FETYTTYVERPE PER FRAM vveerevtTtTT vrYvYvY er TOT eREV v skänkte sin kärlek, vig Y ” LAHOLMS TIDNING vevveevryvyryv "Von "Mot svält och nöd: z Vader denna vinter har alarme- - rande meddelanden om vält, sjukdom och nöd nått oss vid DEN 24 JANUARI 1961. IT= — ” Vårt land bör på allt möjligt sät verka härför i det internationella samarbetet. I konsekvens härmed : bör en plan upprättas I för hur den a många tillfällen. Dessbättre har den svenska reaktionen i stort sett varit positiv, då det gällt att ge-' nom insamlingar och hjälpaktio- ner av olika slag försöka hjälpa till att lindra nöden. Inte heller behöver landsmän i kritiska situa- ” - inom rimlig tid skall kunna höjas . till nämnda nivå. 4 'I motionen föreslås vidare, att i . frågan om statligt stöd till den svenska missionens birtåndsinsatsy ' ser skyndsamt bör utredas, Inom ; missionen finns den största « samla= "de erfar ke 4. ges tioner sitta tönhet. et i Utvecklingsländerna. samh Vår socialvård fungerar i stort "Detta bör komma till nytta vid sett effektivt, även om fläckar finnsjoch behövs det yt- terligare' en hjälpande hand har organisationer och enskilda inte ' slagit dövörat till för 'dessa in- | «+. I motionen föreslås vidare att hemska hjälpbehov. .. Men det behövs även samlade uttryck för vårt lands vilja att delta 1 det internationella upp- - byggnadsarbetet mot nöden i de s k'utvecklingsländerna. I årets statsverksproposition har uppta- gits 34,6 milj kr för dessa ända- mål. I kommentarerna till ”nådi-"' ga luntan” var denna en av de få punkter som mötte kritik från - socialdemokratiskt håll. Kritiker- ' na menade att här var regeringen - för njugg.' Men detyvar inte'en- dast 1 regeringspartiets egna kret- "sar den tanken närdes. Nu har den även kommit till uttryck i ien cen- - termolion i riksdagen; där center- partiet kräver att bidraget till den internationella hjälpy skrives upp :till 51 milj kr. Mo-' tionen . har väckt åtskillig upp- märksamhet, kanske delvis där-' för att vissa kretsar haft för sig . att centerpartiets allmänna spar- 'samhetspolitik skulle utesluta”att hjälpverksamhet sätts in där den verkligen behövs. Denna center- . motion vederlägger effektivt dyli ka spekulationer, : > Vårt lands ställning i de inz av samheten. "Skulle medel för bi tåndsåtgärder genom behövas för budgetåret 1961/62 bör ' förslag om ' tilläggsanslag >. framläggas. / en miljon kronor: reserveras för anslag till Föreningen Rädda Bar- nens spetälskeinsamling. '' > Det skulle förvåna om inte den=, na centermotion ' kan påräkna starkt stöd i riksdagen då: den , Ber uttryck för det ansvar vi' alla” , bör känna mot de medmänniskor; som .'alltjämt. . lever i på ' livets skuggsida under det att vi sjä gonar os$å i vårt välstånd. - Opposttionssarmarbetet. förefaller inte att få särskilt stor : - omfattning innevarande riksdag: ' Hittills. "har - gemensamt uppträ- dande konstaterats i en enda frå. ga, nämligen då det gäller: små-: |" brukarstödet, där de tre demokra--. tiska oppositionspartierna har en: mer positiv syn på småbruket än j' ”grotk”vR PRESSEN | DET ÄR EN. SPLITTRAD OPPO- ISITION som'denna vårriksdag mö- den sedan tre decennier rege- rande socialdemokratin. De tre bor- 'gerliga partierna har haft en rad överläggningar om samverkan, och å pressen har .samarbetsfrågan äg- ! be mer iätresse än något annat örsmål under. höstens och vin- terns lopp, men det konkreta re- tatet är det magrast tänkbara, amhåller Svenska Dagbladet (h): ! Gemensåm partimotion väntas bara i en enda större fråga, näm- . ligen ,småbruksstödet, där oppisi- ” tionen” .samfällt motsätter sig re- geringens' prutningar. Men i öv- rigt' går 'man skilda vägar. : Alla försök att-åstadkomma ett gemen- samt , uppträdande på bredare front har varit förgäves. :'Splittringen kan såtillvida synas svårförklarlig som åtskilliga stöte- : stenar faktiskt har bragts ur värl- den. Den särskilt besvärliga pen- sionsfrågan har. avaktualiserats, "sedan 'man överallt konstaterat att ATP numera ligger fast. Hö- gerpartiet har omprövat sin poli- tik på vissa punkter där tidigare 'ställningstaganden vållat irritation inom de andra borgerliga partier- nat-Man: kan nu inte mera peka på högern och utse den till syn- dabock för det uteblivna samar- betet." I verkligheten har tviste- : frågorha inom oppositionen sällan - varit: färre än nu. Men det blir likafullt ingen samverkan. Det är begripligt om det "stora flertalet borgerligt sinnade medborgare, som vill ha en samlad och slag- » "kraftig opposition, finner den allt- «, jämt dokumenterade oförmågan All samarbete gåtfull. > Ne ”Förkt finher S Dag- vad - tillkä ivet: i” statsverkspropositionen. : ' -Jord=x .bruksministern föreslår 98 milj kr ; i anslag men i en gemensam mo-: «tion för. folkpartiet, högern. och "|" -eentern yrkas en höjning till. 121 rt milj kr. För småbrukarna ä är. den na ighet inom . . långt ifrån oväsentlig, men ur op- e positionssynpunkt i stort är: re-i » ternationella sådan att-vi, då det gäller att - stödja utvecklingsländerna, har: syhålland. käli magert, R . V debatten, som . börjar i morgon, ä avslöjar. kanske huruvida ytterli möjjghet. att göra insatser, som . för till : värt lands storlek, heter det I mo- tionen.', De -biståndsinsatser som ” gjorts genom FN är betydande,. men det är 'angeläget att 'stödet volymmässigt ökas och att kostna-. derna härför på ett rimligare sätt fördelas medlemsländerna . emel- lan, En framkomlig väg synes va- . ra att en viss andel av national inkomsten utgår såsom bistånd till utvecklingsländerna., En mål= ' gare plattformer för gemensamm: finns. Apropå småbrukarstödet : den frågan spetsa till 'den, politi: ka situationen . beroende" på : vi ken sida kommunisterna . väljer. .Dessa brukar alltid göra. gällan- "de: att de är mycket småbrukar. let: i att; centern och folkpartiet e vill samarbeta med högern, un- ider det att högern är så samarhets- ! villig så no inne inte Kögerpressens stän- diga? misstänkliggörande av de två 'mellanpartiernas goda: vilja bidrar tillatt försvåra samarbetet? i Sub . CENTERPARTIETS FÖRSLAG iom ett reservationsanslag på 51 milj kr till hjälp åt utvecklingsländerna er regeringen något att fundera på, inte 'minst' sedan Arne Geijer av- est Hill Amerika utan att en bera- "mad "LÖ>mötion' om: 150 ” milj till 'samma ändamål synts till, anser Ny . ;.. |sydlä Vi skulle + inte > bi förvånade m riksdagens majoritet '" drygar ut "vänliga." Omsätter k .,det talet i praktisk handling ka - regeringen få bakslag på sin små- sättning, som redan ak inom FN. är att ett- bistånd. mot; svarande .1 procent av national . inkomsten så snart, som, möjligt - ID! "Rita Hayworth skilde sig från åin första man, skådespslaren och” regissören Orson Welles, sade ihon till Journalisterna som fråga- ide henne om orsaken till skils- mässan?" "Orson är ett geni. Och -lett genl' passar inte till äktenskap!” I Nu kan man Ju tvista om, huru- wida Orson Welles verkligen är ett Igenl.' Men' en sak är klar: Det lig- ger någonting i påståendet att ge- nlala män passar inte i äktenska- ipet, Detta tycks en av vår tids intelligentaste kvinnor, den franska författarlnnan Simone de Beauvoir, ha vetat; Ty hon har aldrig gift/” sig med den man hon "en gång han som på samma gång är. hennes vän, kam- rat, medarbetare och ständige led- 'sagare, Hon reser och arbetar se- dan trettio år tillbaka med Jean Paul Sartre — men hon har aldrig glit semad honom. ls . " Många exempå " Det finns 1 kulturhistorien så 1 många exempel på att genierna vi- sat sig. vara miserabla äkta -män, satt man inte tillnärmelsevis kan ” anföra, dem alla, Man. erinrar sig Till exempel den store målaren, . — Vart ska man vända sig, om Man vill ändra sitt Maman? undrar Ce Nepp.' -— Varför vill nt göra det? — Jag har hittat hundra visitkort med namnet McPearson.. : Jag ska bara ha en ten tub, sa mannen som kom in för att köpa tandkräm, - Expediten tog fram en tub, som det stod ”Stor” på, — Förlåt, så kunden, jag skulle ha en liten tub. — Den här är liten, förklarade! expediten. ' Vi har den bara i tre storlekar. Nästa heter Jätte och "Iden. Och när vi re brukargiv. Följaktligen ” finns det till politiska - situationer även ' under innevarande riksdag trots att 1961.. ' :betraktas som ett. politiskt mel- . Paul Gauguin, som- då han var fyrtio år och välbeställd banktjäns-: teman, plötsligt övergav hustru, o barn och for till Tahiti för att ostört > kunna följa sin kallelse, : Det finns andra, mindre dram tiska men lika typiska fall: Kom+ positören Giacomo Puccini, som gif. te sig med sin fru Elvira av li- delsefull kärlek,- var omöjlig som äkta man; hans otrohet blev näs- tan ett ordspråk i konstnärskretsar, : Den amerikanske dramaturgen Eu- . gene O'Neill har av sin hustru Agnes i en biografi betecknats som ”monstruöst egoistisk, oberäknelig och rå”, " Däremot” tycks forskargenierna inte "alltid ha' svikit. de på dem ställda äktenskapliga" förhoppnin-! garna. Albert Einstein, relativitets-' teorins grundläggare, talade i god- modigt — överlägsen ton om sina äktenskapliga' problem, Hans båda äktenskap var inte påfallande Iyck-| liga men i varje fall fridsamma. De var för honom inte mer än en ef- tergift åt de allmänt accepterade levnadsformerna. ”När min fru ver- kar i hushållet”, sade han en gång; ”så kretsar hon hela dagen kring sina möbler med dammtrasan i han- Vv så ser hon i mig sitt enda ”lösöre" och då är det mig hon kretsar omkring. Det. är inte trevligt allst” Bland forskargenierna har vi | exempel på att geni är jämställt med egoism på samma eklatanta sätt som hos många diktare och konst= närer. Även forskarna är besatta av sitt verk, men denna besatthet är så att säga vältempererad; fors- karen är väsentligen förstånds- och : inte känslomänniska och överläm- nar sig aldrig så motståndslöst åt de ofta så ödeläggande sinnesrörel- serna, som den uteslutande på si na känslor levande konstnären. Hof dem är farorna I ett äktenskaf ir förslag ,och vi hoppas att.'Strärntg skall -finna : vägar att klara det I utan att busgetbekym- ren blir övermäktiga. När 'centei- ': partiet: så positivt engagerar sig för en väsentligt ökad hjälpverk- samhet, måste det få politiska konsekvenser på längre sikt. Att partiet anknyter till den social- demokratiska >. partikongressens NN opinionsyttring: och- yrkar på: en plan för, 'den. samlade svenska bi- , ståridsinsatsens successiva höjning till 1 procent av. nationalinkom- ' sten måste också medföra att det "anvisar? vägar för finansiering av ett” sådant program, Folkpartiet "med sin "benägenhet för överbud . lär inte kunna visa sig mycket » sr snålare;t och stämningsläget inom arbetarrörelsens aktiva kader kan man knappast missta sig på. Åter- står högern, som kan tänkas spe- kulerås5il'nationell snålhet och reagerar "ungefär lika Ny Tid - ör 'denna centermotion som t rönnbären i det bekanta till att gifta sig, som är rädda här- för och alltså inte vill riskera ett . äktenskap. Beethoven är kanske det Diktaren | 134 berömdaste : exemplet. : Grillparzer! dog. av samma orsak som "ungkarl och ' den märklige för- fattaren Franz Kafka gifte sig ald- rig med .sin Milena, som han trots detta lidelsefullt älskade därför att han klart insåg sin ”andliga äkten- skapsoduglighet”. Samma var' för- hållahdet "med den tyske diktareri Heinrich von Kleist som inte gif- te" sig 'med' sin älskade Wilhelmina och slutligen begick dubbelt själv mord "med" en för honom likgiltig kvinna. .Dessa män var visserligen lika "olyckliga som ogifta som de skulle ha varit -i' ett äktenskap. Men "de. band åtminstone inte nå- gon människa vid sig, vilket ute- slutande” skulle varit: till olycka för denna. i - ”Geniet visar sig inte i ett extra- vagant och överlägset uppträdande, . Geniet är främmande i världen utan att lägga det i dagen. Geniet är distanserat även i lidelsen och på ett egendomligt sätt oberörbart. Det äkta geniet skulle på frågan ”Skulle du kunna; uppge ditt arbete för min skull?” aldrig kunna svara med ett ja, och en kvinna som miss- tänker att hon är gift med ett geni, borde kanske en gång utan omsvep 'ställa denna fråga till sin älskade. 'Ty blott den kvinna som är beredd Vi svenskar. har ett ytterst torttigt förhållande till: våra litterära klassiker. Här tycks litterär förny- else framför allt betyda att sparka bakut mot det gamla och sedan glömma, Dessa nya ”grupper” och ”ismer” som skall ge vårt konst- närliga och litterära liv ett sken av förnyelse och vitalt framåtskridande har om de synas lite närmare i fo- garna en viss likhet med barnens sandlådor (”det här är våran”, ”här regerar vi”, ”vi tog den först”). Det kan ju finnas en viss förklaring till våra återkommande generations- uppbrott, dessa 10-, 20-, 30--, 40-, 50- och 60-talistiska ”nyorienterin- gar” i det faktum att här är ganska kallt och kulet i nordanland, så att ett litet slagsmål, också i kultiverad form,. en ny .sorts åkarbrasa och uppvärmningsgymnastik är hårt av av hetsigheter” — tydligen är det både trögheten "och hastigheten vi har att räkna med 'som orsak till det ståhej som vid nya tiotal i tide- räkningen utlöses inte- minst i pår- nassiska sammanhang. - Det ser ut som om vi hade i im- porterat en leksak som heter expe- rimentalism och den skall som en annan fyrverkeripjäs fram vid tio- talsskiftena till någon sorts nyårs- fest för den 'unga generationen. Ba- kom ligger kanske stundom verklig vilja till förnyelse som påa något vis råkar i kramp inför myndig-|2 hetsålderns kritstreck. Det kan ock- så tänkas att den nordiskt prote- stantiska sena konfirmationen med sina manbarhetsattributer (för inte så länge sen långbyxorna och snus- dosan) har något att göra med den- na' "dramatiska känslofixering ' vid generationsväxlingar som utmärker vårt litterära liv. Den katolska 'små- barnskonfirmationen, ' följd : av en liknande ceremoni vid mera mogen ålder; ger säkert åt de. ungas käns- loliv' en större balans, en kontu- nuitet : i värdeupplevelserna : från nöden. Vi är ju ett ”trögt folk fullt. ra en rabbel-formalism, det bety=" der framför allt att formkänsla och uttrycksmedel i den franska dik- tens utveckling blir el som Vår försummäåde Kulturgrund - es "Av Walter Dickson SR ifrån öss. Om” vi | någonstå haft någ- : ra! Det är typiskt att Strindbergs - bil angrepp, hans explosiva folket självt blivit förtroget med. När så en skapande konstnär fram- går ur, folkets led sker ingen krock mellan obildningen och stilhistorien, Men det händer mycket ofta att denne konstnär, förtrogen med sin klassiska grund," förmår ' ge .den konstnärliga stilutvecklingen en yt- terligare: nyans, en vinkel och fa- cett, in i en ny tid. För den skull bryter den nyskapande, klassiskt fostrade konstnären, inte sönder det förflutna, han sparkar inte i kras den ' trappa han står på och som fört honom uppåt; pen. gäller. "den bildskapande konsten i minst lika hög grad som den ordskapande. Det är läro- rikt att mot den här bakgrunden studera exempelvis Matisse, en av måleriets stora nydanare. Varje gång han gjorde en framstöt över nya domäner, vid varje nyoriente- ring i sitt” arbete att ge ytan den mognad, den lyster av bal bräschslagning för att få ”luft och ljus” — en välbehövlig revolt mot - det oscarianska gipsmakeriet, idea= lismen på piedestal — det ungdom= liga 80-talsupproret -har av alltför många kulturkämpar hos oss fixe- rats till ett permanent Esplanadsy- stem med ett evigt och oavbrutet sprängande och huggande : beh” stubbrytande, Det tar aldrig slut med detta nedhamrande av ”det. gamla”. Hur många gånger har in- te ”Tjänstekvinnans son” skrivits om i detta land! ” Det är så nydanarorden, upprors- fanfarena, slutligen blir luft. Bris- ten på verklig förnyelse avslöjar > just den obekantskap med traditio- - nen, dess bärande element, som gör att hållbara grundstenar för fram- tidsbygget nu i stor utsträckning saknas, Oförståelsen hos oss för den mog- ne 'Strindberg går ihop med ållt det- ta. Hur många vet något annat om livskänsla som kan kallas kinesisk, så kände han starkt och ofrånkom- ligt behovet att dra tillbaks sina positioner för en kontroll vid de sk kterna, I den- na verkligt skabande nydaning finns säleles alltid med en grundkänsla inuitet, en med det förflutna, Det är denna in- sikt att man inte som individ arbe- tar isolerat med sin egen krumelur, utan går vidare på murar som ge- nerationerna byggt, denna latinska katedralbyggarkänsla är 'det 'som ger ställning och stege också åt det franska ”nyskapandet, ' den 'experis mentalism som vi här i Norden fat- tat alltför individualistiskt och be- gränsat. Det är väl också så att den franska — också hela den la- tinska ”— känslan . för familj. och släkt, , för ” släktleds- 'och . gene- 'h jämnar väg för olika utvecklings-. och dier.. Det är:ju en' feluppfattning häruppe att 'det latinska 'tempera- mentet skulle vara prisgivet åt ba- Jansrubbning . och - häftig : eruption. Det kan så vara att det skälls mer stormande i' de. sydländska äkten- skapen, i biljettköer och på järnvä- gar." Men” detta: är: en : liten hyste- risk teater på ytan — på djupet är i tt. konserva- en levande kontakt med det gång- nas bygge. och verk! Realismen i den moderna tiden. har ramlat över oss nordbor alltför ' våldsamt. :' Vi tyckte det var en' välsignelse 'att få kasta det gamla formplugget över- bord för att i stället ge oss real- ämnena, i våld. Följden bar blivit ett realä skineri där trindbergs skapli intresse och sökande än att han blev galen att ,han trodde på guldmakeri? Strindberg var inte 'galen, Hans ' kamp mot den svenska oförståelsen . gjorde 'hans nerver ' öv änd tövolution: inom | STOCKHOLM (TE-Spec) Femtiotalet . ändrade Regleringen minskade, och bund- na krafter kom i rörelse, Tillgån—' gen på varor ökade. Hälsovårdens krav på försäljningen av Vfärskva- ror. blev modernare. Speceributi- ken kunde bli livsmedelsbutik. Bo- stadsbyggandet skapade sovstöder, där myndigheterna placerade inl livsmedelsbutiker av «allt större! k, : Stort tiotalet ändrar också handeln, skriver , ICA-tidningen. Vi börjar, finna att femtiotalet var en jäm! förelsevis lugn upptakt. . s >Bilismen dominerar nu samhälls- bilden. Undersökningar i Vällingby utanför Stockholm visar att redan! del Bilismen påverkar konkurrensen mellan närhetsbutikerna. dern som satt sig i bilen för att terligare några minuter. Distansbu- tiken som drar kuoder från stora områden är på väg. De kräver sto- | ra parkeringsplatser och upplägg" ningen växlar från ren livsmedels: butik till varuhus; . Standardhöjningen påverkar 'sora. timentet. Först negativt. Mänskligt! arbete är dyrt, Järnhandel "ochi. hysteriskt darrande. "Studerar 'vi Strindberg närmare ska vi finna att han ut ur sin Sturm- und Drang sökte sig fram till den mognade sak- lighet, den allomfattande visdom, som han 'så sällan mötte i sitt fä- | dernesland, '-. Vetenskapen om . Strindberg lägger allt tydligare i dagen hans sakliga sökargeni, likt Goethe- (som var en mycket mer lugn ' olympier) föregriper .,: han ' forskningen på flera fält, Som psy- kolog (parapsykologien), som socio- log (Europas bönder, som han ald- ' rig hann fullborda), som växt- ute efter sammanhang som först da- > gens vetenskap. börjar få grepp på, Och framför allt: Stringbergs reli- giösa och filosofiska sökande visar att han, den banbrytande realisten, det moderna "genombrottets berg= sprängare i Norden, var otillfreds- ställd med upprorsstöten när den /, inte fullföljdes i ett personlighets-' bygga en . djupandlig förankring | hotas. med . robotisering tiv (också om han kallar sig radi- kal): och -han gör framför allt inget bildstormarförsök,' uppför .- ingen svärdsdans för, att han fått. fjun på överläppen, EN ör Ändå är det framfö ant Frank- rike som 'står som föregångare och tongivare när det gäller de nya sti- larna, antingen: det är fråga om klä- der och coiffure eller litteratur och målarkonst. Här har vi att göra med den . verkliga . experimentalismen, som alltid fotar på en traditions- grund, 'på en. stilkänsla djupt ner i det franska hantverket, långt till- baka i klassikerna,. I de franska skolorna kan småbarnen än idag si- na klassiker, kan, väckta ur 'sin sömn, läsa både Corneille och Ra- cine utantill, Detta innebär inte ba- (om hon inte Rea poäng- jäktsneurotiseras).” "har ingen bildningens' bolhskontur att om- ge vårt realvetande med. Vi skolar och lär,..men vet inte riktigt ,vem vi skolar. och lär: Och själva real- vetandet' blir alltid ' splittrat "och specialiserat: Här är en av orsaker- na till jagkänslans. splittring: och upplösning. Den är alldeles särskilt påtaglig i Norden. vi har tappat s stin len.- . Generationsparoxysmerna ä bara ett litterärt och konstnärligt fenomen. Hela den ungdomskris vi nu är inne i har något väsentligt att göra. med bristen på” formell bildning, avsaknaden av kontinui- tets- och traditionskänsla. Vi har kastat vår tradition, våra, klassiker Till 15 februari: - Kallt: och. lite. nederbörd : Övervägande för årstiden kallt väder med sparsam nederhörd för- utser den amerikanska väderleks- byrån i i sin långtidsprognos för den 4-veckorsperiod, 'som, avslutas den 15 februari. : iskans innersta behov. H: är det Strindberg åter ger oss en: lystringssignal.' Han . pekar själv vidare ut över det moderna bygge han varit med. att lägga ' grunden; till. Nordisk, i. synnerhet svensk; radikalism har Strindbergs röda” blodkroppar "i blodet. Men ' man har vänt ryggen åt den moget : sökande. Strindberg, den religiöse - Strindberg, den Strindberg som sökte visdomens vikter och balan= ser. Det är han som är aktuell nu, Den svagheten hos den svenska ra= dikalismen att inte förmå anamma ' och ta'tiöl sig Strindberg i hans helhet, bara i hans 80-talistiska ex- plosiva ungdomlighet, går samman med vad vi från början sagt om vårt dr iska (kh du de) ' generationsuppror.' - Tiden är mogen för en annan sorts litterär och konstnärlig grupp- bildning, än den som ”rensar stan” efter konfirmationen. Vi borde ha mognat dithän att vi kunde orga= ' nisera vår konstnärliga socialitet så att den fångade in de motsättningar . som hittills begränsat vårt perspek= tiv, framför allt motsättningen mel- lan generationerna.' Vi måste börja , lägga grund till: den kontinuitets= känsla, det umgänge med klassiker- na, som hittills så skrämmande lyst med sin frånvaro hos oss. Tiden är mogen för en kulturell, konstnärlig och litterär gruppbildning, där konstskaparen inte isolerar sig från arbetslivets representanter i övrigt. Vi måste in till'den grund, både materiellt och andligt, var förutan en skapande stilkänsla, och därmed också en verkligt. bärande nydaning, är otänkbar. . Här har vi inte att invänta några centraldirektiv. Vi kan sätta in brunnsborrningen mot vår, grund rakt där vi står och går. - Och klassikerna behöver inte i första hand heta Stiernhielm eller Tegnér. Här i Halland heter klassi- kern August Bondeson. Med honom kommer vi långt in i en fin hant- verkare- och bonnagrund, ' » + Skatteväsendets labyrinter. . En h i norra Halland dland igt och kallt d e nederbörd. Vädret blir enligt pr Som kartbilderna utvisar förut- ses högtry ioner över södra och mellersta Sverige och ge upphov till en övervägande kall och nederbördsfuttig väder- lekstyp i större delen av Skandina- vien. Kyligt väder väntas f ö för- härska i hela Europa. Nederbörden beräknas däremot bli riklig inom och 'E ve fram till mitten av februari. Anmärkning. Långtidsprognosen är ingen förutsägelse i vanlig me- teorologisk mening utan en på glo- bala observationer grundad be- upplät år 1957 på fem år nyttjande- rätten till en av honom driven di- versehandel. Nyttjanderä eha- varen skulle överta i rörelsen lig- gande lager. Vid följande års taxe- ring yrkade handlanden att ett be- kulle beräknas lopp: om 14. 500 kr s + och vid dömning av den di ande vä- derlekstypen under den period, som prognosen omfattar. Om utsikterna på kortare sikt kan f£ n endast de Fale rapporterna lämna besked. säkerhet, är störst inom Likgiltighet och en 'eiss ”föri d tolerans”. den största heter Super, Det finns även genier som” bär satt fullständigt underordna sig sin iman och hans verk" — blott hon borde inlåta sig på vågstycket att gifta sig med ett geni. . - Karsten Wimmermark territorier av södra och mellersta Europa på grund av att lågtrycks- rörelser väntas dominera inom detta område, ft de olika temperatur- och neder- bördsområdenas centrala delar samt under periodens första c:a 3 veckor. LAHOLMS TIDNING "ENDA TIDNING SOM vu som ack h vi skatteberäkningen fördelas på tio år. Beloppet skulle motsvara dold reserv i det genom. avtalet överlåt= t na var ä ed på dylik skattebe= vägrade gå m på a rnarrät- äkning och besvär till ten har nu ej föranlett ändring. Skälet är, att någon överlåtelse av rörelsen ej ägt rum. djur- och mineralforskare var han ' handel med utpräglat service-: sortiment får svårt att arbeta lön-.. samt. Det blir allt dyrare att Ja-! gerföra det kunden vill köpa. Det det butiken har råd att sälja. ' Men familjens pengar räcker . tilll fortsätter att ha stor åtgång. Tyngd-] punkten flyttas nu mot en mängd fritiden. Tidningar, tobak, skönhets- medel, grammofonskivor blir 'vane-' köp. Till de nya sortimenten. hö också massartiklar ur bl a de gam la manufaktur-,: järn-, och färgbranscherna; : lya : regler för ästpremieringen "STOCKHOLM CiTspec) , att lantbruksstyrelsen anser sig bös Ira göra den med statsmedel un+. ål för en översyn. . . 2 Redan nu finner sig styrelsen bö-!: par. ändringar i premieringsregle=| bexämma vilka avelsdjur och till bli | föremål för bedömning vid hästpremieringsmöte. Bl a har aveln: ringsmöte ' anmälda : hästar uppvisas rasvis, styrelsen en del av de ändringa omfattning och målsättning,.seda nuvarande 464.911 år 1949 till 229.010 år 1959. Behovet av dragkraft inom jord=. bruket tillgodoses numera i huvud= sak av traktorer. Hästens betydel-" se. är däremot alltjämt stor inom :körslor inom jordbruket använded 'ett betydande antal hästar. Minsk-, ningen av hästbeståndet har främst” träffat ardennerrasen och dT mindra rad nordsvenska rasen. Militärens minskade pehov av' ridhästar har inverkat - på varmblodsaveln, : men] intressant för den civila ridsporten] och för travsporten är betydande; , warför aveln. av varmblodiga häs-| Har ej visar motsvarande minskning 'som aveln av kallblodiga. + = "> " Det är med anledning av' ed ändrade förhållanden som styrelse: syn av hästpremieringsreglementet, Även är det meningen att nyare rön på hästavelns område skall be- aktas. Det har framkommit, att " hästpremieringen ej. kan betraktas lsopa en fristående fråga utan att. en del andra åtgärder ifråga om ' lutfor av verk för - hästavelns främjande samtidigt: bör. bli föremål för översyn, NOM FANOLJEN leror — Säj mej, fru Borsche, har. n! verkligen gätt och förlovat er? frågale advokaten sin klient. . - — Det stämmer, varför inte?. -— Emedan det fins en passus. ier avlidne mans testamente, som stadgar att hela förmögenheten går till hans broder Egon för den händelse ni' gifter om er... -— Nå, och vad är det med det ddå, frågar den flotta och glada änkan. Det är fu med Egon” jag ska gifta mej. VARIATION - — Älskling, gade hon, du kla- gar ju alltid på att jag inte:.va- rierar maten, så 1 dag har jag > gjort köttbullarna olika stora Husmo- :. » Inom hästaveln har på senare år : förhållandena ändrats så avsevärl ' ' ta föreslå" regeringen besluta" bm ett'ir Imentet. : Det föreslås - sålunda, - att :: styrelsen. och ' hushållningssällska= > . pen skall ges ökade möjligheter att. ' avel avsedda unghästar, som kan!" med hästar av fjordras vunnit så='"-. dan ' omfattning, att .det bör :be= --. iraktas som - angeläget att denna'. kas blir föremål för premiering re-'. dan denna vår inom de hushåll- ningssällskaps områden, där denna. . avel har:större omfattning. Det bör ' även föreskrivas, att vid'premie- skall "I sin skrivelse berör lantbruks-'. som 'skett ifråga om hästavelfisj; " hästpremieringsregle= | mente fastställdes år 1950, Antalet / hästar (inkl föl) har sjunkit från) '' 'har för avsikt att företa en över- . . vår: detalj handel a nu var tredje kund kommer i bil; | åka några hundra meter hinner till | närmaste tätort om hon offrar yt-: blir allt nödvändigare att lagerföra son Standardhöjningen för fram” nya” ” varugrupper, Färskvarornas ” andel. "> ökar på specerivarornas bekostnad. ” mer. Kapitalvaror för familjebruk! : varor som förbrukas i samband medl - pappers=' ' vs ferstödda hästpremieringen, till: för, . | skogsbruket, och även för lättare ." Kå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.