: E LAHOLMS TIDNING så rv "Fredagen" den 20 januari koner me RE ER Kinesiska svalbon ä är inte någon särskild läckerhet Neapels berömda akvarium stod en dag "en europeisk forskare tillsammans med en kinesisk 'kol- lega och tittade på en okänd fisk, som några fiskare nyligen levererat. "Jag undrar om den ändå inte hör - fill rockorna”, mumlade européen med en skarp blick på det under- liga djuret, ”Vad är Er mening dr Wong??? > .. Den lärde kinesen studerade län- ge den massiva, muskulösa fisk- kroppen, som rörde sig därinne bak- vom den tjocka glasrutan, ”Den måste säkert kokas länge — kanske i ot helst i en sursöt sås”, svarade dr rong eftertänksamt. Och han till- Jade: ”Jag är rädd för att den in- ke lämpar sig "att steka”, ''7 Jag kom att tänka på historien, bär jag häromdagen stod framför Hen: källartrappa i Colonnaden i : Hamburg, som leder ned till det rock let Tunt Medan vi vita barbarer sänt mis- kionärer till Kina, vilka predikat för kineserna saker och ting som vi själva inte praktiserar, har ki- . neserna « lönat ont med gott och känt oås kockar, som även på främ- mande mark kan konsten' att till- reda och servera äkta och utmärk-, ta kinesiska rätter, I dag kan man hitta kinesiska testauranger överallt i världen där det bor en någorlunda stor kinesisk " koloni eller där det finns beresta "européer som förstår att sätta vär- de på det kinesiska kökets läcker- heter, På "dessa. restauranger -.kan "man —i med. eller utan pinnar, — äta lika" gott och lika äkta kinesiskt kom i Kanton och Shanghai. Fen dla ” a | Laga mat — én av de sköna a jäna som .ett exempel på och en bymbol för kokkonstens: kulinariska och ' estetiska lagar. . Rätten heter Dsa Dsa Dji, vilket naturligtvis in- fe kan betyda annat än ”sjudande höna”, När Dsa. Dsa Dji serveras direkt från grytan skall den sjuda Fullt hörbart under flera minuter. Här tillvaratas . alla . möjligheter: anrättningen gläder ögat, dess arom "kittlar häsan, det sjudande ljudet förnöjer öronen och. smakens be- ER sensationer avrundar det ela. deocoa : Man kan förstå. att ”kokkonsten : Vä Kina -anses. som en konst -av "samma 'vikt och värde, som - alla » andra konstarter. Filosofer, skalder och: lärda män har lovprisat mat- , 'dagningens konst och då och då själva bkrivit: kokböcker eller. för- ' fattat matrecept. Söm varje annän "konst har. också . kokkonsten - sina «stilarter, som utvecklats: i: harmo- ni med: landskapets, klimatets och tusrötter och Iotusfrön men inte någon av dessa rätter har någon särskilt urpräglad smak, Det är i stället mångfalden av kryddor som sätter - pricken över i:et. Däremot ' finns det en hel del kinesiska grön- saker och svampar, bl a en säll- synt svamp .som växer .på gamla mullbärsträd, som är både aro- matiska och Jäckra. Det är. för övrigt en oskriven lag i kinesisk, kokkonst att ingen smak skall va- ra dominerande, Kryddorna skall verka på tungan och gommen som, ett harmoniskt ackord, : På alla kinesiska restauranger! i Kina står en rätt på menyn, som, kineserna själva inte vill kännasj vid. Det är Chop suey, vilket il översättning betyder ”allt möjligt”, och som en "gång serverades en| svulten . gäst på - en . hamnkrogi i Hongkong, sedan köket stängts.; Värden blandade ihop alla matres-' ter som fanns i grytorna och .re-: sultatet gjorde succes. Med bambu-i skott, kinesisk kål, selleri, lök, in- : gefära, ost, svampar, nudlar, vat- tenkastanjer "eller äkta' kastanjerl samt kryddor efter behag kan man! uppnå samma resultat som krog-. värden i Hongkong. Det. är ganska dyrt att studera ni kinesisk restaurangs specialiteter; inte minst därför att det ingår så: många rätter i en stilenlig kinesisk: middag. En tämligen vanlig mid-i dag på Tunhuangs restaurang int | nehåller följande rätter: Musselsop-; pa, stekt höns å la | Szechwan,' Gu, Lao You. (sursött” ”kött), stekta kräftstjärtar, sursöt fisk och (som; efterrätt) kall svampsoppa. , : Till en. bättré. middag hör det nötskräm, därpå fyra tyngre rätter; stekt "höns . fyllt med grönsaker; griljerat fårkött, -lejonhuvud (äv. griskött) och stekt Szechwananka, - Det hela avslutas med ris och sop-; pa, t ex den. pikanta ”De fyra ju-; velernas soppa”. Som synes håller vi oss till det tämligen vardaglig och: ordinära. Några svalbon,:haj fenor eller björnfötter förekommer: inte.': Naturligtvis "har man också! ”äkta' björnfötter” även i dag. Men de tillreds av vattenbufflarnas klö-' var, som packas i lera och sedan: steks på glöd. Efter det kokas de; till-dess inte ens en riktig björn. kan se någon skillnad. - i Men detta slags rätter är förbes hållet galadinéerna 'och banketter»; na,” På "dem kån menyn se ut & här: ' soppa på svalbon, 'svampsop- pas" hajfenor i: sås, beche-de-mer: med höns, stekta fiskläppar, stekta. languster,' "rökt ”anktunga,; stekta grodlår, raviolo med- köttfyllnad; mandelpastej, stekta duvor, gödd " befolkningens natur. ärta mee | Det nordkinesiska, öket har na- ; turligtvis präglats av livet i Peking, och förvaltni stad - -genorm” århundraden. Därför > faller det sig ganska naturligt, att : sursötas rätter är en. nordkinesisk : bpecialitet. Men gödda pekingankor, ” stadiga" karpar. från. Gula floden, saftigt fårkött och björnfötter bil- " dar en-motvikt mot allt det syr- . liga. Den rika provinsen Szechwan > 11 västra Kinå har hellér inte kuri- "nat motstå vällevnadens frestelser. : Grönsaker ' stekta i hönsfett, sym- fonier äv svamprätter, fjäderfä i " kryddade 'såser, höns i oblatdeg, " "två gånger stekt kött” och pap- "rika och starka, 'aptitretande kryd- : dor är typiska exempel på k kine- |m f f siskt, lantligt överdåd. > vv > 7 Lättare och mera omväxlande är den sydkinesiska kosten. Häri spå- : kar a man inflytande från 'den långa t havskusten och det-soliga klimatet. 2 Kött. och: fisk :som torkats i det : fria, räksås' och såser:av. sojaböner .t' och jäsånde risvin frestar här gom"- 7 men: Från « det rika, Kanton. och > från Yangtses mynning, där folk möts från alla världens hörn, och £ där människorna 'är livliga, intel- ; ; ligenta och fantasifulla, därifrån härstammar un rad raffinerade an-' - v rättningar på sköldpaddor, grodlår, 4; .gvalbon och” hajfenor. Här 'behär- » skar kockarna sitt. råmaterial su- ” veränt, De åstadkommer fiskrätter som består enbart av grönsaker, de presenterar kötträtter, som helt består av ' vegetabilier, och de, la- gar stekta lejonhuvud av 'svinkött och björnfötter . av | vattenbuffelns klövar, 2 - Men inte a allt är mästerverkt Nr Det skall vara mårga ingredien- ser till en kinesisk festmåltid. Men : inte heller. kineserna ;fritagas : trån » en viss svaghet för det sällsynta och det. spm: är dyrt. Det :finns faktiskt inte mycket smak i de be- römda hajfenorna €'ler i svalbona och många färska bambuskott' sma- " kar mera Vv spanskrör än någon- ting annat, Man gör t ex en soppa på liljor och komponerar anrält- "Vingar av tång, vallenkastanjer, lo- - peki ka, björnfötter, eldgryta [CH vilken man själv får laga till en soppa), abalonessoppa, kinesisk kål i grädde och gurkor i hönssås. Som, lämplig efterrätt kan i honung stek-. ta - bananer 'rekommenderas.” Det hela: sköljs ned. med varmt risvin; : torrt. till smaker och guldbrunt till färgen, . Börjar. ett "gästabud" med fyra H slags” soppor kan man gott bereda” sig. på .en matsedel av ovarståen--: de typ... Men. bjuds: kött eller få- gel som” första rät", blir det fråga om en tarvlig middag med bara fyra" eller fem rätter allt: som allt. Én enkel fest för 1.000 år r sedan : Men kinesen gläder sig också åt enkla, vardagliga men väl avvägda måltider och det är kanske det som ' bäst ger uttryck' åt kinesisk lev-' nadskonst och livsglädje. För över 1.000 : år" sedan skrev di Tai Bo dessa verser: En äg, om hösten för jag ned från - bergen «ct : nyss pressat vitt vin till mitt hus, ' där feta hönor. plockar korn om=' ? kring mig.” Skynda dig min kock att steka dem, ty de skall njutas till mitt nya vin. Och mina "söner och döttrar "skall i le med mig ” +: när jag i aftonsolens sista skimmer sträcker ut mina armar till dans! "Or Helmuth Gottschalk ' STRÄLREAKTION HOS GRISAR. «Hur : växter och . djur : reagerar - mot radioaktivt utfall studeras för. närvarande på många håll i USA. Stort intresse tilldrar sig emeller- tid den speciella = svinfarm, som uppförts 'vid Iowa-universitet för en kostnad av 2,5 miljoner kronor, och, vars enda uppgift är att med grisen som försöksdjur följa effek- '; AUTOMATISK PLOG? att åstadkomma raka fåror. En s.k. elektrisk - gärna är, monterad på traktorn och vändningen går for- ' minst fyra” assietter,. fyra mellan? HÖ : | rätter, så -.en' söt . rätt,” t ex vål» - NAR” AVGÄR MÄN MEO PENSION? | > on (PENSIONSBERÄTTIGAD ÄLDAR ) + Man Kvinna 60 60 ' Frankrike Italien ' När är man gammal? Att ge rätt svar: på den frågan är ganska svårt. Om man utgår från den ålder, då man är pensionsberättigad, upptäc- ker man att i Italien en man 'på 60 år redan anses gammal, medan mannen i Norge räknas som”ar- betsför ända till sitt 70:e år. Na- turligtvis måste man härvid taga hänsyn till skillnaden i livslängden i de båda länderna, men detta hind- rar inte, att skillnaden i pensions- åldern ” måste anses som mycket stor;; vo I de flesta länder är pensionsål- dern: för man och kvinna fastställd till 65 år, d v s i de länder,' som har en allmän ålderdomspension. Ty detta" är nu inte fallet i alla länder. I dessa senare länder gäller alltså ingen gräns för upphörandet med "arbetet, man måste arbeta så länge man kan och sedan är man beroende av välgörenhet eller av si- na egna bärn.; ov m medellivslängden i i i värl ländigt blir högre kan man vänta sig att antalet åldringar i ett land” kan" medföra vissa : problem. HK främst måste ett stän- er En kel del 'av:dessa kän- -uppnåendet av pen- betsodugliga. Dock måste de plöts-" Jigens upphöra med:sitt, arbete och |- safta "betyder detta "att åe har 'eh .tänsla av att deras liv förlorat sin nening.”Vad detta betyder, har man s'ört att sätta sig in i 'När det sNerett barn, kan vi alla, av eger enhet, sätta oss in i barnets - I Norge är man arbetsför tio år längre än i Italien. - | slonsäldern inte' på: långt när ar- men . åldringarnas tankevärld är fullständigt främmande för oss. Där har vi ingen. egen erfarenhet att bygga på. . oe Frågan har väl också framkas- tats, om det nu är förståndigt för ett land att så plötsligt avkoppla en hel grupp människor, vilka med sina kunskaper och sin stora” er- farenhet ännv skulle kunna tjäna” sitt land. Så har t.ex USA c:a 13 miljoner människor, som är minst 65 år, England cirka 4,4 miljoner, Holland c:a 1 miljon och Sverige c:a 800.000. Vilken” rikedom . på kunskaper och: erfarenhet skulle inte alla dessa miljoner människor kunna erbjuda! AN "Vissa" företag i Amerika inser detta och låter de pensionerade, som så önskar, fortsätta med: sitt arbete. Företagsledningen låter ock- så dessa pensionärer ' regelbundet sammanträda tillsammans med led-| ningen för att. diskutera. olika fö retagsproblem.. Ofta har dylika dis-' kussioner varit. till stör. nytta för företaget. Jacqueline” Kennedy, den tillträ-- dande presidentens hustru, har av: de amerikanska modeexperterna ko- rats till världens bäst klädda dam 1960. Bland "de "elva som följde' efter presidentskan befann sig en-j ligt modeexperterna Audrey Hep- och dn Prinsessan Alexandra av Kent” De: umerikanska : nfanteristerna | skall :inom kort. "utrustas . med ett stridsvagn 'som helst. Vapnets ra ketstridsladdning ä är ett nytt spräng: da Frankrike, statsledning lider Ii anledning av det till synes olös- för sig.icke att undra över, Det TJ internationell kutym och 'rättssed- | värja, utan att det leder till" myc-' Iren Wi last 'ombord ' och . var »överhuvud- . | enda fört krigsmaterial eller”annat :| fall förelåg anledning till en kon- jifråga om fraktfartyget ”Laås' Pali av nervositet och" dåligt humör, liga Algeriet problemet, är i och finns emella tid "vissa gränser, som det icke ens' för en stat av Frank-' rikes anseende är tillåtligt eller till- rådigt att överskrida, då det gäller ket obehagliga och för den-inter- nationella rättssäkerheten. ödesdig-: ra konsekvenser. I den "västtyska" förbundsrepubli-: ken, och framför allt i västtyska sjöfartskretsar, har det sedan flera rmånader tillbaka härskat en myc-' ket bitter och olustig stämning mot Frankrike på grund av de i högsta grad provocerande övergrepp; som” apparater vara "avsedda att ombyg- ; Det fransk-tyska sjöfartskriget och principen om. havens. rihet gas till eldkastare för. krigsbruk. "Från Bonn'har man, av hänsyn till den fransk-tyska vänskapen och Frankrikes svårigheter i Algeriet, tagit med lätt hand på dessa franska övergrepp och nöjt sig med att av- giva tämligen lama protester och föreställningar' i Paris. Parisrege- tingen å sin sida fann sig icke för- anledd att taga dessa västtyska fö- rebråelser på allvar utan fortsatte ogenerat sina övergrepp, vilka i den västtyska presen kerakteriserades som. uppenbart Pirateri och ett full- synslöst, åsidosä tande av en av de äldsta bestä 1 ae dl skarp protestnot till Paris, och första gången reagerade. Parisrege»; ringen positivt, Den franske afti-" bassadören Seydoux fick order att” omedelbart ta kontakt med minis+-'- terialdirektören dr Janz i Auswär tiges Amt i och för förboredande förhandlingar i ärendet, och det ut="' lovades samtidigt att franska prej= ningar av tyska handelsfartyg ome delbart skulle inställas' och wid; förhandlingar beträffande hela frå. gekomplexet inlédas, Samtidigt fö; bereder . den" västtyska regeringe; en lag, som skall ge den möjlig. : | het att på förhand kontrollera tyska far rtygs laster betr äffande vapen och | ial, na i gällande folkrätt: ”klausulen om havens frihet. Till sist fann sig de. tyska sjöfartskretsarna själva ödsakade att gå till aktion för att den franska kri " utövat rhot den tyska handelssjöfarten 'i Medelhavet... Den tyska reaktionen mot dessa övergrepp nådde sin kul- men i första hälften av:december; då inom loppet av några få dygn två stora tyska handelsfartyg 'pre- jades av franska örlogsfartyg på in ternationellt vatten i Medelhavet, varav det ena t om stoppades med kanonskott framför bogen av .en fransk. fregatt, medan: ett. större franskt krigsfartyg riktade en”hot- full bredsida mot det tyska frakt- skeppet, då dettas kapten, sin rätt likmätig, vägrade att godvilligt fin- na' sig i den franska" ordern ' att anlöpa en fransk kontrollhamn. Det tyska fartyget i fråga, 5.000-tonnar- Å : hade en sr taget icke destinerat till: afrikansk hamni.: nn 2 Enligt officiellt meddelande" från utrikesdepartementet i Bonn," har Frankrike sedan 1957 uppbringat 83 utländska fartyg, varav icke mindre än '17 "under västtysk" flagg. . Av samtliga dessa fartyg hade icke ett kontraband i lasten. Blott i ett enda trovers .'om lastens 'art, 'nämligern mas”, som var destinerat till Maroc- o' med en last av apparater för insekts- och ogräsbekämpning. En-= aktivisera Bonnregeringen, » Det västtyska redarförbundet vände" sig till utrikesdepartementet i Bonn och krävde, att mar där med störs- ta eftertryck måste söka: förmå Frankrikes regering att efterleva folkrättens' regeler och se till att det bleve ett slut på dessa trakas- serier;-: vilka utgöra ett. hot mot den internationella sjöfartens frihet. Även i parlamentskretsar' i Bonn solidariserade, man ' sig med 'den tyska sjöfartens krav och utövade största möjliga tryck på regeringen i syfte 'att få den att avgiva pro- test mot det franska 'piratväsendet, "Det drödje ' emellertid ända till dagarna före jul innan vederböran- de i Bonn -kunde besluta sig för en sådan verklig protest: Den kom först efter det att” ytterligare ett stort tyskt fraktfartyg, '8.000-ton- naren ”Paul Rickmers”, på väg till Casablanca ' utsatts :för' ett . -prej- ningsförsök från fransk sida. Det- ta” försök misslyckades "visserligen, enär: den svåra sjögången hindra- de fransmännen från att borda det tyska fartyget, vilket därför fortsat. te sin kurs. Detta senaste övergrepp från fransk sida utlöste en -tämli- gen ohämmad förbittring i Bonn, så : mycket. mera , berättigat, som varken brittiska, amérikanska eller [ryska handelsfartyg i Medelhavet utsatts för liknande. chikaner. Ut- mnacevärld. Vi har alla varit barn, ämne. som kallas Octol (TT-Ren : ter) > ; : ligt fransk uppfattning skulle dessa rikesminister Brentano . avlät, en |bveea genom " kollektmedel, kom-" mer ' man att, få på den populära . vv Man 'hoppas på så vis kunna bes" röva fransmännen varje förevänd= ning att förgripa sig mot den tyska” handelssjöfarten: och den interna= « tiohella folkrättens' principer på i Västtyskland uppfattat som ene» avsiktlig skymt. mot den: tyska su= veräniteten, så' mycket mera out=: härdlig som den förövats. av. en: makt, med: vilken Bonnregeringen 7 upprätthåller de mest vänskapliga : . relationer både på det politiska, det” militära och ekonomiska planet, +, . , Ki vistna: fronten ” Konwventikel 2961 heter en ny typ av andaktsprogram ' i TV, som producenten Olof Wennås kommer att göra en:serie av. till våren. Det blir bibelsamtal' med: och för” ungdom. I en typisk ung- ' domsgårdsmiljö ' ställer ett "tiotal tonåringar frågor kring ett aktuellt bjbelställe till studentpastorn i Upp- . sala, Lars Lindberg, Samtalet inra= mas av negro spiritvals till gitarr. . Cm idrottsplats, ” stiftsgården Flämslätt i Skara stift. En kollekt för det unika ändamålet har man tagit upp i. stiftets kyrkor, +. Idrc fotbollsplan, löparbanor, Kastringas " och hoppgropar. ; ' " KO OEM TIECKEN VAR EN FIN. SKOMAKARE] TÖR. AN Sve ARA LLOWHT Vv z Fr föra CEX Ja HR ra - > I FR = SA cc JEN VISS) he TTLE- VS FALV ÅN "DAY TER od é KOM STÖR "Rör don 3 PAURTER ENS BOLD meo GUnsnkoe) v KLAR : VAPBAN NGA] SAMRÅD] - 5 SNS nr SS SKR Ör MES < SKÅDA DARE HAR Dot 220- MG TIANS- H PLATS ; v- Fv Iromi- |] Fe FÅR CO NA IR NN : [2E STRUMA IsAojerie "På en gård i södra Holland på-, - går för närvarande försök med en" automatisk - plog: Den vänder helt . automatiskt och är försedd för två . plogbillar. Genom särskild instru- . i mentering har uppfinnaren fått den. ANT ER Sr - ÅTAR) RIHE €rr EN + 4200 leser» ÅOTVIVELARK- TIGTEN STOR BEGRUNING se An LAHOLMS T IDNING ten av: olika slags strålbehandling. | tare än med vanlig plog. Plogen fel Thea - Anläggningen tillåter behandling a av är i'stånd att vara a å gång 24 time! "10 ror Öd LA De : 5.000 grisar” per år, Mlea mar per. Åygn. ut. DAN ast noe 2 : Pole As a . or ” o 4 - . . . - . sätt som hittills skett och söm;man ” >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.