— YreyvreYYtYPrYv v rer YryveryrrYTtTretOt YE YT OYPYYtYYVYEYYTPEYTPYYYTYYTYYYYYYYYYTYV erna 7” Centerpar tiets 50- årsjubile=" "um i Falköping blev en värdig + manifestation "av ett parti på. frammarsch; Partiledarens:ju- bileumstal formades till en tillz bakablick på rörelsens utveck- . ling ochygav en. relief till: de.. dagsaktuella spörsmålen. Par tiets grundläggande idéer, sår” dana de utformades, vid parti- ets. bildande, visar sig ännu i, dag hållfasta. Samhällsproble- ' men har visserligen ändrat ka- ”raktär, men behovet av ett' mellanparti,. som tar hand om småföretagarnas och lantbru- - - karnas problem gör-sig i dag: starkare gällande än någon gång tidigare. Detta har ju "också visat sig i de sista val- -: rörelserna; ” då 'centerpartiets väljarunderlag avsevärt ökat. + Behovet - av samarbete . och förståelse mellan olika befolk- hingsgrupper "är också påtag-." ligt:i dägens samhälle. I detta avseende ställer sig centerpari- . tiet starkt positivt, Centerleda- ” 2 ren, dr Hedlund, har under- "vilken ' rigkfullt:nära förbjudna områden "strukit detta vid': flerfaldiga , tillfällen ' och fick ; ytterligare ' anledning , framhålla detta vid” "jubileet. De tvivel på hans är- - lighet, .som framskymtat i tid- . ningskommentarerna, SS måste . allvarligt tillbakavisas. Samar- betstanken är en gvrundläggan- : de princip. i centerpartiets po- Utik. Men samverkan och sam- arbete kan naturligtvis inte ske till 'vilket pris som helst.” När Efter: F Falköping MEK 'de tangerar utradering av ett partis särart, måste man be- tacka sig — även om man är anhängare av långt gående ef- " tergifter för ernående. av: en enad borgerlig front, > » Det är inte utan intresse man nu avvaktar höger-:och folk- partiledarnas ställningstagande, Centerledaren har klart uttalat sin” önskan . om ' en ' borgerlig "samverkan. Kan han emotse, ett positivt svar? . Irritationen :på den socialde- mokratiska kanten är förklar- lig: En - borgerlig - samverkan med. inriktning mot centerns politiska "målsättningar skulle allvarligt" äventyra den social- demokratiska politiken. En'så- dan :-mittenpolitik- utgör ett hållbart 'alternativ till den so- cialdemokratiska "poliviken "och - skulle kunna möjliggöras + vid en samverkan. De riktlinjer, som "centerpar- tiets”. förtroenderåd -drog "upp för den framtida politiska mål-: sättningen, bör-i stort sett kän- na "accepteras även av övriga borgerliga partier. I varje fall bör det finnas möjligheter" till "ett resonemang med utgångs- punkt från: de deklarationer som gjordes vid jubileet. Re- .sulterar. detta i: en borgerlig samverkan betecknar, center- jubileet i Falköping . inlednin- . gen till en ny era i svensk bor- ger lig politik. fordringarna går så :långt, att fi F nom” Israel dch "Jordafiien.” Han har: bott. i få ga grottor,” äl vindruvor. och samma” slags ' och törsten känns i' eng egen stru- pe när 'mån följer honom” "genom Döda havets klipptrakter; Utgräva |". i ningarna i Jeriko och 'påsken i Jerusalem är händelserika upple: velser. Och presidentens kakfest — den inger en känsla av; dröm, men upplevelsen är sann: Skratt- |: retande är-författarens kurerande av en .muhamedans magonda.. ' s Pricg, som Kanaans, land är i "dag -skildras det i- boken ”På luf: fen i Kanaans land”. Den. roli- gaste” "reseskildring -bland ", de mänga” jag läst .om och från det heliga, landet. — En bok i ung- domens smak, [ fascinerande bok er” bestående intryck. +. HS, (José Stenlund: - På luffen :i , Kaarians land, EFS-förlaget), +. S 'yndigt skönt Messalina ;har närmast blivit ett begrepp men knappast något föredömligt sådant. Under romar- rikets ,;storhetstid med dess van- vettiga utsvävningar var :Messa- ök nog av män och: som förmåd- - | de trötta" at hur inånga som helst, Men hon hade också étt” hänsyns- visade sig kunna skaffa sig makt! Det är ett azcinerande skådespel-om en: stor hetsgålen "kvinna, 4 som författaren med. van. nhänd mål r: Men han ger oss "också én mängd intrössänta inblickar 1' det” sédeslösä $ | Engelsk. kärlek: Der! engelska författartfnan Audrey Erskine Lindop gjorde: i fjor sitt svenska genombrott .med romanen ”Det kom en gäst” och när -hon i. år "återkommer med ”Kärlekens labyrint”. har. hori yt- terligare mognat, Huvudpersonen, | en ung kvinna, som chockerar sin omgivning med sin skönhet och frigjordheten;, får i' London upp- leva ' en” hel. del" vilket- dock. »gör hennes "återkomst — till - den« lila staden" något . komplicerad." Skall hoty finna.nåd för. småstadborna : '. eller är hon' fallen? Kring detta tema - har "författårinnan skapat en 'lidelsefull roman, . välskriven, medryckande och "underhållande: Inte minst bör" den få en.'stor kvinnlig läsekrets. FREE » (Audrey Erskine- Lindop: Det om en gäst Hökerbergs). ': -| sitt eget drama. dt te w En Flen. sömnig . amerikansk z städ, 'våd sett par stora Korsvägar, som "mest är en rastplats för låhgtradarchaufförer och tröt- ta turister men i övrigt inte har mycket att bjuda. Men platsens grundare, som under 40 år släpat och samlat: På : kistbottnen — i detta fal ett kassavalv £ en bank = blir . mot sin vilja huvudper- sonen i ett drama, Hans förmö- genhet på 200. 000 dollar i 'kon- tanter, blir en allt för stark mag- net..på släktens bekanta: och tre personer utför rånet — alla med olika synvinklar på vad de gör. Däl igenom, har författaren av ”Nödd och tvungen” tidigare känd från många: starka romaner 1 re- na ”thrillerklassen, skapat en ut- omördentligt .förnämlig och spän- mande roman, som man inte kan till, sista sidan. 7 Jon D, MacDonald: Nod och tvungen, + Wahlströms), Roligt. om 'döktor | Richard "Gordon har, skrivit många roliga böcker men när han här presenterar ”Doktorn i. smö- fet” når han .upp'i' klass med Wodehouse varjämte : det. dess- utom händer bra mycket mer i dessa än i någon av. Wodehouses böcker. Det” vore inte rätt att av- mycket av innehållet slöja för. praktik i er småstad kommer av sig p&-grund av förefintligheten av två damer, som vill bli. dok- torinnor, I stället får doktorn med gott. stöd av en "söt sjuksköterska söka hålla" livet i en gammal mil- jonär vilket” lyckas "allt för bra och" så blir han medagerande i en filmfestival på Rivieran, För att nu nämna 'några av episoderna i denna verkligt roliga bok. :. > (Richard' 'Gordo ; Doktorn smöret; Bonniers) : S jälvbiografi. Per Oscarsson, "den en gång så uppburne. "skådespelaren har efter en.svår. kris: "dragit sig tillbaka till enskildheten .På landet, Men han har ' "gett. os ett gripande: doku- ment" på dagboksform, en öppen och inträngande skildring av'sitt.liv och med en diktares förmåga läm- nat "ut sin” själ. Skildringen är fylld av dödslängtans mörker men också av det: återvändande ljuset. På'ett gripände sätt” gestaltar VÅRA SJÖMANS JUL I FRÄMMANDE HAMNAR. När höstlöven faller är det dags att tänka, på våra sjömänsg jul på Haven och "I främmande hamnar: » Då. jullådornas utsändande till ett ' 30-tal". hamnstäder. världen övertar: sin rundliga tid i anspråk torde gåvor.före den 10 riovember insändas. till Sjömansvårdsstyrel- sen, Norr. Mälarstrand 28, Stock- holm 'K:: Glöm icke att till gåvan foga en personlig hälsning till den okände mottagarent ; .: H Penningbidrag : till" julfesterna insättas benäget på Sjömans- Vvårdsstyrelsens Postgiro 35025. På' [talongen bör antecknas: Till sjömännensnsjul. - Stockholm den 14 oktober 1960. "För SVENSKA KYRKANS : SJÖMANSVARDSSTYRELSE : bör Axel Ylander : ma Gösta Hammastolpe: 'N ykter' ungdom -— - ; framtidsungdom läggavtträn: sig förrän man hunnit |' Urckomsien & av "Alexander "den stores världsvälde' i mitten på 300- talet £ Kr ökade i hög grad hellenistiska” kulturens växande storstäder.” Hade städerna tidigare |; 'sugit till , Sig "landsbygdens befolk- ning, så var det nu de små stä- dernas tur att sugas upp av de stora. . ' Storstäder, 'sådana . som Alexandria, :Efesus och' Smyrna, blev -bärare av den nya världskul- turen,' med” allt. av gott och ' ont som detta förde med sig. Grekland ärlorade — nästan '. all betydelse. |; Världshandeln — tog andra vägar. Grekland ägde inte "en enda stor- stad, : möjligen Korint undantagen, och : följden blev 'att' landet i dess -helhet nästan avfolkades; ”Kultu- ren” blomstrade i storstäderna och blev” allt: mer: internationell och kosmopolitisk. Polybios, 'en av Greklands främsta historiker, skrev på 200-talet £ Kr: ”I vår tid lider hela Grekland av "barnlöshet :-och folkbrist, och därför ligger städer- na" öde och ' näringslivet förfaller, fastän inga : längre krig eller svåra epidemier . förhärjat det.” Särskilt de små städerna avfolkades, och in- nanför deras murar :växte gräset högt och betade kreaturen, ; Storstäderna däremot, t ex Alex- andria, "växte ut till miljonstäder, där lyxen och den moraliska håll- ningslösheten frodades. Vi - äger flykten från landsbygden till den fö Fri Fria bondeklassörs undergång KH "blev antika: :väldenas fördärv Av Rektor Melvin Ber gman sköttes av inporterade slavar, där fordom italienska bönder levat. I en skildring av dessa förhållanden säger en av antikens förnämsta kännare, vars framställning jag här öljer, Eduard Meyer att ”man kan invända, att en liknande utveckling är utesluten .i vår tid, som bygger på det fria arbetet” ”Jag betviv- lar”, säger Meyer,. ”att detta är riktigt. I hur hög: grad lantbefolk- ningen flyttar in till städerna är bekant, . och när man kommer ut i Lausitz eller provinsen, Sachsen och ser, hur småbönderna ' där för en hopplös kamp för sin existens, å kan man inte bärga sig för den tanken, att här en liknande utveck- ling föreligger,” . Meyer erkänner en betydelsefull skillriad. . Vår' ständigt växande . industri; kan ännu suga upp folkströmmen till städerna; vil- ket inte antikens” städer förmådde, men detta minskar inte utan kan- ske kan öka faran för Jandshyg- "dens avfolkning, "+ ' Och flykten från - jorden" synes fortsätta: Industrin ger' ett säkrare, lättare förvärvat levebröd än jordz bruket. De sista krigen 'har visser- ligen lärt oss betydelsen av ett bär- kraftigt jordbruk, men snart skall åter de röster göra sig "hörda, som säger, att de rika jordbruksländer- na'på andra sidan havet kan fylla vårt underskott av brödsäd och att detta är en "naturlig utveckling, enär. vår industri ger ett bättre iskt utbyte, En dylik spe- många. samtida skildri av des- sa förhållanden, Heraklides skriver am Thebe: ”Thebes invånare 'äls- zar att uppträda överdådigt, och: de visar en underbar anpassning i alla förhållanden, ' men. de uppträder också fräckt. och. övermodigt och föraktar. rätten, Och Polybios skrev: ”På grund av ärelystnad och lätt- sinne vill grekerna inte mer gifta sig, och om. de gifter sig vill de inte längre hederligt uppfostra sina barn. I.regel. har man inte. mer än ett ellér två, som växer upp i vek- lighet.” En jämförelse med vår egen tid saknar inte sitt intresse, Kort efter det Polybios skrev detia, för- Jes han som gisslan till Rom, och tjugo å år senare intog romarna slut- giltigt Kartago och förstörde Grekz "lands största stad, Korint, Nu blev Grekland en provins i i det romerska världsväldet. I Närdetta inträffade Hade det r ro- meyrska.:' bondeståndet, som . under tidigare århundraden utgjorde sta- tens "kärna, förlorat. sin betydelse, Det hade kämpat för Italiens enan- de och mot dess yttre "fiender, men vid denna tid höll folkförsamlin- gen på att förlora sin betydelse, och fiket styrdes av en ekonomisk och politisk elit från väldets skilda de- lar. Denna tid, tiden omkring Kris- ti födelse; är. i yttre.mening en av de lyckligaste i i- mänsklighetens his- toria, ”Pax romana”, den romerska freden,” varade i 200 år. Den ro- merska : rätten' nådde” sin högsta utveckling, De råa sederna mild- rades, och handeln blomstrade. Men samtidigt gick kulturen, inte 'minst konsten,. tillbaka, återvände till barnstadiets naivism. och objekts löshet, intresset för det politiska li- vet gick. starkt tillbaka och för- svaärsviljan försvagades, - samtidigt som. germanerna började" klappa hårt på världsväldets portar, Bondeklassens undergång ödesdiger Det romerska ' väldets undergång är inte 'en' följd av germänernas anstormning utan främst av dess inre upplösning, inte minst jordbru- kets och bondeklassens undergång. Alldeles på samma sätt som gre- kerna dragit till Korint, Efesus och Alexandria, drog nu italikerna: till Rom. Och där levde landets förra jordbrukare på den statliga ut- 1700-talet — ”upplysningens år- . huadrade", rymde mycket vidske- pelse av hart när otroligt slag. och » det var inte bara bland det obildade : folket tron på andar och häxmäs- tare florerade. Det gällde lika . mycket de upplysta kretsarna och " tjusarkungen själv, Gustav 1 be- rättar i ett brev hur han tände rö- kelse och sysslade med andefram-« ” kallning om nätterna. Han sände till och med sin förtrogne greve Toll till Frankrike för att söka +. kontakt med trollkarlar på modet. N >; Askådarna stod slagna av häpnad över Synen... .. Hans hov blev tillhåll för en Tad |A ”undergörare”, som ' villigt "satte med sin; andebesvärjelser om om nät= terna'och'en kväll gömde sig Hedin i kyrkan för” att avslöja honom. ' Björnram kom tidigt "med ' några” medhjälpare” '-och,- utan” att mär- ka Hedins närvaro” började de sina” förberedelser. De fäste tagelsträ gar i ljäskrono:na, Bakom : bän>= karna gömde de stora masker på la- kar vilkd' de knöt fast tagelsträn=- gårna, Med "hjälp av tunnband spände. .de ut lakanen. De båda prövade” att allt fungerade 'genom . att hissa maskerna upp och ner, Se." .. | dan strödde de-ut srökpulver vå gol- vet. ”Kurigén och fer högre "dignitä- "Jrer anlätide efter någon stund orh mottogs av” Björnram, Denne fram- k de sig och åntände rökpulvret. Häpna såg åskådarna Gustav Adolfs och Adolf ' Fredriks ansikten" framträda 'i det drande "ljuset. F: för- svann snart, Björnram antände på- ärjelser, kungen i förbindelse med avlidri andar, uttalade spådomar och tydde tecken, En' finsk löjtnant Gustav Björnram dök vid' ett tillfålle upp vid hovet och kom .i- gunst : hos kungen. Hans specialitet var att framkalla andar på kyrkogårdar och i kyrkor. Vid hovet fanns emel- lertid män som snart genomskådade undergöraren och bland dem var livmedikus Hedin, Björnram höll «| passligt ökp: et i en annan. del ' av kyrkan och så småningom av= lägsnade: sig sällskapet, - Livmedi-- kus' Hedin stod fortfarande gömd och i ingen såg bonom. : > Något.” senate 'avkopplades häs- tigt Björnram från sin tjänst vid hovet och: försvann. Troligen hade Hedin. angett honom. Men nya pro= feter. kom i en jämn ström till hu= PFYVTEFEYSEFERFEN till I Lovö kyrka vid Drottningholm Att vudstad:i och kungen beh de inte upphöra at att tro, i AR DASS MKA RKADARA. "av brödsäd. Siffran på dess jordlösa 'proletärer steg ända till 320.000, sjättedelen av Roms be- folkning. En:stor"dél: av: den ita- lienska landsbygden låg öde, I slu- tet av 20-talet e Kr hade det gått så långt, att kejsaren stadgade, att det "var, tillåtet att ta hand om övergivna och förödda jordbruk i kela Italien och provinserna, Spa- nien, :som ännu vid vår tideräk- nings början var en blomstrande provins, låg på 200-talet i stort sett öde. Och ett par hundra år senare talar Salvianus, om "de spanska pro- vinserna' såsom endast existerande till namnet, om de afrikanska som i grunden förödda och om det öder lagda Gallien. -- Om man ser till orsakerna; så är det uppenbart, att det var lands-' bygdens utarmning som var en av "de främsta: orsakerna. Bondestån- dets sista försvarare i Rom var som bekant bröderna . Graccus, som in- såg, att storgodsen skulle komma att föröda Italien. Och -detta var dock nära 150 år £ Kr, Det säges, att Tiberius Graccus insett .beho- vet av en jordreform, när han kom till det fordom rika Etrurien och såg, hur åkrarna låg för fälot eller cialisering av ett lands näringsliv är emellertid inte möjlig utan fred och de bästa relationer mellan jor- dens producerande folk, Ett världs- läge med så gynnsamma förutsätt- ningar låter vänta på sig. Landsbygdens folk måste få sam- ma möjligheter som städernas, Och vi måste motverka koncentrationen av industri, handel och utbildning till några få storstäder, Inte cen- tralisation utan 'en' lämplig och klok decentralisation måste bli nä- ringslivets lösen, a. ade vecklingen efter det romerska väl dets undergång. De germanska fol- ken, som var jordbrukande folk på en primitiv ståndpunkt, befann sig vid vår medeltids början på sem- ma stadium av. utvectling som gre- kerna vid sin medeltids ingång, mer än "tusen år tidigare. De antika storstäderna ' existerade inte "mer. Fastän de fortsatte att växa, så att kejsartidens Rom hade cirka 2 miljoner invånare, låg de snart i ruiner, och världsstaden själv för- vandlades till en småstad, i elände och oordning långt underlägsen det Rom; genom vars Porta mugonia enkla herdar vandrat ut och in ett och ett' halvt årtusende tidigare. Under hela medeltiden, mer än ett årtusende, var Europas städer små och betydde föga. Den europeiska kulturen . upplevde sin andra me- deltid. » kernas, hade man levat i adelns och naturahushållningensg tidsske- de, alldeles på samma sätt som vår egen medeitid kännetecknas . av länsherrar och , naturahushållning, Den grekiska medeltidens jord- bruksslavar hade sin motsvarighet i de livegna bönderna under vår egen, Greklands första stora sociala kris, som kom på 6- och 560-1 talen f Kr vid övergången mellan na- turahush och ingt hållning har' samma struktur och innebörd . som de sociala kriserna mellan åren 1500 och 1700 i Euro- pas moderna historia. Greklands nutid, tiden efter: 500 f Kr, kän- netecknas av städernas oerhörda tillväxt i storlek och betydelse på grund av handelns och industrins frammarsch, alldeles som i vår egen nutid. Den kulturens förflackning, som är så framträdande under sen- antiken, har på punkt för punkt en motsvarighet i vår egen tid. Kul- turen nådde både då och nu, fler människor än tidigare, men den ha- 'de förlorat i djup och originalitet. Betecknande nog lever' vi nu i sam- ma uppslagsböckernas, det samla- d ällning Den överdi storstaden Rom Avslutningsvis vill jag antyda ut- e vetand tikens .folk "gjorde, då deras stjäl na var färdig att slockna. . Vad fordras för Under déss första medeltid, gre-| århundrade; som an- | skör deskadelån?” I anledning av” EK Maj:ts kun, relse om statlig garanti för sköra -- nar lantbruksnämnden i länet föl. jande upplysningar härom. "I författningen stadgas bl a att jordbrukare eller trädgårdsodlare, som lidit väsentlig förlust på grund av felslagen skörd" år 1960 eller drabbats, förutom av skördeskador nämnda år, av kännbåra skördeska= dor under de senare åren dessför= innan, må om han med anledning härav behöver ekonomiskt bistånd, erhålla statligt kreditstöd. Kreditstöd må lämnas endast åt en som gjort vad på honom ane kommit för. att motverka skador« och. deras följder samt bedömes kunna sätta sin näring, I anslutning härtill må framhåls las att vid bedömningen av huru= - vida skörden kan anses ha slagit. lusten kan betraktas som väsentlig kommer de inträffade skadorna” att ses i: förhållande till den' normala bruttoavkastningen av jordbryket på brukningsenheten. Därest icke skördeförlusten uppgår till cirka 15 procent av den beräknade norma- la totala bruttoavkastningen av. jordbruksdriften, synes den åtmins- tone i regel icke kunna anses vara av den omfattning, att förutsättning för erhållande av, lån föreligger. Liksom tidigare kommer vid bedö- mandet av huruvida. sökanden är i behov av ekonomiskt bistånd hän- syn tagas till de inkomstkällor, som sökanden har i övrigt, exempelvis inkomst : av skog:-eller av arbete utanför den egna fastigheten även-'- som till hans förmögenhetsställning " och försörjningsplikt, . « Kreditstödet är emellertid denna 2 gång icke enbart avsett att lindra . verkningarna av årets skörd - Stöd kan nu utgå även till sådana - som har- ansträngd ' ekonomi till följd av att' de under senare år + haft kännbara skördeskador och på grund "därav tvingats att i ökad . skilda slag såsom varuväxlar 'm .m för att kunna finansiera den fort- satta. verksamheten. "En förutsätt. ning för stöd i dylika fall skall ' åsamkats skördeskador. Med hänsyn till det som regel . "December : Det ljusnar. vackert vid Bdvent' dn och ' vid Lucia, ha. vi ljusen tänt som. 1 bådar” julens helg i kall: : ” december, "December kallades örr i tiden för julmånaden och gör så' väl än eftersom den alltjämt karaktärise- ras härav. Snön kom lagorh till Ad- vent men i år inföll också Advent i, december; Då börjar kyrkoåret och därmed inleds en ljusare tid i era ' avseenden," Ljusbringerskan Lucia har 'ju numera ett stadgat anseende och koras och firas för välgörande ändamål i alla lands- ändar: December låter oss sålunda förnimma såväl den mörka vinterns tid som, och ljusets herravälde där- över, INU eger. vinterns vita snö och gömmer blomma, sådd och frö, och sveper hela jorden. I ljuvlig stillhet vilar allt, men vinternyet kommer kallt med. vindar ifrån norden, "I december Iöper solen i Sten- bockens tecken och är där från den 13 december till den 13 janu-. ari, Dagen är nu i medeltal endast sex timmar och elva minuter lång. I Bonde-praktikan ' heter, det om december, att ”din drick ej skall vara kall. Läkedom må du .taga, men hålla ditt bröst och din kropp varm, Du skall dig icke låta åder- slå, men bruka goda örter att styrka hjärtat med. I 'Getabocken är det lämpligt att föra sig i nya kläder samt att avvänja barn, så ock att plantera fruktträd och sät- ta mer lökar”; underligt nog efter- som marken nu. brukar vara både snötäckt och frostig. I en gammal krönika heter'det om december: Till jul man "brygger och bakar, ; vill då göra sig goda dagar. : Allt som dig kyler är osunt, huvudådren må låtas" runt. fa Med knän 'säger det ej så till, hotet ej tror, gör hur han vill. "December ä är i krönikan omspun- nen med många tecken och tyd- ningar, mer eller "mindre ankny- tande sig till julen med dess seder och bruk. Sålunda sades det, att om Juledag i nyet månd komma, så fick man ett gott år, oss till from- ma. Ju närmare ändningen ju- len kom desto ' bättre år. Mye- ken snö i december lovar gott:år. De träd söm nu fällas ruttna” icke, ej heller”bli de maskätna, Går ås- kan'i december så har man storm och oväder att vänta, Är det kallt de första: dagarna i december men blitt dessemellan så har vi en lång- varig vinter att vänta. Så många goda "skörder totalt . sett" Halland i år räknar nämnden irite MR a 2 N .julmånad Solskénsdagar « det. är. under ad- ventstiden, så många yrvädersda- .| gar blir'det i Fastan. Mycket rim- frost i advent bådar ett gott skörde- år. Men är det stark storm så att många träd fällas, då tyder det på stor dödlighet, Sådan väderleken är -den' 6 december, sådan skulle den bli månaden ut, enligt gammal folktro. Tö eller regn på Anna- dagen den 9 bådar blitt väder hela vintern,' Lucia-dagen är ofta stor- mig. Skiner solen på Jacob-, -dagen den 20 december, så hade man stark köld" att vänta. Till Anna-. -dagen skulle man ha julölet bryggt. och därför kallades denna dag för ”An- na med kanna”. Vacker Tomas- mässedag bådar ett gott år. Men det sades också att ”om Tomasmäs- senatt på .stubben :bär hatt (snö) så blir hela jorden - fullsatt, vilket tyder på ett gott skördeår! » "December präglas ' av "en bråd- skans och jäktets tid. Det är mån- ga som få stress eller sjukd föreligga. Den lånekvot som ställts till nämndens förfogande för dylikt ändamål är: ckså., mycket” begrän ; sad... : Blanketter för ev anst ökan kan erhållas efter" direkt hänvändelse till nämnden. Ansökan skall vara . N nämnden tillhanda senast den 31 | dec 1960, <= + DAGENS NTF-MÅNING sy fast reflexband på barnens klädar, Mörkertrafik — > ÖN. forlig trafik, ” sa tecken: och tydningar tar mi nan | dock inte numera fasta på. I stäla ' let gå vi med förtröstan mot såväl Lucia som den stundande julen: Ty högt över sko& och sjö och . » slätter - ' . i det kalla, vinterbleka blå ec som sätter" hälsan på "spel, Fak- tiskt börjar denna brådska i och med det ljusa advent och härjar Jr över Lucia och sedan kommer de tusen och en julbestyren. lyser Karl stång i tysta nätter. . |medan jordens barn i hoppfull bidan gå. > Peder Haspo SN "Vi är nu' inne i Advents- tiden och förbliva där till jul och många högtidligheter sammanhänga med den tiden och de fyra sön- dagar som advent omspänner. Ad-'E ventstiden brukar vara en ”kyrk- mänskligheten hågon gång vänder sig till den kristna tron, till kyr- kan och de nådemedel och sakra- ment som den förmedlar, Men de- cember inrymmer -också Lucia och den legenden har många variatio ner. Mest bekant hos oss är i Lucia som” hjälparinna och ljus- drottningen, hon som kommer med ”ljus i håret”, och med kaffebric- ') kan uppvaktar på Luciadagen i ti- dig otta, Det är en vacker och om julens fröljer påminnande högtid, som . man gott kan hålla i helgd utan att förfalla till överdimensio- ner av innebörden med Lucia- firan- det." Lucia: var ju ungmön från Sy- rakusa, som. skulle brännas på hål i. sin tro) förmäler "legenden, ' och inget kunde rubba henne; Inte ens|': elden kunde förgöra henne utan hon stod å bålet, Detta hände på 300-talet och Lucia blev sedan för- klarad för helgon, i Mycken folktro och övertro är förknippad ' med 'Luciafirandet . lik- som, ”med julhelgen" och det gavs prov på mycket som man då skulle iakttaga eller avhålla sig ifrån, Des- FTIYSEFIFESTIIET maa STFVETFSTYYTVEFERRURN PAASARA. > LAHOLMS” TIDNING — det effektiva ännönsorganet +, sam” tid och väl är ju det att & för .sin tros skull, Hon var stark Mun mot” ma detta fick' ske” med. svärd medan [andning NYTTYTESEYN Mun mot mun > - | 3 = metoden har fått. : stor succes när det "gäller att gå” ” 'medvetslösa olycksoffer konstgjord- Tack vare en liten enkel. uppfinning, som demonstrerats & England, blir metoden än lättare och samtidigt mera sstetisk att. praktisera, - Som bilden visar ar. vänder man ett speciellt konstrue= rat tör för inblåsningen av luften” i offrets lungor. vå jordbrukare och: trädgårdsodlare, omfattning upptaga driftskrediterav vo deskadelån (SFS nr 564 1960) läma ': med hjälp av kreditstöd forte a - fel och den därav föranledda för= . dock "vara att sökanden även i 'år > Ne med att något större behov av lå= -- negaranti för 'skördeskador -skall -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.