XY I 'nykterhetsrörelseh, gör genom. att "för. våra ädelkräftor. . kanska kräftarter” kommit i blick- - Namnen på sjöarna, Nemlighålles ” mängder. 'åv de tre förstnämnda . är storvuxen men har föga smak, " 10 'sådana 'storkräftor på sitt vat- ten för ”bloduppfriskning” kan talkoholskadade. för”det andra kan man aldrig lösa "sig" små alkoholskador. Dem : kan «man bara komma åt genom att på "ler detta om jugoslav: . ädelkräfftan där. de möts, Om en a » Helnykterhet är "räddningen 'mot: alkoholskadorna” ' Det var "länge" modernt att tala iom alkoholieter .med så svår be- lastning i i olika avseenden, t ex psy- Ikiskt, att. det mest var en tillfällig- ihet att det var'alkoholen sorn blivit deras öde — de skulle i alla hän- delser och denna förutan ha råkat på sned i livet, skriver Motorföra- ren, organ för Motorförarnas hel- nykterhetsförbund. Man gjorde un- 9 "»”Fisksugaren? ger fångster |. 'av rekordmått?. "STOCKHOLM (mT - spec), | En tysk firma lär hysa rlaner på” att föra” i marknaden en apparat, som 'skulle kunna benämnas fiska sugaren, berättar . tidskriften Osta. kusten,- organ för Sveriges kust och havsfiskare. Skildringen, som för lekmannen verkar smått fan- tastisk, lyder så här: . Prir för detta fiske är att. :dersökningar på alk kernas klientel och mycket riktigt: Iman fann att gott och väl hälften "var starkt angripna i fråga om sin .psykiska hälsa, Då man sedan drog Isina slutsatser var det inte alltid man tänkte på att de, som hamnar på alkoholistanstalter, är de allra ivåraste fallen, som inte alls repre- senterar något' genomsnitt av de Bilden blev en annan när docent IGunnar Lundquist undersökte ett klientel av alkoholmissbrukare, som frivilligt sökt vård, I den gruppen man med helikopter lokaliserar ett fiskstim. "Per radio "dirigeras ett fångstfartyg till "denna . plats. En” lång suzgslang släpps ned i' vattnet till det djup där man vet att fisken är att finna. Starka lampor släpps ner . till; : med | Nya sgnaler eftr. Kemedys val: ;BOKNYTT EN OTROLIG HiSTORIA Här tär vi rorja en liten sill på ; den "första färden ut i det stora kommer än i ett nytt, starkt Den: 20 januari 1961 tillträder” USA: S nye, "president Jos vx ” Kennedy sitt ämbete. Vi kan '|då vänta” att världspolitiken ;' ndringarna kan väntas bli så påtagliga överallt i världen,. : vCatt de med största sannolikhet även kommer att beröra våit - a K+ havet, Vi träffar på en "sjöstjärna "på havsbottnen och bland sjögrä- "set simmar "ett. litét Korallbarn ned”; 'stora framtidsdrömmar '— ”hön 'ska bygga en hel ö när hon ” blir stor, . / Vi niöter en komet på dess i dynamiskt betonat skede. För-' icka I "a d' och vårt politiska och jur ec R Pokorny har i Bokföraren kastat en” blick bl. a. påide mest brännande, frå-. gorna. Här si Europå har vil framför allt. att räkna med: en: kanske , dramatiskt ' tillspetsad förhandlingsomgång. om: Berlin och den :tyska frågan. Eisenho- werregimen har nöjt sig med ati jämte ett system av rådar, som, sän- der ut svaga elektriska strömmar.” Ljuset plus de svaga elströmmarna drar”: fisken . obönhörligen | till 'den plats där båten befinner sig, Genom den .stord sugeffekten förs fisken. snabbt in i båten. : kehå behö var isom i normalbefolkningen. I en femtedel av fallen rörde det sig om "människor 'som visserligen kunde vara nervösa och lättirriterade men tvilkas svårigheter i sådana hänse- lenden helt låg inom den normala ;variationsvidden. . Vad är det då för | faktor, :som, Igrivit, dessa människor över i alko- 'holmissbruk? Jo, helt enkelt de al- ikoholvanor;' som härskade i deras, omgivning," : Om man. vill förhindra alkohol- ickådorria eller åtminstone reducera 21 + Men : inte. gå iland med sin fångst YVå detta kos: tar för mycket därigenom att man spiller bort. dyrbar fisketid > och 'bränner upp, onödig kvantitet . olja . om båten skall i hamn, Därför pla- cerar man ut fabriksskepp i närhe- : ten av de 'fiskande ; båtarna..' Frår den fiskande båten till fabriksskep- pet överförs , fisken med hjälp: av sugslang.i Man menar. att fisk, som sugs uppjur havet; är mycket. ”båll barare än fisk fångad på konventi nellt sätt beroende. bla- därpå! "att den” för t: fisken inte ålls' dem bör "det vara änd ligt "att" bryta ' seden. "Det är det som "lansera helnykterheten söm" livsfö-: ringsprincip; I étt avseende kanske a denna” arbetsmetod verkar 'otidsen- ningen av våra sociala pro- blem: åt! samhället: och "dess organ, till" "socialarbetare" ”öcK' läkare.- Men nykterhetsrörelsen samlar :medbor-, gare till en frivillig; gemensam aki tion: mot ett. socialt ont.” Är detta |! "verkligen otidsenligt? Nej, för det första står det i samklang med vå- 'ra finaste, demokratiska traditioner, ;alkoholfrågan enbart med samhälls- insatser. > Desäås' sénare kan bara ta 'sikte på de grova skadorna; på del h 2 mest ' a missförhåll Men 'en väldig anpärt av de samlar de alkoholst 'ge- nom additionen av” ett; otal; var för 'verka sedvanebildningen. över. hela |, linjen, Kr iftimpo rt” riskabel - för våra ädelkräftor. i "STOCKHOLM." ivag "okontrolle- cent G' Svärdson i. Sv. fiskeritid ”skiift.: Det förhåller sig. : nämligen så ak, de tillhör: annan art än vår : inhemska och i vissa fall är riskabla ärskilt . gäl- ka och: pol- ska kräftor användes för inplante- ring.” CN På "senare år har Intresset för pestimmuna kräftor tagit fart hos oss, varvid främst två nordameri- punkten., Docent Svärdson upply- ser, att'sådana kräftor 'importerats och släppts fria i två utvalda sjöar, .utmypnande i en vik i Östersjön, detta. senare därför. att man inte vill. tä "risken. att. kräftorna skall komma. loss i av, ädelkräftor: bebod- da sjöar och därvid uttränga dem. liksom deras läge.” ' I Europa finns det fyra 7 "arter |] kräftor, ! '- nämligen — ädel-;” sump-, sten= och taggkräftor. För närva- jrande "importeras , årligen 'okända 'kräftorna I levande tillstånd, varvid den. - ”jugoslaviska”. "sumpkräftan fått dåligt rykte, Denna kräfta, som hr utomlands visat sig tränga ut fiskevattenägare släpper några ki- konsekvenserna bli allvarliga. ” : Docent Svärdson finner nuvaran- . de bestämmelser rörande den kom-| mersiella kräftimporten klart otill- räcklig, Det finns inga skäl att im- portera sumpkräftan. Den är hy- pertarlig för ädelkräftan; den är in- "te god och den är inte immun mot kräftpest. Ett importförbud för 'ar- a i levande tillstånd borde, vara Iriktiga åtgärden. Taggkräftan tycks "däremot vara mindre farlig än de amerikanska kräftor som .fiskeri- styrelsen, nu under' en opini blivit skådad på ätt" som den” trålfängad & fisken blir: då: den' lig-. ger, i trålpåsen.'och är;i oavbruten rörelse." och. slutligen : kläms still” ö iterade skriften till=' lokaliseras på detta 'sätt skulle sä- : kerligen stora. fångster: göras. på en: enda gång och även i övrigt i sån dana fall där fisken: uppträder i-tä stim. Annars lär nog fångsten” bli tämligen mirfimal. avvisades: 1960 STOCKHOLM. (TT spec) nd " Blodlus, "sköldlus, körsbärsfluga, persikvecklare och ringröta är någ- ra av de "parasiter och sjukdomar, som" brukar ställa till ohägn bland frukt: och - bär, 'som vi tär hit från” främmande länder; Och det är inte: småsaker, som stoppas” på det 'sät- tet, varom" berättas i ett ny ligen ut- kommet exemplar av', Växtskydds= notiser från : Statens: växtskyddsan- stalt. nder” 1960" ”Håim till": slutet” av oktober ' avvisades. sålunda bl.a av frukt: inkommen med fartyg 1.193 tor äpplen: för angrepp äv "blodius, : 4,4 ton "äpplen för angrepp av: San. Josésköldlus :och 96 ton päron" av samma orsak. Ursprungsländer” var "Australien, Nya Zeeland rnväg.. från Italien nödgades. vi tacka nej till...9 »vagnslaster äpplen - för, an- grepp "av ;» San : José-sköldlus, 41 vagnslaster plommon och 1 .vagns- last "päron ”av samma" orsak, 29 vagnslaster 'körsbär för angrepp av ” körsbärsfluga såmt :22 vagnslåster och 41 sl. ”persi- " kor för angrepp av. persikvecklare, inalles 143 vagnslaster; Vilka mäng- der det egentligen rör sig om fram- går av uppgiften att en vagnslast' frukt "vanligen: är lika med .5—6 ton, Till. det ovan uppräknade bör läggas 48 'vagnslaster persikor, vil- ka vid'en försöksmässig: inspektion I land; att man inte längre kan uppskjuta avgörandena : och" att hålla” positionerna. Kennedys män väntas se realistiskt på tin- gen och handla därefter. Dot är ett tecken så gott som något att gamle idenauer” i Västtyskland "| redan förklarat, sig önska resa till Washington omedelbart efter Kennedy: illträde. ' Men : Ade- nauers "hittillsvarande politiska hållning. torde inte falla den nya amerikanska regeringen på läp- parna. Detta vet. man också i Västty skland, ' där pressen :heit allmär.i" förbereder" allmänheten på en ny, 'atmotfär. Man säger nu så :gott som överallt i Västtysk-' vägra! e€ änna ” Östtyskland” som handla med" sina östtyska bröder på regeringsnivå. Endast 'så -kan män "hoppas: komma till en: för alla "parter. godtagbar' lösning? av Berlinfrågan.- Hur det: skail” bil möjligt £ att "åstadkomma" "ett fredsavtäl' méllan Tysklands bål Ifter. och den forna allie- rade. maktgruppen' med USA "och I Sovjet i spetsen "har man 'däre- mot ingen aning om. Berlinkri-: sen, som: väntas bli akut nästa vår, > "kan. medföra > spänningar vilkas! > skadliga. verkningar: på Europas :- konjunkturutveckli g. skulle bli kanska” ovälkomna.” ie Den :' europeiska situationen oron i Frånkrike och, genom den algeriska Varbölden, En ny om- störtnin ig i: Frankrike ären eventualitet;. som man inte” får bortse ifrån. Att Förenta Natio- "och kräver snabba och effektiva | kompliceras .i hög- grad genomli 4, "rande färd i värkdsrymden och i er vedbod får vi en glimt av ur- tideås viunderliga äventyr,” när : kolet; ”kökset, torven och vedträt ' Berättar. sina historier för varanö- ra. Carl Ewålas fantasi är ett för- amerikanska 'motåtgärder. De” trollat förstoringsglas, och när vi östasiatiska" staternas” undeimi- !| i ser: genom det fär vi uppleva de. nering har'gått så långt att. för- surrande flugorna”. i. fönsterkar- svaret "mot kommunismen för- » men "och pattfjärilarnas Dadaranr] svagats på ett ödesdigert 's kt bland d och regeringarna” vacklar. ' Kina. 22 fy t bland doftande blommor. väntar blott på ett. lämpligt till-', Men det är verkligheten som vi- fälle för att:ta hand om hela 'In- : : möter. där och inte sagan. : dokina och'snart även hela bort- |” Ingär i serien. Skattkammarbib- | re' Indien ' inklusive "Indonesien. ; lioteket.' (Cal Ewald:' En otrolig USA torde nu kunna gå med på | historia och andra berätelser Nar. att. Kommunistkina” blir medlem ' tur och Kultur), man i FN, för att på detta sätt elimi- I Se nera vissa risker... fet "I Sydamerika har Kommunis-" upp till en andel av 8 "procent, terna försökt att förmå arbetar-, som vid innevarande hösts kom- na till politiska strejkoroligheter | munalval steg ytterligare till för att hjälpa Castro. Då de inte 124,5 .procent. : Tillsammans "med lyckats- "därmed förenar: de sig "vänstersocialistertna under Nen- ': nu 'med, de, olika fackförenings- ni förfogar den radikala: vän- rörelserna och hetsar . arbetarna stern nu över nästan exakt lika till orimliga Tönekrav. och förla- stort röstunderlag som det xege- rande kristliga folkpartiet. I "Storbritannien röstar "man jinte på kommunister. Det brit- tiska” kommunistiska : partiets medlemsantal stannar vid pass': "130.000, Men kommunisterna ' har.: mål. : Ett "av , lyckats att besätta många nyc-/ de” viktigaste" är ätt. manövrera kelposter inom den fackliga r så att Lumumba” återfår makten | relsen. ', Detta ” förklarar ;. varför |: i: Kongo: och: den”? "ryska innäst- | kommunistpropagandan :: lägen: både" i'Kongo och hela 'moblisera flera av dé viktigaste den svarta världsdelen kan åter- j fackförbunden till kampen mot upptas. Det blir en av Kennedy- partiledaren Gaitskell och för en regimens viktigaste uppgifter att prokommunistisk politik;-De -vil- hålla ryssarna borta, från Kon-|da hamnstrejkerna är oftast-re- 'go-" För, världshandeln. och ”sjö-'] sultatet av. kommunistisk”. upp- farter uppstår. frågan hur länge ) hetsning. Inom Brittiska LO hy- ! det 'skall. dröja: innan affärerna ser man -farhågor för. att: det på Västafrika” kan: normaliseras” brittiska ' transportsystemet helt .. skulle lamslås i händelse a konflikt med Östblocket. ; nerna beslutat ta upp Algerien> frågan till offentlig diskussion . är snarast en ny hård belastning. Kommunismehs mullvadspoli- tik når "framgång efter framgång ' -tionerna .-har: fler I + Men även i Europa visar kom munisterna en påtaglig offensiv- | -. anda.” I Italien, där" de år. 19464... erhäll' 19” "procent av. alla! röster, häde de: vid 2 en 1958 kommit | gått ut. Men att göra någon jäm- " aritemperaturen : har kunnat .; "|. normalperiod.. I fjälltrakterna har man haft en stegring på 0.5—1 gr. Vart tog” den | Kliimatförböttringön vägen, den som man talade så myc- ket om för 10—15 år sedan? Ingen lär väl påstå att vi sett' till den i varje fall inte under senare år, då somrarna varit svalare och regni- . gare än på länge, Det är faktiskt bara en årstid man kunnat lita på under det här århundradet och det, är hösten. Den 'har kontinuerligt blivit mildare, - Det finns numera internationellt fastställda normälpericder för tem- peraturmätningar och det ger en viss möjlighet till jämförelser. Och "sådana är så mycket aktuella nu "som 1900-talets andra normalperiod, som omfattar åren -1931—1960, just "förelse av klimatet för hela år är, inte möjligt, säger byråchefen och docenten Carl Christian Wallén, i . Meteorologiska institutet. Det beror på: att utvecklingen för de olika årstiderna inte varit ensartad. Skall man söka. göra några . jämförelser måste man därför: hålla 'sig enbart till årstiderna. $ : - Under slutet av 1700-talet” och hela 1800—talet hade vi kalla vint- rar. Men vårt århundrade började "med en kontinuerlig stegring av ja- nuaritemperaturen och den pågick ända fram till slutet av 1930—talet. ” Men de senaste 10 åren har utveck- lingen blivit en annan. I själva ver- ket har stegringen av januaritem- peraturen under 1900—talets första normalperiod 1901—1930 förbytts -i en sänkning under den andra perio- den till följd av de. båda senaste decenniernas kallare vintrar, - : > :-Den största sänkningen av janu- noterats i Väst--Sverigze och uppgår: till 1— 1,5 grader, inedan inre Norrland in- te visat någor egentlig. ändring. Juli mänad sämst på: senare år ' Något liknande gäller utvecklin- gen av sommarklimatet. Julitempe- raturen .var låg under slutet av 1800—talet ' och , 1900—talets första "decennium. Sedan inträdde en steg- ring som var särskilt märkbar. un- der 19202 och 1930-—talen och som fortsatte fram till mitten av 1940- talet. Det senaste decenniet har vi haft. nedgång på nytt. Å andra si- dan har augusti. inte visat några större förändringar och på det hela taget har sommårtemperaturen 'un- der perioden 1931—1960 legat något högre än under århundradets första . Docenten och . byråchefen Carl rs, Christian Wallén i Meteorologiska . institutet: vårt” årsklimat visar «= :"" inger ensartad' utveckling. I landets inre delar har temperatur ' ren i stort sett varit oförändrad. Men det är det senaste decenniet, som dragit ned resultatet, ty 1930 talet hade vi många fina somrar. ' Våren visar små förändringar: ' med något litet mera värme under ” den andra än under första perioden.: Apriltemperaturen har sålunda va-' rit en grad högre i inre Svealand. På andra håll har skillnaden varit; mindre, Däremot har man" haft enl- kontinuerlig om än inte stor steg-! . ring av temperaturen under hösten. Och den har. pågått under. hela' seklet, Det har man väl också ett! . allmänt intryck .av detta att hös-; : tarna blivit ljummare; Under den andra normalperioden rör. sig terd-' peraturstegringen om 1 gr i. Norr ' land och något mindre i i södra Sve a. rige. . - | H På det hela taget. här Klimatet under våra vintrar och somrar. de senaste normalperioden blivit någo mer kontinental under det att kli-|” matet under vårar och höstar haft; ; mera maritim karaktär. Vintrarna'.. var först varmare till och med 1930; och blev sedan kallare igen' och! - " vårarna har blivit litet mildare” un der senare perioden. Somrarna, so; var, kyliga under början av 'seklet, blev varma på 1920— och 1930— talen men har: på senare -år blivi kyligare på nytt. Den pålitliga hös ten har däremot kontinuerligt bli vit litet varmare alltifrån seklet början, VILKEN RÖS HON HAR — AGER HON cr MÖJLIGEN ent KAN VI BLI |ANNIES VAPEN | SorP. MEDA LL VASK | oo VIP RARY- | VÄXT] «80 SAT er [ESS Täöv er a RA a LYA ÄrMNG 1 IR nö GÅR + FE - INGEN NH DSTE - VIDARE N - SON. SVEN j - | so NÄMND > - I JAR. LEN THNGA [ERAN i Insbröck i refi di för angrepp av persikvecklar - I övrigt avvisades” av "frukt "10 1 lomnion "från S :. för angrepp av. persikvecklare och '” 4 vaägnslaster -persikor från: Grek- I land av samma anledning. + i . "Vidare ' avvisades en sändning . + snittnejlikor för angrepp av 'nej- likyecklare och en sändning azaleor . för bladfallsjuka.. En del blomster-' lök har också som m vanligt måst av- tryck importerat för praktiska, för= sök, Även denna .kräftart bör där- för bli föremål för försök, men in- |." till dess så skett bör införas för- bud mot försäljning till allmänhe. |'" ten av levande taggkräftor, Be- stämmelser' härom borde meddelas av länsstyrelserna efter anmälan av . — Medan ni är där nere, kan nt inte vara snäll och titta efter knap- diskeristyrelsen.: ett RAA AX ben som jag tappade härom dan... 0 VTALNINE S WVATERT FoRBUND ETECKN, BÖRJAR DIA VLAS På VISS JT SIE v MOTA BETADE få 6 PRISAS AR SPI= SAS DET STRU- kk PE UVERTAGNA) BESTÄM FEST ÖVRIGT |» . => Ho . "> Buren J2R46 | - + 3 | ” - ” : 2087 vd BEVILJA NÅD : > ETY | e | y= T[LAST- | RS |AOST | >>> [basta [övr | L = YV: Vv beorerb v id : DvERST. | | mr - . MAKA > ; . - BURGNA| i; —-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.