"> LAHOLMS TIDNING . va räyyve vev r ÅÄ vyrTYYTY rrrervevveervvereyveyyYrvyeyTYTT Yvv yvyveryYvyrevvvY ; YYTYEY PY NE NV, Fredagen” den 20 januari 1961 -:. : ÄGGPRODUCENTER Innan Ni köper kycklingar bör Ni i eget intresse förvissa Er om att hönse- riet har individuell -värp-' och sjuk- ' domskontroll," isolerad kläckning och uppfödning av produktionsdjuren samt "friförklaringsbevis. Köp t ex. aldrig från personer, som telefon= ” Jedes erbjuder billiga djur av tvivelaktig härkömst. Att köpa : billigt blir i längden ofta dyrt. . Vallberga 'Kontrollhönseri, ett modernt hönseri, inriktat på att i första hand ge djur. med högsta produktionsförmåga och livskraft, erbjuder för säsongen: . DAGGAMLA NHÖNOR (97 90) . : 8—-9-VECKORS . UNGHÖNS s Obs MM Resultat efter vår grupp på Nykvarn 15. 87 kg. medelvärpning. . Friförklaringsbevis N 267. Hemtransport ombesörjes." . Ring 23166 Lahölm och beställ om möjligt redan i dag: . VALLBERGA ommorromsER ina Rolfstorp. ».' Tel. 23015.1 | . r N Georg: Anderssons Hönseri = "I. HISHULT Tel. 63. Norra Össjö. Tel. 63. Norra Össjö. . + Försäljer under säsongen kycklingar efter” avelshöns av ; såväl Vit Leghorn som korsning Vit LodhornXSvart Leg- " horn, Oförändr ade priser, "med 'kassarabatt, . mu hemtränspor rklaringsbevis' N 19. - HÖNSERIET MED con RENOMÉ SEDAN SNART 20 ÄR å | "Kycklingbatterior I från 250—1.000 t. kycklingar. Kallbatt. Kullhus. "tis på begäran. - : "ov 7. CARL E. SVENSSON NN Vi försäljer Syr kycklingar, sorterade och osorterade, : av Vit Leghorn samt korsning New Hampshire Xx Vit Leg-. horn, Tänk på att de tidiga kycklingarna betalar sig bäst. ' ” Priförklaringsbovis N 295. Beställ Omg. för önskad leverans. Bror Johanssons Hönseri :. Ve en Fem: gödselmedel med högt växtnäringsinnehåll, täckande alla landets speciella od- . a " Munkagård, Ysby -'Tel. 62139. ur | LÄGRE PRIS | AN före I februari NP-KÖPING. med kväve och +» "fosfor I samma - kora to 5 sas SALPETERVERKEN N De övriga är: 25 56 KÖPINGSALPETER + NPK-KÖPING 10:10:13 NPK: KÖPING 13:10:9 NPK-KÖPING 10:10:15 + Förbilligar transport, lagring och spridning. - TILL VÅRBRUKET — TILL. VALLAR OCH BETEN — TILL HÖSTSÄD OCH OLJEVÄXTER. — (2) SVENSKA SÅLPETERVERKEN - SORTPRÖVNING INOM " HOLLÄNDSKT JORDBRUK Prövning av nya sorter av fält- grödor ligger i Holländ i händerna på ett särskilt institut, vanligen på holländska förkortat till IVRO. In- stitutet är beläget i Wageni pröv På scnare 'stadium sker prövning genom a under växlande fältbetinget tecknad NAK. lingsområden. Under verksamhets- året 1959/60 prövades 210 nya sä- dessorter, 17 ärtväxter samt 16 nya sorter av specialgrödor såsom olje- utsäde fordras, förutom, den nu frölnspoktioner be- prövningen utföres försöksodlingar växter och lin. Vid försäljning av]. När får vi en Speciell fjäder- | fäprofessor här i landet. Frågan kan för "många ' synas vara. ett "groyt skämt och helt omotive- rad. men--den är inte desto "mindre framställd på fullt all- var. Ett par statistiska uppgif- ter kan tjäna som tankeställare. Inom ' Halland ' har ' sakkunnig expertis ” beräknat den ' årliga bruttoink msten av fjäderfä- skötseln till betydligt . över” 50 milj kronor, och det finns ju ingen tvekan ' om: att -lejonpar- ten”-av” detta :belopp utgör en väsentligt "del av de” mindre jordbrukarnas årsinkomster. I jordbrukskalkylen för 1958 an- gavs jordbrukets. totalinkomster av: ägg och slaktfjäderfä till:ca 275. milj -kror.or, medan den to- tala” ”vegetabilieinkomsten var ca 755 nilj:; kr, därav. för brödsäd och" övrig: spannmål sammanlagt Häderfäskötsela. "Icke "höves väl mera vittne till belysning av det här framkastade spörsmålets be- tydelse för svensk jordbruksnä- ring? ' Samma fråga" är för” högaktuell för våra danska vän- ner, för vilka dock fjäderfäsköt- seln -—" det medges -— med hän- syn till utrikeshandeln spelar en Danmark har sedan lärge vid Landbohöjskolen i' Köpenhamn funnits : ett Fjerkraelaboratori- um, . ävensom en statlig kontroll- station "för höns på "försöksgår- den ; Fautholm '. vid ” Hilleröd. verksamheten "vid 'Landökono- misk . Försögslaboratoriums ', avd dalning för fjerkraeförsök och att däröver. avlägga en årlig be- rättelse, d "det 's. k. Efterårs- mödet i 'slutet 'av 'oktober.' En- dast i förbigående 'skall nämnas att vid: försökslaboratoriets av- delning ' för ' fjaerkraeförsök- är utom föreståndaren anställda en försöksledare ', (agronom) -' och tvenne: vetenskapliga assistenter (agronomer); samt fyra agrono- - mer so mmedhjälpare. Avelsar- betet "och, verksamheten . vid kontrollstationen :ledes av. det s. k. fjerkraeudvalget med fem Ile- damöter: Efterföljande framställ- ning grundar sig helt på lektor B:s rapporter i år: och delvis | även: ifjol.” | Rengöringen av smutsiga ägg är alltjämt ett stort problem i samband med kvaliten på de ägg "som". tillföras marknaden. Omfattande undersökningar har utförts" rörande förvaring av re- na, smutsiga och torrensade ägg -| vilka under 16 veckor förvarats vid. .olika. . temperaturer med ”. |] växlande "fuktighet. "Av de er- hållna-; resultaten framgick att ägg, som, förvaras i relativt torr luft--visar stor viktförlust dock med” blott » ett fåtal förstörda. Höjdes luftfuktigheten "i. lag- ringsrummet med syfte att min- I ska? viktförlusten blev en stor del av äggen förstörda särskilt vid för hög temperatur. Tidigare försök har” visat att ägg bör för- varas vid en rätt låg tempera- tur, vid" 10—12 gr C, och att en hög luftfuktighet är fördärvlig för äggkvaliteten. 'Tvättning av smutsiga ägg är helt förkastlig och: dessa skall avräknas som sekunda., : Vidstående tabell är hämtad ur försöksrapporten fö- regående år avseende förvaring under två mån vid 22 gr C och 96 procent relativ fuktighet ger besked. et 0 wikt- 6 för- förl. — störda "TJ Otvättade, rena 33 18 ” smutsiga 32 3 Tvättade, rena 2,9 69 ” smutsiga 34 41 Torr-rensade, smuts. 34 — . 16 nder det nu avslutade för- söksåret "erhållna resultat, av- seende 16 veckors förvaring vid växlande temperaturer 'och luft- fuktighet, framgår av denna ta- 13 försöksgårdar, I slutskedet av . o Prenumerera på LT bell... = "dagen! änfiu :stöfré roll än” hos" oss," I1' .sex olika hönsraser, "vita italienare (leghorn) | domi- Omfattande försök och forskningar befrämjar danska fjäderfäskötseln "Av agronom ERIK 1. "LARSSON, Falkenberg > 9> wikt- - oo 7 förl. "störda Rena, obehandl! 9,5 ' 17 » törr-rensade " 9,5 "16. Smutsiga, obehandl. 9,5 26 =>. torr-! -rens. Mera In 23 Produktionssiffror som talar. Lektor : Baelums konklusion att det i synnerhet är olmämp- liga förvaringsförhållanden, som är fördärvliga för äggkvaliteer- na är väl ingen överraskning men dock en nyttig -läxa' även för svenska äggproducenter. -" Vid 'kontrollstationen på. Fa- urholm har under året prövats avkommeflockar" (om 10 hönor) efter 71 tuppar, fördelade på varibland nerade med: 38 dottergrupper. Medelproduktionen för samtliga dessa grupper var för kontroll- året 11 mån. 203 ägg å 57,2 gr per höna mot 218 och 210 ägg under,. de" närmast föregående båda åren, Helårsproduktionen var genomsnittligt 224 "ägg per höna. Man:' syftar icke här till att uppnå rekordresultat, "men däremot vill man utpeka de tup- par, vilka under i praktiken fö- rekommande förhållanden läm- nar - högproducerande ' ' döttrar, och vilkas: avkomma : alltså bör utgöra det framtida avelsmate- rialet. Av” intresse kan 'dock vara att en” vit leghörnshöna på 11 mån, lämnade 290 ägg med "en total ' äggvikt : av 15,5 kg medan en' annän” höna av samma ' ras tur som svin, samtidigt producerade; 285 ägg Verksamheten vid' denna senare ;med en totalvikt av 17,1 kg. Av står ”undet "ledning av lektorn -i ännu. större. intresse . var . att fjjerktaeavel. vid Landbohöjsko- inom vit: "leghorn hade den len'J;: Baelum. I den senares "ta". "dottergruppen en foderför- uppgifter ingår jämväl att leda bäs- brukning av 2,83 fe per kg ägg medan den sämsta dottergrup- pen” härför behövde. 5,11 fe. Om foderpriset ' är 50 öre per, fe blir foderkostnaden för produk- tion "av I kg” Ägg. resp? 1,42 kr och 2,56 kr, . "Samtidigt har vid Kontr ollsta- tionen . utförts ” undersökningar rörande äggens skalprocent samt skalens tjocklek ävensom "över äggvitans kvalitet. efter det att äggen . förvarats .vid rumstem- peratur under 8 dagar. Härvid observerade skillnader kan av utrymmesskäl icke här redovi- CEC mad " Stort intresse för Slaktkyckling. . Med . allra ” "största uppmärk- samhet "mottog ' "efterårsmötets deltagare lektor "Baelums räp- port om de sedan ' tre år tillba- ka pågående avkommeprövning- arna ' beträffande produktionen av -slaktkycklingar. Han kon- staterade. att exporten därav stiger ansenligt för varje år, och att även om priserna varit fal- lande, är intresset för denna gren av " animalieproduktionen stadigt stigande, 'Det war hans uppfattning att produktionen av slaktkycklingar var en god af- fär i nuvarande. läge och att Danmark härvidlag hade stora förutsättningar ' att" tävla med såväl Tyskland som Amerika. På tre år har uppnåtts rent fantastiska resultat, Sålunda har uppfödningstiden 'kunnat sänkas från 11 till 9 veckor på grund av kycklingarnas snabbare till- växt. Samtidigt har foderför- brukningen. per kg "kyckling minskat så att år 1960 var den- na 1,2 kg foder lägre än 1958. Efterföljande tabell ibelyser ut- vecklingen. Antal Vikt ä för- : I r. Antibiotika till kycklingar. Vid produktion av slaktkyck- lingar gav tillsats av'antibiotika till fodret 10—11 procent högre slutvikt ” samt en något bättre klassificering av slaktkropparna än då antibiotikatillsatts icke förekom. . Man” fann däremot] «4 ingen, skillnad på effekten av tre olika: antibiotika. men ob- serverade a't 1/2 gr. penicilin (verksam ' subst per 100 kg fo- der) hade samma effekt. som” 1 gr. a I ett annat försök uppnåddes 7 "procent större slutvikt har antibiotika- -tillsatts förekom un= der hela uppväxttidens nio vec- kor men upphörde antibiotika- tillsatsen' efter. sex veckor blev tillväx ökningen blott hälften så stor. :Antibiotikagrupperna visa- de en något lägre foderförbruk- ning och en bättre klassificering än kontrollgrupperna.. Om man använder :' antibiotika . vid” pro- duktion av 'slaktkycklingar bör man alltså fortsätta därmed tills de äro slaktfärdiga. — En ame- rikansk: observation att en ex- tra tillsats av fett i kycklingar- nas. foderblandning skulle med- föra .större- tillväxt och 'lägre foderförbrukning' "han :i omfat- tande. försök ' i "Danmark icke kunnat: bekräftas. Lektor Bae- lum anger. sin ståndpunkt här- till sålunda: Det finns intet hin- der för att" tillsätta” några få procent : fett ' i slaktkycklingar- nas foderblandningar, om fodret icke fördyras därav, men någon väsentlig förbättring följer icke av en fettillsättning, " 7 - Med : värphöns, som .försöks- djur. här under" lektor Baelums. ledning sista året provats wer-' kan av stark "eller svag. upp- födning, av varierande protein- halthalt > » foderblandningarna samt” "olika. utfordringsmetoder, däribland "s.k. "pelletsfodring. Året förut prövades bl. a: foder- »I stater. utan köttmjöl, fri spaön- målsutfordring samt fodervärdet av sojaskrå med växlande fram- ställningstemperatur. Ifråga om äggulans färg - har gjorts den värdefulla '.; observationen : 'att största ' effekten .” uppnås med majs och. luzernmjöl .i foder-] blandningen, — Med tillsats av kalciumlaktat till värpfodret er- hölls därmed "praktiskt taget ingen effekt varken på äggens kläckbarhet eller deras skalhalt. Som. framgått av wad anförts arbetar våra danska vänner in- tensivt på olika försöksprablem inom ”fjäderfäskötseln. Beklag- ligtvis saknas i vårt land mot- svarande försöksresurser och 'en upplysningsverksamhet av .sam- ma effektiva slag, som i Dan- mark, Inom stora delar av vårt land befinner sig svensk fjäder- fäskötsel " närmast . på samma nivå, - där -danskarna var för några årtionden. sedan,. Vad kan vi göra annat mer än att med stor tacksamhet följa efter? . : : ” dh Daggamla kycklingar av den populära korsningen Vit LeghornXx Vit Plymouth Rock, Pris 75 kr per 100 st. för leve- rans under januari. Vit Leg- horn, härstamning Överlida— Verntofta, 90 kr. pr 100:st. JERNLYCKE HÖNSERI, Harplinge + Tel. 50098 Hstd. + k Foderförbrukning veckor 'grupper gr 'kg per kyckL k kg k 1958 11 282 1232 377 : Pe 06 yckt 1959 10 388 1250 3,33 2,66 1960 9 402 19 302 " 258 Dessa avkommep övningar har | - till större delen omfattat kyck- ÄGGAVKASTNIN ! STNIN lingar av Vita Plymouth Rocks, | ' I DANMARK. men försöksrapporten ger vid handen att man berättigat stäl- ler stora förhoppningar på den amerikanska 'köttrasen Vit Cor- nish. — För ref, synes det all- deles klart' att ifråga om kött- produktion kommer hönsen att framdeles uppträda som farliga konkurrenter till såväl nötkrea- 255 äg per höna och år, Det föreligger rätt stor skillnad mellan de danska äggläggande hön- sens genomsnittsproduktion och def' siffror, som uppnås i kvalitetsbe- iffran an- ges till 170 å 180 & ägg per höna och år vid de årliga avkastningsbe- dömningarna uppnår man som re- gel siffror på 220—250 ägg. Led- ningen innehas av Vita Italienare, som under stundom når upp Sr KYCKL Friförklaringsbevis N 169, Ekeshus "Tel, 61159 Laholm. Under säsongen 1961. försäljer vi 'daggamla kycklingar, : osorterade och sorterade (97 46 unghöns från helt ny och mycket högvärpande besättning, som är blodprovad och noggrant gallrad av Waldas instruk- för, vilket är en viss garanti för bra kycklingar. H " . Vi försäljer även korsning Vit och Svart Leghorn. Tacksamma för beställning i god tid. feat "ÄLSTORP INGAR garanti) samt 9-veckors | 4 Hönseri Tel, 61159 Lahobn” betalning | ökar nettot för 2 WALDA "invägde under 1960 1.453.864 'kg ägg” till ett värde av. '- 4.800.000 kr. Medelpris 3:33 kr pr kg. Waldas kvalitets- ' ägg) för konsumenten. . MEDLEMSKAP I WALDA ÄR BÄSTA GARANTIN i FÖR ATT KYCKLINGKÖPET SKALL BLI . EN GOD. AFFÄR. | Vallberga a nh | Aggförsätjningstörening "> Tel. 23125 och 23138. - Äggproducenternas eget företag — producenten och aptiten vå u. p GIBBERELLIN I SOVJET . Gibberillin, som tilldragit sig så stort intresse inom den moderna växtfysiologin och vars praktiska tillämpningar ivrigt studerats både i Europa och USA, har, också åt- njutit stor uppmärksamhet på and- ra sidan järnridån, Nyligen. med- delade ' ryska tidningar, att man igångsatt en specialfabrik för mass- produktion av gibberellin, Ärspro- duktionen - för :1961. uppges . plane- rad till 20 kg. De kvantiteter, som fordras för besprutning, är minima- la, I första hand ämnar' man an- vända gibbererllinet för: att öka 'bladskörden” från." tobaksodlingar och teplantager. Ett annat viktigt användningsområde . uppges vara vindruvsodlingarna, där man genom behandling säger sig ha avsevärt ökat druvklasarnas storlek och så ledes hektarskördarna. .. «+: . T CHAMPINJONODLING I SOVJET Champijonodling är för närva-. rande föremål för Sovjet-myndig-. heternas speciella" omsorger. — Ett flertal " specialsovehoser byggs nu på olika hålli landet med stora od-- lingshus, omfattande som regel mer än 1.000 m? vardera. Odlingsytorna - anges till sammanlagt 18.000 m? en- bart i Ukraina och byggs nu ut för att där fördubblas under: 1961 och nå 65.000 m? 1984.' Mycelåtgången anges till 300 gräm per m? för: var» > cc je såningstillfälle. Vid jordbruks- institutet för Krim har man orga- niserat en central för produktion av: mycelium. Totalproduktionen för 1960 anges till 5 ton och man expanderar produktionen för att som man hoppas uppnå. 25 ton mycel redan 1963. Annonsera i LT . : sid Albrektsson, Mnene, bl a följan. Hjälp "Afrikas svältande batn! s Allt mer skrämmande rapporter ar den sista tiden nått oss från rika. I de politiska oroligheternas spår har följt svält och hunger, död och undergång. Det . gäller idag sk våra vämänniekor, vilkas liv är en dag- as kamp för att hålla svälten från Mivet;” Tusentals lyckas ändå inte utan dukar under. 1. Rapporterna talar först om Nordafrika, där Förenta Nationer- na bland de omkring 150.000 alge- . riska flyktingbarnen i Tunisien och Marocko t o m år 1960 kunnat upp- rätthålla 160 mjölkstationer. Till var de: ”En- mor saknar sina två "små ' pojkar och fann dem etter ett par dygn bundna i en bergsgrotta. Det var fadern själv som tagit detta för-. tvivlande steg för att rädda den övriga familjen. ' I en annan vädjan till oss berättar dr Karl Mårtensson, svensk läkare på Mnene sjukhus, att de patienter, som tas in, ”nästan utan undantag” är ”undernärda, blodfattiga, utan motståndskraft”. 15.000 kr blev Lut= herhjälpåns första svar på brevet -— men mera behövs, om hunger- spöket skall kunna motas på flyks ten, V M skriv ”Rhodesia” på inbe= talni och en av dessa X "e:a 850 ' barn, Förenta Nationerna, som inte längre har några pengar för detta så behjärtansvärda ända- mål, har vänt sig till Svenska Kyr- kan genom Luther! hjälpen, som i sin tur tack vare många enskilda, sko- lor organisationer och kyrkoför- samlingar i vårt land kunnat ga- rantera de två första månaderna under 1961. Det gäller livet för des. sa harn! Den som märker kupon- gen på sitt inbetalningskort ”Nord- afrika. Frimärken önskas”, får från F N och Lutherhjälpen som ”gen- gåva” alltefter bidragets storlek ett antal unika förstadagsstämplade världsflyktingårsfrimärken! FN har beviljat oss svensk ensamrätt till dessa ”gengåvor”. 2, Från Kongo vädjar F N:s ci- vile chef i landet, docent Sture Linnér, om hjälp "för de omkring 300.600 människor, som svälter i provinsen Kasai Varje dag dör 200 —300 män, kvinnor och barn i om- rådet. Läget är förtvivlat. Överallt möter man människor, ”som inte är - annat än vandrande skelett eller ”uppsvullna hungerödem”. Kyrko- gårdarna är överfulla och nya mås- te anläggas. Lutherhjälpen har re- dan anslagit en större summa. V g skriv ”Kongo” på inbetalningsku. pongen. F N:s vädjan ”till hela värl. den” angår oss i Sverige! 3. Torka och missväxt har flera år härjat på Svenska Kyrkans mis- gionsfält i Syd-Rhodesia, särskilt Manama-området. I en vädjan till Lutherhjälpen berättar biskop Ar- 4, Etiopien har kommit i ramp= ljuset. Evang. Fosterlands-Stiftel- sens veteran i landet ' pastor Per Stjärne, har sänt Lutherhjälpen en av ohyggliga detaljer fylld vädjan ”Många människor dör av svält”. ”T o ra sjuka och kvinnor med småbarn måste tillbringa både dag och natt på gatan, ofta mitt under hällande regn." ” En morgon upps täckte jag på gatan en mor, insvept i smutsiga trasor och skakande av gråt, Varför grät hon? Intill henne låg liket av hennes femåriga barn, en liten stackare, :'som var bara skinn och ben och som dött av svålt ' under natten. Många sådana fall kunde jag berätta om”. V g skriv ”Etiopien” på inbetainingskupon- gen! H Begreppet vår nösta har vidgats, : framhöll Konung Gustaf Adolf i sitt juldagstal till oss alla, Också "vårt ansvar har vidgats, Våra möjlighe= ter har också ökats att bispringa I nöd stadda, Den oerhörda nöd, i vilken en stor del av jordens hes - folkning lever i detta nu, kräver ökade ansträngningar, sade Kun= gen! Här gäller det i högsta grad vår nästa! Vår nästa, som dör av svält vi får inte svika honom eller henne! - Ditt bidrag för dem som sv äl - ter i Nordafrika, Kongo, Rhodesia och Etiopien kan sändas till Lut- herhjälpen, Stockholm C, postgiro 90 02 56. ' Elis Maålmeström . Etkop. .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.