a PEFETESTITFEP Ye” er Yv vv "E YYYYYYYTYFTYYYTYYYYYYVYYFYYYYYYYYYYTTT YrvvvrfrYTT Lördagen den 26 november 1960 | "Staisbidragen till enskil De-senaste årens allt större » krav på de enskilda vägarnas standard synes - medföra att vägintressenternas - del av .de totala kostnaderna för väghåll- ningen, ökar, vilket innebär att statsbidraget ' inte: motsvarar den bidragsprocent som avsetts” med :riksdagens. beslut i. frå- gan.' Bl.a. synes detta, särskilt mötesplatser, till stor del bero "på att de beräknade kostna- . derna är för låga i förhållande" till de verkliga. I andra fall. författningsenligt riktiga, är då skäterska har hamnat på en ö 1 synes det bero på att väsent- liga förbättringsarbeten ' som ålägges . vägsamfälligheterna inte medtas' vid beräkningen av kostnaderna. 2 I en interpellation till kom- munikationsministern :i denna ? sak upplyste" hr Gustavsson. i Alvesta (cp) att det i Krono- - bergs län förekommer att.väg- myndigheterna ''åläggér : väg- « hållarna delg' att avverka skog- intill två meter från vägkant, dels att.ta:'bort fasta stenar "intill en meter från ' vägkant. Skall dessa arbeten > utföras ' utan - att. statsbidrag. erhålles blir -kostnäderna mycket be- tungande för väghållarna och dessa har ibland ifrågasätt om inte vägsamfälligheten hellre börde” "avstå från” statsbidrag till'det" normala underhållet om detta skall -vara förbundet med DEN 26 NOVEMBER 1960. "pande da vägar : åtgärder av detta slag, sade in- terpellanten, .som . ställde. föl- ' jande fyra frågor-till statsrå- det: sn - - . .Är det i överensstämmelse med andemeningen i författ- ningen när vägmyndighet,' ån- "tingen i samband med 5-års- uppskattning eller under -lö- 5-årsperiod, lägger mötesplats,: avverka skog .och ta bort stenar.- SN - Om sådana ålägganden är vägsamfälligheten" ', berättigad "att få statsbidrag för arbetenås utförande. och i så fall efter vilka' grunder skall statsbidra- get utgå? = CC TTT Har vägmyndighet ' författ- ningsenligt: rätt: att innehålla statsbidraget för det normala underhållet i det+fall 'vägsam- fällighet icke anser sig kunna ” verkställa åläggande ifråga om - anläggande '; av : mötesplatser, avverkning oeh borttagande av stenar på grund av de: alltför höga kostnader "som vägsam- fälligheten skulle åsamkas? - Har vägsamfällighet,' som å- lagts att iordningställa mötes- plats, möjlighet att få rättelse i de fall den verkliga kostna- den för arbetets utförande vi sentligt överstiger 'den'av för- rättningsmannen' beräknade? 23 Fru Jacqueline ”Jackie” "Kennedy. ter) nyvalde amerikanske ” ” John + K dy's naka Jaqueline, 31 år gammal, pedkom natten till fredagen på I «ett sjukhus I Washingion med . ” en.son, som vägde 2,8 kg. Läs karna » måste tillgripa kejsar. "snitt vld förlossningen, som ha- de beräknats äga rum först i; millen av december, men håde - mealern och den nyfödde belin- ;: ner sig väl... cc ca « Fru:Kennedy fördes sent på tors- dagskvällen skyndsamt med ambu- lans till sjukhuset, där nedkomsten ägde rum efter bara någon timme, Hennes man hade tidigare anträtt en "semesterresa . till Florida men blev varskodd omedelbart efter det hans flygplan landat i Palm Beach och reste då genast tillbaka till Washington. Där avlade han ett 15 i besök. på sjukh "WASHINGTON ATT = R : Den åd = :> misshandlad: :..av kamrate rnpliktig.vid Skånska flyg. flottiljen; i; Ängelholm vårdas på flottiljsjukhuset för skador som han åsamkats :'av några logementskarh=- rater.. Vid ett uppträde: gav de .sig på ynglingen. och sparkade honom, bl ai underlivet. På sjukhuset hade man fredag kväll ännu inte hunnit konstatera om huruvida skadorna är så allvarliga att framtida men ' uppstått, Statspolisen ' har satt i gång' utredning om' det inträffade på uppdrag av landsfiskalen. Är. det en kontorsinteriör från Mars! eller någon annan planet? Nej, bil-: den kommer från en utställning av kontorsutensilier i Paris, där man liter en robot: demonstrera en mor dern, räknemaskin, fö av svensk : ””- . Le - H . Exotiska äventyr. "Med ”Infödingedvktorn” avslö- jar sig A; J. Cronin som en habil äventyrsförfattare. Det är en bra I färgstrk miljö, som läsaren får etiftå bekantskap med. En ung' skotsk läkare och en vacker sjuk- | Västindien för att vårda en rik plantageägare. Denne har många bäde kända och' okända fiender, som står honom efter livet och äventyrskarusellen snurrar snabbt med en rad spännande händelser. Cronin har, påpassligt utnyttjat vissa "aktuella inslag i den poli- tiska "situationen -i dessa trakter tt fantastiskt revoltförsök, närt 'av.hationalism, vidskepelse och "utländsk propaganda, bildar berättelsens höjdpunkt. os (A. J. Cronin: Infödingsdoktorn Tiden). MD - I naziläger ” Ett barn i det ökända nazistiska utrotningslägret låter inte i och för" sig otroligt men lite svårare har man nog för att tro på hela den romån”soin den östtyske för- fattaren. Bruno” Apitz byggt upp kring detta. Han skildrar barnet som medfört” av en polack och i lägret. gömmes 'det "undan de na- åv - | zistiska fångvaktarna, som sätter en stot'apparat igång för att. hit- ta. det: Visst" är barnet: ”naket bländ- vårgar”” men. det heta blir lite för: otroligt.: Miljöskildringen iningen är: det döck "inte något. fel på” 'pch- författaren" av- slöjar sig: som" en god "psykolog, som förmår" att 'bäde fängsla och ” Lisa Drougge Kan som ingen an derhållningsromaner: utan allt för storå pretantioner men ändå säd YA 'köm””Kar ”Nte” att ge utöver bara för stunden, Det brukar hän- da' lité”övanliga. saker och sx är också förhållandet i årets. bok ”Simmarensresa”,' Den! för. oss till ett hus vid havet med en sam- ling 'människor,.” hoprafsade' på «| måfå” Man njuter och har trevligt | tills ett par ungdomar, plötsligt försvinner, på en resa, Det blir stor. uppståndelse 'och en. oväntad upplösning ' på denna fängslande boksigssng nn KE «(Lisa Drougge: Simmarens resa. Hökerbergs AN Latinamerikanskt - Kampen. stod på sin tid hård mellan "civilisätionen och barbari i det sydamerikanska oljelandet "tillverkning. + > > - mörkhårige son, som något dygn framåt får ligga i en kuvös. Fru Kennedy väntas få stanna kvar på sjukhuset :10—12 " dagar, Det bli- vande ' presidentparet har tidigare oci fick bl a genom en glasrita se sin Anutorps vägsamfällighet. . ont! Länsstyrelsen kungör, att styrel- avn för Antorps vägsamfällighet i Veinge kommun utgöres av Arne Karlsson I Göstorp, Einar Larsson I Antorp, Kurt 'Johansson i Böke- berg, Gustav Pålsson i Göstorp och Herman Jakobsson i Göstorp, leda- möter, samt Sture Karlsson i Bö- keberg,' Joha. Svensson i Göstotp en dotter som är 3 år gammal, stöd FR Wenezuela och i den tjusiga ”ro- manen ””Dona' Barbara” symboli- äventyrsroman med skjutande re- : volutionärer, giftblandande'” halv- : eg blod samt'en romantisk kärleks-- beträffande anläggande: av' nya" " vägsamfällighet , att -'anlägga historia utspelad i en exotisk' och : konsten att skapa trevliga .un- | utan tvekan beteckna Kerstin Ek- : man som lovande. Hon gjorde för något är 'sedän en icke oäven de but och den nya deckaren "Han rör på sig”, är en god efterföljare. Intrigen är inte helt oantastligt men -spänningen hålles väl uppe med kommissarien, som. är miss- tänkt för ett mord på en gamrial släkting. Trevligt tecknade män- niskor, lättflytande stil och 'en god spänning gör boken läsvärd, (Kerstin Ekman: Han rör på sig. Bonniers). «oso DE VANFÖRAS JULTIDNING En av årets första jultidningar är De Vanföras. Jultidning, som lutgives av De Vanföras Riksför- bund och nu bjuds ut över hela landet... Den har en upplaga på 155.000 ev. och försäljarna måste "därför ha god tid på sig för di- stributionen, > . Tidningen är trevlig och läs- värd som vanligt. Bland medar- betarna märks domprost Yngve Ahlberg, som skrivit julbetraktel- sen, Axel Hambraeus, som berät- tar om, en ungkarls julafton och fil. mag. Barbro Andersson som skildrar ett besök hos. författa- rinnan Zenta Maurina i Uppsala, den lettiska författarinnan som från barndomen varit. bunden, vid rullstolen på grund av polio. Fol- ke Fridell har en. skälmhistoria och Ingvar Wahléns bidrag ”Far- bror betalar skatt” är en färgstrk och mustig julberättelse, Eva See- bergs novell "En sådan bagatell” är finstämd och tankeväckande. Och Hans Botvids Grön Jul ger en episod från två ungdomars mö- te i Paris, Förutom de. nämnda medarbetar även Malmö-skalden Bengt Holger Isberg, författaren Erland Dahm och konstnär Einar Norelius. I .ett. bildreportage be- rättas även om De Vanföras Riks- förbunds sociala :verksamhet,' - -"Erkända : konstnärer ' har -: illu- etrérat. :Namnen-: är: Ejnar: Net- telbladt,.. Georg . Lagerstedt, Stig Södersten,' Maj-Britt ' Andersson, Nils Möller och. Viktor Kulle. i Jultidningen' ger ”förbundet' ett gott: :;tillskott.'av -medel- för den sociala. verksamhet -det bedriver, t. ev? koloni och läger för vanföra barn och ungdomar 'samt. konva- lescent--. och ' vilohemsverksamhet för vuxha,. För att.nu nämna nå- got. vart MREIESeN " Jultidninge är billigt. Vi er: Köp-och läs! "MED EN "FÖRSMAK > har. Halls" AV" JULEN -- jultidnirgar« hamnat: på vårt. bord, färggranna och glada, men med den ' smått högtidliga I stämning, som man gärna vill för- binda med. julfirandet. JULFRID (2:50) är med sina 65 år på nacken den: äldsta och ' finaste i sällskapet; medan der betydligt yngre UNDER JULDAGAR (2:50) -ståtar med den största upplagan. och har det popu- läraste' innehållet. I. HALLS JUL- BOK (2:—) medverkar bl, a. Carl- Olof Svenning, Margit Assarsson och Magda. Bergquist von Mirbach. Å" alla miljonstäder i världen upp- visar säkerligen Berlin de mest säregna och tillspetsade förhållan- lena, Den tidigare fyrstyckningen av Berlins stadsområde och dess nuvarande politiska klyvning med samma spänningsläge "som mellan äst och väst låter den forna tyska rikshuvudstaden intaga en särställ- ning bland metropoler. Det förtjä nar i våra dagar att ihågkommas, att stadens läge tidigare vid ett till- fälle tedde sig förtvavlat och Preus- sen förlorat. Detta inträffade för tvenne sekler sedan, Den pessimis- tiska sinnesstämningen bland sta- lens borgare kulminerade nämli- ten hösten 1760, då man vid Oders och Elbes stränder och tidvis också inne i den preussiska huvudstaden kämpade på liv och död, ; . Berlin hör inte till de äldsta. storstäderna :i vår världsdel och spelade efter. sin anläggning på 1200-talet länge en ganska under- ardnad roll, Först efter det att ho- Menzollrarna blivit kurfurstar av 3randenburg fick staden ökad be- tydelse, | ot I mitten av 1700-talet, då det vörsta egentliga världskriget utspe- ades mellan stormakterna i tren- :e kontinenter, hade Berlins invå- sarsiffra ryckt upp till 126.000. Den -senom invandring av de yrkeskun- aiga hågenottfamiljerna : raskt lomstrande ' staden : hemsöktes årt av sjuåriga kriget. Först ut- xrävde , sontribution på 200.000 riksdaler. Den som ' senare 'utpressade den högsta krigskontributionen råkade bära det talande namnet Totleben, som erinrar om den preussiska sta- tens kamp' för sitt vara eller inte vara och om berlinarnas läge mel- lan hopp ocn fruktan, liv och död, då tre fientliga härar närmade sig de dess portar. och tecken. gavs. Till plundring., . : Som motvikt mot den österrikir ke ministern . furst Kaunitz inring- ningspolitik : gentemot det uppåt- strävande Preussen hade 1756: en defensivallians slutits mellan Stor- britannien "och Preussen med Han. nover” som -.mellanlänk, Å andra si- - dan :hade' en allians ingåtts i Paris mellan. : Frankrike : och Österrike med: förlängning till Ryssland och senare' även:med Sverige och Spa- nien'som svagare. länkar i inring- ningskedjan;' vilken hade Preussens kuvande.; och + återvinnandet-' av Schlesien. som "mål. Sedan Fredrik den store under två år, haft stora framgångar, - vände sig : plötsligt krigslyckan,- och "preussarna "blev slagna 'av: österrikarna vid Hoch- ”kirch: och 'av! ryssarna 'vid Kuners- dor£f.. De: förbundna härarna ryckte mot :Berlin;. där, general Totleben, av::baltisk härkomst men i rysk tjänst, utkrävde en och en halv miljon riksdaler i krigskontribution, Det. skedde" under! andra veckan i oktober 1760, och för att förlän; eftertryck åt sin fordran lät. han trupperna under. vissa föreskrifter skrida till plundring av Berlin. Lö- hatir. ursprungligen va- rit vida högre, men köpmannan Gotsk sky lyckades förmå Totle- 5 Barntidningarna heter 'JULGLIT- ' Svårt-att ordna - :yttranden om: ; namnändringar « STOCKHOLM (TT .> spec) - Ett par påpekanden; som tidigare under året gjorts hos JO om statis- seras dessa" äv en jurist och den sköna Barbara, som redan som sextonåring mött livets grymhet och nu använder sin skönhet att hämnas på ' männen. Hennes strid mot juristeri-grannen kompliceras av att hon förälskar 'sig i denne och till rival får sin egen dotter. Det hela är:en .utomordentligt spännande roman från det långt avlägsna . ländet, där romantik och sång men också nävrätt och vidskepelse är det förhärskande. Gallegos: Dona Bar- och: Artur Hedin i Göstörp,' supp- leanter, : stt FÖRTSATT. HJÄLP >" FLYKTI PY FN:s generalförsamlings och kulturella frågor har med 64 tföster för, NGAR BEHÖVLIG: tolv nedlagda, godkänt en resolution som understryker nöd- vändigheten av en fortsatt världsomfattande insats för att bistå flyktingarna på rent humanitär bas, Härnedan några detaljer som framkom under debatten om resolutionen: Österrike: Den österrikiske delegaten meddelade att de nu- varande flyktinglägren kommer att kunna lixvideras inom tre år. Detta kommer att kosta 13 miljoner dollar, varav östers rikiska staten är beredd att offra 10. Samanlagt en och en halv miljon flyktingar har sökt sig till Österrike under årens lopp. 52.000 är kvar, av den 13.000 ungrare I läger. Frankrike: Antalet flyktingar i Frankrike är fortfarande .300.0000, vilket är mera än något annat land i Europa. var antalet flyktingar : 250.000. 175.000 har sedan dess erhållit möjligheter att reda sig utan hjä'p. Av de resterande bor 10.000 fortfarande i läger. Tunisien: från Algeriet har -mottagits i landet. Regeringen offrar årligen en summa motsvarande en 'och halv miljon dollar på fykting- hjälp, - . Förenta staterna: Sedan andra världskriget har Förenta stater- na mottagit 750.000 flyktingar dottar till flyktinghjälp. Italien: För fyra. är sedan FETEFTFUFEA aktionen Friskare barn — Postgiro bt frukt sambäll Iso0s20 (R 150.000 — flyktingar. . och använt över 1.000 miljoner . Kanada: 250.000 flyktingar har bara Folket I Bilds förlag.) Fe a Kärlek: på vulkan En liten italiensk" vulkanö, ett ; hett semesterparadis med männi- "skor av alla slag utgör den yttre "ramen kring en laddad erotik, lika "het 'som vulkanen. Hit kommer bokens huvudperson med sin hust- ru och'sina barn för söka lappa ihop sitt trasiga äktenskap. Hust- run vill ha fler barn men det vill inte mannen och naturligtvis blir -det åtskilliga erotiska förveck- lingar, rätt så frispråkigt skildra- de. Utöver en massa het kärlek har romanen inte så värst myc- "ket att ge men är ändå intressant att läsa. - (Lars-Eric Kjellgren, Santa Ma- ria, "Tidens förlag). Spännande "De svenska deckaredamerna — med undantag för Dagmar Lange — kommer ingalunda upp till anglosaxisk klass men man kan erhållit ”inresetillstånd sedan andra världskrigets. slut, : BABA KSANAADAAAAISAN ARMAR MIAMAANAAA tiska centralbyråns behandling av ett par: namnändringsärenden hur föranlett ämbetet att — dock utan att lägga centralbyrån något till last som fel — göra ett par erin- ringar mot byråns praxis i namn- ärenden, : Bl a har JO ansett att innan by- rån avgör namnärende bör den ge " dem som redan bär namnet tillfare | att yttra sig — utirycklig föreskr.ft härom saknas visserligen och under den tid namnärendena prövades av regeringen skedde inte heller såäan kommunicering. JO tycker emeller. tid. att under alla 'omständigheter sådan bör komma till stånd i de fall då begäran om skydd framförts och registrerats, : ” Centralbyrån har emellertid nu anhållit ' att finansministern. på lämpligt sätt skall få det så ordnat att : centralbyrån slipper denna kommunikation med andra rätts- ägare till sökt namn, Namnärende- na har hos byrån handlagts väsent- ligen på det sätt som namnrätts- J i avser för fi id namnregistret har varit ”namn= myndighetens rättesnöre”, Det saknas dock inte konkreta an- ledningar till att ta en annan ord- ning under övervägande, medger byrån. Den enda nuvarande möj- ligheten är emellertid ett utvidgat kommunikationsförfarande, "men detta är ett endast i mycket bes änsad kn tillgängli, instrument och ställer ökade krav På tid och arbetskraft. Det lämnar ingen hjälp i svårigheten att spåra upp liknande namn '— har ett så- dant namn träffats på måste en mer eller mindre omfattande medver- kan ar folkbokför: dish ben att reducera beloppet, som dock var enormt stort med tanke på penningvärdet vid den tiden. Staden fick punga ut med hela summan, och rivaliteten mellan de för stunden ' överlägsna härarna, som kämpade under ryska öster- rikiska och sachsiska flaggor, gjor- de, att ytterligare plundringar av- styrktes. ' Knappt 'hade emellertid berlinarna något hämtat sig, förrän en nyhet slog ned som en blixt och åter förmörkade deras sinnan. I början av november 1760 spred sig nämligen ryktet, att konung Georg II av England gått ur tiden. Skulle väl hans efterföljare på tro- nen bekräfta alliansfördraget med det försvagade Preussen och fort- Georg III visserligen förnyade trak- = Alla smycken är ju lika dyra som förut, har ni aldrig nigom rea? anlitas för att få tag på rättsägar. na. Namnmyndighetens egna hand« Kngar leder nämligen i gynnsam« maste fall endast fram till sökande som fått namnet godkänt och deras adresser vid den tid när deras an- sökan handlades, AMA AA Att, TER och JULKRUBBAN och kos- tar vardera 85 öre. Om samtliga dessa jultidningar kan sägas, att de följer förlagets gamla fina tradi- | tioner och håller stilen. Säkert kommer de att finna tack och villiga läsare, " Leo österrikarna '. en ' mindre 3 Inget nytt... I dessa novemberdagar år 1760 stod ryssarna i Berlin och läget var förtvivlat, men staden räddades den gången av ett oväntat ”mirakel”. Detta skild- ras här av fil dr Eric von Born, " Kejsarinnan Elisabet som dog så ' lägligt för att rädda Berlin. taten "med Preussen men inställde subsidierna; vartill kom, att'stats- mannan : William Pitt hösten 1761 ingades lämna den politiska skå- debanan, Det var på hans tillskyn- dan, som subsidiebeloppen utbeta- lats till Preussen, so - Läget förvärrades alltmera för Preussen och dess på livsmedel ut- blottade huvudstad. Stora delar av Pommern : och Schlesien: hölls .be- satta, Visserligen, kunde potatisod- lingen i någon mån motverka « smygande hungern. Betydelsen av denra 'rotfrukt framgår t ex av : världskrigets slut, och Schlesien ut= Berlins öde i vägskålen 1760 - uttrycket ”potatiskriget”, som gäll, '- de en kraftmätning under 1740. talet, då soldaterna i ett vinterl3 ger i brist på sysselsättning sökte bemäktiga sig potatisskördarna, Po- tatisodlingen infördes för övrigt till stora delar av Sverige genom sol« ; dater, som återvänt från kriget rnot Preussen, a H Ute på de stora haven hade brit- terna lyckats fördriva nio tionde-, lar av de franska” skeppen, samt säkrat sitt välde i Indien och Ka- nada, Det sades, att Preussen vid denna tidpunkt endast hade en sak ' bättre än Storbritannien, nämligem en starkare bundsförvant!" Då svängde plötsligt åter lyckans hjul, och mitt under det att man i Preus- ä res härar. . . Det ryska väldet regerades un-" " der större delen."av 1700-talet av en rad kraftfulla kvinnor,. och: en av dem, kejsarinnan Elisabet, som varit en svuren motståndare till Preussen, råkade avlida i början av 1762. Det var alltså återigen ett. oväntat dödsfall, som starkt inver- kade på händelsernas gång. Hen- nes tronföljare, tsar Peter III, var - en stor beundrare av den tyska kulturen, och han slöt i Stargard : omedelbart vapenstillestånd med Fredrik den store, varefter krigs- fångarna utväxlades och ” ryska -; trupper utrymde alla besatta om- +; råden, so Ryssland slöt fred med Preussen i S:t Petersburg, Sverige i Ham- , burg och Frankrike med England i Paris, medan huvudtraktaten un-"” dertecknades på jaktslottet Huber-'-" tusburg nära Dresden, Genom den upphöjdes ' Preussen till stormakt ; t sen kämpade på liv och död och .+, huvudstaden tömdes på sina invå- nare, byttes vikterna ut i vågskå- larna, och i dödsminuten vinkade segergudinnan åt Fredrik den sto- ” - ok och Schlesien säkrades' som ' dess. 4" besittning, I dag har namnet Preus-' i sen blott historisk klang, då -det upphörde att existera vid andra gör nu en del av det polska stats= ' området, medan Berlin framstår som ett väst-östligt 'tvistefrö 'av” första ordningen." ' : N a Ryska trupper hade redan under det. nordiska kriget trängt långt åt väster i det att de intog Stettin . och nådde Mecklenburg, där vi. 4 dag finner Östtysklands gräns strax, . öster om Liibeck, På 1730-talet i. 1 sändes tjugotusen ryska soldater av - tsarevnan Anna till Rhen för att; ge eftertryck åt de ryska kraven på en lämplig polsk 'tronkandidat, och under sjuåriga kriget uppträd-"' de, som' här 'skildrats' ryska- mili tärer som herrar i Berlin,. + 2vi.i : "a Erie von Born NEW YORK (AEP) : "I vanligt tal kallas de explosiva kroppar som under . kedjereaktion avger ' stora 'energimängder för atomboinber. För snart tio år. se- dan konstruerades så den första vä- tebomben som hade många gånger större = förstörelseverkan. Kedje- reaktionen av väte kan emellertid bara utlösas med hjälp av ”vanli- ga” atombomber, dvs uranium- resp ' plutoniumbomber, varför vä- tebomben både är kostbar och stor, den är svår att transportera och i sin verkan så enorm att förstörel- sen vid dess explosion måste öde- lägga stora områden. Under de se- naste årens kärnforskningar har amerikanska vetenskapsmän upp- täckt flera s k transplutonia, dvs grundämnen som inte förekommer i naturen --H endast kan tillverkas vid kärnexperiment med uranium- isotoper. Dessa ämnen är tyngre än plutonium, som själv är tyngre än - det tyngsta grundämnet i naturen, näraligen uranium. Genom beskjut- ning med neutroner fick de ame- rikanska' forskarna — som har ett ansenligt försprång — ur plutoni- umisotopen 239 'nya grundämnen. Det är känt att dessa ämnen 'ut- märker sig genom lösare konstruk- tion och vid kedjereaktion avger inte bara två-tre neutroner som uranium utan betydligt fler, Atom- kärnans sprängning i de tunga grundämnena kan nås lättare, ja, man kan säga, att ju tyngre ämne- n2 är desto lättare kan deras atom- kärnor spjälkas, dvs desto lättare är att framkalla kärnexplosioner. Medan ”och vätebomb Det tredje kärnvapnet: ”bomber” på tio gram!' hjälp av trinsplutonium-ämnen kan konstruera atomvapen som kan, avfyras såsom en pistolkula eller också ur midre artilleripjäser. Med andra ord: Atomforskningen har kommit så långt att man kan få fram snabbskjutande atomkano-"” ner eller maskingevär som sprutar små atomprojektiler ur sig, : ”Den humana bomben” mindre än hos de ”vanliga” atom- och vätebomberna, Dessa senare: hotar att förpesta atmosfären och niskan, På grund av transpluto- nium-bombernas . mindre = strål- ningsverkan har man inom fack- kretsar börjat tala om ”den huma- na bomben”, Do ” Hur stor de farliga strålningar- na blir om de "”små” atomvapneni förutse. Direkta neutronstrålningar: verkar också hos vanliga atom-. hundra meter om de passerar luf-, ten, När det talas om strålningar- nas varaktighet och förstörande verkan så menar man inte heller . de direkta strålningarna som upp- står vid själva atomkärnans del= . ning, utan de strålningar som över stora områden och varaktigt föro-: renar atmosfären från de jätte. svampar som vid kärnvapenexplo- återvänder till marken i form av dödliga strålningar och spill, Faran av spill och föroreningar i atmosfären måste bli mindre vid a ätoninm. L oci är otympliga och väger upp till fle- ra hundra kilogram kan, de vid i losis i lat ier- I ber av relativt liten omfattning än vid de kända ” uranium-"' och vätebomberna; Des- sa, redan föråldrade kärnvapens ri få ägs na — tillverkade 1 ä ändas till kä 1 sioner resp kedjereaktioner t rela- tvit små mängder. Deras s k kri- tiska vikt är enligt uppgifter bara få kilogram, möjligen och i vissa fall och teoretiskt bara 10 till 20 gram. detta innebär att man med , < Gynna LT:s annonsörer ämnen möjligen kommer eller kan användas i massor, ” Kan användas mot småmål, Faktum är att de ”små” kän (Forts. å nästa, sida) 4. kan göra jorden obeboelig för män-., -: och vätebomber bara på några Strålningsverkan av de små atomprojektilerna — är självklart användes i massor, är omöjligt atti' , sioner stiger högt upp i luften och > or uppvägs emellertid” ä att de nya ”humana” kärnvapnen av transplutonium-=".. - nama FÖTFETFTSTERRERN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.