vervrv Treeryvv vYyrvYrYfYTY Feer erYetyrtYt PV arp FY it Tisdagen den 6 december '1960 '. | När andra världskriget slutade på våren 1945 befann sig Väst- europa i en mycket prekär situa- tion.” hade, varit. stora .och den mate- riella förstörelsen enorm, Det syntes vara en hart när över- mänsklig uppgift att åter få nä- >” Ombytta roller Förlusterna ' i: människoliv - tyska regeringen. Förhandlingar- na strandade emellertid och detta har utlöst åtskillig irritation i Förenta Staterna, -I amerikansk: press har Bonn-regermgen kriti- seratg för sin 'ovillighet att betala för "de amerikanska : truppernas" "underhåll i Tyskland, men även . 1 a i; CENTERN! FIRADE sin 50-åriga «tillvaro i 'en tid som känneteck- nats av en 'rad röst- och andra framgångar för partiet, skriver Växjöbladet (cp) i en kommen- tar till jubileet i Falköping: :. Detta skulle kanske kunnat för- anleda till stora ord och ö Ljäsdrottningen” med levande . ljus : brandfarlig ' gäst ” - STOCKHOLM : - Luciadagen står snart för dörren, Tusentals unga kvinnor kområer att med ljus i håret och kaffebrickan i handen söka skingra litet av de- cembermörkret ' morgonen. efter årets längsta natt. . , Och Lucia är : säkerligen en väl år timism. Men h Jat. Kgger allt för nära i det förflutna >» för att partiet skulle förfalla till en I Man vill i ringsliv och kommunikati att fungera någorlunda normalt." I” Västeuropa såg man med stor oro mot framtiden. ; Nu femton år senare, är ; bilden helt — annan. . Västeuropa blomstrar som aldrig: förr och ålståndet har k i varit större i något av dessa län- der. Av egen kraft hade inte - 4 Västeuropas folk kunnat resa sig” ödelsen och kan-- nerligen' bristfälligt ' förberedda så snabbt ur ske hade det överhuvudtaget inte varit möjligt, om de inte hjälpts : på fötter. av stormakten på andra sidan Atlanten, Förenta Staterna. De väldiga mängder kapital För- enta' Staterna pumpade in senom ” Marshallhjälpen ' var. der injek- tion: det europeiska näringslivet behövde för' att klara återupp- byggnaden, ', » Medan . Västeuropa i dag, och > särskilt gäller detta Västtyskland, befinner sig i ett gott ek iskt "mot de fört har riktats hård kritik. Man bar beskyllt - mr Anderson för hårda 'och bryska metoder vid förhand-. ” lingarna och man har: antytt att denne och" mr Dillon sinsemel- lan har varit oeniga. po rAv de uppgifter, som nu blivit tillgängliga om : Andersons ' och - Dillons mission :i Bonn framgår dels att förhandlingarna varit syn- - och -dels. att fiaskot berodde på olika -meningar om allvaret och innebörden "i. Förenta . Staternas negativa handelsbalans. De ame-: rikanska' kraven kom i stort. sett som en' överraskning för, Bonn-” regeringen och med'tanke på de. nästa år » förestående : valen - till förbundsdagen förvånar -det inte; om Adenauer och hans regerings-' : kolleger. kände - olust inför tan-' ken att' binda" sig föl "betalning av: de ikanska ” truppernas « läge, börjar Förenta" Staterna få bekymmer .med, ,sin.: ekonomi. Den . amerikanska handelsbalan- sen gent emot "utlandet är nega- tiv. Förenta Staterna ger ut:.mera pengar än det får, in ' och, följden av detta har blivit, att landets guld<' och: valutareserver” börjar savtappas I en; grad, som; ameri- kanerna själva anser oroande. De amerikanska ! militärbaserna -'och "truppköntingenterna: runt.: om, oå världen; kostar väldiga summor, . varje år I underhåll, Förenta Sta= ternas, kam a .och > civila” hjälp ierade 'samt, investe- ikaså mycket höga an- "språk fpå” dess" käpitaltillgångar, President :Eisenhower 'har-nyli- - gen offentliggjort ett program för underhåll, « Härtill kommer ” att Bonn-regeringen ansåg minsknin- gen av.de amerikanska valutare- serverna vara en rent . tillfällig företeelse, : Den , menade .att - den amerikanska exporten till utlan- ' det ökat så pass kraftigt: under , innevarande år, att uttömningen skulle: komma att upphöra. ganska snart. Bonn-regeringen erbjöd sig att som en engångsåtgärd hjälpa Förenta ' "Staterna". vur. den « enligt dess mening tillfälliga' valutakri- sen genom”"att betala vissa tyska skulder till Amerika "genast: och vidare redan "nu erlägga likvid fi i ”, utvecklingsländerna iv krigsmateriel, som skall levereras " . till Västtyskland först år. 1964, På dessa villkor skulle mr Anderson ha kunnat få-en uppgörelse -till . stånd. Han menar "emellertid, att : på Förenta 5 utgifter " utomlands, som ' skulle 4 ner . "dessa med en. miljard ; dollar, om året. . » Förenta Staterni slora ekonomiska förpliktelser , Västeuropas försvar, och... efter. som "Västeuropa Befinner sig, i en ekonomisk : högkonjunktur anser. man det i Förenta Staterna na- turligt, att dess olika länder sjö va, bör, betala "huvudparten" kostnaderna .'6r de amerikan militärstyrkorna', på: " europeisk. A märk, I. detta syfte har den ,ame=, : x skall finensiera” alla” sina ”utländ?”" "ska engagemang." Därför. vägrade . valutakrisen inte alls är tillfällig " utan att den: kommer att bestå och kanske till och med förvärs - ras, om Förenta ' Staterna självt ' han att acceptera det tyska er- 'bjudandet,: då” det "enligt" hans "mening e "endast" "skulle: ha' varit en" hjälp fi Stulden. Det. märkliga är 'emellerti d, tt det, amerikanska 'Strikesdepar teinekt "och mr Dil- ” Jon 'delar' den” västtyska. uppfatt- nirigen «.om :;valutakrisens . natur. rikanske, finansministern Robert" handlare med rakt motsatta upp- Anderson och biträdande utrikes= -- ministern Douglas Dillon i Bonn fört förhandlingar med den väst- Bättre sent än aldrig . säger ett gammalt ordspråk. Med en omskrivning av detsamma skulle" det faktiskt kunna appli- ' teras på kommunikationsminister Skoghinds beslut att föreslå rege- ringen införa fartbegränsning för landsvägstrafiken till högst 80 km under tiden 22 december — 9 ja- nuari, .Mot bakgrunden av alla de människoliv som trafiken på - våra svenska vägar krävt särskilt under november månad måste det väl Ändå anses vara bättre att julresenärerna kommer fram nå- gon "timme senare till slutmå- let eller förlägger avfärden litet tidigare, än att de inte kommer fram alls, Sorglikare jul än ska- kande dödsdramer i trafiken kan väl inte anforvanter och" vänner få. "Tyvärr har, varningar och ma- ningar. I press, radio och: andra sammanhang hittills inte satt någ- ra posiliva spår efter sig i olycks- fallsstatistiken. Återstår alltså för- söket med lagligen anbefalld fart- begränsning, Vad den kan komma att innebära återstår att se. Na- turligtvis kommer många bilister alt anse en toppfart på 80 km/tim som alltför låg när deras fordon kanske kan prestera bortåt det dubbla, Men en klok och jämn farthållning, där tillbörlig hänsyn tages till trafikens minga risk- moment, ger ofta nära nog sam- ma utbyte i väglängd under sam- ma tidrymd räknat som en ryc- kig körning med dåraktiga om- fattningar till Bonn? Det. kunde - under. sådana förhållanden. inte gärna bli något annat än fiasko. "omdömesgilla ' medborgare. Något måste nämligen göras för att hind- . digt stigande kurva. Fartbegräns- ning torde vara det effektivaste medlet" och "därför måste detta först prövas då det gäller att räd- da mi iniskoliv i i trafiken.” : Ny sågteknik | till gagn för »byggbranschen: STOCKHOLM (TT-Spec) Hittills har det alltid varit såg- cera så plana bräder som möjligt. En österrikisk uppfinning ändrar på detta förhållande, berättar tidskrif-" ten SIA. = En sågverksman och byggnads- ingenjör i Kärnten, Walter Witsch- nig, har uppfunnit ett slags cylin- dersåg, som sågar träden parallellt med årsringarna, På så sätt und- viker han att skära genom trädfib- rerna, och resultatet blir halvcy- linderformade bräder med ett såg- utbyte, som ligger betydligt högre, nämligen 80—90 proc, än vid vanlig sågning, Dessutom slår sig dessa sågade varor betydligt mindre än vanliga bräder. Uppfinningen ' presenterades på den österrikiska trämässan i Kla- genfurt i somras och visades även på femte . världsskogskongressen i körningar och hastiga inbr far. Den tid som vinna i' det se- nare fallet motiverar i varje fall inte de fruktansvärda risker vissa utsätter både sig själva c och med- traf ikanterna för, Seatt!e i s Uppfinnaren tror att hans metod öppnar nya användningsmöjligheter för massivt trä, vilket annars allt- mer trängs ut av spånskivor, fiber- skivor m m. Särskilt inom bygg- nadsbranschen ser han många av- . ik ister Skog- öjligheter. Rundbräderna . - kar säkert räkna med för- »-ståelse för sitt initiativ av alla lämpar sig särskilt väl som bäran- de element i trähus takstolar, Var det klokt.att' sända två för- : "ra dödsolycksstatistiken på lands- - | vägarna från att beskriva en stän- " verksmännens ambition att produ-' stället ts ätt det” var en klok - att sein i framtiden- : Den ::politiska linje som -Hed- " Jund skisserade i-sitt tal inför . förtroenderådet präglades av po- sitiva synpunkter. Det var också många nya tankar som kom fram. De :stod'dock i konsekvens med den: '-hittillsvarande- centerpoliti- ken, Det nya ekonomiska och po- -"-litiska läget kräver helt naturligt .« sin- egen" tillämpning av centeri- :deerna DET FINNS BEHOV av ett parti 'med utpräglad centerprofil, förkla- rade dr Gunnar Hedlund vid cen- terns' 50-årsjubileum i Falköping, erinrar Ny ' Tid (s), som dock inte är belåten med den profil (center- ledaren skisserade: : » Om det. annars, skymtade någon profil: i" centerpartiledarens pro- gramtal,; så präglades den av vakthållningen kring landsbygds- och småföretagariniressen. ' Det gällde. kredit- och skattepolitiken men :också . lokaliseringsfrågorna, ett .område där: regeringspartiet har anledning att ta sig en grund- lig funderare på vad som skall gö- ras härnäst. . I författningsfrågorna "signålera- de hr "Hedlund, att hans parti vill behålla Proportionalismen, vilket . inte. överraskar, och att det vill främja decentralisering, vilket all- tid. är populärt. Om - behovet av rationella kommunenheter " hade . han..bara den negativa kommen- taren, att; kommunerna inte får påtvingas sammanslagninga > PÅVEN OCH: ANNAN: PUNKT "gav: hr Hedlund dock besked, an- 'ser : Stockholms-Tidningen '(s) ef- er: att .ha': kritiserat hr - Hedlund för oklarhet: «Hr: Hedlund slog fast att cen- "tern. vill att arbetsmarknadspoli- tiken" ”oéh : lokaliseringspolitiken skall. arbeta: hand i hand; att en ” viss lokaliseringsspärr. "bör införas för, t rstäderna och att samhället lig: kalisering genom kreditmö. "ter och genom skatteåtgärder. Med blygsamma pretentioner. kan "man "säga, att det åtminstone vår, ett "Om hrr kritiker var för sig / ploö kar fram de frågor de själva an” ser, hr Hedlund gav besked i och sedan kollationerar” sina intryck; "blir kanske bilden fullständig. El- iler' med andra ord, när var och en har ; förstått vad han vill-förs återstår inga oklarheter. :. ;: på sjukhusen. Men det kan jvara en brandfarlig gäst. Det har hänt många- olyckor : under årens lopp. — Med litet omtanke och en en= kel form av beredskap. kan man undvika förödande olyckor och där- för vill vi gärna ge några goda råd inför luciafirandet; säger konsulent Axel Rörström . i Brandskyddsför- eningen.' Det är både -brand- och livsfarligt att gå omkring med le- vande ljus i håret. Vill man absoi lut ha levande ljus i luciakronan' bör man därför täcka- håret med en. fuktig duk, Men allra' bäst är att skaffa en elektrisk ljuskrona, det, finns sådana till överkomligt pris, - Tärnor, sljärngossar och tomtar bär väl oftast levande ljus i hän- derna. Är det vuxna personer är väl faran” inte så stor bara man inte' har' kräppapper eller annat lättantändligt material” i dräkten, Barn bör inte få bära levande Mus utan tillsyn av äldre. - Trits all försiktighet "händer det ändå olyckor, det visar erfarenhe- ten. I.90 fall av 100 tar det eld i håret eller kläderna. Svåra bränn- skador ibland med dödlig utgång har blivit följden. 'Skulle olyckan vara framme skall man ingripa utan ett ögonblicks tvekan; Har någon fått eld i håret eller kläderna skall hon eller han slåss omkull omedel= bart. 'Sedan gäller det: att kväva elden med en filt. En” sådan bör finnas i beredskap. "” ' I hemmen kan det förekomrna att draperier: eller gardiner antänds. Dra. då ned dem på golvet och kas- ta någonting över, t'ex en malta eller en filt, Släck' sedan med vat-= ten. -.Man "kan, betonar. konsulent Centerpartiet och framtiden Are valresultat inriebär att cen-" terpartiet stärkt och befäst sin ställning i svensk potitik. Allt tal om att 1958 års framgångar berod- de på mer-eller mindre tillfällig nyck hos väljarna har tystnat. Vi har inte bara hållit vår ställning utan avsevärt förbättrat- den, Inte minst våra röstvinster i städer och tätorter ger belägg för att det bland väljarna finns. behov av ett Parti med utpräglad centerprofik 1960-talet medför nya frågeställ- ningar och problem men också nya -1tvecklingslinjer och ' möjligheter. Vi' möter: ökade. kapital- och in- festeringsbehov samtidigt som ti- digare motiv för sparande försvin- ner och konsumtionsbenägenheten ökar, För en sund ekonomisk ut- veckling, krävs att samhället ökar Vid centerpartiets förtroende- 4 på träde i Fi ” tade pli åsidosatta i utvecklingen, Till höger och vänster fanns star- ka krafter. Socialismen höll på att utvecklas till en maktfaktör. - På motsatta sidan fanns mäktiga ka- pitalsammanslutningar, maktfakto- rer av betydande mått. Mellan des- sa fanns mellangrupper, främst inom jordbruksnäringen, som då utgjorde ungefär hälften av landett "befolkning. Dessa var tvehågsna, byggde på idéer, som var frö ämman=" de för livssynen hos. dessa mel=" langrupper. Det var till dem: apel-- len ”Bröder, tades. . På den grunden har e en folkrö- relse byggts som i dag står star- kare än någonsin. Som varje an-" nan folkrörelse har den burit soli-: prägel. Så bör det vara: timul till personlighet och enskilt sparande och ägande i olika former; så att 'koncentrationsten- denserna på kapitalområdet kan motverkas. . Fri konkurrens på likvärdiga vill- kor måste vara vägledande för nä- Tingspolitiken. Riklig kapitaltillgång hos ett företag är inte tecken på hög = räntabilitet. Kreditpolitiken måste därför befrämja en rättvisa- re fördelning av kapitaltillgångar- na mellan olika sektorer och före- tagsstorlekar, Etablering och kon- 'solidering av främst mindre företag bör underlättas genom reformer i beskattningen. ” Kraftförsörjning, kommunikatio- ner o d måste, utbyggas och an- passas till näringslivets behov. Tra- fJiksäkerheten måste förbättras, På dessa områden har samhället direkt produktiva uppgifter och förpliktel- ser i näringslivet, men måste i öv- 'rigt inse sin begränsning i produk- ;tionslivet, =. > TN trationen måste fredagen i samband med firan- det av partiets 50-årsjubileum, höll partiledaren Gunnar Hed- lund ett tal, som formade sig till en programförklaring för par- tiets politik under överskådlig framtid. Därvid berörde hr Hed- hund såväl den ekonomiska po- litiken, socialpolitiken, centerns inställning till ATP samt andra aktuella spörsmål. Talet återges här i starkt koncentrerad form. rikespolitik, Stödet och insatserna för utvecklingsländerna måste ökas kraftigt. . Vi har en urgammal sanning om växlingar mellan feta och mag- ra år, Den står sig alltjämt i vår samhällsekonomi, Visserligen ” kan samhället i viss utsträckning däm- pa verkningarna, ' Högkonjunktu- rens toppar kan kapas något och depressionens dalgångar kan göras något mindre djupa men konjunk- turväxli kan vi inte avskaf- Beior ingsk motverkas, Arbetsmarknadspo- ken " och ' lokaliseringspolitiken :bör därvid arbeta hand i hand. En iviss lokaliseringsspärr bör införas , storstäderna. Samhället bör rämja ' en” ändamålsenlig lokalise- ring genom kreditmöjligheter - och ;kreditgarantier ; samt genom de 'nän - Bostad: fa. Vad konjunkturpolitiken ”beträf- far råder det numera i stort sett enighet om att vi måste ha en ak- tiv sådan. På trettiotalet var det bara "bondeförbundet och socialde- mokraterna som hävdade den'1 me- ningen. derna... - Vi k att försöka Å ige- Rörström,. undgå förödande 'elds- olyckor om man handlar med 4 om= tanke. : a Dixon” 2 ”Skattedebatten ' behöver. väckas: .. Skattedebatteri måste nytt liv, anser. Industritjänsteman= nen, som påpekar att många tjäns- temän särskilt "påtagligt 'konfronte= rats ' med " marginalskattens .ned- slående : reduktionsförmåga sedan de "allra ' första, ' kanske" något yr- vakna, funderingarna på allt som skulle änd politiken måste utformas med hän- syn till lokaliseringspolitiken och särskilt främja” trivselskapande be- "byggelsestruktur. ' : Med ' hänsyn, till. såväl världens "livsmedelssituation som vårt eget läge vid avspärrning krävs en kon- 'struktiv jordbrukspolitik, Inkomst- likställighet för jordbruksbefolknin- gen och kraftigare förbättringar för .småbrukets folk måste förverkligas. f nom. prutningar på statsutgifterna i syfte att sänka skatten. Under inga förhållanden får statsutgifter- na tillåtas svälla så att det fordras en praktiskt taget oavbruten hög- konjunktur för att skattehöjningar skall kunna undvikas," Både. utgif- ter. och 'inkomster- måste planeras även framgent, Centerpartiets arbe- te bör bäras upp av en solidari- tetskänsla, men självfallet bör dot liksom för 50 år sedan vara" fråga om ' en solidaritet med ett själv= ständigt . innehåll, en solidarite- kring egna värden. . Dr En mera effektiv rådgivning inom" jordbruksområdet. STOCKHOLM (TT) ' : En effektivare och förstärkt råds givning på jordbrukets område: för reslås av den statliga -jordbruks+" upplysningskommittén. En delvis + ny. organisation förordas med I1o-' kala rådgivare för allsidig rådgiv=" ning närmast jor dbrukarna och spe. a skaps- eller regionplanet. Gränsdragningen mellan hushå ningssällskapens 'öoch. nämndernas uppgifter på området har granskats och kommittén har' funnit att vad som behövs är recg- ; ler för ett närmare samarbete. En" programnämnd för den allmänna upplysningen skall ' vidare enligt. förslaget inrättas inom varje hus- - hållningssällskap. . i En Lantbrukets. . informatlons- - tjänst ingår också bland. förslagen. : I denna skall ingå-bl a dot nu- . varande, centrala upplysningsorga- net. Jordbrukets uplysningsnämnd,.. ,. Förslagen beräknas "kräva, eh ök-" ning . av " hushållningssällskåpens sammanlagda', anslag: med netto ca” på sikt, både två, tre och fyra år i förväg, och. med tanke" på. att pengarna skall räcka ä även vid kon- I. Skattesy måste r syfte att åstadkomma administra- "tiva förenklingar, en lättnad i skat- :tebördan i första hand för de lägsta :inkomsttagarna' och en förbättrad 'kommunal 'skatteutjämning,. Alla -möjligheter till: en konstruktion som stimulerar arbete och sparan- «de måste tillvaratagas.. Proportio- nella skatteavdrag som : stimulerar DET ÄR -MÖJLIGT att besl om fartbegränsning kommer: att medföra" 'ert ' viss minskning. av landsvägstrafiken under de före- stående helgerna, men den effek- ten bör inte överdrivas, anser Sven” ska Dagbladet (h) Det stora flertalet bilister avstår G inte från en planerad helgresa med bilen enbart av den orsaken att de nu nödgas köra något lång- sammare än de kanske: är. vana "vid." Snarare är det' troligt att många "nu kommer att göra er- farenheten att det går att hålla 80 kilometer som toppfart, utan att fördenskull restiden blir allt- + för mycket förlängd, I själva ver- "ket förhåller det sig ju så, att ”»den hackiga och nervösa körnin- "gen. med hård fartuppdrivning även på korta raksträckor ger en obetydlig ”tidsvinst i förhållande - till den mera lugna färdrytmen. "HASTIGHETSGRÄNSEN 80 km "kommer väl inte att respekteras 'av alla, menar Dagens Nyheter (fp) men i den mån polisen räcker till skall överträdelser beivras: M ". Men den stora betydelsen av has- "> tighetsttoppet är säkerligen att - många familjer som tänkt sig ut + på långresor i bil under helgerna ”; i stället tar tåget och andra kom- munikationsmedel - eller stannar - hemma. Det var där r välbetänkt av n att till fått de rätta propotionerna mot bakgrund av skattetabellernas bist= ra verklighet; Om tjänstemännen inte. tidigare alltför energiskt opponerat mot. den inkomstutjämning som skett får väl detta förhållande ses mot bakgrun- den av de förmåner i form av pen- sion, längre semester, sjuklön, kor- tare arbetstid etc som tjä de och studier bör även in- gå. . . : . i 1. Vid författningsreformen ' måste 'eentral maktkoncentration motver- kas och möjligheter att decentra- lisera till länsplanet och kommu- 'nerna tillvaratagas.. Proportionellt valsätt bör bibehållas, Önskvärd- heten av. kontinuitet i utvecklin- gen bör beaktas vid riksdagens ut- nen förskaffat sig och som andra samhällsgrupper gärna vill peka på. Allteftersom ' dessa merförmåner' försvinner måste ' tjänstemännen skärpa blicken för de faktiska stan- dardskillnaderna sådana de tar sig ut ilön efter skatt. : Internationella jämförelser visar också att Sverige ligger skyhögt över jämförbara länder, inte när det gäller skatten överhuvudtaget men just ifråga om att beskatta en inkomstökning. . Med den utveckling lönerna un= der det senaste årtiondet haft är det inte längre något" exklusivt önskemål för 'numerärt fåtaliga tjänstemannagrupper att. skatte- systemet i vårt land får en över- syn med ändring i sådan riktning att det inte tar. kål på arbetsam- het och önskningar att utnyttja er- hållen utbildning. Lönen "för en redan nu meddela vad han nästa fredag skall föreslå regeringen, . som termen lyder för det i prakti- ken nu fattade beslutet. Detta ger julresenärerna något längre tid att ”normaltjä' ” och för: en ”normalarbetare” är : det numera inte så stor skillnad på. Kan man förvänta att valrörelsen inför näs- k 1 k att do- Den :k själv- styrelsen måste bevaras och kas. Kommunerna får inte påtvin- gas sammanslagningar, I lön socialpolitiken "bör samhäl- lets åtgärder gälla förbättringar av . grundtryggheten, särskilt med tanke på barnfamiljerna och in- -- 51 » Vi får. inte komma .i "ett" nytt 's” k» chockläge; som det talades om i fjol höst; ">. | 1 vilken. omfattning vi skall ha direkta eller indirekta skatter får vi ta: ställning till: sedan den nu pågående översynen av skattesys- temet slutförts. Även om vi under utredningstiden skulle avstå från att kräva en radikal förändring av omsen vill vi dock bestämt säga ifrån att vi icke vill godta den nu- varande omsen som en permanent skatt. . LL" mig så övergå till frågesport- frågan. Jag” avser naturligtvis pensionsfrågan, där alla andra par- tier nu frågar, frågar och frågar var centerpartiet: står. Det verkår nästan som om vaktparaden kring ATP inte. skulle vara stark nog. för att tilltro sig att klara vakthållnin- gen. Vi står naturligtvis fast -vid vår principiella uppfattning i pen- sionsfrågan. Vi har inte ändrat me- ning om vad som är rätt och rik- tigt, men självfallet måste arbetet för förverkligandet av våra idéer till den nya utgångspunkt ga grupper. får inte. utnyttjas: för statlig diri- Fering av kapital, och sparande, som vi fått sedan ATP genomdri- vits I vintras sa vi oss att det var ingslöst att kräva ett direkt Förutom ' nöd gärder bör bostadspolitiken avgrän- sas till stöd åt inkomstsvaga och främjande av bostadsproduktionen. Samhällets vårdinstanser måste fö bättras. 'Sjukvårdens personaltill- gång måste tryggas och vården för handikappade grupper t ex i olika avseenden -invalida, kroniskt sjuka och åldringar, måste byggas ut. vc upphävande av ATP, Vi begärde i stället en utredning och person- ligt. ' frivilliga pensionsanordningar, som skulle: kunna avlösa ATP. Folkpi och utby; det av denna måste alltjämt vara vårt vik- tigaste krav i pensionsfrågan. Vi bör 'också vidhålla kravet en utredning om personligt frivilliga ATP måste På undervi: ådet blir ut- byggnad aktuell över praktiskt ta- get hela linjen. Särskilt ifråga om universitetsreformen måste lokali- sering uppmärksammas ' och ett norrländskt universitet skapas. Yr- val av alla partiers strävan ef- sina repl och ordna bil: ljettfrågan. gruvtimmer ete på grund av sin större di ilitet, och han ter reformering av skattesystemet? Att tänka sig en sänkning av det totala skattetrycket tycks bör utf så att den blir 'en logisk och ”ikvärdig lä i lik- dninga givetvis reformeras. Inom socialpolitiken bör vi lik- som i pensionsfrågan sätta grund- tryggheten' främst, Kommer t ex förbättringar av sjukförsäkringen ifråga bör vi kräva att de grund- de förmå dsjuk fortsättning på het" med . andra utbildningsvägar. Skolan bör ges större person- ogörligt, hur många "bud 3 tror att det skall vara möjligt att sänka byggnadskostnaderna 50 proc med hjälp av dem. Cylindersågen är så pass lätt och enkel att den kan användas i sko- gen, och den lämpar sig särskilt för klena dimensioner vilka annars inte skulle lämna bräder av tillräcklig bredd. Rundvarorna | kan också an- ” ” som än dyker upp. Automatiska utgiftsökningar synes verkligen vara automatiska. Men åtgärder mot t ex ökad konsum= tionsbeskattning och en lägre in= direkt skatt kan vara värdefulla, För att ta ett exempel i ko Tysklands äldsta gotiska domkyr- "vändas som "Chopskjutbara) stolpar o d, för tak- täckning m m. +» Man väntar nu att träforsknings- instituten skall undersöka den nya metoden, ” - är nu nästan helt restaurerad sedan den blev illa åtgången under kriget. Kyrkan och klostret "Unser Lieben Frauen” ett annat av stadens kända bygg- nadsverk, har också Hteruppbyggts- (TT-ADN) ligt ande > möjligt och samarbetet mellan hem och skola bör utvecklas och främjas. Stipen- dies och låneanordningar” måste och barntilläggen för- bättras i första band. Framför allt bör vi se till att husmöd 900.000 kr eller inte fullt 8 procé av anvisade anslag, räknat på 1959” års. nivå, För Lantbrukets informa= Kolnmittén Tonstaterar att Jord låtom oss enas”. rik-", lantbruks="' : cialrådgivare på” hushållningssälle': bl bruket länge komrser att befinna sig i en omställningsprocess som i hög grad. måste .engagera rådgiv ningen, Denna måste' också delvis ändra inriktning. Man måste satså. , mera på strävandena till realistiska a investeringar och ett effektivt: ute i. nyttjande av arbetskraften, "55 13. Man måste ocknå räkna med att. vad som nu sker på europamark: naden kommer att öka konkurren- sen för vårt jordbruk, Kommitténs ordförande är över=,'. direktör G Ytterborn i lantbruks-=. styrelsen. Psalmen för Jesus från Nasaret går här fram - Än som I gången tid, a Löser ur vanmakt, ur "eynd och t skam Skänker sin kraft och frid: sr a Himmelriket. är nära, - Fattiga ger han sih rikedom, Läker de slagnas sår, Själ, som var bunden och trött och « Himmelriket är nära, Öppna ditt hjärta i i bön och bot, - Red dig att taga Guds Son emot" Upplåt vart hemligt rum. 0. Tro evangelium: H Himmelriket är nära. "> (Psalm 48: 13” , Detta är ett av de nya original- bidragen till vår psalmbok av 1937; Den är skriven av. Anders in, då kyrkoadjunkt i Gus? en bättre ställning. Detta kan ske genom att barntillägg utgår: vid husmors sjukdom med högre be- lopp än eljest. . Grundtrygghetskravet är ett rätt- överses så att ingen av eh ska - skäl behöver avstå från ut- bildning. Forskningens resurser bör ökas. Forskningen är en kraftig hävstång både i den ekonomiska utvecklingen och när det gäller att avhjälpa sjukdomar och annat mänskligt lidande. Neutralitet i' betydelsen frihet från allianser, strävan att utjämna motsättningar och aktiv medverkan 1 det internationella fredsarbetet måste vara riktmärken för vår ut- visekrav. Envar - skall . bidra till grundtryggheten efter förnfåga och bärkraft, men även den som har ringa inkomst och liten förmåga att bidra skall ha lika rätt till en god grundtrygghet. Här är det helt en- kelt fråga om solidaritet medbor- garna emellan. "' nitiativet till vår rörelse för 50 år sedan gällde grupper, männi- na får IF, taf Vasas församling i Stockho - numera kyrkoherde på Lovö,'.di Drottningholms slott hör... ' >. + - » Frostenson har bidragit med ej .' mindre ä än nio nya psalmer, av vilka flera: redan nu tillhör våra mer + sjungna. Detta gäller i särskilt hög": grad den ovan citerade advents--" psalmen nr 48: ”Jesus av: Nasaret . går här fram”. . Den har blivit den stora” bartia= : psalmen, Barnen sjunger den med glädje och fröjd i skolor och sön- dagsskolor, Men den är också psal- men för ungdom och för äldre; ja psalmen för alla åldrar, « Vad är, -. skor, värden och intressen, som ho- det då som' har gjort” den. så omr - (Forts. å sid: 2): ' FFrITYFTETETEN rr SYSYSVTETTVYTTECSN AMASARADA oc VILL NI LÄSA OM SÖDRA HALLAND OCH SYDHALLÄNNINGARNA — LÄS LAHOLN NYEFTESTN X TIDNING i | FESSYFTETYT FEVEFFITSTEFrEFEFESTYEVL VY Riktningarna till höger och vänster! -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.