De dutomatiska kopplingarna har på de" senare åren bli- . it allt vanligare som extrautrustning på : flera europeiska . , vägnar. B Ja används Saxomat av DKW. och Saab, Ferlec i”. ithtåd. 3 hine 'och S Utvecklingen går: obönhörligt > mot -automatkoppling i så gott =. : som samtliga: bilar, och om någs :. . . ra år torde det bara vara sport- vagnarna som växlas manuellt, ; Opel Rekord har en ny automat= .; ; i rent nu . Nya lagen om a pårkeringsbot i; i » kraft, Bilägaren kommer: då, "4 stället för den' vanliga 'ri da "läppen,, att : betalningskort. " han parkerat fel, Erkänr: N förseelsen i är det "sedan bara 5 att sända 4 in "pengarna mel | r han = saken ä är utagerad, - De ., För den'som anser'sig felak- :. tigt uppskriveh; finns” "det natur- täderna, n men i fram" ' . tiden kan även mindre städer >) få samma” system” om -traliken ” ökar avsevärt. . . ra Om: detta är- först och frårast ” att säga; att. det naturligtvis är "praktiskt! med ett enklare sätt för - 2tdand av; : parkeringsbö "förseelser." av den : typen. "har. ju ökar kolossalt: kar. något. kufiskt,' att” et börjar. legalisera: par-. 'blemet når man rv aldrig 'med end "bart :' 'parkeringsautomater' och " parkeringsböter.” Bilisternas '1e- "-gitima : behov av" att "få ställa - från , sig: bilen någonståns. kan ' i inte nonchaleras,: - Vitsen: om bi-., listen som i Stockholm blir an- visad parkeringsplats i Söder- . tälje är” inte så' otrolig :sorh den =. - låter. Framtidens måste i stället försöka ordna med ' parkeringsplatser : åt alla' bilar. Där städerna redan är för. trål ga måste parkeringshus byggas, gärna i kommunal regi - ” vältränad förare kan åstadkom-": ma. Man slipper ryckningar vid : " start och när föraren vill stan- . > na behöver han bara. bromsa "in -; ' vagnen. Växelspaken är: mycket. ' utförsbackar har man god mor: » torbroms. . : "vika. oavsiktlig start. ”Automat- a kopplingen -' stjäl - . utan” verkningsgraden -är . lika = dessutom" ' "eftersom den arbetar med : ett” d .. mell-: och ”Ventilregulator. - Inkopplin-: gera sitt, från i. fjol satta förs I > a städsplanering Olimat; som' tar hand : och urkopplingen betyd-' ' ättre än vad en aldrig så > lätthanterlig och kan ' faktiskt . skötas med... "fingertopparna.. LIL Vid kallstart och cHokning bö hand--'eller fotbroms använda: när 'växeln lägges i för att und-' ingen ' effekt, stör som på en'.vagn med stan- ' dardväxellåda, Automaten sparar ' ”' kopplingsdetaljerna ” minimum av slitage. "= rv Åutomatiken består i huvud- sak "av. en -:kombinerad torrla- och : centrifugall li : eller. 'mörkerolycka, Avregi-. i nya Hillman Minr. - ger. pengar åter + » Numera. är” det väl inte så många ' bilägare : som stäl-- ler. undan, fordonet. helt på vintern. Det är, dock en utr; märkt: lösning, om man kän- ner sig. osäker och är nervös för att råka ut för en halk- » strerar: man bilen under: vin= tern' kan man: inte frestas att använda den;' och dess ”Utom””spärar man” pengar ' T form , av ' skatt: och försäk- ringspremier som delvis åter=. "registrering görs på en sär- skild blankett hos Jänsstyrel-' sen, Samtidigt söker man res- : titution äv bilskatten för den. aktuella - tiden., Det görs på annan blankett varvid skatte- kvittot bifogas. ; Stöld- och brandförsäkringen bör ni ha kvar,: men : för trafik- och vagnskadepremierna - får ni pengar tillbaka, : : : tank gen . börjar. vid. omkring 950, varv per minut, H Su VW över 30.000 : ” Nolkswagen kommer att tan- . säljningsrekord på över 30.000 bilar. Till 'och med i november" : « hade sålts 27.262 vagnar i Sve- ” :rige. eller 127 -mer' än i fjol Volvo tar' hand. om andraplat= + Han har all anledning att” dra - belåtet ' på mun, 'kom-" "= --missarie: Ivar: Kamrup , vid statspolisen i. Halmstad, -- Om vars revir bilisterna kör - de efter lagboken under jul- . helgen. ”Bara” en, syndare . mot 89-kilometsvallen - fast” -nade. "i " polisköntrollernas ': ; garn. Må vi önska 'en lika ” lyckosam fortsättning.” Moa £ "ke vara på bilarna har disku-, Ir ' Låt oss tal ett exempel:; Man 2; kör i 100 km fart på: en lands - och man måste därför; (om Nag- nens' såsom; Volkswagen” rn aning med ratten fö or jet: "skall: ' följa:” en "rak : linje ” längs: körbanan.” Men” "så kom- . mer man i lä och: man, märker då hur, -bilen vill. dra” s åt samma håll som vinden blåser "+ ifrån. Ju fortare y NM hårdare 7 vinden”. blåser, r-störré blir denna sidorörelse” > bilen när den kommer i'l2 i vållat många svåra olyckor. Sär- - skilt på halt underlag & är riskerna + : stora” eftersom bilen lätt. "råkar ;., om sidvinden vär 40 km/tim. och ; dee Te Mir Sttr MANSNAMN NRA Er Ar RA RAR AREA SRA ARA DSSDADNES .Stjärtfenornas vara eller ic-' terats väldeliga och många] har > frågat sig om de kan anses tjäna något vettigt ändamål, : Det "blåser "stark" "sidvind, + mot en att fordo- så "desto "na ju: ; Förteelsen har drabbat alla. b av Em sakkunnig har räknat ut, att så "har tillkommit en" uni hardtop | fördonshastigheten : 80: km/tim = måste föraren: vrida" ratten" 20": Procent. för att behålla sin raka > ningsändringer kan” betyda ka- ; éssa fakta som diskussionen om: -fenornas vara eller icke; vara är fenor. påstår" att dessa i hastig. "ju " het över 80 km/tim är en säker- . hetsfaktor, eftersom ' de håller: emot sidvinden. Kritiker-". "der sidvinden,- "desto större blir: också - : tikernas skara.: Vad anhängarn; står. att. dessa. vindfång. bättre ' skulle” hålla, emot sidvinden "På Valiant 1961 den tidigare kursen; Rik ägen sär” smal”. x "intressant. Förespråkarna föl ättre: > säger motsatsen: De anser, ati större.” yta « «fordonet : erbju 'kursavdriften... Fenorna .: stjärtfenor menar när de på 10] Sj. SE MARE ngt Iblev , herr Skoglunds 3 fartbegränsning under julhelgen, Men ' tänk -på, att ingen hastighet ' v hur-liten den är, upp-.' väger ett sunt trafiks vett, Använd därför er tankeförmåga i trafi .ken, men gör det i tid, er jörerna, kunde" kambinera det FN - goda - sittutrymmet: i:en- sedan -. ” genom: att. den” har samma tak med hardtoperis kupåform; Det! och ”bakvagn som fyradörrars + sedan, vilken gjorde. att. ingen- / . NPD SA , finns / också en tvådörrars se- danmodell. het' i. form. av -ett” reservhjul - som inte tar upp : :mer: än, fred ” eg a ” hjälp av en liten "behåll; re. med komprimerad luft som följ varför man måste moderera has- : 4 gheten ,om man skulle behöva använda 'det." Hjulet är, således =; endast" att « anse. som. ett”ni « hjäl ,.Enligt : fabrik bör man inte köra fortare än 20 här slaget bör bli särskilt lämp?., : ligt som reservhjul i i. "små Vagnar, Enhetsskolan 8 c:vägen: till STOCKHOLM: : . Eleverna från” enhetskolan tycks > uppnå. tillfredsställande. resultat ;i studentexamen, säger . chefen för skolöverstyrelsens försöksavdelning undervisningsrådet Ake Fältheim i "en kommentar till den' redogörelse ör. försöksverksamhet med enhets- " skolan 1959/60 :som skolöverstyrel- har avgivit. "0 wp a jämförelse som "vi nu har . kunnat. göra vid tre försöksgymna- sier, där både elever: från enhets- skolan, och” elever med realexamen har. deltagit i: : studentexamen, - har ett påtagligt. intresse.: Av den att döma kan man inte se några skill- nader i kunskapsstandard mellan de båda”elevgrupperna, Man skall vis- serligen akta sig att dra långt gåen- "de slutsatser på ett så litet material cirka 100. elever," som vi här har haft till förfogande. Men det. bör i varje fall. kunna tas som.ett'tec- ken påcatt: ehbetsskalan här fun- gerat på en'purkt som ' varit före- mål: för mycken diskussion, nämli- gen, dess förmåga” att lägga en håll- bar grund. för ögre studier. 2 ot tlalvår i tidsvinst oe Den skillnad mellan grupperna som ” vi kan avläsa; består i att eleverna från enhetsskölan har: klarat stu- hållbar grund högre studier år. Kan vi i fortsättningen behålla den vinsten, har detta en påtaglig betydelse, eftersom vi i vårt land har anledning att vara bekymrade över att vår ungdom relativt setn kommer fram tills universistetsmäs- siga studier. Det kan också förtjäna påpekas |: att jämförelsen har gjorts under omständigheter som, visst inte har givit något befogat gynnsamt ut- slag för eleverna från enhetsskolan. Sålunda har en del av de för teo- retiska studier mest begåvade ung- domarna inte valt att gå på hög- stadiet utan har i stället sökt sig till realskolan.” De som” valt" att passera högstadiet i försöksskolan har i mindre utsträckning än real- skolans .elever undervisats av lä- rare med full kompeténs, Man kan heller inte bortse ifrån att de för- söksgymnasier, '' där : jämförelsen gjorts, i första ”hand har tagit” emot alla de elever från försöksskolan som haft sådara slutbetyg från'enhets- skolan att de varit formellt kvali-. ficerade för, gymnasiestudier. Real- skolans . elever ' däremot har på grundval av sina. betyg fått kon- kurrera - om de: återstående .plat- serna, Detta. urval kan knarfpast ha. medfört n”sådan felkälla som en .större andel elever. med höga betyg I enhets skolegruppen. = Jag ,vill som sagt inte dra allt för hårda slutsalser av denna jäm- SR sr s 4 förélse, bl a "eftersom + vi inte har undersökt kvarsittningen. Men så länge det material som vi faktiskt har pekar i den riktningen, att en- hetsskolans elever klarar sig bra'i de: högre studierna, borde” man va ra försiktig. med talet” att” kun- skapsstandarden bland dem som skall gå till högre studier äventyras av skolseformen. NT " 8e ny väg för dy En intressant nyhet" från de se- naste åren, som vi nu börjar se r sultatén' av, är den studiegång som går under namnét gren 8c'av års- kurs: 9y. Dess innebörd är att vi faktiskt har öppnat en väg fram till högre studier för 9y-i eleverna. De som gått vägen över 8e kan nämli- gen vinna inträde i tekniskt gymna- sium och därifrån gå vidare till tek- nisk' utbildning på akademisk nivå! Detta kan få” särskild betydelse för "elever, som har' teknisk ' och naturvetenskaplfg ; fallenhet '; men ringa intresse för språk, F'ttills har skolan haft svårt att hjälpa fram elever av. den begåvningstypen.” De har riskerat att ' fastna på ett un- derbetyg. i" tyska, ' engelska ” eller franska, då de valt linje 9g för att komma: vidare till gymnasiet, Men detta är inte den enda uppgift som gren 8e har; den blir överhuvud- taget 'en god grund för arbetsle- dare ' som behöver. en utbildning med starkt tekniskt inslag. Jag tror att det är värdefullt att vi redan nu har dessa erfarenheter, som sä- kert blir av betydelse för planerin- pp gen av FERRAN en-| hetsskolan, som med: all: säkerhet kommer att inrättas. är i + Förbättring och anpassning : Som: ett. helhetsomdöme > skulle jag vilja säga att vi nu är 1 färd med att lägga över tonvikten inom försöksverksamheten på det' rent pedagogiska ' planet, Vi har under det första decenniet varit hårt upp- «x' | tagna 'med uppgiften 'att' lägga ut den "organisatoriska ramen för: den 9-åriga' obligatoriska "skolan: Inom de närmaste två åren kommer den. uppgiften” att. vara . slutförd.” Men därmed : är inte skolreformen' ge- nomförd;: framför. oss har vi 'upp giften "att ständigt förbättra skolan och anpassa den efter de nya och växande" krav, som både. samhället och den enskilde kommer att 'ställa, De rent pedagogiska problemen — inte: gninst. "framställning av hjälp” medel " i. undervisningen: -och elevvården kommer därmed ätt allt- mer rycka fram: i förgrunden, sä- ger dr Fältheim nyårsaftonen : av :.en exploderande granat som kastades in i en folk- samling: på ett torg i Bone i Alge- riet av en okänd terrorist. För fyra av de skadade är tillståndet allvars ligt. (TT-AFP) Två muhammedaner dödades och tio sårades då franska soldater på |. nyårsaftonen öppnade eld under ett bråk n' förstad till Alger. 'Det hela: började med :' ett: gräl mellan två franska soldater och en grupp -muhammedaner, (TT - AFP. ): Haile Selassie | MAL | fransk lag, .'; . "PARIS (AEP) : »Nu är' det klippt.” borgare .bosatt i Dundee 'har fun-: derat ut att' han som skotte: egent- | : | ligen var: "fransman och därför. ha- de" rätt att få de”sociala förmåner som ' lagen garanterat franska .med- : | borgare. Han har stämt franska sta- ten, både7 vid di i hemst: skottar : "för evinnérliga tide; + så. hette. det. i Ludwig XI:s" edikt, bli. ' vit franska medborgare, sUttrycklis > "NN gen: heter det i' ediktet' att "sko i tarnas avkomlingar, Pill, "tidernas ände” skall behandlas på samiria sätt som de i Frankrike födda och bo- . satta fransmännen; Skottlands" gå den: Dundee "och i Paris." Skotten kräver barnbidrag för/sina sex. barn ' | enligt gällande. franska bestämmel- .|ser;, Det blir en. hårdknäckt juri- disk" nöt för domstolen ' att skipa Jrättvisa i det-unika målet. Skot- | ten: som måste vara en lärd man har' nämligen framlagt en slågnde .|-bevisning om. att alla skottar var franska medborgare” enligt gällande av. England oberoende ' parlamen återgäldade den" transke. "kungens generositet år 1558, då pårlattiente beslöt och i laglig" ordning förlänat skötskt : medborgarskap våt alla fransmän. Sedan dess, dv s under . mer än 400 år har alla skottar: "vå vit fransmän och alla - frans am än? skottar, framhåller målsägaren.' In= get rättsorgan'; i: Frankrike ” eller Skottland har någonsin: upphävt de - Fakta i målet är följande: Skott- tand ingick" under: 1200-talet en a ”evig”. allians med det franska kun- gariket, - Alliansen. var : självklart ,| riktad "mot 'den gemensamma fjen- den England, De - båda . ländernas .parlament, ' både i Frankrike och | Skottland, beslöt då att de två hög- re ståndens medlemmar, adeln: och kyrkan, : skulle”; äg ar "medborgarrät- tigheter .; både . Skottland ; och : i Frankrike: "Denna Jag. bekräftades och” 'vidgades ytterligare”år 1513, då skotska härar tågade till Frankrike ör att hjälpa "den franska” bunds- förvanten mot de engelska inkrälk- tarna; Franske kungen Ludwig XII förlänade! den ..29 ' oktober ':1513 franskt medborgarskap åt alla skoöt- tar, också åt dem som alérig varit i" Frankrike och" inte" tillhörde. de na. Visser-" ligen har; så "säger; den klagande ' skotten, ett engelskt parlament; som inte hade' lagliga” rättigheter 'att ;få bestämma över: skottarna,. år 1906, vid en allmän revision av gällande och s k föråldrade lagar, bl.a upp: räknat den skotska - -lagen från. å 1558 som föråldrad; Hur. man ”äri vänder på saken; ja, också om ina erkänner det brittiska ” parlamentets rätt att lagstifta för Skottland, vil; ket ”målsägaren Visserligen icke (a också 'då- återstår faktum att inge franskt pårlarment, i ingen fransk la lig myndighet någonsin har upphävi de bestämmelser, som 1-Jaglig ord. ning -tillkom i Frankrike; dels"un. der 1200-talet, dels &r: 15135 "Frans ska författningsdomstolen' skall Ti : utreda sakläget och 'möjligen frams. ställa hos” franska 'nationalförsams, höga : tånden.” Därmed. här alla lingen om lagstiftning. i ärendet, ria: från: 1600-talet, ”varom”.St i "Steensen 'Blicher berättar isin” hdsitag och.:Danska riksrådet: , Att" döma av. dem det i uteslutet: att.'. et i egåtts.. De ursprungliga; dom: olsaktörna. finns "däremot int K a prästens i Vejlby hustru, skulle |1 till; marknaden'; och fick åka med grannen Jesper "Nielsen Hovgaard (Niels Bruus hos: Blicher). Men på marknaden: försvann Hovgaard rätt ..|som det var och fru Ella fick åka hem med en ennan, bekant.. Hov- gaard, var och förblev; borta.-T po- : rätten "och slärmed fick USA- medalj: : Kejsar" Hailé Selassie har tillde- lats Carver-Institutets guldmedalj för 1960 för sina ”enastående. insat- ser för att förbättra rasrelationernå och människornas ' förhållanden”. Utmärkelsen har instiftats till 'min- gå underliga .rykten. i.trakten 'och prästens' dräng, Jep: Skaade, kom med, sen i del; förstulna syttranden. 16. ne av George Washington" Carver; en framstående till tinget ör vad han. des drä och vetenskapsman, :' och: har tidi- gare tilldelats bl a president Eisen- hower och påven Pius XIL (TT— Reuter) Hertiginnan Viktoria Adelheid v Sachsen-Koburg-Gotha . firade ' 75-årsdag på nyårsaftonen och för- ste uppvaktande : var ' dottersonen kronprins Carl Gustaf på "besök: i | Koburg med mor och systrar. (TT): ln ) ' linnan;något:verkligt nytt inträffade Det gångna året har varit det blö- taste i England och : Wales sedan 1872 meddelar det brittiska” flygde- «| Reuter) yttrat. Men då svor han 'heligt och dyrt, att :han inte visste annat om hr: Sören, hans, husbande; och den- "I nes hustru än det.som- var, ärligt; " | kristligt.. och gott: - » Pratet, tystnade ändå inte. Och hr Sören i.Veilby var inte särskilt omtyckt. Han: an- ör girig och styvsint. näftigt lynné.' "Det skulle dröjå ytterligare-10 år men, det som då hände var så myen ket : mer: uppseendeväckande. av: prästens arängar .skulle' räva en; såggrop: invid kyrkogårdsdiket. Sådana, "gropar. användes vid 'såg- ning äv' stockar, Dessa lades tvärs "Hade i ett nyå t.v sd . Fyrtioen personer ; skadades påls -'låterupprätta det .ekonomiska rådet, HaA - Prins Rainier. av. Monaco medde- ati över” gropen.: Den stora såg . som skall få en" nationalförsamling i stället för det nationalråd (parla? ment) som han upplöste för två är sedan :-efter : långvariga "menings- |: skiljaktigheter "med några av dess ledande. ledamöter. Priris Rainier meddelade även :att' han: beslutat som »han' upplöste år, 1959. (TT Reuter) ' En. styrka -från Naga-stammen i Indien har gjort raider'in i Burma, bränt: byar, huggit "huvudet av 15 bybor - och : fört bort" tre. kvinnor. (CET— Reuter) A försvinnande. 5 drogs av två män, 'en som stod nere i .gropen och en som stod ovanför den.: 3 Drängen hade inte grävt | mer än en "aln djupt då har'stötte på ske- lettdelar. Förskrämd sprang han"in till. prästen och 'berättade om- tyn-. det. Hr" Sören gav honom emeller- tid. endast order att fylla igen ”gro- "I pen "och 7 tå sipp: en ny. på någon annan pla ; pratet ' ny.: ändå" förklaringen till”Jesper Hov- Men 'skelettfyndet' gav ring. Här: fanns väl 1e:tvungen . att dra: saken. ini kom senare avlade” präslesemedr i Ki penhamn och år. 16467 flyttade. in.:$-- prästgården; ist Vellby som faderns att upprätta fader ina minne. Då det ; : vid! samma tid började. gå”. sen” det” Sören, Jep Skaade och Peter. Vorim lät: länsmanner. på Kalö, fängsla: -:| dem, Detta hände 1633. Saken väck- te; uppmärksamhet även i Köpen-" hamn "och "Ai, febrvarl- "1634. skrev Kristian: IV: till" landsdomaren 4 Vi" berg och rekommenderade ”pinlij förhör med de fängslade så . att sal ningen skulle" komma- i. dätenX Res 7 sultatet av förhöret blev 'att de pås: Mened 'var en allvarlig sak på, deri tiden: och Jep Skaade «och. Peder , n | som” 'skullé täbbat hövudvittoena att vittnå falskt. Men hår kör man ingen vart.” ”De- båda: menedarna' var" avrättade och de härigenom en favör, som "de örstod ; ouppklarad. och: det, är, den. [ ä innu 3 dag? även om "myck Den högsta" politiska post som & neger hittills har tilldelats i. Fören ta Staterna kommer att gå till 54= årige. Robert Weawer som har, ut= i". setts till chef för bostadsfrågor inom a den nya Kennedy-regeringen." . - Weawer är vice ordförande” Det dröjde AC några är r' ellei än- den Mew Yorks. . bostadssty telse, on (Tr Reuter) H Natt : A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.