- i — Fältigmanskost julgott I hos Oss ikonträdet omtalas i Bibeln på . inte mindre än 27/ ställen, bla i avapgeliumtexten som läses i vå- ra kyrkor" den 4 22cember' i år: : "Sen på fikonträdet och "på alla " andra träd, När 1 fån se ätt de skjuta" kriopp, då veten I av. "eder >» själva. -att .sommaren är när; - man så ofta hade just fikonträt «tankarna berodde på, att dess fruk- "ter på grund av 'den' höga socker- halten — upp. till "70 procent. I värett huvudnäringsmedel för så H väl folket som husdjuren. her . ” Palestina är ett mycket vatten FFand. ”Eerren, din Gud, låter: dig komma in i ett. gott. land;' ett, jand, där vattenbäckar; källor och djupa vatten flöda: fråm "i dalar och på > berg Men ändå skulle skördarna " warje år slå fel: och” "växtligheten förintas av torka, om inte: ett ' sär- - skilt förhållande "rådde, sorå i Bi- | mognad " både ; fikonen, "druvorna; iden kalla "bergsluften 3 Palestina, och faller ned i ett fint regn, som övertäcker märkens gröna örter och .gräs liksom, ' med en töckenslöja. Ord kan! inte” beskriva 'hur: skön gryningeri är med” fantastiska; böt: jande . töckenmassor: ' som ”sväv ar, virvlar" omkring; glmmnan och små- de.- solen går: jupp.;. På marken. har emellertid -en' dyrbar” fuktighet av- satts, vilken ensam är tillräcklig att atinå somrnargrödan och bringa till oliverna: och andra produkter, för vilka Konaans land är berömt; : .I Gamla! testamentet förekommer detta" ord, nattdimrmnat” hebreiskans ”tal”'— inte mindre än 35 gånger. Det är härlett. från. ”talal” ", som in- att skugga. Under tiden, från” maj till oktober, men. isynnerhet under” ö den, bör- "beli beskrives med olika” : uttryck: morgonsky, nåd från .Her- > gen, "himmelens. dagg, daggen som ” tidigt försvinner, o s v. ”Att Pa- . lestina, var ett så fruktbart land hade det denna ”nåd från Herren” att tacka för, men att återge det ord, som förekommer i grundtexten, . så som de översättande teologerna gör, är 'alladeles felaktigt, skriver « palestinakännaren, Professor EA Malcolm, Aberdeen, och fortsätter: När solen! här uppe i' Nordeu- å ler i små ae söm avsätter sig ;bå marken och växtligheten såsom ' "Vvattenbeslag eller det. vi. kallar > beslaget. i" Pale- jar detta ”vederkvickande, osynliga regn falla' omkring midnatt och-ger liv åt växtligheten vid en tid, då aldrig någonsin en droppe " "vanligt” regn faller, och då temperaturen. i skuggan kan ge upp. til mellan 45 'och 50 gr C”.' Ibland 'uteble mellertid natt- dimman under långa” perioder, och då ” var” det. alltid —fikonträdens skörd man främst: oroade sig för! Profeten Habäckuk. sucka måste stilla Är konträdet ;bloms: trar icke mer, vin-| träden giva ingensskördy: diivträdets 1 EA G ts vilar, Si över Persien till nordvästra Indien . samt lärigs de södra och norra mer delhavsländerna. Fikonet, är egentligen ingen frukt I $ utan en hel blomställning, vars ur- hölkåde; päronformiga axel är i den fria, tjocka ändan försedd med en , öppning, Denna leder in till hålig- heleh, vars vägg: är beklädd" med talrika 'små' blommar, vilkas kalkar flyter,” 256 ter. till en, ' slemmig, sockerhal är ”allts$ endast, en skenfrukt lik-. ronet, och det är. de små . grynen i fikonet som är de ; liga frukterna, nötterna. >, särghformiga axeln in-' rutom, han-.. och hon- : ven gallbl med : istill.” Sistnämnda är be- utvecklingen av en gäall-" att: fruktbildningen kan Han- och" gallblommar-"" ekommer företrädesvis på de. vi da, och honblommorrna mest på” de, odlade fikonträden. redan fider forntiden fästa grenar". från "de vildväxande träden vid de : ; | odlade, för alt de små -steklarna ' lätt. skulle nå honblommorna.' Nu- mera har dock fikoniräden genom den årtusenlånga ” tukten uppnått ågan' att 'utan pollination fram be ara frukter: ' nande ”fruktutveckling ar det iska Fikonträdet. -Det gror, på art förstördes, men ji "sker, uftrötter; på vilka "plantan sedan En, annan. av Ficus-släktets ida medlemmar är det in- ik ädet, "som hos ina Har ingenting att göra. med nördiska degg under klara soim-' Om män kallat det natt- t "begrepp - ildväxand buske. i kultur här - alltid mest odlats: som; ett "5-6, mé, ter ' högt, 'ofå""bus träd: Odlingen tamien för 4.000 år sedan, c) Israels folk” för 3.200 år sedan” tog det "förlovade ' landet i + ä na kondenseras 'den” "fuktighet. > com "vindarna från Medelhavet för med sig, när den kommer i beröring med tiska kulturen spreds. Ficus searica 5] 0851 ”oftd odlas i: dvärgform : som k - ist” fölgrenat ler der namnet assamkautschuk. mogna fikon från Fi- fanns där såväl vildväxande fikon-] cus' caricä är till färgen gula' eller träd som odlade; Genom den ne a med purpurröd ”an- strykning 'och smakar förträffligt, > h En massa, " Själva fikonet . ionen' är ' mycket intres- För ' att ' främhalla; pollination brukade man ' ” utvecklas". talrik |? Ett väldigt gummifikonträd . med luftrötter. . men de” "är mycket "ömtåliga "och exporteras därför i torkad form, 3 an- tingen. lösa eller shmmanpressade i form”av kakor. .Även under, forn- tiden? torkades fikonen och pressa- des till :kakor, som bl a brukades till, feskost; I Första” "Samtiglsbokeny, & berättas, att Abigail, hustru till den fårägaren Nabel, uta mani vetskap "skänkte! David till förplägnad av Hans män: 200 fikon- kakor, 100 russinkaxor, 5' sea-mått rostade, ax, "200 "bröd, 5 tillreddå får "och 2 vinläglar. Husmödrarna låg; tydligen på den tiden nne med väldiga lager] livsmedel! Holländarrna begynte att från slu tet av 1500-talet föra torkade. fikon från medelhavsländerna till nordi- ska hamnar, antingen lösa eller pressade till kakor, Men munkarna hade ' då "redan länge” odlat "såväl fikon som vindruvor, bakom föns? ' | benämnes det willfijkon trääet. Det fikon användes av de gamld kul -turfolken/ som läkeplåster, och sådant - bruk” omtalas hos Jesaja: ”Han tillsade att man skulle taga | en fikonkaka och lägga: den såsom plåster på Hiskias bulnad, så skul? le han tillfriskna,” Ännu i våra da- |: gar har fikonen samma 'ånvändhing |: i hela den europeiska folkmedici- nen. Fikonen . uppmjukas i mjölk eller hett vatten och. nyttjas för mognad av tandkötts- och mun- bölder. vill Ficus-släktet hör ven mull- bärsfikonträdet, "som även - kallas sykomoren. I Gustav Vasas bibel är ett ända till 15 meter högt träd med vid krona, och det stammar från övre Nilen, Ett par tusen år £ Er började det odlas som frukt- träd i Egypten, och på Palestinas varmaste slätter förekom 'det redan -]i smak står. efter dessa, Dyftjades -lika vanligt i Jerusalem. söm ste-' mar, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i låglandet. Sykomorens: smutsiga vita, grön- strimmiga: frukter, som är något mindre än de äkta fikonen och som på pröfeternås' tid som öredöme av, den, fattigaste I hbefolknjutgen, Hos [Amos heter, det, stt. p i Betel, fick beekedetr ken, en profet eler. ej te "människor. F n | fynd . och papyfer” ve man, att sy- kompren i det gåmla Egypten le- vererade vikti ga läkemedel och en förträfflig, lätt och hållbar ved, som brukades till mumiekistor och till byggnader. ”" Nils Hewe Salomo styrde så, att silver Blev) > : Litteratur Resa i Öst 'och Väst är titeln på Alvar Alsterdalg' nys . utkomna bok, en politisk reseskild- vill veta mera om bakgrunden till . dagens skeende; Författaren blev 1958 landets yngste chefredaktör, -- verksam inom tidningen ' Arbetet,” lan är känd från ledareavdelnin=> och från radio samt för - politiken, Efter bokstudier och stu- dieresor samt kontakter med poli=” landet har han upplevt vardagslivet i både Sovjet och USA och därvid - erfarit mera om vanliga människor och deras: miljöer än om storpoli- «< tiska aktörer. Förlag är Bernces och bokpriset 12: har utkommit från Folket i Bilds .” förlag, det ena häftet med måttot "Respekt för rätten”, detandra med - ”Hos frisören och andra skämt”, Båda häftena med färggranna om- : PILNUMERERA | slag och humorrika text pr häfte är 4:75, "er. Priset "Bosse har en + mycket god ring, lämplig särskilt för dem, sora >.' självständig uppfattning i utrikes= - tiskt framstående ledande män iut= '”/ Humor i ord och färgrika bilder > på profeternas tid. I Första Ko- bok ter; och lärt + herr vän; — pallen. - -En rödlacke: rad . liten tingest, som, han själv bär omkring i våningen ' och 'som ä: så stadig att mam. .ma' vet, att den inte välter när "hennes pojke kliver: upp på” en.» > a -.Den lille har ofta svårt att anpassa sig i de vuxnas värld, han « när. inte upp till dörr- handtagen, stolarna är för hö-. ga och när han sträcker sig för att ta något på bordet, fal-. ler föremålet ofta över honom, därför att han inte räcker upp, Det är bara i barnkammaren:' det finns möbler som passar, Med den lilla lilla pallen till . p når Bosse upp och kan följa med vad som händer på diskbänk och köksbord,: Med pallens hjälp når han också upp till ivättstället när han ”ska' borsta tänderna; och på pallen sitter han. bekvämt när han tar av sig skorna. ; Pallen har vidgat Bosses värld och : minskat avståndet vuxna, : till. de heter det, att konung : >. Sedan . någon: tid ' tillbaka Sh kanske så där cirka fjorton 'da- ' gar framåt talar farbror Tibur= tius' iäte om någonting 'ahnat/ än " Berlin;, där han, varit 3 skapsresa' för fold brahscheh,; ; "Det " er = Nå. "hur var mässan? frågar - man med låtsat intresse, för man : vet att han; tycker: om att t beräl Mässan? - Den var jag "aldrig Restaurangliv - studerar man bäst på; restauranger, det tyckte för "övrigt de''s:.k fackmän- nen också. Och vi hann inte bara ' med restaurangerna utan också de' ' allra” bästa av' de. allra: dåligaste' "ställena... Hm)! ja, man behöver . ju. bara gå in. "och ta en pilsner - och. gå sedan, "men vill man äta (, då; finns det massor med stäl= .' billigt är det... : Berätta! > : -— Jag kommer inte: ihåg några" särskilda namn, jo'vänta : N Nu inträffade en händelse” som fick Tiburtius minhe att vakna. Den : charmanta 'värdinnan, fru Andersson, kom. in med härliga, nystekta : höns, - Tiburtius 'tittade - . med förtjusning på dem 'och 'sedan '. "på, kniv och gaffet och hela den. övriga fina servisattiralj de hanz «rv — Ta. bort d 1 jag, håg. «den..underbara ””hönba- . där man bara åt hönor; och : drack vin eller öl. allt var att man slapp kniv och - VN gaffel, sådant förekom inte, utan . "alla åt med fingrarna. Höns skall ätas" med, fingrarna. Ack, hur ' många gånger har jag inte utsvul- ten gått från kalas, där läckraste : "höns serverats, men -det där fina ' sättet med kniv och gaffel för- : senare få gå ut: » en .om goda Berlinfasoner kack. ».terna som smugit in en efter en. "påstått" mer än väl. var mättad, stört t alltihopa. Där ska'r man sitt i och ta och peta... — Ja, men än; Alla, SA kniv och gaffel, sa vär vänligt; men bestämt, Vi” yt här inne Rv ; Det beviljades. Em timme "efter middagen satt Tiburtius och inum-' . sade höns för, hand i köket. Snart anslöt sig, efter vederbörlig till- » låtelse «av ”” mamma” Andersson, - även farniljens förtjusta barn, En : stund". senare" även husets hbrre. / Och "efter Ytterligare några : I nuter” var "det" rena;' rama höns. ;. baren i i köket med Tiburtius som" lande tupp i centrum av alla gös". Men vid det laget hade också förstås mera vin kommit fram, det ” där vinet, som . värdinnan " för- : ut påstått inte fanns.'Och allt det "ta förtärde man med tillhjälp av += den aptit, som gästerna vid bordet” - » Ack säg mig en fröjd som varar. " ingen hönbar och alltför - . ar ' ett evinnerligt - kack- " lande” det. Cenda;som” kunde: föra” .-tånken' på- höns.. Och herrskapet: Anderssons": dag-efter-höns-fru- "kost: håde gått åt skogen. Det har, "sina sidor att: bjuda Tiburtius å kalas. It, . "Men 'för att till "sist sä mer eller mindre klokt ord: : .— Jag tycker det åtminstone i - mindre högtidliga sammanhang är ganska sympatiskt det där me att äta höns för hand! Gör ett ' försök får nisels vr ga "ti . Camill Po tvärnit iår. för skogsfolket ” ÖSTERSUND (TT): Skogs= huggarna' och: timmerkörarna i norra Jämtland har det o- vanligt besvärligt just nu. Det - är en'av' de värsta förjulsz vintrar de varit med om och man har aldrig tidigare i no- vember , haft så mycket snö sonj just nu, På vissa platser Inu måste man -:göra det redan gin ser skogsarbetarna situationen förra vintern. . så hopplös att de har upphört med: arbetetsx +: ix a - Det har snöat praktiskt taget hela - november: ' och ' snötäcket uppgår still en. meter. Dessutom är. marken ofrusen: 16 timmars arbetsdag för: "vägförvalningens folk är inte ovanligt. I fjol be- hövda man inte kantskära snö- vallarna på hela vintern: men i november, I' Strömsund har|: det hittills gått åt "flera timmar rde sammanlagt” under hela ningen än vad det” SYSYVEVYN EFERIST vo. TILL - "|FD JORD- BRUNS - > |ydtere| + | FOLK MUINIS- . TER | STORT KATT- DJUR Der WETER VORKEN Vv 7 7 Mic RT EE var AN Dan i BOR | TIRANA ELEFAN TA UNHEN EN LASSE TV é VISPA DE + M. RIDDARE] EZ IWAN boss SE fr 2 ola ÅA VERKA LITET DIUR. AKNEGRD Vv Vv PRo= re vEK-- Isa Ti LEENDE IDOG Al veR RYMD = + . TJ rv OPER, OFFERT) + PASSA Er HOP Prato FT a > al 0 I vomacl no vw Vv - [FRIHETS- NJÄLTE ör I GEL jr ic TITEL : pr fursten = Viker HIALP THiROP +v N EI NU FARLOS-] DEL VIRKE T RÄTT OM st FE JAr- GMi= DER. oms Pr LaG 1275 7 Mä RFV EG occdaA WOBIiLEÅ . REDAN - OMVÄNT > . : DEN ;Å va övr | "avger protest.: imot; Sverige] Arabförbundet har proteste- ” rat mot . Sveriges ”växande .Israle” . uppgervu den. oficieHa telegrambyrån Mid-East News Agency.” Anledningen . Ar. NYCvSTITT köp. av för omkring tre miljo- hos svenska regeringerx ekonomiska ” förbindelse": med] ner'dollar raffinerad olja från Israel, I föra sd Protesten skall ha överlämnats till attaché Gösta Faxelius vid - Alla arabt änder har | av ärab- svenska ambassaden i Kairo då ' AASAKNL torde | förbundets- byrå för- bojkott äv|han besökte chefen för bojkott- närmäst vara" ”överenskomelsen jIsr ael informerats om sköpet och ibyrån, mellan Sverige och Israel. om "uppmanat till" gemensam protest men svenska ämbassaden med-7 Mohammed "Mahgoup, delar att atttachén 'endast avlagt en ,artighetsvisit, hos Mahgouh. Rädda Barnens : ' "i Lahölm- "Spetälskekampanj Postgiro 216885: : » Fredagen den, 2 decembes 1960 BARASDAAADAAAAAAnÅ ADAAAA, aktre
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.