- a YvevYTeTTV Yr , y id Så följer Holmenkollen och. Lat. YYYYevTT YET . treYvverfYfTrv? my Yvevrer "TY vyveYryverevrYeverervYy TF vSYT Republiken Guinea z ; > IPAQ - Som bekant har under sena ”re tid de nya staterna i FAO:s ” medlemskrets ; ramlat : in med > täta mellanrum. Nr '77 4 ord-" "ningen var republiken Guinea, ' som erhöll inträde vid FAO:s :' ” konferens i Rom nyligen, till- ' sammans ined ett antal "andra ' : Söm medlemsstater . utan rösträtt godkändes Rod- : hesia, Nyassaland, Tchad, Ga-' länder. « bon, ”Sengal och :Sudan.-.Cy- pern, Nigeria och ' Somaliland godkändes som ”medlemsstater utan rösträtt till de vinner I frukter och bananer: Av bana- - fulla politiska” rättigheter” som ; oavhängiga stater. Sedan detta skett, skall dessa stater erhål- :: "la medlermisstatus i: FAO. Ka- merun. soch ;'Togoland. godkän-' ' deg som edlemsstatér, .”så " snärt de blivit självständiga.” : "Republiken Guinea gränsar "norr till Gambien; Senegal och 7 I franska "Västafrika; i-söder till + Leone; > Liberia", och + Dn Ghana; och i öster till franska ” ” Västafrika Guinea har 'en to-. talareal äv 2,25. miljoner: km, . vilket är mer, än fem gånger , "Folkmängden : är. '" emellertid -låg, "Enligt 1959 års ' räkning:Xuppskattaäg': folkmäng ov den till 2,85 miljoner" Befolk : . ningen - är bofast och idkar . som sin förnämsta näringsgren, jordbruk inom fyra huvudom- i » råden, nämligen "kustområdet, ' som har en "sträckning av; 500 :. $ km längs . Stilla " håvet,' bergsområde, som här ett djup av 1.000 :km, i vilket. jordbru-. karna lever ' som” boskapsher=. »dar,: ett område : med ' medel: : växter; tendrag. och slutligen. ett tros -piskt skogsområde; som: ligger . i landets södra del. 2 - Landet” har . goda naturliga mineraltillgångar.”- -Vid "kusten finns bauxitfyndigheter, inne i landet järnmalm, diamanter 90. « guld. Elektrisk" kraft produce- "ras. Mineraltillgångarna explo- - ateras av: olika" privata "eller statliga företag. > CL. : Jordbruksproduktionen ' både rik” och : mångsidig: . I x kusttrakten: produceras citrus- nerna 'exporteras årligen 80.000 2-100.000-' ton olika europeiska änder, främst Västtyskland. - "Man exporterar : vidare. 10— . 12.000 "tori "kaffe" årligen ' till Tyskland : och" Tjeckoslovakiét samt vidare 5.500 ton. citroner och ananas; Citrusfrukterna' bananerna . produceras i kusté -< bandet; "som uppgår till 20.000. ton år- ligen, i det tropiska skogsom- "rådet. ' Man producerar. vidare ris. till en kvantitet av 30: 000— 40, 000 ;.ton, i varav- : omkring "20.000 fon: : marknadsföres:; Man producerar vidäre' en d olje andélsverksamhet. f F Produkti : nerna saluföres i stor utsträc! "landet och för export. En del kooperativa organisationer. ars ett » betar även för den sociala ut- |: v vecklingen. »'Kreditgivningen . vilar. på statlig bas och kredi- ter beviljas även för" jordbra= höra splatåer och «talrika ; vat- ': "nästa år: samla. ännu? större ska- rörs på" en gäng ir -Välådalen,: ab- . bonera på, hela "byn, för: enbart 'glädiöpare” av” "alla "kategorier. och | äldrar, föra samman den tävlfigs- aktiva” 'skldiöparfamiljen Ämder. tio dagars" decembertid för; samma ansträngningar bal så gott som något ”infan hel- « gen" och den "följande" fävlingssa= songen, tar vid. or Gemenskapen hålls högt . kretsarna; ;Internationellt: tyrå mähader ng tävlingssäsong , Avverkas, MEN , Ridäd gick som sg bör upp på själva, nyärsdagen, I 1. silvermedal; ämgärds Jaktmarker - Auvdalen. r större” delen” av störrännareliten - prövade I sina krafter för första gängen, 'Sam- "tidigt möttes hopparna i Sollefteäs utbyggda Hallstabacke (kanske "100 meter), medan den alpint in- raktåde . ungdomen ' "tryckte sin stälkantade redskap mot” Aresku- tans "hisnande branter." Det var ordentligt uppsladdat för en. . rejät nyärssalut, «Men de stord bomberna Kréve- "rar först ltet senare på'vintern, Svenska skidspelen 1 Falun 11-12 MN fébruari blir försäsongens största » internationella meeting I skidvärl- den, en blandning av v OS 1i'Squaw "Valley och VM i ..v ja, i Falun |: :komusikerdistrikt har vid tredje Pr (1954), med de nordiska stjärnor- "nar till "attack inbördes mot den alltid fruktade. ryssen och mot anstormade 1 svenska spår! I Käll viks ”80-metersbacke får; gultd- ”otymptern Helmut Recknagöl till- fäölle att försvara: sin hegemoni mot det. mesta av vad E ropa: har att bjuda, på Så visst blir” det spelöppning av rängt, a mm vecka Benare skall SM-tri- "derna blossa upp i Umeå: Qängd), « Soltettea' "stad juniorerna): > SIx- ten” Jernberg” skall försöka sätta "rekord genom att för tredje gäng- en vinna alt; i Hallsta är det - meningen att värt lands nya stjär- .n& 'skall” tändas och nere, + Filips stad står "morgondagens . män på "ht för att rycka åt sig kandidat- skap till VM och OS, ne of -Ty ungdomen vill lyfta Vingar- na till: flykt ut I världen! "his dit den svenska utländsrepre- sentationen koncentreras "detta är. den, ”skalpen. i; Ni nt 2 SPE 'bäda. dessa” platser "kommer derbérg från "derås” besö VM”, AN Zakopane, där: blågult” tj a hara samt företrätt på Erurnd act iran "Mellaneuropa. : Det; "skall: bli: intressant att. se, of amebröderna Tore öch Bengt: EÅK Grahn jämte” Katninka Frisk namngivna” har, Sv rige rs tre ytterst, Jovande ämnen, vilka, om den; rätta viljan finns, : bör kunna "axla de mantlar, -som. Stig |. Soltander. och . Sara Thomässon lagt, v och som” ropar högt på att bil savdammade.... . 3 Då .vintern . är . över nomineras Sveriges VM: kandidater, varpå de mera officiella VM- förberedelser- na tar .vid. nt är . a Men det blir en senare historia. ill, organisttjänsten Ne i Hasslövs och Våxtorps kyr: Iedigförklarandet. endast en :sö- kande anmält. sig,' kyrkokantor Edit, Möller, Göteborg. Kyrkorå- det anser att det vore högeligen önskvärt att sökanden fick kmts tillstånd att inneha tjänsten. , os Vvåxtorps socialdemokratiska | . kvinnoklubb ” ' - hade på tisdagen årsmöte under ordförandeskap av fru Asta Gus- tåvsson, Till ordförande för. 1961 nyvaldes' Soli Hansson och i sty- relsen omvadles vice. sekreterare Vera Gustavsson. Kvarstående är vice ordförande Asta Gustavsson, kassör Stri Wennström och sekre- terare Ebba Svensson. Supplean- ter: Elsa Augustsson och Ella Jo- hansson,. . Revisorer . Alfhild Jo- hansson: och Britta Nilsson med Astrid Nilsson 'och Ally Johans- son: som ersättare. Valberednings- nämnd: Anna Persson, Birgit Pet- tersson, och Linnea Pettersson, Sekreteraren ' blev' tidningsrefe- rent. Ki råd: Ella Joh son, Vera Gustavsson och Birgit Pettersson... Berta Lundgren ut- sägs till representant i arbetare- kommun. Ombud till distriktskonferensen kaffe. och": 'palmoljan; | ning. kooperativt både” inom |: i fyller i morgon fru Ester Maria Nilsson, maka till framlidne lant- brukaren. "Arnold Nilsson, His- hult. Makarna innehade i många år ett lantbruk i Hishult... Detta har en” son numera övertagit men fru" Nilsson. hushållar åt denne. Hon är ovanligt pigg och kry för.sin. ålder och person- ligen trevlig och gemytlig. --- : erg. s år fyller den" 13 januari byggmästare Fridolf ”: Pettersson, Borgmästaregatan : 42, Varberg. Hr Pettersson tillhör' Varbergs mera kända centerpartister med säte såväl, ,laridsting ; som stadsfullmäkti-| ger. Han ihar; under åren utfört ett: gagnerikt arbete inom .organisatio-| nen, inte minst under sin tid soral Sordbrukare, Fridolf Petters-. son övertog. nämligen i unga år fä-! dernegården i i Stafsinge, vilken han! innehåde tills för ' 15-talet . år” se- dan, då han, tillsammans med bro-' Emil: "etablerade ; : Bröderna äjstriktsordSran ende OGIER rande. "Även , inom den ekonomiska föreningsrörelsen” nedlade P på sin' tid. ett gott. arbete; bl a kan: näm=' tid legat Fridolf Pettersson varmt; on hjärtat, "Han : var också: en av; initiativtagarna. till Hallands, Folk-; , hildningsförbund, vars styrelse : han! "tillhörde under flera år, Även inom SLS har: han: nedlagt. ett :intres- serat-ärbeté; "Nämnas Kan också att P;vär med om att bilda Hållands: läns ungdomsnämnd. och "på sin tid också var suppelant i styrelsen för Katrinsbergs folkhögskola. =. Hr; Pettersson var under sin tid i Stafsinge "mycket livligt kommu- galt verksam, bl a- var han vice ordf skommunalfullmäktige, , tillhörde kommunalnämnden, socialvårdssty= :. Under, sin, varbergstid har hr Pet- tersson främst ägnat sig åt firman, vilken" under åren utvecklats 'i be- tydande” orifattning. Han har dock ingalunda "släppt efter på sitt arbe- te inom "centerpartiet, vilket 'bevi- sas -avvattihan. vid senaste valet fick: säte i, landstinget och. ävenså Jinvaldegs,i stadsfullmäktige som re- presentan för cp. Han tillhör ock- distriktsstyrelse sedan mån- Bland hans uppdrag i övrigt kan nämnas 'ett' flerårigt ledamot- skap av direktionen för Varbergs ett, - BÖKN YTT > VÄCKER UTSIKT : "Den som är trött på London, är. trött på livet, ty London har allt. som. livet kan erbjuda.” "Samuel. Johnson Lektor, fil. lic. |Lärs Freeman återger dessa rar der. i hörjan av sin bok. Han har "|själv fascinerats: av London och har här fått fram världsstadens speciella -atmosfär och. tjusning. Det är emellertid inte bara en bok som ger en mängd värdefulNa, in- tressanta och okvonventionella in- formationer, för. Lyndonresenären och" Lon lonentusiasten. Det har blivit en ovanlig: bok om - öriket och dess innevånare där han be- lyser sambandet mellan det svun- na» och det aktuella, (Lars Free- man: Utsikt från Trafalgar Squa- re, Natur och Kultur). - st son: "och: Ebba Svensson med Ber- ta -Lundgren och Britta Nilsson som ersättare. » Under 1951: skall klubben hålla möten andra onsdagen i varje må- den 28 mars blev Alfhild Johans- nad: och.- februarimötet" blir ” "hos Födelsedagar HÖ : numera slutat "med detta.” ".Isan fyller i morgon ' byggnads- snickare Gunnar Palmgren, iPo- monaallén, Båstad," Palmgren är: född i Båstad, närmare ' bestämt . i. Agardska gården. Han började efter slutad skolgång som snickarlärling hos byggmästare J. B. Höjman i Båstad och har allt .sedan :varit sitt yrke trogen. Såsom repre- sentant - för .socialdemokratiska partiet innehar han flera kom- munala förtroendeuppdrag. Han är sedan ett tiotal år ledamot i kommunalnämnden, ledamot av kommunalfullmäktige samt vice ordförande i byggnadsnämnden. Inom Svenska 'Byggnadsarbeta- reförbundets avdelning ' 171 då Båstad är. han revisor! t i torsdag papperbruksarb.. Gunnar :Valde- mar”. Carlsson, . Västergatan. 2, Markaryd. Jubilaren och redan 7 ror.” Han "slutade därmed "11937 i samband med att han övertog föräldrahemmet ” och” etablerade sig som. lantbrukare. : 1948: sålde "han" gården :. och flyttade till Nn Markaryd och återupptog' i sam- N band därmed handeln. med slöjd- öötadsfa han. uppföra rs, Han höll 2 "med, han- deln ”under'” de '; första. anställ- ningsåren;; vid bruket men'har I Undér "sin tid i Hishult var hr ; | Carlsson styrelseledamot i His- hults småbrukarförening : 0. han var; dessutom "styrelseledamot ” i Hallands länsförbund:'och 'Små- brukarnas Riksförbund: Har: var även med och ' startade Norra Össjö bastuför ening och var ”stys relseledamot: i" denna" förening under. flera är. I samband med att hr”. Carlsson” flyttade" ti IMarkaryd. lämnade : ha uppdrag.-Han är en intresserad schack- : och; bridgespelare voch Karlsson, maka till: hemmans- ägare” Ar Karlsson, Risböke, Hinneryd, & ir gå går i Våxtorps' kyrka John" Hansson, "Våxtorp, till den eviga vilan.” Vid kistan, vilken i förväg. placerats i koret, pre- staveradé " åkeriägare .. Lennart Henningsson;: Vallberga, 7 0: lant- bråkare David Bengtsson, Hylte, Våxtorp. . Kyrkoadjunkt Hilding Palmgren höll ett griftetal:och ;. |förrättade jordfästningen. 'Kan- tor Elsa Wallin sjöng ”Närmare Gud till Dig”; Begravningsmäs- - inramades "av. psalmsång. När kistan utbars spelades stilla orgelmusik. Vid graven talade först den avlidnes'son, 'handlan- den Bruno Johnsson, Landskro- na och brodern; snickare Karl Hansson, '. Skummeslöv. ' ” För skyddskommittén vid : vägför- valtningen: i Hallands län talade övervägmästare K.. E.. Askmö, Malmstad, för Våxtorp-Hasslövs Rödakorskrets fru ' Marianne Bachman, Axelvold, för Svenska Vägarbetareförbundets , avd; 240 Laholm, .: vägarbetare ;. Helmer Bengtsson, , Såghuset, för Våx- torps -ABF-avdelning byggnads- arbetare Bengt Pettersson, Våx- torp, samt för "Hallands "ABF- distrikt och Laholms: ABF-av- delning -fru Bertha Andréasson, Laholm. Officianten.' framförde sjöngs ps. 398:5.' En rik och vacker: blomstergärd smyckade Rut Hansson, - båren. = 0. vigdes' stoftet. efter - vägarbetare or Av Fräbiof Bengtsson: H= Svarte Fingal” och hans Ma- ria kom till byn är det ingen som vill tala om. För alla socken- gubbarna hade slagit sina kloka huvud ihop kring kaffehalvor och lämmabord och försökt mota bort dem 'den gången då det hände. De hade sagt Skål! och känt sig . listiga och de hade lyft kopparfa mot varandra igen och känt sig starka och mäktiga. Men. rätt som det var, och innan de sista kaffe- halvorna var urdruckna, hade det de rullat en pinnvagn in genom byn. 'Hästen hade varit skäckig och ma- ger, lasset högt och. högst upp i 'all bråten på en:'illgrön kökssoffa hade de ovälkomna gjort sitt 'in- "tåg i socknen, "' : Skojarns var i bynt Ja det var rent av förskräckligt. - vs Men eftersom detta förskräckliga hände i nådens år 1914, och då det även: hände en: del annat det året må det nog förlåtas socken- :gubbarna,' att: de. släppte in hära=- dets värste skojare i Gullåkra by. Så vart då alltså Fingal och hans Maria bofasta där uppe i skogs- brynet i By-Kajsas gamla stuga. Och eftersom inte gubbarna kunnat :-hindra Fingal att komma in, så var "det inte heller lönt att de, försökte 'mota honom ut. Och inte .var det hellar underligt, att de teg, om nå- "gon var oförsynt nog att föra frå- gan på tal. Men den som 'inte' teg, det var Svarte Fingal. Dels. hade han en 'gång i 'sin vilda ungdom fått två tänder” utslagna" mitt i. mun , och hade. därför svårt att hålla tand för tunga, dels:är det svårt "att tiga, när bröstet är fullt av glädje. Nog var' Fingals bröst "insjunket och tungt men överfyllt av glädje var det, och han talade så vackert om sitt nyförvärvade hem och 'dess välsignande” "inverkan, > att : byns . pingstpastor : blev'snuvig av: rörel- se trots 'att det var midsommartid. : Ja; sade Fingal 'och "suckade; en- ”dast | den ' som - aldrig. haft' något riktigt hem;,; endast: den kan 'först vad : det ljuva ordet innebär. Men se Fingal visste det han, Fingal som -kuskat land. och rike omkring och sällan” haft”mer än;en knippa tagel och den” hårda ”räckarkniven till huvudgärd..Men nu skulle det vara slut.' Nu skulle han 'slå sig till:ro och redligen försörja både sig själv, hustrun" och! de: tio' hönsen, för”att nu inté' tala" om den lilla? "skäckiga följan: framför vagnen: Detta "ville han Ha sagt folket" i. Gullåkra, som han av” ". gammalt” visste: vara : ett hyggligt och-rättskaffens folk; Och -nog fick han sagt det..I en aldrig sinande” ström” rann” orden genom tandgluggén, smickrande. och "öd- mjuka. En dålig människa hade han varit, allt sedan han” kommit till jämmerdalen i oäkta säng "och med bara den svarta hårväxten till arve- del; Men nu skulle allt folk få se, att också Svarte Fingal hade ett sinne, som "kunde ' bli vitt som snö, Och: för, att liksom ' illustrera : sin forna uselhet svor'han' med sådan övertygelse 0. innerlighet och med så rörande betoning på kraftorden, alt folk nästan började tycka synd .om honom. Ja, en gång hände det till och med att han: fick kyrkvärds- "mors alla vinflaskor i lumpsäcken utan. att lämna '€tt öre” till: betal- ning. I flaskorna. hade det. varit kyrkvin. Och: fast inte: kyrkvärds- mor själv köpt:'flaskorna var det ändå vackert gjort. fy ä Flänget och en lördagskväll två hönor hos dälve sohan Fjärdings- "stolen, > Den söndagen regladé folk: sina dörrar och :såg om både' bommar och haspar, innen 'de gick till hög- mässan. "Ändå hade. de svårt att samla - det som "sades från: prodik- Men. så kom "måndagen; Och på måndagen tog Johan Fjärdingsman mössan med: mässingsplåten från spiken på förstuväggen' o. gick ra- ka vägen 'till Svarte Fingal. Mo- digt låter det och bakom ryggen hade han både lagen och hustrun, men skam till. sägandes så var han inte så värst modig ändå. Svarte Fingal hade -knivar som bet, och fjärdingsmannen hade svåra visio- -ner av kallt stål mellan revbenen, Vad hjälpte.det att han hade tjäns-. tepistolen i bakfickan, när han san- nolikt aldrig "skulle få upp den. Men gå måste han. Katrin och sam- hället fordrade det, Mest Katrin. För Katrin köpte sitt kaffe för ägga- pengarna, och" därför verkade det «ibland som om hon var mer rädd om hönsen än om Johan. Nåja, framåt gick det. När ”fjär- dingsmannen kom i backen nedan- för By-Kajsas stuga, kände han att "det luktade hönssoppa. Det retade upp honom på samma ”gång som han kände en viss tillfredsställelse över det oiveiydiga, beviset, Bara nu Svarte Fingal hade vett hålla | sig borta, medan han läste lagen för gumman hans.: Och det” syntes då ingen till. Värdigt knegade rätt- visans tjänare uppför backen: och slutligen och " så sakterliga : ock- så uppför de murkna trappstegen till stugan. 'v Men lagen Wampar tungt där den trampar. Ibland för tungt. Fjär- dingsmannen trampade : genom det översta trappsteget och slog huvu- dörrklinkan. "Samtidigt fick hån" en törn av "dörren, som has- tigt öppnades och oturligt nog gick utåt. Det räckte. Lagens 'väktare miste balansen, fällde sig över den nedersta trappan och låg "raklång på "rygg: i samma ögonblivk som Svarte 'Fingal trädde fram” d -dörr- öppningen, >” ' Svarte Fingal bugade sig djupt. Men Johan Fjärdingsman - uppfat- tade inte bugningen utan rullade runt, så fort det göras kunde. Ef- tersom han var omfångsrik tog det en "stund, men till slut fick han tag på mössan : med mässingsplåten, återfick sin' värdighet och kravlade sig'upp. Tjänstepistolen glömde han i hastigheten "bort men. väl upp- kommen fick han lukten av höns- soppa i vrångstrupen, Den' verkade som gamla. prostinnans engelska luktsalt och” på en gång blev han klar i hjärnvindlingarna ” som , en detektiv. - — Det luktar höns, konstaterade han och blev röd och bister i i an- letsåragen, : > "Då log Svarte Fingal under slok. mustaschen. DS na — Det "gör de ja. Men inner inte herr fjärdingsman att här likz som luktar räv också. Och nu blev Fingal på en gång hård och sylvass i rösten och han väste fram" genom fandeluggen:. — Den; häälivittans räven, . 2 s "Sedan blev Fingal åter from, bjöd in: Johan på. två ” glas "renat. och förtäljde : "den ' rörande '. berättel- sen om räven, som hade tagit tre av de.bästa värphönsen.; Men tur i oturen var det att Fingal fått hö- ra oväsendet, och "mer: än 'en höna hade inte rävrackarn fått med sig. De båda ' andra låg nu i SOpPpgry: tan hos. mor. Och, eftersom fjä dingsman förstof.att det skulle. bli svårt "bevisa att det var Katrins hönor” som "låg "och: puttrade "och luktade! i grytan;"och eftersom det |äö av en" "händelse låg två knivar.på köksbordet, så teg han. Men' nog kände Johan Fjärdingsman, att det också luktade räv. - Och så var det alltid. Då uk< tade räv, men det syntes ingen. För den sida Svarte Fingal visade fram var vit och. renullig som ett lamms. ” Så gick. åren. : Det: gick ett -och två och fem: Fast på Svarte Fingal bet de inte; Håret och skägget var fortfarande svart och 'samvetet,'in- te blev det några silverstänk i; det heller. Men något. hade dock hänt, Tiderna" hade: förändrats, : Fingal hade preparerat sin gamle hästkra>- ke med kalk och: arsenik' och sålt den på Sköneby marknad som. stark och from .unghäst.. Och det gjorde kanske ' att, höet i.utladorna" inte sjönk ' så. fort'.som. förr. För mot hästen hade Fingal tillhandlat'sig en velociped och fixat ihop en kär- ra, som han. band fast vid paket- hållaren och 'så gick" affärerna och livet vidare," : ” Affärerna gick till och med "så "| bra, att Fingal för att få en smula avkoppling. inropade' ett. dubbelpi- pigt hagelgevär på auktion., Stugan låg ju alldeles i skogsbrynet, och. affärslivet var ansträngande, Visst var det ett par direktörer från sta- den, som hade jakträtten runt om- kring, men inte frågade de efter, om en kollega tog ..sig en" fridag |: och en harpalt ute i deras marker. Och så kom det sig, att byborna även slapp bestå så mycket av sov- let till Fingal och Maria; Nog-hör- de man, att det small ett. skott ibland uppe i dungarna, 'men ef- tersom man var sig själv närmast så skvallrade man inte. Och när direktörerna var ute på sina jak- ter, då låg Svarte Fingal. på sin illgröna kökssoffa och smälte sill och potatis oskyldig till allt utom sillen, "Det såg alltså ut att ordna sig ganska väl. Kanske hade det också gjort det om inte Svarte Fingal en höst fått en alldeles särskild otur i allt han företog sig. Det började med ett parti hästtagel, som han fick sälja utan att tjäna en nickel, fortsatte med tretton kärror tomglas och. några hundra kilo järnskrot, vilket allt fick realiseras till under-' pris: För. det året skrev. man 1919. Till råga på allt slog också jak- ten fel det året. Tjädertupparna spelade inte som förr på hyggena i skogen och änderna.snattrade inte i vassruggarna nere. vid åkanten. Och hände det sedan någon gång | . de sörjandes tack -:och ' unisont |: att det kom vilt inom räckhåll så blev Fingal, som aldrig haft några nerver, så svag i knävecken att ge= väret dansade masurka framför ögonen. Inte blir det vare sig sovel eller avkoppling av något .sådant. , Till. sist sköt Svarte Fingal två - bommar på ”en älgtjur som stod still på trettio meters håll, och då: äntligen förstod han, aft nu var det": på tiden att åter mera direkt ö övers gå till näringarna, ,. | Visst hade”både Jonas i Flänget - 0. Johan Fjärdingsmån spelat kon='- kurs under det svåra året och äg- de varken höns eller kaniner, men det fanns fler' gårdar som låg läg- ligt till! Och vad gör. en höna här och: en. annan där bara man inte tar tuppen. Fingal resonerade över=": tygande med sig själv. Men hur det var så blev det en= "' formigt : med hönssoppan och. ett ' evinnerligt springande var det. Det knallade också mot jul då varje an=" ständig människa ville ha salteka= ren fulla. Så en mörk kväll i slu- tet 'på november stegade Svarte . Fingal iväg över ån för att hämta storsovel "i 'grannsocinen, Både Slaktar Emil och Kniv Anders ha- de varit ute på förrättning, det viss- te Fingal, så nog skulle han slip- pa gå förgäves. : > Fingal lyckades. På själva Storé= . i hela pastoratet fick han tag på en gödkalv, som vägde minst fem- gris och en kviga, men de vågade Svarte Fingal aldrig varit 'och or=" kade "hart herhrmed. kalven fick han: allt vara glad, En smula nervös och' fumlig band han samman kalvens'. bakben och framben med en. rep= > stump, krånglade in huvudet i öp ningen och fick så bördan fint Pp ryggen, "Med försiktiga steg, smet ' han sedan' gent. över markerna. Det " här 'skullé allt: göra "gott vid de gamla magarna. Svarte Fingal: tänks te på kalvsylta och på Maria och på hemmet, som han brukade tala så - vackert: om. Och nu.-längtade han "verkligen hem, Bördan och spänningen gjorde stegen tunga, och svetten pärlade” från pannan, trots: alt det” var" snö på mårken: här: och "var, "och kallt i luften. - Med” s på landsvägen och upp ö tyst tog han ett pår steg mot br räcket; On han lät kalvskrovet vi-' la' några sekunder mot räcket kan-'. ske :vägstumpen, som var kvar, gick lättare.. Bara några sekunder skulle... han vila.. Lagom högt-var det och inbjudande såg det :ut. Försiktigt ' släppte. han" ner - sin börda och slappnade av. + >. : Men " plankan : lutade en aning : utåt och var hal av.snön' och fros=" ten.:Den krumma kaälvryggen gled, Och så var det ett ögonblicks verk. Svarte Fingal: förlorade fotlästet vi knycken då kalven föll, Han släppte greppen . om kalvhasorna och så drog repstumpen till om halsen, Ar. marna fäktade ett tag i tomma luf=. ten och sedan - .blev= allt tyst; och" stilla.” l På morgonen häde I let lager, av .: vit snö lagt sig över: den under- liga klövjebördan på broräcket. Vit snö över! Svarte Fingal. Nemesis, var def några som sade. Och några tänkte på vad Svarte Fingal. själv sagt. Och så var. det skolläraren. .' En 'paradoxy sa , han, för han var den 'lärdaste' mannen i Gullåkra, Och 'så löpte ryktet. vidare på tas= sande ullsockor kring byn, be Men några gummor hjälpte Maria fästa. ett lakan med svart pappers- kors "för. kammarfönstret,, för hur mycket ' konstigt det än "sades så var. det till slut ändå detta enda: Svarte Filip var död... Och på kvällen fick sockengub.- barna än en gång slå sina kloka huvud ihop kring kaffehalvorna och Fingal. Och vid kaffehalvorna korm man överens om, att kommunal= kassan skulle bestå både häst och : vagn till Svarte Fingals sista resa, gården som hade de fetaste djuren =" tio kilo. I lidret hängde också en a han 'sig inte: på, Någon atlet hade skälvande "knän snubblade han: in . | still och; lyssnade men. då allt var: 2 i. Pra ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.