OSS OVR N Tisdagen den' 24: januari 1951 LAHOLMS TIDNING ' | MARKARYDS- BYGDEN | Laholms Tidnings Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan - Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel 10150. NV > Markaryds Bio usa: Onsdag'kl. 8 em, ” SALLA RAGGARES NATT med”Jacques Charrier och Dany ” obin, : -” Barnförbjuden. Platsbest, per feb 20005 kl 730, Hinneryds Kyrkliga Syfören höll i' torsdags under god till- "slutning sitt årsmöte I Hinneryds Eygdbtgard, M ”"Arsmötesförhandlingarna "före- gicks. 'av en' parentation över framlidna fru” Viktoria Nilsson, öshult, som tillhört: föreningen från dess start i, början på. 1920- talet. «- AM crksamhöoten - har” förtgått traditionella linjer. ""Föreninge har. fem sektioner med samman- lagt. 88 medlemmar. 'Symöten hållas 1 de "olika scktionerna me- dan. den årliga misstonsauktionen är gemensam..I samarbete” med kyrkorådet : ombesörjer. syföre- ningen De gamlas. dag. Under det gångra. året var föreningen värd sta FL vid kontraktets, stora. syförenings-| dag" kring "mission och" sjömans- vård." En , utflyktsresa. till Ble- kinge, Växjö 'och Ljungby före- "togs ifjor, "ev : Kassan hade en' omslutning på "10.457: kronor. med. en behållning ay,/9.001. kronor.; I anslag till oli- ka. välgörande ändamål. be iljade föreningen , följande belopp: Till Växjö stifts Sungdomsmissionär 100 kronor, till S:t ' Sigfrids' Stif- ” telse 100 :kr., till. Svenska Kyr- kans » Sjömansvärd . 100 ''kr., till Samariterhemmet.' i Uppsala" 50- . kr., till. Svenska: kyrkohjälpens spetälskeinsamling” 250 . kr.; . till inköp av, två mindre mattor. att " vid, jordfästningar; placeras. vid katafalken i kyrkan 400 kr., samt 2ill kyrkorådets fond. för en bli- vande höranläggnring i Hinneryds kyrka 2.200 kr., — : eler samman- lagt 3.200 kr. Arsmötet Shtledigade den vid I fjorårets' årsmöte valda kommit. | tén för inköp av. en .kormatta till - kyrkan: från. dess: uppdrag och beslöt. att. de för. ändamålet fon- derade medler får t.v. innostå i » bank; i avvaktan på, heslut om "medlens användning. Till kassör. för. 1961 valdes Kyr- koherden Bengt Andersson. Till arbetsledare | utsågs: + fru. ; Eivor » Håkansson, Hinneryd;" fru Anna Karlsson; '. Nydala, fröken, Olga » Pettersson, ', I Skararp, fru, .Greta Johansson, : Bergshul öch - fru Ragnhild Andersson, Hjörtsberga. "Till ledamöter, av. .styrelsen för ” åren 1961—1962 för Hinneryds- " Nilsson, "Jonasson, . ;seklionen: fru. Bivo Hinneryd, och fru. Dagny. Nilsson, » Buskhult,; för 'Skavarpssektionen: fru Ruth Johansson, Hökhult, och "fru" Gieta' Nilsson, Ekararp; för Vivljungasektionén:' .. fri ' Mina "Köpet, Och fru: Anna Karlsson, Nydala; för Bohultssek- ” tionen! ' fru . Annie :; Andersson, Hässlehult, och fru Greta Johans- mn; Bergshult; samti, tör+ Tann- sjösektionen; fru Elsa Engqvist, ill ersättare ”valdes:för resp. sektion: fru Ruth ”"Karlssöny Hinneryd;. fröken" Olga "Pettersson; ”Skararp;' fru Ingrid Vivljunga, " fru' Stina "Jönsson, Uppsala, och fru Pagn-| . hild Andersson, Hiortsherga. .Re- visorer blev fru Elsa Håkansson, Hinnervd:; och fru ,IIedvig Sand- "bergz, Hinneryd, med fru Dagmar Johansson, Hinneryd, ” såsom ..er- ”sättate, ob Y-: "Årets, missionsauktion bestäm- des till :-torsdaxen - den . 23; mars med Skararpssektionen" såsom. an- ordnäre. . Simma sektion : fick I uppdrag att svara för dat mate- riel'a vid De gamlas: dag: Arets ulflvktsresa -skall ställas till. K :penhamn och. Få"av stapeln, före midsommar. Styrelsen fick 1 upp- drag "att fixera däg och program, 1: slut: betonade Tmearnden ” den "utomordentliga tillgång: en syförening är i en församlings liv och "tackade" deras trogna och hängivna. arbe- oe varvid han: givetvis närmast tankarna hade . Tannsiösektio- nån, som svarat för förra missi- onsauktionens. rekordresultat: 237. kronor. och som också. haå- de. svarat fö anordningarna vid mlas där och tillsammans id. . kontraktets :Sy- re ingsdag. . nm ärsmöter slöts med läs ng av Romarbrevet, 12: 6—16. bön. och "psalmen 0 giv > "oss." Herre, mr den” tro, som sorgerna betvingar” | Hinnérvas Kyrkot ödrakår ”) . har hållit sin. första samman- det nya året. Värd var chauffören > Gunnar ” Jeppsson, "Fjärhult, som hälsade välkommen och läste-en. psalva samt orden i "Jesaja" 40: 28-731: därvå'. sjöngs psalmen slag” - kan" icke "räkna dem ana”. Kyrkoherden Bengt: Andersson leddj; ett. bibelstudium' över Matt. ev. 26; vilket gav, anlednine till ett timsiågnt' samfal; F. målare- mästaren Axel Petersson, Fäger- hult;aläste tvenna av Tönom för- . fattade: dikter: ”Aftonskymning" "och sMorgonegryning"”. . De: långa tt got belkunskkap. och 'om, e GES äckande, gott minne, då bäpan a jur "minnet. Hr 'Pe- tersson”' är "a är gammal! ; Mäkarra ; Jeppsson inbjör kaffesaämkväm och senare »« tonen till. ot. rikt. göåttebord. . ens av > kårrå- Sedai" värtermin - jiskute- avslutades 3 rdförandén, da, .progran -) ternas tack till värdfolket. åkansson, |, .medlemmarna för |" övriga”. sektioner svarat för . vittnade om en mycket I vå of- Skararp, vilken läste Jcsaja 58 och höll bön. Gemensamt' bads Fader Vår och Herrens välsig- nelse. Ordförande framförde gäs- Märkaryds Bio : sr - speiar. i morgon, onsdag. "Alla raggares natt”. med "Jacques Charrier. och Dany Robin i hu- vudroY'ernä. En film med realis- tisk skärpa som skildrar raggar- nas pubertetsbesvär i en sedes- skildring från storstaden med al- la de bildmässiga förtjänster man är van att finna i fransk film. . I Wellkartong AR (Förts, fr. sid. 1) har en spännvidd av inte mindre än, 20 meter. Sammanlagt har bygg- naden 12 sådana bärkonstruktioner. Taket bygges med” sågtandad" lan- ternin med ljusinsläpp åt norr. ' Taket -är 'värt sitt eget lilla kapi- tel, Enligt verkmästare Persson gö- res taket . enligt . systen . Kosmos, något som är synnerligen. ovanligt och verkmästaren har aldrig tidiga- re "varit med om”att lägga ett så- fjant tak, "Utanpå siporexen lägges en' papp "försedd, med ' lufikanaler som gör , att hela” yttersidan” på siporexblattan luftas och förhindras därigenom kondenservatten. :Arbe- tarna som lägger taket är givetvis spécialarbötare, Meningeri : är” att ett järnvägsspår "skall dras fram ut- med västra fasaden och där: skall även uppföras lastkajer. Invid nor+ ra ' gaveln bygges'lastbryggor. för bilar. Arbetsstyrkan vid bygget är f.n. 35 man därav 10 specialarbeta- re Så snart kölden har släppt: kom- mer murarna att börja "sitt ärbete och då ' ökas arbetsstyrkan, "högst betydligt. . Nybro Wellkartong AB: är r syster: |-bolag till: Lagamills AB' i: Timsfors och båda bolaget" sorterar' under Munksjö, i Jönköping. Nybro Well kom till” 1937 och 'har under :de senaste. åren 'utvecklats till. ett. be tydånde- företag.. Man är 'nu fårdig för. ; ytterligare utveckling , i. form byggnaderna är färdiga, Redan till våren" kommer; de första: maskii nerna att monteras in. Arbetsfolk kommer att anställas efterhand som fabrikationen av .wellkartonger kommer ' igång ITS : HAN INTE bör I =S Varför fir han alltid ut mer .sin fru på nattklubb? : >= Det är det enda ställe "dom : | Markaryds” köping där: han ”ti- Födelsedagar :90- -åring or ' 90 å år fyller den 26 jan. £ riks- dagsmannen Anders Andersson, | : Idagsman. nehaft under sin fid som kom- munal-, landstings- och riks- Det kän ” emellertid förtjäna omnämnas att han un- der en följd av, år tillhörde 'sa- natoriedirektionen och direktio- nen för Ljungby lasarett. Från” "Iden sistnämnda befattningen av. gick han 1945. Under sin riks- dagstid tillhörde "han korstitu- tionsutskottet ”oéh första” kam- marens "tillfälliga" Utskott var- jämte han 1937 var ledamot av det särskilda utskott som till- sattes för -behandling av förslag om ändring av lagen om folk- pensioneringen. en : Varm nykterhetsvän har jubi- laren varit medlem i godtemp- lårorden' sedari 1897 och i sam? band med logen ”Seklets Bör- jan” 60-årsjubileum, i början på dec: förra året fick han mottaga 50-årsdiplomet för sitt .. arbete för nykterheten. Även inom ar betarrörelsen och' sjukkasserö- relsen har Anders Andersson varit en av pionjärerna och har han inom dessa rörelser utfört ett gagnerikt” arbete, - "Mycket mer. vore att. undan 2 Markaryd... Jubilaren är född i limminge, Malmöhus. län och" kom tidigt ut i förvärvsarbetet, 1899 kom han till Timsgfors pap-; persbruk 'som modellsnickare. : Hr: Andersson kom snart :med.i det offentliga livet och han blev. redan - tidigt en "framstående kömmunalman. . 1910 ' --Övergav ; han industrin och; inköpte. en mindre gård i Ulvaryd som han innehade några år, ,.1912 ' blev jubilaren vald - till 'ordförande i Markaryds kommunalnämnd och ! fattigvårdzsstyrelse ,'och ' därmed | började han också sin bana som !, politiker, : Under. :sin : tid som ordf. i fattigvårdsstyrelsen . ut- förde. han' ett: storartat "arbete inom: ortens / socialvård. 7 Detta gjorde;'att' har även ”uppmärk- sammades. utanför" den "egna kommunen, Således utsågs han till fattigvår dskonsulent i Växjö 1932 » och . flyttade. -i - samband därmed till Sigfridsstaden. Han fick + därefter: en liknande be- fattning i. Östersund men: åter- ände:.1939 - till , Markaryd: igen och "bösalte ”sigdenria ' gång i 'digare: uppfört en. villafastighet. > 1913. invaldes' hr. Andersson i Kronobergs "läns landsting där han var verksam i ett 40-tal år. Hen' var under: flera 'perioder såväl 'tingets' ordförande : som ordförande i förvaltningsutskot- tet och sjukvårdsutskottet, 1934 blev: han ledamot av riksdagens första" kammare och. lämnade på egen" begäran riksdagen.:10 år senare, Det skulle föra för långt att. här uppräkna ” alla. de. upp- hinner -komma 'in på när hon. är färdigklädd. i drag riksdagsman "Andersson in- Brann ” pengar att röra sig med. > chansen att köpa till ect bra pris. . Det är trygg - bemorsens och byg gdens bank". EN os » En: del människor har råd med så "mycket. De. tjänar för det mesta inté . mer än” sina vänner eller arbetskamrater -men. ändå har: de" alleid. mer "Nej, de tjänar kanske inte mer, men de har i inte en-massa sa onödiga av- + " betalningsskulder. De har en "sparad. slant. De kan n Köpa kontant och ta z oc att ha pengar på; sårbiaken, man står" på egna ben och behöver inte krusa någon. Det är rejält art [Spara — det ger beroeride! " Och naturligtvis går man till sparbanken | Sparbankerna. ren . Ivan... Johansson, : Jerbjudanden ingalunda 'saknats, om - giksdagsman :Anders An- dersson, som -sedan ett par . år |: tillbaka : tillsammans med sin ; maka njuter :sitt otium 'på Tall- ! backa vårdhem,” ett” hem "som ; alltid legat” honom "mycket varmt, 'om hjärtat och som 'han varit med om” att "uppföra. . Trots de många åren 'så är. dageris ju- bilar 5 en "vital: man: Han har nedsatt synförmåga. men "i öv- I. Irigt är han”frisk- och kry "och . jer "väl med vad som . händer i dagens. samhälle, "Markaryd, som han på'.så många. sätt va- rit med om att bygga upp. KAS 75 år ” fyller i' morgon frå Paulina Fogelgren, maka till f. typogra- fen" Ernst ' Fogelgr tan 18, Laholm. Fr " Fogelgreé n har, tidigare "innehaft "matserve- ring i bl. a: Alingsås. och här gjort sig känd för"sin stora dug:i lighet i fråga om matlagning. Sedan ett 25-tal å satt i Laholm” och” ägnar fru” Fogelgren?: en trevlig. och sympatisk” kvinna. - morgon fröken Kårin Eriksson) 7 Pensionärshemmet, L:a" "Tjärby; Laholm: ' Hon” r född i L:a. Tjärby och ' hade' i yngre dagar' hushållsplatser:; Hon är en duktig och trevlig män- niska. nt - 70 -år fyller i morgon" hemmansäga: |, ren. Sigfrid” si Skogaby:. M 50 år, : : ST i morgon hemmansäga- Lahult, Menlösa, . Våxtorp. ' Jubilaren. är född i Våxtorp och kom i. unga år till häradsdomare Adolf Pers- son: i Skottorp där han gjorde; sig känd som en mycket dugan- |; de arbetare” "med "stort intresse för både åker och" dju Det' vår därför inte så "underligt att n staten 'för'. skapade arrendeegnahem på en del av Menlösa, Johansson : fick: övertaga ett av dem. Bättre man hade man inte kunnat finna” och han:har också! med stor. 'duglig-' het arbetat upp sin gård till” en verklig mönstergård, "Ett 'syn- ligt bevis för detta fick jubila- ren och hans hustru. för två” år j” sedan då de fick mottaga Sven- ska Superfösfatbolagets"” störa pris för välskött och föredöm- ligt småbruk. Den "vackra går den och välskötta" "husen visar också att här bor en duktig man; Några ” allmänna "uppdrag har inte lockåt jubilaren trots att Personligen är han enkel, flärd- fri "och 'sympatisk' "och därför också allmänt omtyckt i bygden. äKtenskäpsbetyg "har av pastorsämbetet: Ae - utfärdats för jordbruksarbetaren Harry Arnold Martinsson; Sko- I gaby 4, till äktenskap med Gunvi Irene Johnsson, Ängelholms för- samling. VS "ILysning . — För första ; gången i söndags i Våxtorps kyrka för möbel- snickaren Åke Blomberg, Sten- brohult, o. fr öken Eva Gyllensjö, Våxtorp, samt . för möbelsnicka- ren Sören Liljengren, Stenbro- hult,.o.. fröken Thyra. Gyllensjö, : N asser tår åter: ledningen | för Afrikas: -muhammedaner' ? I beredelserna till de Gaulles folk- omröstning. om Algerietfrågan ägå . samlades i Casablanca i Ma- — på inbjudan av kung Mu= d V, — en afrikan . Uiom värden, själv, den marockan- . ske monarken, . framträdde här i första rummet Förenade Arabre- publikens president Nasser som den . mest prominenta personligheten och den som kom att stå i cent- ' -Tum för de världspolitiska speku- Jationerna. Ghanapresidenten Nhru- : ima” och "Guineas statschef :Sekou "Touré spelade i denna konferens . uppenbart andra. rangsroller, Det faktum att president Nasser mottsgs med största jubel i Ma- . rockos mest representativa stad och själv, uppträdde med största mag- 'nificens alltifrån det ögonblick han samma veva, som de.sista för=! | topp-' - Konferens' med statscheferna : för 6; :- , efrikanska stater, varjämte Ceylon ". > deltog som representant för Asien, . bås President Nesser. Den "egyptiska Nygplansindustrin i Heluan kommer således att fram-- ställa de första afrikanska jetpla- nen, och ,det var säkert icke av en slump, som Nasserg mest uppmärk- de Bölieclag H följeslagare i C var chefen för det egyptiska Nyg- vapnet, general. Aly Sabri. bl. . deltagare en stor tjär: Fransk-arabisk vänskap I Marbeko De i Marocko boende fransmäns nen kom — medvetet eller omed- vetet — att göra Casablanea-mötets at. Omkring . 400. representanter för de franska kommuner, som .Cxisterar inom Ma- rockos gränser, överlämpade KHil den, franske ambassadören iR en av dem underetcknad ' dett tion, i vilken de yrkade på ett på- . skyndande av fredsförbahdlingar , « med Algeriet och oavhängighet åt detta land. Det. vänskapsförhållande. som rå- der melicn acaber och fransmän I Marocko efter det Mardcko tilier= kändes frihet och själv: dighet utgör i sig ett löltesvikt bevis för att även den franska folkgruppen i Algeriet borde kunna hysa [ram- tidshopp om en rimlig, och rättvis fred äntligen åväxabringas efter ett sexårigt meningslöst krig, anlände ombord på sin bländvita]l. stalsjakt har på de flesta håll i värl- L ” den tolkats som -ett tecken' på, att Nasser återtagit rollen som symbol . för den arabisk-afrikanska oavhän- gighefen: Marockos misslyckande i juretanienfrågan och den ma- rockanske monarkens kursändring till en 'mera sovjetvänlig hållning "har : under den sista. tiden även kommit att' påverka förhållandet |: mellan Rabat och Kairo och åvä gabragt en avspänning och ett när- mande mellan det arabiska Afrikas |- E västligaste och östligaste stat, mel- |- len vilka tidigare en rivalitet rådde |- om vilker. av dem, som skulle in- taga främsta ledarställningen i det a islamska Nordafrika. Lr H ”Prestigeförlust Ör. kung Muhammed” I- båda de stora arabiska huvud- |" Å "derna, Rabat och Kairo; har un= ar de sista månaderna anhängarna v ett intimt egyptiskt-marockanskt | ' rbete lyckats vinna överhand, ssers marockanska för espråkare, | vilka, sedan. år. tillbaka varit döm- da till tystnad, "har åter blivit ton- givande, otvivelaktigt som en direkt . Merverkan . av den; prestigeförlust , : möjliga uppseende. " samlad Fung "Muhammed inhöstade, då FN å tie sig emot Mauretaniens inför- Kvande med Marocko, orda ; Prosi dent Nasser har .m a: o åter . blivit, de nordafrikanska muham- 'medanernas "talesman, . Det faktum vatt. han. själv; infann. så ke med flygplan utan med presentativa statsjakt ”Al Hu yah” gör det nog så tydligt att han själv fäste största vikt vid ett represen- . tativt framträdande och, största ob Det är också betecknande för Ca- . sablancakonferensen och för Nas=- sers huvudroll i "spetsen för de där frikanskä Statschelerna och utrikesrhinistrarna att det var i Kairo som konferensens förslag och resolutioner först bragtes till of- : fentligheten.: De frågor som stod på " dagordningen och ' vederbörligen " behandlädes' "var? följande: främst Algérietproblemet, därnäst Kongo, den internationella ayvrustningen, de franska atorsbombproven i i Reggane Radio” "Nederland - "startade 1945. Före andra världskriget. förekom kortvågssändningar > från .- Holland men ingen komplett service för den speciella uppgiften, att presentera nyheter; "översikter; musik: från” Holland. i H "Experimentsändningar började å år 1927 i Philips Radios, regi. Senare "I Sahara och slutligen 7 på or des också sändni från ett" gemensamt ' militärt ”överkom- ”mando. för det oavhängiga Afrika. Denna sista punkt = = hur "utopisk den än må te sig — torde för Nas- ser.-'vara”en av de viktigaste, alls . denstund Egypten ju är. arabvärl- dens främsta militära” smakt i Afri- ka. - ” "Egypten "har "änder" de” "senaste : åren arbetat: ivrigt och .målmedve- tet på en utbyggnad av sitt mili- | tära; försvar och är:dén enda: af- " rikanska' stat, som äger en egen rustningsindustri. Just i dagarna har ! Egypten från Spanien skaffat sig li- icens för byggande-i egen regi av enskilda radiostationer men ä dessa” var av experimentnatur. ". '- Ännu i dag räknas Holland såsom kortvågsplonjär "Europa. Sta- tionernas prefix är kända över he- la världen-och särskilt känt äv väl ”PCJ”.'PCJ -betyder Holland, både för. holländska kolonier långt. från hemlandet, för amatörer i Indien, el- ler. USA 'som har för vana att tro- get lyssna på ”Happy Station”, re- digerad av Edvard Startz.- Det. var som. holländska regeringen anså: att PCJ, var den mest läm- | pade stationén "att handha sändnin” garna på främmande språk. Det of- ' träningsjetplan : av "typen .”Saeta”. ficiella, namnet blev ”Radio Neder- SN SN (CN DÅ SN ; Hör tror att t det går att höj spulnikar, jordbruksprodulktionen med” tond Wercldomrocp”, Senare övers gavs prefixet” PCJ till förmån för land”. " "Radio "Nederland? här två olika uppgilter.; Först och främst riktar den sig på holländska till hollända= re var de än befinner sig ute i värl den, Vår andra uppeifta är att på "främ- mande språk berätta för andra folk om holländsk historia, arbete, in- dustri, - landets" sevärdheter; " om. konst, musik och litteratur, om lan- dets ställning i världspolitiken m m, Det är en självständig organisation; som genom medlemmarna i styrel.: se och programkommitté, utsedda av undervisningsministeriet, arbetar ir nära samarbete. med Fegeringen, se 200 medarbetare ; . Det behövs en stor, medarbetar-" stab ' för att fylla denna uppgift, I möjligaste mån anlitas personer” från de olika länderna 'såsom hallå=" män och reporters. F'n upptager medarbetarstaben över, 200 ' namn, ...En grupp som är starkt engage- rad i sändningarna tillhör inte Ra- dio Nederlands fasta stab, nämligen musikerna; Orsaken till'detta är att man: har en överenskommelse med "I de holländska privata: radiobolagen,' ”.Jatt få sända' en'del av.deras mu- sikgästspel, Endast. då och :då”pro-" | ducerar/ Radio Holland själv musik= 'prögram som är av speciellt intres, se för utländska lyssnare. H Bortsett från ett par stora studios för uppförande "av 'téaterpjäser 'o dyl, behöver Radio Hollands studios" endast ge plats för hallåmän och andra speakers och "är således Te lativt små: De är inrymda i en stor, villa i en av Hilversums arsatjo utkanter, "Allteftersom organisati nen växte blev 'utrymmet snart för ett hus sedan ett. andra och slut<, ligen ' ett tredje. Man har redan ' planerat byggandet av en centralt belägen, modern byggnad som kan! | hysa hela verksamheten. : DX-NYTT: . 5 Resultatlistan från SM: et bar nå "kommit i sin helhet och piistågarg 1 blev de som har 'numnåar från Forts. å sid. 5. döttrar. till. fd. ad Sigfrid Gyllensjö och hans maka, Kärr, Våxtorp. Sudan Judarna Son fuka fra Soda bon annönsörer. det. mera/ "korrekta! "Radio Neder- ' trångt och man fick bygga till, först
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.