: LAHOLMS TIDNING TeereveevettYtreYteeYyYYeYFYYYFYYTYYYYYY DT YYrVFYYYFEY YFTE PYTYYvYvYyVveT YrvtrYYrYrYYYPFYTET YT TFY Netenskaplig julforskning". andel i juigröten är ett uppskattat fynd för alla ungdomar, som går i giftastankar, för då kan de vara säkra om att snart få träda inför prästen. Mandeltradi- . Mänskligheten har firat jul i > tv: : tals år, men fortfarande tycks . de? råda delade meningar om bäs- ta sättet att fira jul." Felet måste” . mturligtvis vara bristande kun- skaper i den vetenskap, som vi förmodar - kallas julologi. Här " &« är det givetvis nödvändigt med - forskning, och -å här inför julen + har vi gjort ett litet försök. Föl- jande synpunkter på jultraditio- "nerna är alltså att beakta: = - Julgranen har invandrat i värt iand norrifrån, och den har allt- så via Finland kommit från Ryss- . land, Såsom minne därav brukar man placera en stjärna i granens - topp. Vissa försök att nationali- sera julgranen har visserligen " gjorts, genom att man placerat en gvensk flagga i dess topp. men " den traditionen har haft svårt att finna rotfäste, Det är besvärligt med. rötter så högt ovan mark- . ytan: Julgranarna är fortfarande på spridning söderut, främsta exemplaren lär ha hunnit « > till Holland och - till Trafalgar . Square i London, + ' ; Jullekarna har också ' urgamla traditioner. Att svänga om I Ting- dans lärde man sig redan på den: "tid, då jul .stavades med hj. Hjul, "har. f ö befrämjat' rotation och : , snabbhet i många olika samman "bang. ' 7 Julgröten uppfanns i "Kina" un- gefär samtidigt med reklamen, En kinesisk diktare på kejsar Tra La Las, tid -.skulle skriva en dikt till - sin älskade, som var gul och söt. Han Uppfann' då de' båda. orden " jul” och ”gröt”, men eftersom in-= "gen julgröt fanns på den tiden," Anna maträtten ifråga. Tack vare. Kinas” första reklamk lenter'” och de. . da v + han en vetenskapsman upp-.;. En " tionen lär härstamma från de . gamla? romarna, där fattiga föräld- rar på detta sätt ville påskynda sina barns giftermål. Man smuss- lade ofta ned mandlar i grötfaten, och de ungdomar, som någon gång fått en mandel på sin tallrik, vå- gade inte i längden trotsa denna vink från gudarna, Inom ett år hade de i allmänhet ingått lämp- ligt " äktenskap. .- Traditionen är mycket trovärdig — blott med det "Nilla förbehållet att tallrikar upp- . fanns först 200 år efter. romarri- .' kets fall. / Jultomten är en ”Änternationell företeelse — fast med små va: riationer' från land till land. I vårt land färdas tomten oftast till fots eller. på. skidor, . men till Amerika kommer tomtarna åkan- de i rendragna slädar ända från Nordpolen. : Man påstår ofta att jultomten är en ny tradition, men "i själva verket lär den vara mye: ; ket gammal, Redan på 1300-talet + fanns det jultomtar i Sydamerika, | | | som distribuerade julklappar med « hjälp av! långtradare och tranöå portmopeder;. Så : påstod .t. var - fall en jultomte, som -hälsade Som synes”av ovanstående lilla N " axplock, har julologin mycket att. ge. I det fallet liknar den nämn tensh .självå jult ten, » Om .det sedan" finns någon, tviv-. lare:: bland läsekretsen, .som "tror på jultomtens' existehs, så ilj 2 vi: svara: Jultomten” Niknar å. den ”"spteds snart nyheten till ö delar av 'världen, : ”Rikello - t Doktorn svardr : Under denna rubrik. besvarar " ten "svensk" tegitiherad' läkare" kostnadsjritt medicinska frågot i "från läsekretsen” så makarét ' Man - ha de. bästa i Dagéns a rini- ; Norrmännen ' anser att ” tång ska skvalpa i magen -o i form äv föda i olika for. 15 mer: För dem som är födda vid kirs- . > ten H är Katlegatt sjunger sin sång är ingenting okänt om musten +" och doften hos skvalpande tång. Den. stiger mot höstliga loften, och västan kring, bygden den för den sötsura, gruvliga doften -” som, märkligt ej. luktsinnet stör. Man järna i i havstången vadar . då vinden går sydlig och ljum, och 'gärna'i badhuset badar | man : kroppen i, tång och i skum. Den "gård får en ypperlig skötsel där ägarn med hjälp av. sin - > > dräng : på åkrarna tångeri som gödsel - kringsprider på åker. och äng... kall ej spridas. i ha- gens. a så är norrmännens mening i dag den ska sväljas och. skvalpa i nätet "hus. Pet; var. regn "och storm "Spehcer stod just på husets tak han märkte att 'skorstenen var att'raså ihop: Den förbipasse” fånide julhanälande publiken på ga- tan HKotades av katastrof.” Skorste- -| hen: väcklade till och "det gällde se- kunder." yril Spencer: omfamnade >! skorstenen och höll emot med krop- |-pers-Han ropade efter hjälp men in- ger hörde honom, Har höll vut: Ire Å kvarts timme under outsägliga 'an- "Brandkåren: anlän e g äv: en" hal a från ett hus på andra sidan tan och befriade den mödige rör- som måste chockskadad I sjukhus.: : n | samvetet: - . TI livets NE: -julen nalkas vill mar ofta H anställa betraktelser som' rör den 'mänskliga 'gemenskapen: När man går på storstadens gator och kring ölschappen ser många olyck- liga och ensamma individer, känner man att många av dem säkert skulle kunna räddas in i gemefiskapen om bara de förstod att någon människä brydde sig om dem: Om någon ville offrå ett leende, några ord, ett hjäl- pande händtag: Men vår "socialvård är knäppast inriktad åt det hållet: Socialvården blir till i kyligt kalla ämbetsrum. I stället borde social- vården omfatta .alla mätiniskor. Vi som, lever med i vardågen borde vara socialvårdare. Nog tycker man att juler skulle kunna väcka män- niskorna, få dem att- intressera, sig för det soni rör en hel värld. Bara några vänliga ord kan i rätt ögoh- blick betyda så oerhört mycket. —.- : Låt oss förstå: att vi inte någon är i' behov av hjälp. Hur skulle det ' vara om alla människor ansåg sig vara förträffliga, felfria? Då blev det nog ganska svårt a 1 va till- sämmang, «td ' Detta kan nog var och en av oss förstå. Också den gestalt som 'j ett ögonblick av förvirring tillgrep sin tästas "ägodel. och med "densamma försvann in i ensamheten, ut” ur nas och” hällets, ge- jmenskäp. Den varelse söm i: sväl- tens tecken gjorde sitt första brott .loch tillgrep mat för att mätta sig | med och nu jagas av rättvisan och ;lav sitt eget saniveté. Den männi- skan kan vara god! Och är- många Ejgåhger” "god; därför talar hon till sitt -|eget försvar, till sin egen åklagare, Mej. angår intet, mej frågar ingen om någonting, mej plågär alld, från min; tidiga. barndom, in i förvärvs- arbetet. Jag skall vara alla fill lags, jag skall ha "Järt: mej. krypandets svåra konst, lärt mej att i ödmjuk- het böja ryggen”; för alla. Jag har ingen gemenskap," ingen väg. som leder till:en klar tro i livet. "Jag är tvingad att välja egna vägar; sedan människofna hindrat mej att kom- ma fram på deras trafikstråk: Min egen. väg leder till samhällets ut- kant. Där får jag stå, ensam i köl- den; ensam rmed mej själv och mitt Isamvete.. Julsnön. faller och - kylan |: -biter;; bartidomens' jular drar förbi. De blir så'färgskimrande och gran- na; med värma, levände ljus i sta- kärnä, mer vackert kan aldrig min- net bli-än när man står i livets ut- kant och ser tillbaka. SN lefanten q Pond i Londuns 200 står hugn och + tålig medan, djurskötarna, smörjer, in djuret med en speciell vegetabi- "fisk olja, som skall göra jumbos tjocka hud mjuk och förhindra att den spricker i vinterkylan. a mamane "| anonymitet obrottsligt bevaras. Försé frägorna med läsnplig "bignatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att. envars . Märk breven DOKTORN SVA. RAR och. sänd dem. till. -redal tionen. vå co et : "Lina 53 år”. Era regleringar är « Hortfarande regelbundna, men "ni har sedan ett år tillbaka var månad mitt. .emellan två regleringar en 'lis ten blödning under en dag. Sanno- likt föreligger här ett samband mel lan denna lilla blödning och "ägg. lossningen. Men ni är mycket' oro- lig för att detta skulle kunna röra sig om någon form av en elakartad funktion i" livmodern; 'och -ni har. därför vänt er: till provinsiallåka- ren, som” ej - ansåg | ert tillstånd onormalt... Man brukår. råda var patient med oregelbunden menstruation att kon- takta er gynekolog för 'undersök- ning och speciellt gäller detta kvin- nor i medelåldern. Denna' blödning som nu oroar er kommer ju sedan - lett år mycket regelbundet och har enligt vad ni meddelar ej ändrat karaktär under denna tid. . Då ni emellertid ej känner er lugn och tillfreds 'med det besked som tidi- gare givits, tycker jag att ni bör uppsöka en gynekolog för förnyad noggrann undersökning, vilken som jag hoppas skall kunna ge er det lugnande besked ni väntar på. = »70 &r som. frågar”. Det är tyvärr som orsakar ljudet i. ert ena öra. "= I dag kunde jag inte kom- -- ma hemifrån i tid. Julen stöd för dörren .s «— Vad tycker du ä är svårast på piano?.: > Att klara avbetalningarna. : +. I Nå, du gav väl din man en ordentlig avhyvling när han kom hem klockan 4 på natten. 2 Jag hann inte, Han skällde ut mig först för satt jag satt uppe. så sent! a 1 Vi kan inte iåta er jobba över ysrenda te5ll bara för att er fru är elak mve vi Ni tycker ätt andnings- resp”tal- "ljud emellanåt förstärkas och det låter som om ni hade en högtalare I örat, Det förekommer ibland att en person kan höra starka ljud i ett öra, vilka kommer i:vågor med samma frekvens ' som personens egen puls, Det kan' då vara Jjud från ett blodkärl som ligger så till att ljudet av pulsvågen kan höras, Det framgår emellertid ej av er be- skrivning .som om era besvär skul- le ha denna karaktär, och då jag förstår att ni blir nervös av denna högtalare” tycker jag att ert för- slag att söka öronspecialist är myc- ket väl motiverat. oa a — Men Kalle, vad menar du 'med att räcka, lång näsa åt den far- brorn? — Bry dig. inte om det, 1 mamma. Han förstår” mycket väl "vad jag : menar mycket svårt att uttala sig om vad l; i alla fall vara fattig; som en lus hela sitt liv. Den första, människan 3 sont'konstruerade och fick en flyg- . maskin att lyfta och verkligen fly- Iga, "blev bränd på" bål av: Ivan" den förskräcklige; vävstolens uppfinna- |re var nära att bli lynchad. Men >jandra: hade större tur.” En erida, klok: "förverkligad idé,” inbringade dem miljoner, ; Frottéhandduken kom till genom ett missöde, En vävare måste göra rön sin' vävstol; och sedan hän'ta- git sönder den, förstod han sig inte riktigt.på hopsättningen utan gjor de' något galet, så 'att han i stället för, den" slätå väven: åstadkom en skroylig” sådan; -tikt försedd: med små” noppor:” en: frottéduk, ' vars le man ju "också "kunna. sammans red sin broder. byggde han sedan den första luftballongen, Blyertspennhylsan' — ursprungligen tillberkad av papp — uppfanns av en. bokhållare, som jämt; retåde sig över de avbrutna, pennspetsarna. Han, sålde sin idé för 150. 000 kro- nor:i svenska pengar. Och den en- gelska läkaren Welcome ' kom på idén att ”dragera”' de bittra médi- cinska pillerna:;—- dvs, doppa dem i en stark," shabbt stelnande” soc- kerlösning. 'Hän tog patent 'på'sin uppfinning och efterlämnade vid sin död för 25 år sedan 35 milj kr. Pillerdrageringen gav snart mycket pengar”och var den egentliga bör- jan till: den världsberömda Jläke- del firman Burroughs & Weleo- praktiska egenskaper han snart kom underfund med,” : En glasslipare i iN rnberg kom” — också genom fena missödet — att spilla ett par droppar fluorvätesy- ra på én ”glåsögonlins. Sedan dröj- de" det inte länge jade etså glas. "Lerglasyren uppfanns ” också” äv en ren” "slurp." En tjänsteflicka ha? dé fått order att koka saltlaké i én kruka. Andra. sysslor kom henne alt glömma sitt egentliga” bestyr och när hon åter kom ini köket, hade” laken kokat över och över- dragit krukanis yttersida med glas syr. En amerikansk påstor hade ett barn som låg sjukt och köpte det rrän man bör snart på den döda ; tygdockan och då fick "fadern en ljus idé hani fäste en gummisnodd idockhuvudet, så att dockan kunde hoppa upp och ner, fram och tillbåka. En leksaks- fabrikant fick syn på den lilla lus- tiga dockan och köpte patentet av pastorn för er och en halv miljon dollar. ,” . En kjol gav vebpersfabrikanten Montgolfier uppslaget till. att'byg- ga en luftballong. En gång då han fru i en tvättinrättrång,' fick Kan 'Ise ”understubben” tillsaminans med " klänningen "ligga utbredd” tilt tork på en å den varma spishällen pla- cerad korg. Han såg då att kjolen den värma härden, Aha! tänkte han för sig själv, den vårma luften kar jul tvällplsgget lätt, men då shul- en liten docka." Barnet tröttnade” skulle hämta en -underkjol . åt sin samt korgen formligen "dansade på |- me. Den numera snart — utom vid solenna tillfällen — bortlagda stärk- kragen har vi makan till' en sko- makare att tacka för. Hon konsta- terade "nämligen att hennes 'mans kragar . blev . solkiga fortare än skjortorna. Alltså sydde bon skjor- tor med. lösa kragar, som hon sty- vade med stärkelse. En affärsman upptog denna idé och tjänade mil- joner på densamma: . . Den allmänt i "allé hem och konfektionsaffärer ' förekommande klädhängaten uppfanns äv den. en- gelska falskmyntaren Williams så cellens ensamhet, . : " En slump, ja, ett. missödeé. kan föda en ny idé. Pengar ligger än- nu i dag på gatan — för den som förstår att se och kombinera! käwi av,'oss' tillhör de. felfria.” Låt oss|. förstå att. vi själva ofta i vårt liv 'Jna gång möta de utkant . En artikel kring temat om ju- | Ien och den mänskliga gemen- skapen, . Av Ingvar "Wahlén) Nu står jag här ensam och sträc- ker mina händer mot alla dem som strömmar förbi. Jag står där och ser "människornas blickar, och de säjer: . . -Där. står du, som tog din nästas ägodelar, du som är född”'av, en dålig” kvinna, du som lärt dej ”ga- täns liv, du borde sitta i en cell ännu, du borde aldrig få vara bland oss, vi riktiga människor. Vi ser i din blå och frusna hud, dina en- samma ögon, 'men-.för oss är du tjuven som borde .tas 'om hand. I en cell i ensamhet borde. du be- grunda ditt öde.' Du. behöver 'in- gen hjälp, du är en brottsling. Detta är gåtan med livet: att in- gen ser att jag vill bättra mej, att jag söker livets gemenskap. Att jag längtar bort från den utkant dit al- las ögon tränger mej. Ingen - att jag är avklädd och ensam längst inne i mitt jag. Och att mina ögon inte kan : möta edra är för 'att jag är 'så :rädd — rädd för det som är [+ "-" morgondage: h "känske "är en Plats ännu Jag talar för att försvara mej, fast jag nu vet att det. 'inte nyttar'nå= |]: got till. Allas blickar är svarta och hårda, dömande och ense. Jag kän- ner: att det är kallt; 'kallt : också i människors hjärtan i juletid. -. Jag vet mitt liv; min plats, dén |, har hållits i beredskap för mej än- da sen jag. var en liten fattigunge och min mor slet i tvättkällarna. Jag hade redan då min ensamma plats; Hånet, kamrathetsen, ensam- heten och bitterheten som till sist i samband med svält gjorde mej till tjuv. De kalla händerna och de hår. da orden som liksom mejslades ut till hårda stålband vilka band mej. För mej fanns många ensamhetsju- lar med den lilla värme 'som spri- tens töcken gav och den köpta kär- lekens smutsighet. Man minns allti kvar står dessa minnen av. frusna skratt med gråt inunder. Hur oftå tror ni inte att jag frågat mej, om det inte vore bättre att frysa ' om kröppen ä än om själen.” I Nu står: jag här, medan fulsnön faller, inom de: ljusstrålande föns- ternas : krets, hes och skrovlig av fimpårs mångfald och sprit i över- flöd. Skall denna" min. jul bli” som alla andra, en dröm i spritens rosa: falska skimmer? Eller skall jag den? nliga orden, de "Nej, jag ser räls las blickar som säjer; . — Se. på den latryggen, han för- söker klåra sej genöm livet: genom | att tigga, hur kan: en "människa PN så förfallen! : > Dessa ord gör mitt hat svartäre, 1 mitt bat mot ett samhälle som”giort mig mer illa än gott. Jag har in? genting att anklaga mej för ( det gör ju samvetet i alla fall), jag här rätt att stjäla för ätt leva. Rätt att stjäla från. dessa mänriskor som bara vill se mej. död och borta, som inte hyr ser misskund, :som hatar 'mej där ber att)... . jag fryser av ensamhet i min själ, |: 5 ät I livets vikant |. Mer än vanligt händig tycks den tyske restauratören Erick Pawellek i Wärzburg vara. Efter många: års knåp har han byggt. den här 1,5 m pia av en 500-tons ubåt, Miniatyr- ubåten drives av fem små elmoto- ter och den kan”genom trådlös manövrering fås att dyka och stiga : upptill ytan efter behag. ; Förtroli, ga. stunder ”Aina”. Visst ä är dét roligt att va- ra en duktig brevskriverska och jag tror säkert ni kåserar trevligt och intelligent, Men därifrån till att få sina kåserier placerade är steget ganska "långt. I synnerhet när det gäller ett så pass besökt och känt land som Italien är konkurrenseri stor. Men skriv ner några av kå- serierna på maskin — obs endast på ena: sidan av. papperet. — och skicka in det till någon tidning där ni tycker det skulle passa, mer vänta er inga höga honorar till att börja med, Att bara bli tryckt är en framgång det också och kan le- da till'bättre villkor senare. Lycka till! : ”Gallie” ibyng och 'okwtinig brudgum” :. 1 Nej, ” i Sverige är brudgummen långa ubåten, som är en irogen ko- |. lyckligen befriad från att hålla nå- got tal vid'bröllopsmåltiden. Det är ett utländskt bruk att ”tacka för bruden”. Däremot bör er pappå besvara det tal som ,brudens far håller och önska sin ”nya dotter” välkommen till familjen, 2. Ja, bru- den bär brudbukett och brudgum- men en" bröllopsnejlika "även om X Gal lie” .. ” "Miss Jultomte or 0 går i bikini :- Sista "veckan före jul har den långvariga : striden ' mellan Austra- liens fackligt organiserade jultom- tar som. bojkottar en rad stora va- ruhus och tilltvingade sig speciella förmåner under strejkhot,. tillspet- sats ytterligare. I Sydney och Mel- bourne har de bojkottade företagen avskaffat jultomtarna och . anställt för att jag ger dem en på om det sämsta inom dem själva. Jag vet att allt skulle blivit än- nu ' värre ' om jag trätt fråm och tiggt om barmhärtighet. Då skulle människornas blickar blivit fulla av spefullhet, av missnöje, av förargel- se, = Stå inte å gör dej till, skulle de sagt, och kanske” någon "skulle spottät på mej. : . .. - Därför står jag här: ensam, fru- sen och trött, med några slantar i fickan för vilka jag ännu en jul kan köpa mej spritens töcken och vinna den gemenskap som också finns i samhällets utkanter, er gemenskap mellan alla de e olyckliga och förlo- rade. vo. : Och bär. rusar vi ,—.vi. som har givna platser "vid köttgrytorna — vi som har nått så långt att vi är inne i samhällets gemenskap och skydd. Här rusar vi blint dömande dessa olyckliga; dömande ochså i juletid, då inte bara värmen från våra brinnande ljus i hemmet borde lysa; utan också vår inre värme, mot alla dessa olyckliga i samhällets ut- kanter: Det är inte rätt att döma, att hasta förbi utan att vilja hjälva, vi har ett ansvar som vi som män- niskor inte kan komma ifrån. Ingen tid kan väl vara bättre att säja detta vackra: flickor. som julpynt. 1 Australien "infaller julen mitt 'i sommaren — på södra halvklotet storstäderna har helt erövrats av ”Miss Santa Claus”. De'halvnakna flickorna går med tomtemössa på lockarna och klädda bara i bikini” och högklackade vita skor. Julflic-|- korna har större framgång för kom- mersen än de fula jultomtarna. Tid- ningarna hälsar de lättklädda 'jul- inslagen med entusiasm och före- slår att julen på det södra halvklo- och inte med påpälsade jultomtar, som passar folk på kallare bredd- grader. men inte alls i Australien, : på än julen, Vem känner inte, en rik och varm glädje då? Denna tid bör vi kunna predika om förståelse och tala om att vi aldrig må döma, på det-att:vi inte själva må bli dömda. Det är ett av de vackraste ställena i: bibeln, just där det står om domen mot våra medmänniskor. Vi har inte rätt till att döma; men vi. har rätt 'att räcka en hjälpande hand, genom vår handling visa att socialvården irte bara är en rent statlig angelägenhet, utan varje en- skild individs uppgift att värna om, Det är jul, barmhärtighetens tid 7 vi får inte glömma det! det är fråga om ett litet intimt fa- | iljebröllop.. Med hjärtlig” sälsning, + är det nu. varmast, De australiska | - tet alltid skall firas med badflickor |; Segt och > skrivet" Den sänt kristliga tanken att. man skall ge åt andra vad man - vill att de--skall ge åt en själv "' håller inte heller vid juletid. Då ger jag henne ett schackspel från . Pisa — med lutande torn och öpp-"- nar själv med tindrande ögon ett Paket som innehåller någonting av crépe. s . ” Avlägsnare blodsförvanter & är det inte så svårt med, Åt dem köper man böcker, i god tid, och tin= "bundna. Dem kan man läsa själv . innan man lackar ihop dem. + =” PS, Jag fick en matta på Fars ' . dag: och jag förstod nog piken, fast den var fin, Det ärsden jag. . skall -hålla mig på.” Re (Flips 4 i Ä BD: : + 1 Apropå Johann Georg läser &> just Västmanlands Läns Tidning, |. Där säger ”Tumba” i en intervju: : — Hohenzollarn ' verkar ju vara en kul kille, som tom åker skis . | -'dor, > ME Därmed torde allt vara sagt. som behöver sägas om denne utmärk- te fästman. Han är med andra ord > "godkänd. I. en annan tidning har ' | vi läst att fästmön delar fästman- - nens intellektuella intressen, och det är ju glädjande och kan trösta alla dem som tror att paret bara ' ”spisar skivor” , Man spisar Goetlie - ' också. — i ng (Kar de Mumma i i Sv D: a Vad skall jag ge min. Kalla 1 Ioab,h han som är så i klapp. ' Ivstend, vn Lät pli tea ÖRBUND ar peak « VANFÖRAS Pr KN 500 9c + : a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.