x t Rubelfört gyllda Kalvmånen ! och konungarnas konung; Ke Hule Selassie III, konun- garnas konung, Lejonet av Ju- da, Sabas son. och Salomos ättling, "den heliga trons beskyddare, ' har " återtagit makten i sitt rike. Officers- SJramarillans revoltförsök i Addis Abeba slog slint. Sexton avrättnin- gar och ministermord, ett temporärt "inspärrande av ' kejsarinnan och ikronprinsen i palatset samt en ore- Arn hus, hade redan på 300-talet kej sar Ezana antagit en ytterst arkais! närmast grekisk form av kristendo- men. Semiterna hade över Bab el- Mandeb "invandrat till Etiopen re-. dan under: första årtusendet" före, Kristus. . De folk som då bodde i landet var negerstammar av olika, härkomst samt ett f d herreskikt av. som emellertid, gamla' Aksum-dynastiens. Jen ” parabel blame av Eti stock- |h ”holmsminister Mr Chareou och någ- ira andra var den huvudsakliga slut- t effekten när kontobalansen gjorts upp. Lejonet av Juda, den allvar- lige mörke gamle mannen, den be- prövade martyren för fascisternas regim, segerherren och reformatorn chövde: bära visa sig för att åter- > kinna ' sin gamla makt över” folk bch armé. Ett uppror vågade man kig på först när majestätet var så- fas långt. borta som i Brasilien. en kuppmakarna tänkte primitivt, ide hade inte tagit det-reguljära latlantflyget med i beräkningarna. . Det, torde vara sannolikt att re- volten inte kläckts av ”missnöjda etioper” ': ensamma. Miljoner sinom , miljoner rubel har sipprat in i lan- .det längs de underligaste vägar under de senäste åren. Det fanns 'och har alltid funnits: en: distinkt |, nmiycket starkt uppblandats med den . negroida urbefolkningen. En tid äg- de Etiopien hela Sydarabien och in- förde där gammalkristen” statsreli- gion '— tills de persiska Sassani-i | dershaherna omkring 570, berövade," är Etiopiens kejsare. Haile Selassiey besteg sitt rikés tron i oktober 1928. Endast sju år fick han sitta i fred. 1935 utbröt det blodiga "italienska | Mussolinikriget, som slutade, med Viktor Emanuel III:s utropande tilll" etiopisk kejsare. Redan Mene5k hade haft svåra bekymmer med ita- lienarna under dessas expansion i Somali, men han hade lyckats be- segra dem vid Adua 1896, Nu kom bämnden. Men britterna hade en skuld ouppgjord med Etiopien, och det var blodsskulden från Magdala, när "de? drev kejsar 'Theodoros ' i döden. Skuldén” betalades i andra världskriget, då den etiopiska jor- den befriades av brittiska trupper från de italienska inkräktarna, var- efter" kejsar Haile Selassie 1942 red inpå sir vita springare i Addis Abeba, bejublad som ingen abessinsk här- skare” någonsin . blivit det. Tio år tenare. ökades ytterligare hans inter- nationella" prestige, då den forna etiopierna alla besittningar: på and: ra. sidan sundet. Dö kom! emellertid med Muhammeds "och" islams framväxt och blixtartade ut- bredning på 600-talet och århund- t -radena närmast ” därefter. i Etiopien. isolerades efterhand totalt, inen det: dröjde dock. ända till 1160-talet in= nan härskarna, i Aksum miste sista; skymten "av; -makt' och ”betydel-- se. Det skedde när så gott som hela'; det hamitisk-negroida befolknings- skiktet övergått till Islam. Påtryck-- ningen ”kom från två olika håll: från ” ”islams svärd” imamem av Je-- men i öster och det strängt mu-" k Egypten, i norr, via klyfta i den 'gen, den mellan å ena sidan den semitiska. herreklassen . och adeln med "den ;Salomoniska dynastien i spetsen och en : urgammal, när- mast. grekisk : :form: av kristendo- — men som” statsreligion :-— samt de "krigiska hamiterna, starkt uppblan- 'dade med negrer och till trosbes kännelsen muhammedaner, Mellan de båda riktningarna och klasserna har'aldrig en bro' kunnat spännäs, - här allvarligt Haile Selassie än tör- | sökt, hur enträget han än har ma- nat och varnat, hur många. bakslag "han än tagit med upphöjd rö och bara: låtit "dem. inspirera sig till ” hya ansträngningar. Den kommunistiska världsmak- ten har sedan Stalins död alltmera avgjort tagit islams parti ute i värl- 2 Iden:'. i Indonesien, ti Pakistan , i ” Främre Asien, Afrika. se TEN Vv En uråldrig typ av kristendom "Den. Salomoniska .. dynastien' Etiopen bestod till.en början av 'ett skikt förnäma semitiska stamhöv- idingar med anor, från Sabeiska ” ris ket .:£ , Sydarabien.” De var "goda, 'Kri ha, då de: gift" in 'sig i den så "Hela världens : handelsflotta i STOCKHOLM: (raj ; Världens 7 handelsflotta år. kå var enligt Lloyds Registers . statis-] tik, som hänför .sig tili den 1'juli; totalt 36.811 fartyg om 129.769.500 'kruttoton, berättar Svensk. sjöfarts- « tidning, i 4 + Vid en jämförelse med; siff na från 1959 framstår "som mest an-. märkningsvärda förändring att gre- kiskå handelsflottan mer än för- ” dubblats; genom en ökning med 2,38 milj ton steg den till 4.53 milj ton. Den kraftiga tillväxten samman- hänger nästan helt med. den på- gående registeringen under grekisk flagg av tonnage, ägt av de så kallade flykigrekerna. . I övrigt var” förändringarria av förhållandevis traditionell karaktär, - Den största ökningen, förutom den grekiska, . uppvisade den norska handelsflottan med. 759.000 'ton och största minskningen Liberia. med Gt 000 ton.” last sagan ökades v dekflottan 1960 med 4.834.000 ton: 1; Jämfört med 1939 har världshan- dolsflattan ökats med.60.3 milj ton. Av denna. ökning faller 13 milj ton på USA, Liberia med 11.2 milj ton,. Norge med 6,3, Panama med 3.5, Storbritannien 3 och Grekland med cirka 3 milj ton, Den svenska handelsflottan ökade under samma " tid med 2.164.847 tun. . Världens tankfartygsflotta tillväx- te under året med 3.575.000 ton och uppgick 1960 till 41.465.000 ton, . motsvarande 32 proc 'av världshan= ”delsflottan: De största tankertill-, skotten förekom under bri ittisk, gre- kisk och norsk flagg, — -- Av ' världens handelsflotta ” var 10.754 fartyg om 32.8 milj ton ånga- re med kolvmaskiner, 3.511 fartyg om 409 milj ton var ångturbin- drivna och 21.205 fartyg om 55.9 milj ton hade dieselmotorer. > Den nyvalde presidenten Kenne- - dy utsåg på onsdagen den 49-årige Eugene Zuckert till :flygminister I sin regering. Zuckert var biträ- dande flygminister i Trumans re- gering och har också varit medlem av atomkraftskommisionen. (TT- Reuter) nn 1 Konung asiladas. H lev, datt Etiopens härskarskikt och där-' före Haile "Selassie och den som. [en kristen-semitisk nationalresning . gerherien var den man som i dag Nubien, Det kristna semitiska över- skiktet drog' sig därför 'inot' väster, och söder, där efter Aksums förfall Gondar” "vid Tana- ög blev. vikti gaste centrum. " - Vid tiden kring 1270 uppsteg Gon- dar till rang 'åv rikets huvudstad; ' då det lyckades den fappre Yekuno: Amlak av Salomoniska härskarhu- set' att kuva hamitstammärna och ena väldet efter lång tid. Och. se=; dan var” faktiskt” kejsarna" i'Gon- dar ända till långt in på 1800-ta- Jet Etiopiens regenter, låt” vara tid- vis nästan bara nominellt,. På” 1500; talet kom så den första verkligt livs. farliga direkta islamitiska offensi-' ven mot landet. Fursten Muham: med Gran av Somali inträngde med eld och svärd, underlade sig större; delen av landet och brände Aksum] 1535. Hårt satt det åt innan: det. slutgiltigt "besegra inkränktaren” & år; 1544, Det somaliska fälttåget följd emellertid av en rad turkiska fö sök till inblandning i Etiopens inre angelägeriheter, Kung Qeba Krest: tappade huvudet; kastade sig i si muhammedanskräck i armarna: de katolska missionärerna och ä över=. ' gick 1626. formellt till den före Följden ''av "allt" detta ' med landet i sin helhet för mer ä tvåhundra år:framåt kom att inta en i'lika mån: avvisande, isolations= Jbetingad attityd gentemot såväl ka» ” toliker som” 'muhammedaner. Den” nya tiden bröt in först 1853 när | Ras 'Käsa "eftettatt ha' besegrat ett att. ay" engelsmännen inneslutas i : Magdalas bergsfästning, där han be=' H gick självmord 1868. Hans efter< trädare blev furst Kasai av Tigré, krönt 1872 i det gamla Aksum som; kejsar Johannes IV." Det var han ' som ' lyckades stäcka nästa :islami- tiska invasiorisvåg. genom sina seg='. raf.över- egypterna. 1875, och. 1876, ' varefter han tvang sin frände färst Menelik av Shoa till underkastelse ' riksent de till sist I strid imot de muhammedanska ' mahdisterna' 1889 — och efterträd- des av sin trätobroder Menelik, den; störste av alla etiopiska: kejsare slutgiltigt öppnade sitt land. för det västerländska inflytande! Då Konungarnas konung; vs muhammedan : Ar 1910. blev Menelik svårt och kroniskt sjuk och regentskapet upp- drogs åt hans sonson Lejd Jeassu, vilken vid farfaderns död 1913 blev krönt till kejsare, Han 'var redan - från början stor vän av islam, vars för han alltid 'stod på spänd fot med sina kristna. undersåtar. År. 1916 hände det fruktansvärda, att ”konungarnas konung” i egen pers. : son ände sig till muh roende av turkarna vilkas sultan ju räknades som ”de .Fätttrognas . kalif”. De. islamitiska ” hamiterna jublade;. men" fröjden blev kortva= rig. "Redan samma år . skedde” som sopade bort Ledj och satte dennes kristna faster Zeoditu på tronen 'som regerande kejsarinna den verklige härskaren. Ledj bjöd 7 väpnat motstånd rimen -besegrades'. 1917. vid Magdala och tillfå konstgallerier" antal småfurstar, utropade. sig till : kejsar. Theodoros II; dock -bara för +: . och därmed ; omsider: (återställde da — med sin kusin Ras Taffari som italienska kol Eitrea ' ställdes under etiopisk överhöghet. ” = ' > Han förtjänade också all ära han kunde få. Ingen har gjort så myc- ket, fö. sitt land som han... Under exilens bittra år miste han aldrig modet, ; > hans hållning var lika stramt... -förebildlig som. outtröttligt verksam, I ordets egentligaste me- ning är hans: sitt fosterlands fräl- sare' och sitt folks fader. Så må exminister Chareou ' och .ryssköp- fa ' muhammedansympatisörer säga bad devi a . Äke Ohlmarks” nde tyske impresstonist- rnest Klimaszka har om- vid en bilolycka i Freising, "Vatikanmuseet "samt flera i Wien och Paris. ” - kt TP + enter) en i-Ceylons huvudstad Colombo. Vid den ena branden förstördes 20 hus i &n förstad till Colombo, me- an 42-hus i staden Negombo blev : lågornas i rov vid den andra eldsvå- . fan. (TT.- Reuter)... Det är inte för. myck" 4 att det öppnar sig lysande 4.' -r för kemiska ingenjörer i den ...n som den petrokemiska” industrin kom- mer igång och utvecklas. Den be- höver inte bara specialister för den kontinuerliga driften utan också för det forsknings- och utvecklingsar- bete, som är rödvändigt för en in- dustri av detta slag. Men det finns en hake: vi har ännu inte tillräck- liga resurser för utbildning av det antal kemiska ingenjörer och fors- Lysande utsikter öppnas för unga kemi-ingenjörer ingen: er är emellertid inga små- saker när redan bristen är så stor: Sedan behövs det grovt räknat är- ligen ytterligare ett 15-tal för det här speciella området. Det kan tyc- kas vara obetydligt, men man mås- te betänka att utbildningsk ten är låg och att det här är en efterfrågan som så att säga kommer ovanpå. Dessa ytterligare kemister skulle räcka till för den fortsatta driften men däremot inte för forsknings- och utveckli bete. Med' den ut- nacite- kare som k att -beh i framtiden.” " N es - Faktiskt är det berh rt skralt på utbildningsfronten, säger professor Sven Brohult, verkställande direk- tör i Ingenjö Man har inte beaktat det här om- rådet tillräckligt. Det. antal kemiska civilingenjörer som nurmalt 'utbil- Idas är alldeles för. litet. Följden har. blivit 'en svår konkurrens om ingenjörerna, Bristen på ingenjörer och forskare är en besvärlig flask- hals i den tekniska utvecklingen. Det finns t ex "forskarbefattningar som stått vakanta.i två år. Vi mås- te därför få fram ökade resurser vid de tekniska högskolorna och universiteten, Studentkullarna ökas i snabb takt och allt fler söker sig till. högre studier. Men "man kan inte. ta "emot dem på grund av brist: på främst lärare och i andra hand lokaler. Vi får hoppas att universitetsutredningen snarast tar upp det här problemet. " nu. skall byggas uti Stenungsund kan komma till stånd enbart där- igenom" att man haft utländsk er- farenhet och utländska specialister att falla tillbaka "på. Det är tänk= bart att man bygger färdigt år 1964. anlita ett 50-tal utländska ingenjö- rer... Några, kanske , stannar. kvar även i fortsättningen men huvud- parten måste ersättas med svenskar. Den petrokemiska. industri som” Till: dess måste de' olika företagen Alt få fram inemot 50-talet kemiska bildningskapacitet vi har: under 1960-talets första år kan man räk- na med ett årligt tillskott på om- kring 150 civilingenjörer på det ke- miska - området. Det. är uppenbart i underkant. Däremot blir det nog ett överskott på naturvetare vid universiteten och, det borde vara möjligt att ge dem utbildning på det här området. De bör då' bli användbara särskilt när det gäller forskning. - : "Skog och j järn inte allt. i "Den kemiska industri vi har i Sverige kan inte anses särskilt stör om man jämför den med åtskilliga andra västeuropeiska -länders.. Med hänsyn bl a till EFTA och till att vi 'saknar 'egna oljetillgångar här det höjts röster för att vi inte 'skall investera kapital i en petrokemisk industri utan hålla oss enbart till skogen och järnet — två goda föt- ter att stå på. Men råoljan, som är utgångsmaterial till den petro- kemiska industrin, är en förnämlig inkörsport för den organiska kemin och vi behöver nog också en ke- misk fot att stå på, tillägger” pro- fessor Brohult, ” ve Dixon ' : "Endast 700 dagsverken gick under 1960 förlorade på grund av konflik. ter vid norska företag anslutna till Norska ” arbeidsgiverforening.. Det gångna året betecknas som det fred- : Joch transportarbetare med ina a "I genjör: ""-| polisrapporten från Florida. > Flyktio gströmmen från Cuba stiger, -massläger i i USA” ' Polismyndigheterna i Florida har anhållit hos USA:s inrikesdeparte« ment om skyndsamma åtgärder för att kunna lösa de mångskiftande sociala. och ' ekonomiska : problem som uppstod på grund av att del- staten hade invaderats av omkring 40.000 politiska flyktingar från Fidel Castros Kuba. Varje vecka anlän= dér nya flyktingsbåtar. Polisen 'räk- nar med att antalet kubaner i USA under nästa års lopp skall öka till 100.000, personer. Omkring. 25.000 flyktingar vistas i dåligt utrustade flyktingsläger." Flertalet kubaner som söker skydd i USA kan inte engelska. De, har inte heller sådana yrken som gör det möjligt att pla- cera dem på art knaden.. De. Greps för otukt med småpojkar ”” ' KARLSKOGA | (TT) or . På landsfogde Owe Hessclgrens ) 1 | från skyddshem- . s begäran förklarade Karlskoga 2 : häradsrätt på onsdagen en 35- årig tjänsteman häktad som skäligen misstänkt för straffbar > homosexuell handling. Atal skall vara väckt senast den 11. jan. Mannen har suttit anhållen: host - kriminalpolisen i Karlskoga sedan| en vecka tillbaka och under förhö-! ren gjort vissa medgivanden. Han, fick misstankarna riktade mot sig 1 ” samband med att ordningspolisen] för en vecka sedan grep 'en 16-årig: yngling för fylleri. Ynglingen och! var då på väg till den nu kommer till USA utan visering och uppehållstillstånd och deras' juri= diska status är omstridd. En del av dem är visserligen arbetsvilliga och åtar sig allehanda enkla arbeten. Så möter man i Florida och i Miami häktade mannens bostad. Av utredningen framgår att hon. tidigare gjort sig skyldig till likhanz' de straffbara. handlingar och att han främst. varit i kontakt med! . ynglingar från ett upptagningshem. . mjölkutkörare ' med” läkardiplom Drygt 60 p t av, flyktingarna sysslar dock med 'poli- tik, De förbereder sig på att få återvända till hemlandet, störta Fi. del : Castros regering :och hämnas på dennes anhängare. Det finns en. organisation som kallar sig ”Kus bas demokratiska och revolutionära het"i USA, Det förekommer slags. mål och attentat varje dag i och ' omkring Miami,- där de flesta ku-: banska flyktingarna lever. President Kennedy har under valk jen' front.” .Den har emellertid inte nå=. - got tillstånd till politisk verksams= . i staden, . : : :Fann sovande: rymmare i: sitt sovrum . STOCKHOLM (TT) ' När en kvinna i 40-årsåldern på onsdagskvällen " kom hem till sin uttalat sig för ett effektivt stöd åt de politiska riktningar, som kämpar mot Fidel Castro. Nu måste pro- blemet lösas omedelbart, framhåller NNE DAGENS NTF-MANING Mörkertrafik = farlig trafik, ligaste i norsk historia när det gäl- ikter. (TT - NTB) " kräver ansvar, omdöme, : hänsyn. ; platsen och väckte honom. lägenh på Mörsilsvägen i Välling-' by fann hon en vilt främmande karl. . ligga och sova .där. Hon ringde tilj | brommapolisen som snabbt kom" till Främlingen, en man i 30-årss åldern," visade sig vara en rymling > från Hall som "brutit sig in i . heten, I plånboken hade ha od [AN Une, - CW, NÄR MANI UPPFAR-Å GERIN E MITT BILDEN! WORLD v TÅL TILb- Iäce vY : Te PRIS nismen" och ställde Etiopien i'be- . SS 164 Borr» XV. VIRYCKHESA > HANMOR] - 3 vid ett-nytt upprorsförsök 1921. $e- . BOKNYTT. " AFRIKANSKA PROBLEM.- Den ekonomiska utvecklingen av' Afrika: är ett problem som berör hela världen, Det kan inte avvisas som en'enbart afrikansk fråga, framähller ILO:s (Internä- tioneHa arbetsorganisations) ge- ”"neraldirektör David A. Morse I sin rapport till organisationens. första" afrikanska regionalkonferens; som har hällits i Lagos. nn "Fattigdom, vard den än före kommer i världen, är inte enbart eit ont i sig själv, utan jämväl ett problem av världsomfattande art; i det "fattigdomen" är en fara' för freden, stabiliteten och det ekono- 2 direkt” berörs därav Morse. : miska välständet i heta” värtaén | arbeta med de afrikanska länder- JT och inte enbart i de länder. som "na genom att tillhandahålla både » fortsäatter kapital och tekniekt bistånd. Ti- ”Dén afrikanska ekono- I den är mogen för en större in- min” kän” knappast på en endå ternationell aktion för att höja I punkt avskiljas från den övriga | Atrika ekonomiskt och socialt, an- svärldeås, tin vilken den i dag är,ser Morse. direkt. Cellér indirekt knuten". -I rapporten följer därefter en . I rapporten fastslås vidare, att utredning av de ekonomiska för- året Tärg bland de ekonomiskt ut- i hållandena i denna världsdel sä- veckiade staterna existerar en bredd «önskan och "vilja att sam- : år, -| niserade" områdena. till sin volym ökat. "med 40 pro- ökning som ligger -betydligt över befolkningstilly: äxten. . Arbets- kraftsreserven i Afrika ligger fortfarande. i de stora, icke-urba- ? det gäller säväl jordbruk som industri — vilket skapar vissa. problem. Eap- porten understryker” särskilt Sys- ut-] dana de utvecklats under" senare selsättningsfrågan och:-den: par- . Jordbruksproduktionen Har. tiella arbetslöshetens... problem - cent sedan före kriget, — en ärlig : samt -migrationen. : Yrkesutblidningen som en fak- tor av -zgrundläggande betydelse för ”arbetarnas utveckling till full mogenhet som ett ansvarskännan- de led i produktionen och indu- strins "sociala - Organisation” un- derstrykes i ett kapitel, I särskil- da avsnitt behandlas ytterligare sociala . aspekter . såsom . "behovet av en rätt tillrättalagd lönepoli- tik, social trygghet, produktion av arbetarbostäder, undervisning ' och yrkesskolmning, samt. ILO::s framtida insatser på dessa fält. Astmaallergi-hjälpen vädjar till dig fr -'TICtusen-tals-- : validiserade sJU- KA, som Årligen förlorat — miljoner ”. "ARBETSTIMMAR: Postgiro 92009 06 - .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.