a Yr Yvv <z "del ameri i 0 fekt' förolämpade, ligister i Quito | . lertid icke överraskade de obse vryveyvTevYtYTYYTSYTTYTY YT eYYYTTYT FT YTV vyevrYrerrevveeeveetveYTYYFT OT OETY TrvvYv vevvervyveeOrervyvYyrYYyrYYYYYYYVYVYSNST / z Y SS S Å Ve LAHOLMS. TIDNING : Te | : Sie TT: = [Kyrka och kommun Kulturens grottokvarn - storstaden fr os "President. "ov och Lati mer det säkert inte att dröja län- ge, innan han måste ta sig an ett ärende, ' som redan 'berett "hans företrädare 'i åtskilligt » hetet När president Kennedy nu till- - 2 trätt sin post i Vita huset, kom- . Kenodly > namerika - Plötsligt föreföll det dock, som” av fruktan för sin egen framfusig-,' het — i varje fall avsatte han: "helt oväntat. sin - inrikesminister." bemödade han sig ”om huvudbry, nämligen läget i Latin” " eAmerika 4' allmänhet och” kon- flikten mellan Equador och Peru - i synnerhet. Den 1 juni i fjol ny- valde presid i Jo- att hålla de värsta: uppviglarna'. och demagogerna i schack och få - dem att inse, att tiden i varje: fall ännu inte är mogen att införa > en nsk ”eastrism” i Equador, så Velasco Ibarra, tog nyligen upp ' den sedan 'år tillbaka pågående konflikten . mellan Equador' och Peru om gränsdragningen mellan : de två staterna, i urskogsområdet mellan floderna Santiago och.Ce- nepa. Det fördrag, som ingicks i Bio de Janeiro 1942 'om denna, emellertid förklarat, att :han inte” stridsfråga betecknade Ibarra som ”en värdelös papperslapp” och. , protesterade med skarpa ord mot den uppfattningen, att gränsdrag- - ningen mellan de två stateria även ÅA ådet blivit reglerad till Equadors' belåtenhet, ; "+ Denna attack från Ibarras sida - serkade i tre riktningar: Washing- . ton såg med”oro och bekymmer . en ny konflikthärd under utveck- ling på Latin-Amerikas redan 7 förut heta mark, I det både direkt - och indtrekt' angripna Peru upp- - stod genast en hetsig” stämning. mot Equador; Och i ä . Ibarra avsiktligt överdrev för, att .Den första mars 1 år skall den , "XI interamerikanskat konferensen äga rum. President Ibarra har lå- "tit' antyda, att han inte har för. avsikt att låta konflikten med Pe- ' mu "driva till en höjdpunkt vid den=" ”na konferens. Samtidigt har h kan garantera "för lugn och” ord- ning i 'Equador, om inte "Peru är redo alt göra ett tillmötesgående i gränsfrågan. : «Det . är ' möjligt 'att "President - > därigenom understryka sina krav, Men 'det innebär givetvis :alltid " .en fara, om uppviglare och op-” porturnister « och deras” anhängare " känner sig manade att dyka fram." ur snårskogen. "Peru har å sin sida givetvis, oc så givit tillkänna sin mening. -s lunda har regeringen i Lima meds:. . « delat övriga medlemsstater i den TE "stat "med dess 4,2 milj invånare" började "extremister: . och chau-., "yjnister genast att vädra morgon- luft, Vissa tonfall och tirader, som gjorde. sig hörda , i Quito, Gua a- syaquil ochsandra Equadors ”stä- der, påminde på ett-olustigt sätt om motsvarande företeelser' på . " Kuba. Eftersom USA, tillsammans ' - med de g K.ABC-staterna (ärr "> gentina, Brasilien och -: Chile) : egenskap av signatärmakt har ct självklart intresse att ”vidmakt- ” " hålla status "quo mellan" de två tvistande staterna, så blev, detta = en anledning för Equadors: 'nati nalister att utmåla USA'som skur-' ken i dramat. De gamla välkända ' ” slagorden' ' och : kampparollerna - togs på nytt i bruk? "Front mot dollarimperialismen!” ”Frjhet från | "det amerikahska : förmynderska. pet!” o as v. För att ge "sina « de monstrationer; en smula mera'ef=, och Guayaquil amerikanska medt.- .« borgare och gjorde åverkan på e ska ' bolags ege dor "Det rubricerades som ”kamp mol de främmande inkräktarna”.: Ba kom denna agitation stod :ingen mindre än Equadors inrikesmin ter Manuel Hidalgo, vilket emi vatörer, som kände till: dennö p » ltikers arga radikalism, H I Ne ovock UR (QPRESSEN > ka + alliansen, att" Peru icke tänker sända några: de=-- .' legater till "marskonferensen, 0: - inté ' Equador dessförinnan >? ut! H tryckligen (erkänner Riofördragetd giltighet. BEN Vad som gör dennå gränskon- flikt . alldeles särskilt” lös. måste fsamarbeta i i. - ekonomiska frågor | . En paragraf som tvingar kyr=- ” ”koråden ; i församlingarna att åda med & yrelsen ' |; om utgifter. och därmed sam- om president Ibarra: hade gripits . , manhängade. frågor föreslås i en -” PM som utarbetats inom eck- lesiastikdepartementets,”, lagby= : . Bestämmelsen ifråga är av- | sedd att ingå i-det förslag till Forte fn fanäsygden Er ett .omtjatat ämne. Avfolkningen , fortsätter på de flesta platser i lan- det. Storstäderna drar människorna till sig. Det är fullt naturligt, om dman ser på utvecklingen på lands- bygden under det sista decenniet. Småjordbrukens tid är förbi. Ra- Jtionaliseringen kräver större area- ler. Arbetskraft friställs, Många här a ny i? församli tikt- : : ning som skall förläggas. vår-" : riksdagen," : i Bestämmelsen har begärts av 1960 års "riksdag. Båda kamrarna fick] i ivilka. -Hfrågasättes om inte tiden är :mogen ratt avskaffa kyrkofull- | mäktige;s och: föra över den kyrkli- gå förvaltningen till den borgerliga kommunen.. Riksdagen ”..avvisade motionerna, 'sdå denna fråga borde lösas av utredningen kyrka-stat, Vissai förhållanden inom 'den kyrk- ligt 5 + kommunala -: sektorn ' ansågs emellertid. mindre: tillfredsställande, | värfön. riksdagen fann en partiell reform: vara av betydelse; «7 Jag 4. EF sill: orfik ställni torde ha bidragit den 'omständighe- ten” att der gemensamma kommu- näla titdebiteringen per . skattekro- nä” visar 'en istigande tendens. Mo- 7] tionärerna t'erinrade också . om det allt imnindre (intresse. som valmans- kåren::lägger»i dagen för -kyrko- fullmäktigvalen ' och . fann. det be- tänkligt' 'med.'denna likgiltighet för de ' relativt> betydande ekonomiska värden "som dessa fullmäktige f för- valtar. vred NV : - 1, PM: förklaras det därför vära av vikt ätt få till stånd former för ' budgett d vid. vilken”angelägenhetsgraden hos oli-' .kä borgerligt. och kyrkligt kommu- "hala behöv "och investeringsplaner .]ivägs 'mot:'/ varandra, och en fram- äknäd "gemensam ; skattesats , be- j döms" i' förhållande till kommuner- 1, och otrevlig är det faktum, att de omstridda områdena. är avlägsna, ” ekonomiskt" betydelselösa territo=' nas iska bärkraft och med- lemmarnas skatteförmåga: NAT > En” "omständighet som: också an- | skäl en i; möjli- rier i "panik ikationer och utan nämnvärd ' bebyggelsel ” Det: återstår. nu" att" stj' hur den nya" USA-regeringen kommer att ställa > sig, om den försöker utarbeta en kompromisslösning för 'att åstad- komma en drägligare atmosfär vid "den instundande konferensen och på så vis få denna nya härd för bör efter- motta socialdemokratiska motioner ) inga möjligheter att stanna i hem- orten. Deras flykt har, således nöd- vändighet över sig. Storstäderna är grottekvarnarna, som drar till sig människorna. "I denna artikel ska flykten” ”från landsbygden endast beröras. i sam- |manhanget ”storstaden .— kultu- rens grottekvarn”. Främst 'ska vi behandla den andliga kulturen, som också den tycks sakna växtkraft på dagens 'svenska' landsbygd. Men man måste nog med hårda ord ta-' la om den materiella kulturen, ovan nämnd som företeelse i samman- slagningarna av mindre jordbruk. Det. är känt att landsbygden har Isvårt för att få industrier som blir bärkraftiga; : Tätorterna ' kan hålla någon mindre industri, men det blir städerna som tar de flesta möjlig- heterna på detta: område, Följden blir att människorna tvingas flytta, flykten får en nödvändighet över sig som hänger samman med just den materiella kulturen, Tyvärr blir det ' storstäderna som slukar de mesta människorna. Det är synd, men utvecklingen går i den rikt- Jningen och det syns inte bli någon snar ändring. N Tråkigt nog sker denna Iokali- sering av" den' materiella kulturen medvetet, Och den drar med sig den andliga kulturen.” Stockholm har inom. sina domäner det mesta i medlemsregistret över våra för- fattare, ' finner - man de « flesta Stockholm. I mindre grad gäller det målare, men teater och balett; film och musik, har också tagit sina ut- övare. till. storstaden ' Stockholm. Det ' gäller. inte infödda stadsbor, utan de, flesta har haft sin vågga kommunens område, . Den: samverkan ' som nu föreslås anses-.böra.wvara av beredande och rådgivande? karaktär : utan 'att in- skränka på; den kyrkliga eller; bor- gerliga : kommunens "beslutanderätt. Någon :mera ingående reglering hur r da: neu-" ådet skall ske 'anses:inte"er- isérad. AT 1 atorn; forderlig. Man vill. inte skapa' en traliserad. Den dik ; ddi tungrodd « ordning...De olika för vilken oron i Equador ter sig appna” åydt” "sina; nsträngningar, fä Quito” "befin- "de krafter: hän själv fram- Ssvärit och" Tegeringen. i Was- mot dagens ungdom till en act | läggning av situationen. ' Därför nämnderna får gå in sina statför- slag för det följande; året men in- ådet gör upp staten skall det! samråda med kommunens": ”råeédelsbehovet.” och :där- manhängande" "frågor. Och tatén” fastställs skall försla-" teras av församlingsde- 1 samrådet med ståden.' missbehäridling. I PM erinras"att kommunallagarna inte anvisar nå-: gon "ördning för gemensam budget- vill ' man, verkligen hoppas, att Sveriges Tiksdag, som dock" har. huvudansvaret för landet i stort, verkligen "skall se till att” center- | DE-UNGAS FOSTRAN liv. och . feverne har alltid varit ett aktuellt iproblem, Och lika länge har det 'klankats på ungdomen därför "att iden i det mesta haft en annan åsikt än den äldre generationen och gått visina egna vägar, "skriver Växjöbla- idet (cp): ' Men "problemet har nu förvi rats, Var felet ligger än inte lätt att säga. Det är dock ganska up- penbart, att det AR dant icke & är är en produkt äv "sin tid. Så ock ungdomarna, Om man skulle vilja klarlägga | orsakssammanhangen, måste man bland mycket annat se på den förändring som samhälle 'o. föreställningsvärd- undergått det senaste halvseklet, Sekulariserin- gen har fortskridit. Stora idealis- ters kamp mot fördomar och trångsynthet - har blivit som en snöboll, söm rullat vidare av ba- ra farten, Den moraluppfattning, som sålunda vuxit fram, inger far- " hågor för ungdomens framtida lyc- ka. Så mycket större vådor med- för ungdomens: ökade frihet som den på senare tid fått allt mer » "allra viktigaste vi har. En växan= : ligen att drabb” den äldre genera: ” nen) höll på lördagen årsmöte på 'intentioner - förverk- . . ligas. På grundval av den sakliga förutsättningslösa kartläggning av tillståndet 'som "undersökningen - bör leda till, får sedan positiva . åtgärder till ungdomens bäst vid- tagas. : / - Riksdagen kan inte längre ta” vä sitt ansvar att overksam ställa sig oförstående och overksam i derna.” samhällsfråga, Den är kanske den, de opinion kräver att något gör . "res, Skulle den stora undersökning, "som centern förordar, ge ett bättre ' resultat än folk i allmänhet vågar hoppas på, vore: den därför inte” - onödig. Ingenting skulle vara mer. glädjande än bevis för att allt! är: gott och väl. Men om allt. inte ära ” gott, då är det inte bara mot ung-., domen som kritiken skall" rik- - tas. Domen kommer : huvudsak: tionen. Den måste då kosta på sig en gottgörelse. Hallandsdistriktet av EIO :' (Elektriska ' installatörsorganisati Grand i Halmstad. Till styrelse” omvaldes : ordf Olle Hansson; Lac" driing "eller annat ekonomiskt" samarbete. Sådant samarbete före. kommer" i vissa fall men har i and- vi g'svårt att få till stånd. Lv Den? moderna åskforskningen get numera: ofta. resultat som inte bara vetenskapen har nytta av. Även gemene' man: kan i flera avseenden tillgodögöra sig dessa resultat på ett mycket nyttigt sätt om de används I det dagliga sysslandet. Man vet så- lunda ratt: medelavståndet ' under varje» åskväder mellan blixtrarnas strävas;sför:n hela: den : borgerliga hö nå tans ute: i Jandety avlägsnare örn, : Hör a rö det sig « om ”yrkesu vare som: kan', klara - sig .lika bra .på landsbygden; Eller' i varje fall näs- tan lika bra. ; av. den andliga kulturen, Ser man |. Av Ingvar Wahlén ligheterna, men där finns också jäk- tet och den åtföljande stressen, Det hjälps inte att man ibland undrar om inte denna anhopning av ”kulturväxter” inom storstadens hank och stör kan verka avtrub- bande evad det gäller växtkraften. De larmande stadsgatorna med hård sten och :betonghus kan knappast verka stimulerande. Alla :de plan- tor som ryckts' ur sin naturliga växtmiljö, måste omdanas och kan- ske kan det bidraga till ensidighet och utarmning av kulturdebatten. Man skall inte' förhärliga ”torp- idyllen”, eller tala” om' de djupa skogarnas välgörande effekt på de som är kulturellt ver a. Och gubben gick inte, Man gav sig attan på att jag bara ”lurades”! Då jag ringde en av gubbarna inom taxe- ringen fick jag det lakoniska svaret: — Du kunne väl för höge farao skrivit en annan bok! ' Givetvis kan det vara prövande med denna oförståelse. Städernas — och framför allt storstädernas —- + . R iksdagen , ” ”Skolmältiderna En rad centerpartister med hre Carlsson i — Vikmanshyttan och Svensson i Stenkyrka i spetsen öns=; kar att statsbidraget till: skolmål?- tiderna förstärks med 40" milj. kr.” . Det råder ingen tvekan om att den ojämna kostnadsbördan mellan stat och kommun och mellan kommu: ner med olika skattekraft äventyrar ärg De har också erfarenhet av andra sådana fall. Själv fick jag i ett par nas framtid, heter det, - os Alkoholreklamen s Alkoholreklamen de" 3. år skatta för författarsti som i storstaden Stockholm var skatte- fria, Jag kände inte till förhållan- det, skattemyndigheterna taxerade upp” "mig för beloppet. Storstadens det finns avigsidor på landsbygden, som har med det rent mänskliga att göra. De som har ”annorlunda” yrken, har ofta svårt att hävda si- na intressen. Man misstror dem så lätt. Jag kan själv berätta en i sig självt lustig episod, som' dock ver- kade nog så skrämmande då skatt- sedeln infann sig med den slutliga skatten. Jag: skulle skriva en bok om: djuren i skogsmarkerna och kring er typisk. insjö. Som slätt- bygdsbo hade jag inte mycket hum om insjön eller . skogen och dess djurvärld. Jag tvingades . hyra "en tid vid en sjö i skogen. : I min självdeklaration ' ville jag givetvis ha avdrag för fördyrade levnads- y har utan tvekan fått upp ögonen för den andliga kul: turens nödvändighet. . et finns allså en hel del att ut- rätta för att landsbygden ska kunna få behålla sina kulturarbe- tare. Kunde 'den materiella ' och andliga kulturen erövra. lands- bygden ; på allvar, skulle . säkert storstaden mista en hel del män- niskor, Det synes mig som om män- niskorna längtar efter landet, sjön och skogen, men att de inte idag har möjligheter att bosätta sig där. Ge dem den möjligheten och vi mister risken ått få köpa kulturen som lyxvara i cellofanomslag från den stora Kulturfabriken i storsta- | kostnader ” för .. miljöstudier. : Den den, ' DR or Lea Bondetåge | Vad man än må säga om bonde- tåget i914, någon spontan. viljeytt- ring från böndernas sida var det ej. Bönderna blev en bricka.i det politiska" spelet, utspelade" av. de kretsar, - vilka ville dämma upp den begynnande 'demokratien i Sve- rige. Demokratiens då främste ta- lesman, Karl Staaff, var illa sedd i konservativa och framför allt i hov- kretsar. Sedan vänstergenombrottet 1911 var han statsminister och blev en påle i köttet för "kungafamiljen, Misstänksamheten, ' å ömse sidor, > var av lt datum, Oscar II utövande människor till Stock- holm? .' Varför :' använder . de bara landsbygden och: de, djupa. skogar-, na! ' och klåra sjöarnå”; 'som sommar= nöken?, Gil- hade 1905 nödgats kalla" honom till statsminister, men rösträttsfrå- gan 1906. föll på första kammarens kompakta motstånd, vägrade kungen Staaff att vädja till folket i' val ge” nom ' en'r 'kammaräupplösnihg. Tvål na i St är Tdecatt vill örmånligare "än på landsbygden? Nej," "orsakerna till. att vår andli- ga: kultur lokaliserats till: Stock- Inolm har, djupare "rötter. ":". :-Främst beror det på att dei staden Stockholm har nära till oli- ; jka slags kulturevenemang, som de anser "oumbärliga." Här : finns” att välja på. Olika pjäser på olika sce- ner, Här finns balett och här finns - | konstutställningar; I Stockholm kan man "också" se de” debatterade och goda filmerna på urpremiären. Man har alltid möjlighet att välja. Man kan komma med i kotterierna, Det- ta kan i sin: tur innebära: att en ”bekant” 'skriver om ens bok eller om ens konstutställning. Och 'själv kan man:i något blad (varav denna stad svämmar över!) skriva om be- kanta och bekartas bekanta. Man har möjligheter att visa sig ute, att bli omtalad. Därmed är det ock- så lättare att få stipendier. Många |stipendier är ju bara till för de : [som bor i storstaden. Landsbygdens författare och målare får inte vara med.'och dela kakan. Detta gäller inte ' bara stadens egna stipendier, utan även andra "fonder... Givetvis kan man säga att varje kommun har chans att ställa" stipendier ; till tyska som efter varand- ra blev svenska drottningar, hade upplevt det: . tyska;, kejsardömets klang "och" jubeldagar, - varför : de drömde ' storhetsdrömmar :- för - den i | svenska kungamakten: Demokratien var. för. dem en styggelse och de påverkade sina mer viljesvaga ge- måler att arbeta för en mer per- sonlig kungamakt... Kring hovkret- sarna slöt sig .högre. militära ' och ämbetsmän; samt en del. konserva- tiva, vilka alla såg en fara i sam- hällets .. omdaning :: i -- demokratisk riktning.: Bröd och rikedom borde; enligt deras mening, vara utslagsgi- vande ' för: dem som skulle styra riket" och ' bestämma i detsamma; Folkets stämma .borde inte: hö- .ras vid andra tillfällen än när ”Ur svenska hjärtans djup”. sjöngs eller när äreminnen hölls över, det ledande skiktet. . "Staaffs idéer och tankebanor var av annat slag. Hari var varm anhän- gare : av ; engelsk parlamentarism. Detta gjorde att slitningar inträd- de genast vid regeringstillträdet. Hårt vände :han”"'sig mot kun- gens oansvariga rådgivare, vilket inte upptogs nådigt. Bakom rege- ringens rygg sökte kungen och hans tillskyndare finna tillfällen att stör- förf de för kultur som "är bosatta. ino: kommunens nedslag" öärivtre kil ter. :: Denna vetskap. betyder att om man befin- ner sig på" ungefär tre kilometers avstånd från ett blixtnedslag, så vet man -att nästa: blixtnedslag kommer "att :ske "efter 'en linje som ligger "Ungefär tre kilometer från det iakt- tagna-nedslaget. För 'att kunna be- räkna var nedslaget kommer att ske måste man. ha klart för sig vind- man måste alltså veta ar därvid endast tio se- "kunder. att beräkna allt detta på, Pengar att röra sig med. . holm, sekr Gösta M Joh Utvecklingen åt las bl a i d Fritz ' Pål statistiken för ungdomsbrotts- Kassör en be on lighet, Det är också denna som po- ltiker och andra tagit fasta på i sina krav på åtgärder mot . busliv och kriminalitet. . Men det hjälper föga att endast topa på polisvakt mot ligister, om man vill skapa ett sundare ung- idomsliv, fortsätter kollegan, som er- linrar om att en centermotion :vid lårets riksdag tar upp problemet ur vidare perspektiv: or » Det är på tiden att man "verkligen ' övergår från. ett ofruktbart klank Halmstad, v ordf Bertil Karlsson, Getinge. Övriga . Gösta' Karlsson, Falkenberg, Gösta Nilsson, :Halm - stad, och Artur Urbath, Varberg. Bland gästerna märktes dir Nils Fredriksson från EIO:s överstyrelse, ombudsman Lars Lybeck från 'skå” nedistriktet, liksom representanter från övriga granndistrikt. «ooo ' Efter förhandlingarna fölide ge- mensam supé varvid damer och re ' presentanter för SEG (Sv. Kers: : sistförbundet) var y en av åskforst täckter att tre kilometer betyder tio se- kunder mellan det att blixten syns -och det ögonblick då knallen hörs, Vet man sålunda att man under” ett åskväder befinner sig tre kilo-' meter från ett nedslag och att vin-' den befinner, sig på gång mot den: plats där mån är, ska man omedel-: bart. . avlägsna, sig från alla hö-' ga punkter "och kasta sig till marken: och Ligga stilla där tills nedslaget: kommer. Sedan kan man vara lugn, tyd om, inte vinden. vänder tillbaka man inte vara rädd + EN DEKLARATION; 'Taxeringsordföranden i ration och fick följande svar: - han . Alfr, Pettersson. vg. är XX född den .1 mars. 1890 och har en lingen lön utan får arbeta. för kommun anmodade en hushål- | mat och husrum, så att jag har|. Jerska, att inkomma med dekla- | inget att deklarera för. Jag är skriven 'som hushållerska till ”Jåg hushållar åt smeden Jo- |yrket men föngerar, präsis som dslag "längre under det gränser, Men är inte'-alla "dessa gränsd , olyckliga? Onödi- ga? .... Många kan i storstaden få möj- ligheter till'extraförtjänst, Här Kar de unga författarna nära till redak- tionerna, "Staden. har många tid- ningar. Pet mesta. av. veckopressen kommer från grottekvarnen :Stock- holm, .men här finns också alla de stora förlagen.' Här finns fackför- bundstidningarna, här finns ekono- miska sörelser för skogsbruk och jordbruk, hit har dragits massor av instutitioner som har haft sin upp- rinnelse på lardsbygden, och som arbetar för landsbygdens fortsatta möjligheter att hävda sig både då det gäller den andliga och den ma- ta d Många försök gjor- des, : men " tillbakaslogs. ' Slutligen lyckades man tack vare försvars frågan. Men det låg 'mycken möda -T och skickligt spunnen intrig bakom resultatet. > U=e: Arvid” Lindmans ministär, 1906—1911, hade beslutats byg- ga, pansarskepp av ny typ, den nya 'regeringen hävde' beslutet för utredningn om 'en för Sverige lämp- lig” typ. Fackmännen hade skilda uppfattningar och. striden stod när- mast mellan anhängare av pansar- skepp och de som höll på en u- båtsflotta. Till de senare hörde åt- minstone en amiral, Ziedner. I- de regeringsfientliga kretsarna anade man möjlighet. till ministärfall. En landsomfattande insamlingskampanj '-båti lingen) - k 1 olk har givetvis säte i storstaden. Nyk- terhetsfolket har också sina högsta inom d hank teriella — k lkrö: och stör. Si slukar grottekvarnen Stock- holm alla. Det är. fullt natur- ligt att människorna måste" följa med. Också de som i grund och botten ville bo på landsbygden. De har ingen chans. Utvecklingen går Jju mot storstaden, där finns möj- x bland: bolag och burget folk. Skal- der engagerades 'att skriva hyll- ningsdikter 'och bland annat skrev Annie Åkerhielm det högstämda odet: ”O du'signade båt”, Insam- lingsresultatet blev för den' tiden enastående, om jag inte missminner mig över 16 miljoner kronor, ”Fol- ket” skänkte svenska marinen pan- sarbåten Sverige. Men r i : Borggårdskuppen I et och ryskningssträvandena under början av nittonhundratalet. Eugen Schau- man, som sköt 'general Bobrikov, hyllades här lika mycket som na- samhälleliga och frivilliga ansträng= ningarna att tränga tillbaka kon« ' sumtion och missbruk framhålls i: en fyrpartimotion med hrr Rime -: merfors (fp) och Bengtsson i Jöns: köping som -första namn. I andra, kammaren har: inte mindre än ett 25-tal ledamöter skrivit under mo= tionen. Undertecknarna anser att direktiven = för: — alkoholreklamens övervakning är för vaga. De hem= ställer om en utredning om läng" re gående åtgärder till I begränsning av denna reklam, | Y Hrr ' Andersson i Brämhult och: Eliasson i Sundborn m fl (cp) öns-, kar . en" permanent. försvarsnämnd ' eller 'försvarsberedning för att riks= " dagens behov av fortlöpande in= formation om och bevakning av to- talförsvarets utveckling och behov: skall tillgodoses, - De allmännyttiga bostadsföretagen "De «- - allmännyttiga . -bostadsföres ,.- tagen bör "åläggas att till regerin= .: gen redovisa sina fonder och prin« ciperna för fondutbyggningen an= ses det i en motion från de bor="' -|gerliga partierna med hrr Källenius -| (fp) och Svenningsson i' Tranemo - (h) som. första namn, Dessa före-" tens - hyresråd . fortlöpande anmäla alla hyresändringar och de kalky= ler 4 som legat till grund för dem, - Attonde Kuvudtiteln : En rad sparförslag som rör skol-=- väsendet läggs fram /i en. motion av hrr. Edlund och Bergh i Luleå m fl :(h). Bidraget till studiecir=.” tionalhjälte som i Finland, Tor Hedbergs - dramatisering av händelsen har'också blivit ett av våra mest publikdragande skåd 1 kelverk - 6om "uppförts med : 13,5 milj kr för nästa budgetår ' fö reslås bli oförändrat 11 milj kr. =” vå 4. male] NTE RE Utnyttjande denna känsla för vårt broderland / och- i "rädslan . för : en rysk : invasion började man of- la” rysskräcken.-. Varenda: sågfi- lare här i landet blev: en förklädd rysk officer, som 'var ute i spion- ärenden. Skickligt 'piskades kän- slörna upp och när regeringen inte bryskt nog "ingrep mot hela den armekår av. spioner,;: man' trodde fanns' här i landet, börjades man viska om rubelsubsidier. Och som I en fyrpartimotion- med fr Wal- - lentheim "och ' fru Renström—Inge=- näs '(s) som första .namn föreslås terhetsvården, fångvården och övri=, ga kategorier: med besläktade. ar betsuppgifter. " " Omsen på böcker” SS Ett slopandé . av” "allmänna varu= skatten på". »hböcker '. » och-r miusikälier ett sista" led i. den. omsorgsfullt spunna intrigen kom' Sven” Hedins ”Varningsord”. Nu var stämningen önskas i en. fyrpartimotion' med "hr ta. namn, En sådan åtgärd skulle preparerad för det sista schackdra- get — Bondetåget. ' N För att ha någon anknytning till T bönderna lyckades: man få en uppländsk godsägare Uno Ny- berg som galjonsfigur. Nu. började man propagera uti bygderna för att förmå bönderna på gammaldagsvis tåga till Stockholm och där kräva ett starkt försvar samt — vilket in- te sades högt — kräva regeringens huvud på ett fat. Insamlingar star- tades; ingen skulle behöva" utebli på grund av bristande eh iska minska | . mycket L1- tet i omfattnirg. « Vatten och av! Ioppsanläggningar | i till > vatten-. -och ' avloppsanläggni och forskning så att'vattenvårdens problem blir lösta,.. påpekar Hamrin i Kalmar och Olofsson i' i Hornemyr m £l (fp). Likaså vill de na tas till stipendier för forskning” inom ;" närliggande" områden. - Viss . försöksverksamhet' - "och ' ; glesbebygs resurser, Säkerligen deltog många på grund av inre övertygelse, men ännu flera anammade. kallelsen för att få "en "gratis. semestertripp till huvudstaden. Det blev ett impone< rande uppbåd, omkring 30.000 per- soner samlades på Borggården, där iy landsfadern hälsade dem. De hade kommit för att kräva ett starkt för- svar och de möttes också av militär prakt, Hela den manliga delen av kungahuset varji militär parad, till och med småpiltarna Gustav Adolf och Sigvard bar Svea gardes uni- form. Så läste kungen ' borggårdsta- let, skrivet .av Sven Hedin, med ordvändningar. som. höves en enom och allom bjudande konung. Sä- kerligen vardet höjdpunkten i Gus- tav V liv, den dag då han trodde sig vara eller bli enväldig kung. Att han sedan fick lära om är en annan historia. =: > För de tillresande bönderna v var det också stora "dagar, Folk "som dets allmoge klappade” dém "på axeln, bjöd hem dem och visste inte hur väl de ville. Böndernas i van- liga fall torftiga kost byttes dessa dagar ut mot allehanda lucculliska, läckerheter, nedsköljda med cham- pagne. Det var annat det än sill”och potatis med kanske. en supé till helg. Mycket mer av Stockholm än Slottet, guldkrogarnas och de fina hemmens inre hann de flesta inte se, jo — det var en fest på Skan- sen borggårdskvällens afton, den 6 februari 1914, Måhända högre makter var misslynta på spektaklet dessa dagar. Den kungliga nådens sol var den enda som lyste, vädret var ruggigt, dis, tö och modd. På Skansen bjöds på öl och smörgåsar, vilken förtäring deltagarna fick be- tala med över tusentalet borttappa- de galoscher, som lades da- satt kvar. Svenska foiket hyste stark medkänsla för Finland under för- gen efter av wvaktpersonalen, Efter t - annars rynkade på näsan åt lan- ka den grätrista festen på Skan- | gelsens avloppsproblem. : a ora Ortsavdragen . De skattefria ortsavdragens real värde måste snarast återställas för, att principen om skatt efter bär« kraft skall kunna gälla anför hrr och Jonasson 'm:' M (cp) i en motion. De .vill också få' möjligheterna prö vade till: en indexreglering i syfte” att för framtiden garantera avdra= gens realvärde. ' ee Fursteparet av Monacko har tac= kat ja till en inbjudan från irländ= - ska republikens president att besöka - landet den 10—18 juni. Fursteparet skall bl a närvara vid invigningen - av internationella musik- 'och . konstfestivalen i Dublin där: natio= nalorkestern = från. Mohaco skall. medverka. (TT - AFP): mott sen var det tid att resa hem. Mo- . ren hade gjort sin plikt, moren kan Gå fick också regeringen när den ställde parlamentariska krav på kuns" - gen. Men det var ett fall med ära inte första världskriget kommit och därmed den så kallade borgfreden, ' Vänstern var stark och smiddes samman av kungatalet, 50.000 ar< betare hyllningsdemonstrerade för Staaff och. hans regering, varvid - hagen, fick böta : hundra kronor ken”. Studenterna i sin tur fram- : förde sin vördnadsfyllda hyllning till, . monarken genom - ett demonstra=" tionståg på bortemot. 20.000 perso- ner. : Nåväl, gående. sin belöning, I värnplikten ; höjdes till ett år och för studenter-. na till 400 dagar, : tag bör också åläggas att' till sta=.), Björkman och Kaijer: (h) som förs= - Större del' än hittills av anslaget att pengar ur anslaget skall kun= för att han ropade ”Leve republie" .; Riksd: ö; ion ': | a vetenskapliga . : Stockholms borgmästare Carl Lind- oa gar måste gå till försöksverksamhet: >. K en skyndsam: utredning av utbild= . ning: för - 1. inom 7 dear" statliga "ungdomsvården, nyk-= aa och forskning bör inriktas på egna= - : och vem vet historiens gång, därest : - en. hustru”, mat såväl bonäetågsdeltaga- es re som studenter fick nästan oms=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.