gubbe? = Men barn lilla, så får du b inte ; Det är ju din pappa, - a >: — ÅA 17, säjer den av kamrater- nas jargong påverkade 'telningen. -. Vill du inte berätta lite om. ho- nom... « SRS Och' så berättade mamma : hur pappa en gång som ung bekläddes med diverse uppdrag, som gjorde . honom ' alltmer osynlig i hemmet men att det nog kunde hända att han någon gång fick tillfälle att hälsa "på," Kanske kommer han hem" till: « sommaren, sa måmma förhoppningsfullt. Det kanske in- |' även inom för. ning till bild av "1: med syfte att minska vanartighe- 2 ten bland de unga. För 15—20 år sedan blomstrade : "föreningslivet väldeliga och det ” var en sann fröjd att leva för alla - för "denna rörelse intresserade. Ibland. bildades . föreningar med "sådan fart att det varken fanns ' personer till styrelserna. och än mindre till den enklare men 'inga-' betalande medlemmar. Föreningar ; tillkom även 'för vilka inte fanns några uppgifter alls. i: gen, - Föreningsfolk förflyttade sig i ideligen ' från” den ena samman= "' komsten till den tredje medan den ' > alltmer". oklart ' begrepp" "on hur ; maken'resp pappan såg uk Hein met blev denvfösa punkt i tillva- ron dit fami jefadern sökte sig på något sammanträde, förstås — och då kunde det hända:'att han vid. - inträdet bland de -sina blev tagen " för jultomten och till sist tvinga- des legitimera ' sig 'som papban ; i ' huset. Ingen kände igen honom.” - ; Efter några år på det sättet kunde det hända att yngsta telaingen ir örjade .- sin- scenkaärriär.som -vis- sångerska och gjorde då succé med .beslöjade: och mörka röst.” Nu” ar stjärnan beslutat att göra comé - back som vissångerska, vilket Mar- .Jene Dietrich har komnienterat "på följande elaka sätt: "Stackars Lau- | reen nu måste, hon tervängspringa. mslag kring halsen för att får en "hes och förkyld röst” in ÄtEn medelålders: äkta man had.” i ; slytligen givit efter för sin frus bi fler” -: På morgonen den första da? väcka” honom. Upp med' dej, sade'| . "hon, det är på tiden att: Du kom-, = Jag. ska gå upp, sade + mannen $men jag vill inte gå i skolan. a i — i Jag, var herraa och sökte dig ” nyss, sa väninhan, till frun, men var" inne: Han såg | ysligt upprörd .och arg ut. . —' Skönt. Då har min "nya. päls kommitt, - TJ "Den dör drinken kan | man döra till Vs den snesbar bäst ; lunda betydelselösa uppgiften som ' - Svårigheter förefanns. följaktli - - ofper ST eningslivet. = | : "Inseende att någonting måste ” göras > för ' att råda bot på ovan . skildrade oefterrättliga förhållan= den uppfann en förståndig per- son TV:n och resultatet "kom att vida överglänsa alla förväntnin- gar, Föreningsväsendet beskrev " med "tiden ' en snabbt sjunkande kurva, eningslokalerna stod tomma ill "slut infann sig inté 7. ens ordföranden: och kassören: In. nan : dessa : : avlägsnade sig sista | ” gången satte. de. uppgett anslag” på dörren, : så lydande: Ivö "”Slutdiskuterat .-— T V". Det sistnämnda skulle antyda.anled- ningen / till föreningens avdoms IS familjen en dag kom fram till sin iv räknas "den otsktånaede torsken som ett'strå vas- sare' som lutfisk än katte- » gattstorsken. Enär fisk som ''! ».. känt kan tala har sign in- - sig - julen med , "Iutande bord =" pch därför jag gärna vill höra ditt ord, "vandrande torsk om den j gruvliga" sed vid vilken du själv ätes upp och SE skölja ned; > - Irbota "Doktorn Svarar. Under denné rubrik besvarar : rex svensk! legitimerad läkare ' i : köstnadsjritt medicinska frågor. "från läsekretsen. "= + Förse frågorna med lämplig I vetoanod "Torsken: ee "sk gnatur. och. uppgiv helst ålder — Vi har det ju givetvis inte så ||. och kön. Det är givet att envaärs ' läte" anonymitet obrottsligt bevaras. / som julbordets främsta och vik | Märk breven DOKTORN SVA-- "> tiga rätt, ' RAR och sänd dem till redak- ; tionen; ar ”Frågvis” I 19607. oc! är en "| .smärtstillände medicin, som inte be- höver ge några allvarliga biverk- ningar, förutsatt att man inte ökar- doserna för högt. Vid högre doser 'kan den i denna medicin ingående |2cetylsalisylsyra säkerligen ge irri- Itation i mag-tarm-kanalen. Likaså '| kan kininet, som också ingår i me- i « mande fjät dicinen ge vissa biverkningar vid gärna i | kattegattfiskarnias nät, höga doser. Använder ni emeller- Sn I Jud de angivna mängderna eller do- Törsken: i "serna som ni ordinerats av läkare — Väl tycks väl som voré jag "behöver ni ej befara sådana kom-'! nn : dum fastän torsk plikationer, Om det verkligen för- mensfi dd till en torsk'>— ja, då. håller. sig" så, att ni håller en så kr ll är man en, torsk. | sträng diet att ni ej får tillräckligt Och glommen- och falkenbergs 'med de nödvändiga näringsmedlen i Ky DN fiskarnas trål. S - kvantitet och i den omväxling ' som Tag siren en dag tar på torsk- Itarvas för att organismen skall fun- av 1. släktet kål, gera normalt,” ja, .då anser jag att det måste 'vara något fel på er diet. Jag tror ni skall tala med er lä- Oss etar det dock att en katte > gattstorsk "+ ;ej; anses så god som en: torsk 1 =. som är norsk. : "Sign. pot HN Du god är som' lutad, . som « "> stekt och som kolt : sne Fromhålla: annat. är. faktiskt ej klokt. Hav tack att du går i ditt sim- -nande ehuru många fö .däre hoppades : att bokstävetna Dn ulle visa sig betyda tills vidak i Vosk ch I nu” sitter snart. sagt varje familj framför TV:n kväll efter | .. kväll Ingen går ut, -— går manvut |. så bilar: man för det. mesta: Allt |: kare om de. saker; ni tar upp i ert "brev, då denne är mer skickad att besvara speciella frågor, - angående de individuella besvär och behand- lingar, eftersom er egen läkare :är den .som sitter inne med kunska- perna om ert fall; Hos en del per- soner kan ibland pulsslagen höras i Ad ”Klädvanor och kort Tevnad Se a" harv man dersökt Ene familjer är på upphällningen. De enda gånger folk sammanträffar är snart då det står i kö för att betala TV-licen- .sen, restskatten ' 'och välja riks- dags- och 'kommunalmän, Huvud- "uppgifter I i tillvaron, a ;; |sådan hund Ace SSOaTeTnA har kommit att spela en viktig roll' inöm dammodet och storä viländska modehus har. till och med gått så långt att de räknar jyckens' halsband och koppel till erar vid en ning ett raffinerat . dessa detaljer, Den vita pudeln här ; huvudet genom örat eller upplevas inne i huvudet, . och 'detta kan ibland, 4 enstaka. fall, vara tecken på vissa sjukliga förändringar. av. olika slag. Ibland kan det röra sig om trötthetstillstånd, blodbrist, blodtrycksförändringar 0 s v. Hos [patienter med förhöjt blodtryck är | det. inte ovanligt med öronsusnin- här folk klär sig: Det visade sig då ,att,,hela 95 proc av landets manliga befolkning oavsett tempe- raturförändringar på 30—40 grader går med samma kläder både som- mar och' vinter.. Förutom obeha- get att vara för varmt klädd om 130 saftiga kl "måste kroppslj ga skadeverkningar. Nu har en grupp läkare enats oni a dersöka om "engelsmännens förhål- landevis låga levnadsålder kanske till en:stor del beror på att de inte]; Fisken och i i all synnerhet | laxen har förstånd att klä. sig. efter vär jär” som alla vet ett litet problem]7 ar Jning. v Malmöhs vrätten: | Bara ett sia FIN barn bör finnas: STOCKHOLM (TTspec) - Det är angeläget att en inanmn- lag'ki immer till i "huvudsak enligt namnrättskommittåns förslag, häv- dar hoyrätten' i' Malmö, som anser kommittéförslaget vara . väl ägnat att läggas till grund för lagstilt- Namnlagen bör unligt bovrättens mening i främsta rummet ha tilll. uppgift att tillförstärka' var "och en |" rätt-till namn, Däremot anser hov: rätten inte motiverat att, som kom- -| mittén föreslagit," också föreskriva en” skyldighet för:var. och en att under alla. förhållanden , uppträda under sitt rätta namn, Det bör va- ra lovligt att göra avvikelser från det' namn som är inskrivit i kyr- kobolen om man inte därmed” ska- dar någon annart, « Till kommitténs förslag att barn i äktenskap skall ha rätt att välja |- mellan faderns och moderns släkt- amn ansluter sig hovrätten helt, från dter. "den son ett ' provisorium förslaget att "sådant barn i allmän- het: skall ha rätt endast till 'mo- daorns” namn och kunna få faderns namn. blott i undantagsfall, Hov- rätten anser dock att mycket star- ka skäl talar för att barn utom | äktenskap bör äga. samma rätt till fadersramnet som barn i äktenskap, Det bör enligt hovrättens mening inte finnas mer än ett slags barn, Uppdelningen mellan , barn i och barn utom äktenskap är en rest av ett föråldrat betraktelsesätt, Arbe- tet på att avlägsna denna bör fort- sätta. Därför bör man snarast åter- uppta frågorna om ändrade regler för "fastställande av, fad Havets näringsres SN dv Gösta Br ingmark, mb I med dels- och jordbruk > FN:s I ”] ”Frihet från hänger”, Å startad. a 'A heten särskilt riktata på havens möjligheter att fö och ar uppmärksdm-' H Tsörja en. snabbt - redogör här för det havsforskningsprogram. som just.nu beh vid UNESCO:s generalkonferens i Paris. ehandlas | där fisket förbättras Den senaste utvecklingen inom raketforskningen har' gjort det na- turligt att fråga, om inte månens osynliga baksida snart kommer att vara mera känd av jordens befolk- ning än bottnen i några av våra världshav. Det var den danske un- dervisningsministern, som = kon- staterade detta i sitt hälsningstal bl a med danskt stöd. Gösta Bringmarl de: — Bilden är från Ceylon,” allt att döma givande fångst av ton< fisk i Sydatlanten ock de & är. också - verksamma ängs .' den "afrikanska kusten, i Indiska oceanen och Kinesiska sjön, Stilla havet erbju. der givetvis fortfarande deras! na=. turliga jaktmarker. Skaldjur och mollusker har man börjat ta upp a till den av UNESCO organiserade ionella- hav: gressen i Köpenhamn i i somras. Att öka våra kunskaper om oceanerna är en angelägen uppgift ur flera synpunkter, och det är” glädjan- de, att den nu på allvar har bör- till. barn ' utom äktenskap och om sådant barns rätt till fadersnamnet och arvsrätt efter fadern,-Förslag härtill finns "utarbetade" i justitie- departementet men har vilat där sedan 1955 i väntan på nya reg- ler för efterlevande makes arvsrätt. Arbetet med dessa iinter jat ärk el la sammanhang. I och för sig är det nåturligtvis orimligt, att kännedom om vår pla- ner i detta 'viktiga avseende skall vara så begränsad som den enligt alla oceanografers enstämmiga om- dömen i själva verket är. Av: rent de frågor bör påskyndas. - Förslaget att hustru: under, tenskapet skall kunnä behålla sitt släktnamn tillstyrks, Någon invänd- ning görs inte mot att detta, som kommittén föreslagit, sker endast i de fall då hustrun före vigseln an- mäler. att hon ämnar behålla sitt namn. Men. hovrätten. anser det värt av överväga om ' man inte i stället borde låta hustrun: alltid be- hålla sitt 'släktnamn under äkten- skapet men tillägga henne en rätt att bära mannens namn. I prakti- ken blir skillnaden inte stor, men lerna skulle, bli enklare.” För derleken. " "för: , våra kraftverksbyggare. Man . bygger laxtrappor och. yngeldam- mar 'ocht vidtar en: hel del andra åtgärder för »$t rädda' fiskbestån- det... > : MN -. Det konstiga med laxen är som var. och, en” vet att den ' kommer till; "världen i ett litet, obetydligt vattendrag! - sig så småningom ut i havet där den växer sig stor, och återvänder till födelseorten för att Ieka. "D "Med osviklig säkerhet hittar 'den "långt utifrån havet med dess ström- säs Förstfödda uppvaktas"! Psykologer vid ett japanskt uni- versitet i Kamzawa, har meddelat att de efter en treårig undersök- täng äv 10,000 folkskolebarn kom- EN följande resultat:' -' +. > den) förstfödda . sonen” eller dot- tern; i en familj uppvaktas "mest; t de: klyftigaste barnen föds i mars. iDe följs av: barn: födda i fe- "där : den 'sett' dagen, och vandrar sedan uppför forsar och fall till den strandbrink,. som en gång Nar ... dess hem. Hur kan den lyckas med "ett så fantastiskt konstycke? - > Vetenskapen har länge stått frå- gande, Nu tycks man: emellertid ha. funnit det rätta svaret. "Den amerikanska 'zoologen 'Arthur "D Hasler' berättar Science” om 'sina; ' experiment och svaret är kort. och gott att I en luktar sig hem, ”' ) : ar a fäder mellan 24 och 35. INC Tuggummieländ vill de” flesta mammor” helst bli av med, Mén här ett gott råd 'oni hur man skall göra, när man fått otyget på sitsen i' en stol eller i soffan! Gnid tuggummit med en bit is. När gummitz är” riktigt kallt kan man plocka I bort d 2 . med garnering av 'similistenar,” som ett: komplement till mattes :acces-, F örtröli ga. stunder ””Arbetsmöjligheter Jag tycker ni i första hand "ska tala 'med Sverige--Amerika Stiftelsen,” "Grev Turegatan 14, Stockholm Ö. Där kan man säkert ge er goda råd angåen- de lämpligt arbete åt er amerikan- ske vän. Men varför inte kontakta även ' Arbetsförmedlingen eller Stockholms student t d S igen al "Vid ett av dessa experiment fån- > Sv igheterna i i ett äktenskap och Fade a Fe nakar, vd uppriått företrädesvis ." svårigheterna... att; emorten, Pa en av dem plug- Igade man igen nosen och släppte "idem, sedan i samma älv nedströms och ' före. "utloppet. av flera biflö- "den... De laxar som inte fått lukt- organet satt ur spel återvände di- rekt till sin bäck eller 3, de andra slog på måfå ini olika biflöden. Det förefaller sannolikt, säger prof Hasler att laxungen tar ett. så starkt intryck av komma, överens med sin svärmor är ganska ofta” orsaken till vatt en iska blir själv dsk konstaterar en” ”självmordshindran- de” grupp på fem präster i Man- [i chester, , Övervägande ' antalet ' av dem som begärt hjälp i sina pro- blem har haft det svårt med sin svärmor, Prästgruppen startade 'sin i mar hem till mynningen av' den älv, |- folkbokföringen ; vållar et” sådant system inte några Svå ter. ef- v skäl är en aktivise- ring och en samordning av havs- = | forskningen väl motiverad men i sällsynt hög grad också av prakti- ska hänsyn, Man kan t ex tänka på säkerhetén för de livsviktiga - och t tlin- jerna över haven,. på oceanernas betydelse i meteorologiska 'sam- + i växande mängder, ur Mexikanska bukten och vätinen kring. Austra>= lien och Sydafrika. FAO-experter har visat, att ett gott fiské bör. kunna drivas i Röda havet och Ara>= +.. biska sjön, Detta. bara för att näm-= ha några exempel. Odlingen av fisk '' i dammar och insjöar. bör inte, hels ler glömmas, Expansionen för fisket över nya områden är inte resultat av en Sys- tematiserad ansträngning, En sådan -. - kan det först bli fråga om; sedan "> - haven och deras möjligheter, verk= ligen grundligt utforskats. Att det: existerar väldiga reserver, tror man ” " sig kunna sluta till av tillfälliga oe iakttagelser som gjorts i samband -- med katastrofer av olika slag, vilka. drabbat fisktillgångarna i haven. Ett sovjetryskt fartyg seglade t ex 1957 genom massor av död fisk som flutit upp i Arabiska sjön, Det var” fråga om miljoner. ton:. Man har rätt till slutsatsen, att de potentiel= på möjligh att där begrava och tillintetgöra radioak- tivt spill och framför 'allt på haven som en av de största" livsmedels- reserverna mänskligt över hu- la fisketillgå där måste vara / mycket stora. Varför skulle de inte . vara det på flera' andra håll? I det prekära fö rsörjningsläge 'mänsk. lighet befinner sig och:som FAO vud taget förfogar över.. » För den stora kampanj mot sväl-' ten i: världen som. inletts: av FAO är ju" den” tersom båda namnen redan : finns införda i kyrkoböckerna och på tryckplåtarna. : Påppersmaskiner har blivit stor... finsk" exportvara STOCKHOLM (TTspec) | Finland svarar för tio procent av världsproduktionen av" pappersma- skiner." Den finländska maskinin- dustrin beräknas” för närvarande ha. goda möjligheter att öka 'sin export av : pappersmaskiner . på Västtyskland, berättar tidskriften SIA, ÄN IG | Inom den närmaste tiden anses omkring hundra. västtyska pap- persbruk vara tvungna att förnya sin maskinpark om de skall kunna förbli konkurrenskraftiga, På se- näste tiden har ett samarbete mel- lan den västtyska och finländska maskinindustrin också kommit till stånd vid: export till tredje land. En västtysk och en finländsk. in- dustri. samarbetar för” närvarande vid uppförandet av en pappersin- dustri i Jugoslavien, Den västtyska firman svarar för uppförandet av verksamhet för drygt 1 månad se- dan, men har redan nu lyckats kla- ra ut problemen för 40 människor, velat ta "sitt "eget iv, De fem lukt eller kemiska sammadsättning att den aldrig glömmer det, ': s " Men detta räcker inte till för att präs ina ser som sin uppgift” att | förklara hur laxen ute i havet hit- prata "med förtvivlade människor |tar den rätta älvmynningen, Genom för att hjälpa dem ur svårigt en rad iment kunde prof Has- Mere : ler fastslå att solen spelade en av- de roll vid fiskens briente- ring. Genom 'att fästa ett flöte vid fisken konstaterades vid ett av ex- perimenten att fisken si de rakt | Japanerna är värst, när "det gäl- ler att långprata i telefon,'har en- gelska statistiker kommit på, En” bruket och kraftverket; me- dan den finländska firman uppför cellulosafabriken, Ytterligare - " ett västtyskt- finländskt projekt av samma slag är under | förberedning. ' Finlands anslutning till EFTA anses också bli gynnsam ' för den finländska Pappersmaskinindustrin eftersom ett par EFTA-länder för 'närva- rande har ganska höga tullar på norrut under soliga dagar, Var him- len "molnig simmade den omkring på måfå. Inte nog med det: fisken gelsmännen själva är däremot värl: dens tystaste folk i det här eam- Antalet telefi 1 ganisation, Norrtullsgatan 15, Stock- holm Va,-som kanske - också kan komma med bra förslag. Ska han endast stanna i Sverige över som- maren är det kanske lättast om han försöker få arbete på någon lant- ungdomar tycker ' det är roligt att Pjva på olika yrken, under ”fe- ing. fore Wler,, as VM ”Gallie”, gård eller dylikt. Det är ju ganska , vanligt att amerikanska studerande |. rerna. Fycka till och hjärtlig häls- |. | hitta på vad de föreställer. : visade sig ha reda på tiden, Om man tog in experimentfiskarna i en tank och tände en ”konstgjord sol” 'så simmade fisken i den riktning den "skulle: ha gjort om det varit fråga om en riktig sol som stått på detta ställe på himlavalvet E vid: den per telefon och år är 531 i Eng- land, 1.600 i Italien och 1.700 i Ca- nada. Men i Japan tjattrar man gladeligen på i luren — där gäller siffran 2.800 samtal per år och te lefo - skiner: i Ö: 25 procent: Konjunkturen för den fin- ländska pappersmaskinindustrin kan ' därför. förväntas - ytterligare förbättras, , = mo Under! den fomärsplan som från årsskiftet inleds i . Tjeckoslovakien skall man börja tillämpa en a2- timmars fem ordfö; tiden på dagen, "Sedan laxen me2 solens” + ilp na- vigerat sig fram 'till den rätta kus- -ten kan den sannolikt med hjälp avj lukten finna den rätta tymynnin- gen. J Vilket är det svåraste för en tist, anser hr Johansson? ” : — Tja, när det gäller mina esma tavlor är det faktiskt svårast att Statsplanekommisslonen: Otakar Si munek, Under femårsperioden skall duktionen Inom. verkstadsindu- in' ökas med 76 procent och ny- | investeringar på 322 miljarder kos runy (ca 25 miljarder kr) göras, (TT-Reuter) på in av särskilt intres- h sistnämnda” aspekten |; j aktuali; är” det angeläget 'att söka ge svar på" den frågan. 2 att kavsforskningskongressen i i Kös se. Ki i Kö un- .h synes ha blivit fram= derströk dess vikt och beslyte. på sitt sätt vilka fruktbringande -re- sultat samverkan mellan FN:s fack- organ bör kunna ge, i detta fall speciellt mellan FAO och UNESCO. Utnyttjandet av jorden" har . ju drivits ofantligt mycket längre än utnyttjandet av haven, Ändå har gångsrik. Det viktigaste resultatet: blev kanske könferensens eniga be-" . slut” om: upprättandet av en inter=. > havsfor sion med direkt rekommendation äv? de intresserade 'regeringarna och inom UNESCO:s ram, Vidare före-' slog man på mötet, att en särskild det beräknats, att uppby det av organiskt stoff genom den av sol-. energin burna ft är 15/3 inom UNESCO: S huvudkvärter. Re= - gånger mer produktiv i havet än på jorden, Fiskeristatistiken från FAO visar, att mänskligehetn tar 99 vrocent av sin föda från jorden och bara 1 procent från vattnen, Om man 'så erinrar sig att det bara är ett tunt skikt mylla som kan utnyttjas för livsmedelsproduktio- nen mor väldiga volymer i i havet, och att haven täcker vår planet i så mycket större utsträckning än jorden, blir det naturligt att fråga |. sig, om vi inte borde kunna hämta avsevärt mycket mer föda ur ha- ven än vad vi gör. Det menar alla experter att vi kan göra. Det är f£ ö mycket små delar av haven som är föremål för systema-. tiskt fiske, eller ca 10 procent. Det är till största delen koncentrerat till de s k kontinentalhyllorna, Man bör kunna gå avsevärt längre ut. Japanerna äger betydande fiskeer- farenhet, Det ofantligt tättbefolkade Japan är för sin livsmedelsförsörj- | a ning starkt beroende av fisket. Det är därför inte förvånande, att jas panerna tagit initiativet till en av vid ens allmä; Inn, os i Paris” i :novemberdecember. ; Ökad" utbildning av forskare, inte minst i u-länderna, och vidgade ma- teriella resurser, kanske däri inbe-' begripet — internationella - havs= forskningsfartyg, står på progråm- met, Länder som Danmark och Sve=, rige har fina traditioner att bevara” på detta område, Deras insats bör - därför bli betydelsefull, - ” En ung | förgad. kvinna, Shuttlesworth i' Atlanta, : har stämt ett amerikanskt bussbo="" 1 lag sedan hon arresterades för att =: ' ha vägrat att sätta' sig längst: bal; . i bussen -på de platser som resoj verats för färgade. 'Hon krävt miljoner dollar i skadestånd, (TT AFP) - Em mässlingepidemi på Chiloe- | öarna, 1.200 km söder om Santiago, : har hittills krävt 21 dödsoffer. Sjuk har från Santiago: sänts till de av- lägset liggande öch isolerade öar- na. (TT-AFP) . ot j inom ..vissa branscher |” "Hjalmar Gullberg, gratuleras. till årets största svenska författarpris « (Nobelpr iset undantaget), Boklotteriets stora pris på 25.000 kr, av - 3 boklotteiiets g.unda,e Carl Emil Englund. ; DE tLesTA ren [EE RR . a NYv a TYYeT Ye
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.