a . dementera sådana påståenden. Det . ” giltiga att även andra resenärkate- MIN transporterna” vilket icke alltid an- Pre YerrfeYvvYvYrervereveTYYTETYTYTYV — fAHOLMS TIDNING YTrerverevyvTt TY YVYTyvyvY vYvrevYrYeefryv : + Md ee i VYTEFYTY YVETTE TTT Göteborgs. s Jatt” ta "vatten" "Kammarkollegiet har förkla 'rat sig inte ha något att' erinra ,. mot att Göteborgs stad medges " rätt att avleda vatten” ur sjön, ””Lyngnern.; Kollegiet ger sig in på a en tolk- ning av vatten- och expropriations- lagarna och finner att övervägande skäl talar för att k m:t bör vara oförhindrat att pröva ansökan om stad: tillåtes', ur Lygnérn : Aledes ank på vattend prövning. Väg- och talens nadsstyrelsen har funnit det önsk- värt, att möjlighet förbehålls k m: att efter viss tid ompröva huruvida ” ledni; fort de får ske och har föreslagit att expropria- tionsmedgivandet begränsas t o m' år 1995. Kollegiet arimärker,” att något for : mellt hinder' att tidsbegränsa med- ih det inte torde föreligga, men : iation för även i ett fall, där, såsom i det förevarande, staden ägt vända sig direkt - till vattendomstolen, Där- emot syns de villkor till skydd för maturvärlden som föreslagits av na- turskyddsföreningens göteborgskrets änte vara av den art att det påkal- lat något beslut av k m:t, Om tillstånd till vattenbortled- ming lämnas torde frågan om de åt- gärder, som erfordras till förebyg- ” igånde av, sanitära olägenheter, lika- efter övervägande av skälen för och emot tidsbegränsning anser sig kol- legiet ' inte kunna . tillstyrka, att pojkar med bil och plånbok. Redan i 15-årsåldern satte hon igång — då kunde hon gå och gälla för att vara 20, Flickor är ju tidigare ut- vecklade än pojkar. Vi bodde vid älskad i henne och jag tror att hon tyckte om mig, men på en enda som= 'om att hälsa på mig. Men jag kunde inte glömma våra söndagsturer ups pe i fjällen och kvällarna på skrid- k Inte heller alla filmerna medgivandet. tidsb En så- dan kan orsaka icke önskvärda kon- sekvenser. Därmed förfaller även det föreslagna enligt kollegiet i och för sig diskutabla villkoret ' om skyldighet för staden att under vis- sa förutsättningar överlåta 'befint- liga anläggningar” vid tillständsti=. dens utgång. I äAn e . Rex Brådhe heter en 10-årig J grabb: som går i Källhogens folkskola. "Han har fått uppdraget att spela . alldeles ovan att uppträda inför sa Lagerkvist film.med namnet ”Gäst hos verkligheten”: Här gratuleras - Rex av sina kamrater och lärarinnan, Inger Holmqvist, Rex är inte i skolpjäser,” Ar Pär Lagerkvist i dennes sons Bengt publik. Han har tidigare medverkat vi sett tillsammans. Jag kan aldrig glömma hur jag led när jag stod att hon" kom ut från sexans port 'med en vuxen kavaljer. Han öpp- nade. bildörren för henne och hon hoppade in... + ov : Både hennes och mina föräldrar, vär enkla människor. Men Hejdi högre > än, sina föräldrar. Bok- "hållare : Gråde fick stora utgifter. sig till med flotta vanor. Nästan ar dag när jag kom hem från han- sskolan. mötte jag henne på ga- tan,” klädd” i riddräkt. Ridsporten hör inté till det billigaste, Nät Heidi" var 17 år, fick hon. persianpäls. Min far sa: ”Gråde har nog. lånat, på livförsäkringen”, Jag hade min egen åsikt om saken, Hei- var nämligen ofta tillsammans med en herré.i 40- årsåldern, en flott kille, 'av "det slaget som pojkar i 16—17-års: åldern avundas för att de han handskas med flickor, : Jag vill inte hemlighålla att jag hade många sömnlösa - nätter . för Heidis skull, Jag önskade mig ett helt berg åv pengar, Min fantasi var ganska yvig — på kvällarna när jag inte kunde sova," såg jag mig själv i en elegant bil, naturligtvis vid ratten, och bredvid mig hade jag den vackraste flickan i världen — Heidi. : När Heidi var 19 år gifte hon sig med den ' där flotta killen, som jag gissade: att 'hon fick. persianpälsen ev. Det blev något av en sensation på vår. gata. Jag var i kyrkan och såg på bröllopet, och det var myc: . Resenärantalet' | 1 första: klass : | "tilltar starkt: Det. har blivit. trängre på tågen —, det är en iakttagelse som flitiga BJ-kunder gjort under den senaste tiden, "icke endast under. perioden ring jul och' 80-km-begränsning tan även därefter Förklaringen anser man bland resenärerna själ- va vara att folk i större utsträck- > hing låter bilen stå och företar af färs- och tjänsteresor pr tåg. : Inom SJ anser man sig ännu in- te kunna vare sig bekräfta, eller senda man ånser sig ha kunnat med bestämdhet konstatera är att lång- resorna i första klass blivit betyd> Met flera. Vad beträffar reseinten- siteten i övrigt vill man vänta med |” slutsatser och kommentarer till dess hithörande = siffermaterial 'hunnit |” "komma in och statistiskt bearbetats. 7 Men redan detta att de långväga Hörstaklassresenärerna = blivit fler måste tolkas som ett tecken på änd- irade resvanor. Ty vilka är det som reser första klass? Det är huvud- isakligen affärsmän i firmaärenden, politiker och "ämbetsmän på offent- liga uppdrag samt andra personer i jämförliga ärenden, Enligt samfäll- da 'iakttagelset är det just denna ikategori resenärer som börjat över- ge landsvägarna till förmån för ”den spårbundna trafiken”. Anled- ningarna till 'att,så sker synes vara ganska många och så pass allmän- "|gorier kan komma att påverkas. Somliga tycker att det är trygga- | Industrin: har fått [2 utredningschef- Till "chef för Industriens Utred ningsinstitut har. utsetts professor är född 1919 och har under flera år varit anställd vid institutet, där han: bl a lett arbetet med IUP's. under-. sökningar rörande konsumtionsut- vecklingen. Han disputerade år 1953. på en' avhandling om: inkomstför-' delningen i Sverige.” Under åren 1958—59 var han ' preceptor : vid Uppsala universitet och utnämndes da är till f i na= tionalekonomi med statistik vid. Handelshögskolan i Stockholm, där han sedan dess varit verksam; Professor Bentzel efterträder do-' cent Jan Wallander, vilken övergår: ' till Sundsvalls Enskilda Bank. Han: tillträder sin befattning den 1 sept. . fre att åka tåg. Risk på ivägarna har blivit för många, Även . som de själva kör försiktigt vet de tinte vilka vettvillingar de kan möta + kur vor och på backkrön. - i Många tycker att det är. en ren g att åka tåg, De kan . under resan gå genom protokoll och offerter, utarbeta föredrag eller lä- sa sådant som de annars inte skulle hunnit med. När de kommet fram har de som regel kort väg till res- målet, Tidsvinsten för den som fly- ger blir ofta en chimär eftersom « Iman efter ankomsten till flygfältet tmåste skumpa buss långa vägar för > jatt komma till bestämmélseorten. ! Många som kommit till åren, har sklen hälsa eller är utarbetade tyc- er alt det är bekvämare att åka "Be En lång bilresa är för trött- 2 Sam, + i Många vill av ihetsskäl 4 köer men inga tågköer. Man har: hört talas om att det är landnings-, förbud på flygplatser men aldrig att tig förbjuds stanna: vid-. utlovad; station därför att det är dimma, '.. -- För den växande skaran icke rö-. kande och mot nikotin allergiska har tågen avdelningar, för icke rö- kare, 1 flygkabinerna nödgas wve- derbörande till sin egen otrevnad Ragnar Bentzel.- Professor Bentzel |” ket "Det gick rykten om att Heidis' man; som hette Byvik, hade "gott "om "pengar. Men ingen kunde riktigt säga vad han sysslade med. : Många” påstod att' han var konsthandlare, och ; sålde gedigna konstverk hemma. och' i utlandet. De nygifta flyttade in i en spritt- ny villa 'strax utanför stan, : En kväll: hade jag en fantastisk tur.? Heidi: korn ut "ur! "porten ' och tog sikte på garaget. Plötsligt upp- täckte" hon: mig : utanför staketet. — Hej, hej, Sigurd, ropade hon, Jasså, du är i'de här trakterna? Hon skulle bara veta att jag ofta var i de trakterna. — Man, måste ju ha, lite Juft, sade jag enfaldigt,: Vv — Stig in! ropade hon. Jag skyndade mig att följa upp- maningen, Jag gick in genom por- ten och hon kom emot mig. - — Så förändrad du har blivit, Si- ” gurd, utbrast hon. Jag såg på hen- nes min :att' jag förändrat mig till det bättre,, -— Jag hade tänkt åka ut ett tag, men nu struntar jag i det. Kom, så tar vi en drink. — Men din man :' då? sade jag tveksamt.” 2 Han är i Norge just nu. Han har så mycket att göra att han för summer mej totalt. . Hon låste upp porten och vi kom in i en ståtlig hall. Allting var stort och flott i konsthandlare Byviks vil- la: "Det måtte kännas konstigt för Heidi" att leva i en 'sådan-: miljö. Hon kom ju från lika enkla för- hållanden som jag. Lustigt nog gav -Heidi ett intryck av att det här hemmet hon fått inte stigit henne åt huvudet. Vi slog oss ner i var- dagsrummet och hon serverade en god drink. :Jag blev -ögonblickli- gen yr'i skallen, för jag var inte van vid sprit. Jag tyckte det var förbaskat svårt att få igång ett sam- "tal. Skillnaden" mellan oss var så "stor, tyckte jag — hon umgicks 'säkert .med' folk, som var något. Hon var precis lika vacker som förr och var. klädd i en röd sidenblus, som framhävde hennes vackra byst. Hon serVerade en drink till och frågade hur 'det stod till hemma på gatan, Jag berättade lite nyheter. - — Minns 'du den gången på Col inhalera' andras, tobak Det är sådana: synpunkter män hör anläggas av dem som föredrar tåg framför landsväg och flyg. Det tyder på att motororganisationerna som alltid gnäller när SJ vill ha pengar till bättre vagnar felbedö- mer trafiksituationen betydligt när de tror att flyget och bilen kommer att konkurrera ut tåget som per- sontrafikmedel. hellre åka tåg än bil eller flyg. läven om man har en småbil som ikörs så flitigt att 'de fasta kostna- 'derna pr mil blir relativt små blir kostnaden för en bilresa” betydligt . istörre än motsvarande utgifter för fen tågresa — även "om man åker första klass, De rabatterade flygre- Isorna ställer sig ungefär en och eh > halv gång så dyra som motsvaran= ' 1de tågresor — hugade resenärer bör if ö ha.i minnet att. till flygbilljetten ikommer de ofrånkomliga ”terminal- ,ges i reklamen, I Man har'lättare' att passa tider "en man far tåget Det finns bil- LAHOLMS TI när du bad att få hålla mej i handen? frågade hon plöt- ligt; so - Ja, visst mindes jag. Fastän jag aldrig skulle glömma det, tyckte saft 'mot rimfrost: | > på bilrator .- . i sch V fabrik ett koncentrat. av pressad löksaft Thahnd . som lämpligt medel att påföras bil- rutorna vid köldgrader. Det påstås att Preparatet bättre än andra lik-/ nande. medel ger skydd mot ned-" isning av rimfrost upp, till 20-25 graders "kyla. samma gata, jag var oerhört för- . 'mar-blev. hon. en vuxen dam. Jag. . såg fortfarande ut som en pojkvalp, . 'och hon brydde sig nätt och järnt ” vid hörnet med pojkarna och såg - Heidi "var: elegant. klädd "och lade BETER FEMTON Å Heidi hörde till den typen som re-. . dan tidigt började intressera sig för Hon pe att Jag varinemskt dum den gången. Det gladde mig:att hon inte hade glömt episoden. Så småningom blev jag mera obesväråd och pratsam, När jag skulle till att gå, frå- gade hon om jag kunde komma till- baka på lördagskvällen, efter kloc- kan 20. Hembiträdet var ledigt varje kväll medan: maken var i Norge. Hon borde inte få se mig. KD "Efter detta första möte med Heidi : gick jag som i yrsel, och jag längta-' de : till lördagen. . Ett nytt hopp flammade upp inom mig. Jag hade en (känsla av att det var mig hon tillhörde, inte sin man, därför tänk- te jag inte ta någon hänsyn. Jag förstod att Heidi alltjämt tyckte om mig. - Jag gick fegelbundet hem till henne, och ganska snart blev det ett förhållande mellan - oss. Dåligt samvete? Nej, det hade jag inte — hon borde vara min — hon hade alltid. tillhört. mig. Jag förtjänade bara 400 kronor i månaden, så jag kunde inte övertala henne till att skilja sig: från sin man, och dess- utom var jag ju så ung: I tre år höll vi ihop -utan att någon män- niska: fick veta” det... Det. var en underbar och spännande ' tid. Vi vågade aldrig: visa 055 ute "tillsam- mans. Men så hände något. Heidi, ville ta ut skilsmässa och föreslog att vi skulle gifta oss.': Men då märkte jag att jag med tiden blivit mera för- nuftig"—' jag tyckte” att "jag hade det bra som 'det var. Jag hade inte mycket att erbjuda Heidi, det kun- de på sin” höjd bli en liten lä- genhet, Hon var ju oerhört bort- skämd — var van att få allt hon pekade på, Det är ingen lätt sak |. att överta en sådan hustru. '' Fastän mannen jämnt och ständigt |” var ute och reste, blev,;det alldeles omöjligt för "oss att vara tillsam- mans... Om hembiträdet var ute; så var barnsköterskan hemma. Vi var fullt på 'det klara med att. varandra. inte har med den här historien att vann på tips! Jag ska inte tala om summan — men jag kan ju av- slöja' att” den inte ' var :liten. Den enda jag anförtrodde mig åt var mina föräldrar. Glädjen över vin- sten var naturligtvis stor.'Jag be- kostade: så att säga ett nytt hem åt far och mor. De gamla möbler na ersattes med nya. ' '« Jag hade blivit. mera fullvuxen i mitt resonemang, och jag kom till den slutsatsen att jag ogärna ville göra en annan man olycklig för att bli lycklig själv. Jag trodde att om jag förmådde Heidi till .att' skilja sig, skulle jag kanske inte bli:så vidare lycklig 'själv. Jag måste er- känna att jag 'var. lite orolig för hur saken skulle utveckla sig. Ef- tersom jag var rädd att Heidi skulle skild, berättade jag inte för henne om tipsvinsten. Sedan slumpade det sig "så att jag träffade en söt flicka, som jag blev förälskad i, Naturligtvis be- höll jag det för mig själv, men Hei- di var skarpsynt: — Jag ser i dina ögon att du inte-bara älskar mej, sade hon. Jag slog bort det, men hon började bli svartsjuk. Min vä- ninna hette Elsa — det dröjde inte länge förrän hon berättade att hon väntade barn. Jag försökte dra ett streck över historien med Heidi — jag trodde nämligen att jag kände mera för Elsa än för Heidi. Glädjen blev stor därhemma när jag talade om att Elsa och jag skulle gifta oss. Men det dröjde inte länge förrän jag fick klart för mig att jag ångrade giftermålet. Tankarna gick till Heidi. Men jag sökte aldrig upp henne. Vi fick en dotter och levde till synes lyckliga — Elsa och jag. Heidi visste nog att jag var gift. c : Femton år 'senare satt jag på tå: get tillsammans med min halvuxna dotter. "Vi skule fira julen "på ett högfjällshotell, Det skulle bli vår första jul ensamma. Elsa levde inte Wcket förändrad. 'Men det var också många år se. : gena vi sågs... : | Vi var inte unga? längre, men. vi älskade | ' Det hände något som egentligen ; göra, men jag kan ju nämna det. Jag | > sätta in hela sin energi på att blil. "|i ett kungligt brev. Frakta vad som längre. . Tåget "rullade just ut från sta- tionen, ' då - Heidi och hennes son kom in i kupén. Hon var mnye- ket förändrad, men det var ju mån- ga år sedan vi såg varandra. Hei- di. berättade ' att hon skulle resa och hälsa på 'sin faster — vi skulle: få sällskap flera timmar på tåget. Jag talade om vart min dotter och jag skulle åka. = — Varför" har med? frågade Heidi. sc Jag berättade vad som hänt. Hön bad om ursäkt för att hon hade kommit fram med frågan. Utan att jag behövde utforskå henne fick jag veta att hon var skild för flera år sedan. Det hade visat sig att hennes man var en svindlare — tack vare sina pengar lyckades han ordna det så att saken inte blev offentligt bekant. De hade förlorat villan och allt vad de ägde, ' Det här sammanträffandet blev början till att en ny. kärlek mellan oss började blomma som aldrig förr. du inte din fru kunde. ju. ha "många lyckliga - år framför oss — om ödet ville det, '-. Etter en tid gifte vi oss, Jag vet att många kritiserar mig: därför ett jag gifte mig så kort tid efter min hustrus död, Men jag hoppas inner- ligt att denna' berättelse bidrar till att folk börjar tänka sig lite .för innan de' dömer. andra. Jag vet att man brukar. säga att jag är hjärt- lös. Tyvärr finns det inte många som fäster. sig" vid ' ordspråket: ”Gam-- mal kärlek rostar inte”. Mitt exem- pel visar i alla fall att orden inte '|lig. Vi ligger långt inne på gräs- r Mlängs kanterna.: Kanske slängs de "Kommer ned till jorden Saga av INGA SMITH : | Det .var. en gång en snöflinga, som hette Vittuss. Det var egent- ligen ett riktigt bra namn på henne, för hon var så bländande vit, att det gnistrade och glänste om hen- ne. Hon föddes en dag högt uppe i rymden, högt ovanför molnen, där solen alltid skiner, Hon började genast - falla ; neråt: genom luften. Det kändes riktigt underligt att ba- ra singla längre och längre ner, utan att någonting tog emot. Men rätt vad det var, tyckte! sig ' Vittuss skymta något: stort; mörkt under sig, och efter en stund. slutade hon plötsligt att falla. 4. Vittuss hade . nått. jorden, och att 'hon tyckte det var spännande kan man ju förstå, eftersom hon aldrig tidigare hört talas om jorden. Vittuss tittade sig omkring med sina/| diamantögon, men allting runt om- kring var alldeles, vitt. Hon slöt ögonen och vilade sig efter den lån- ga färden. Hon låg så mjukt och gott och 'hade det väldigt skönt. Plötsligt hörde hon en liten späd stämma strax intill sig, som sa: '— Hej på dig, Vittuss. Jag heter Ulltott, och jag dalade 'ner för någ- ra dagar sedan, så egentligen är jag äldre än du. Jag kan tala om för dig, att vi ligger på en stor fin gräsmat- ta framför kungens slott, så vi är inte vilka snöflingor som helst pre- cis. Men du är väl trött och måste sova. När du vaknar, skall jag be- rätta mer för dig härifrån. » Vittuss somnade igen, men efter en, stund vaknade hon, Då var det ett förfärligt oväsen runt omkring henne. Hon blev riktigt förskräckt, men: som väl var, hade hon ju sin vän Ulltott, och hon frågade henne, vad som var på färde? ..- — Oh, det är ' snöskottarna, som kommer för att göra iordning gån- garna här i parken, svarade Ull- Htt. Men du behöver inte vara oro- planen, så -oss kan de inte göra något illa. Värre är det för våra stackars kamrater, 'som ligger just på gångarna. De åker upp på spa-i darna och kastas upp i höga drivor till och med upp på en lastbil och körs iväg. Men oftast klarar de sig fint i alla fall; de blir "bara ”en aning tilltufsade. — ”- " Vittuss” tyckte att det där "med ]. re lät litet obehagligt: Men hon ' litade så på- Ulltott, att hon långt: ifrån kände sig rädd. Hon skulle just till att 'somna på nytt, då”hon stod på huvudet och snur- snö rade runt, 'runt. Den stackars Vit- tuss : blev: så förskräckt, att- hon är gripna ur luften, ” Rn slöt sina diamantögon, för hon trod- Kung Gösta och Hornborga SS "Kungen blev mäkta vred och sk rädde inte orden när han” började diktera Om Gustav Vasa fått "sin "vilja igenom hade måhända - Västergöt- land i dag haft en större stad vid Hornborgasjön — känd genom en olycklig sjösänkning och vårarnas trandans — i stället för flera mind- re städer, såsom Skara, Skövde och Falköping m fl. : År 1545 härjades Skara av en för- ödande eldsvåda, och det var den- na olycka den till: handling snare kungen tog till intäkt för ett dras- tiskt beslut. Flytta stan! befallde han ståthållaren över Västergötland är kvar till Hornborga och bygg där en ordentlig stad som handelscen- trum och befäst den för säkerhets skull! Danskarna var som bekant inte att lita på ... Men kungen nöj- de sig inte med enbart Skara, Till den vid Hornborga skuile även borgarna i Bogesund Ulricehamn) samt Falköping och andra små stä- der flytta, befallde han. » Den kungliga ukasen: väckte stor bestörtning i bygden. Beslutet in- nebar ju ett svårt ingrepp i befolk- ningens liv och det höides ivriga 'pxolester. Kungen blev synnerligen)” brevet, vred över att.” "man vågade trotsa hans vilja och sökte-" omintetgöra hans "stolta plan. Till Ulricehamns borgare skrev han ett argt brev, ur vilket följande må citeras: I skolen veta, att om I icke snar- ligen packa Eder dit, som Vi Eder befallt, vele Vi en gång lära Eder mores och låta Eder känna, att Vi är Eder herre öch konung och i månden akta och hålla, vad Vi Eder bjuda och befalla”, . De goda borgarna i västgötastä- derna stod emellertid på sig, det gick trögt med flyttningen. Med andra ord kom den inte igång alls, och kungen fick måhända annat att tänka på, ty han lät saken för- falla. Kanske var det också rädslan för. danskarna, vilka lätt kunde fal- la in i Västergötland, som av- höll honom från att driva sin vilja igenom. ”De små städerna” ligger fortfarande kvar. — - on! :Jatt mörkret, är. som. svårast. just . de, att hennes sista sund var kom- ' men. LD Så farligt var det nu inte. Det : var bara Sven och Kajsa, som rul- lade stora snöklot till sin snögubbe Oskar den store, som de höll på att ' göra längst innei parken, Hela krop- pen var redan färdig, och det var bara huvudet, som var-kvar. Och det var det de rullade, när Vittuss kom med, Det blev ett väldigt klot, som barnen hade all möda att få med sig bort till snögubben. Och sedan blev det ett gräsligt knog, att få upp det på halsen. Men hur de stretade och lyfte av. .alla krafter, ' fick de. till sist huvudet, där: det skulle sitta, Så gnodde de efter en: morot till näsa, satte några kolstye- ken till ögon, och på - huvudet . tryckte de ner en gammal hatt, som de hittat på vinden. Oskar den store såg verkligen för rolig. ut, Sven och Kajsa skrattade, så de kiknade, när : de tittade på honom. Men nu skall ni a höra, vad det blev av Viltuss, Hon hamnade mitt i pannan på snögubben. Och det var ju en riktigt fin plats, för där- ifrån kunde hon -se ut över män= niskor nas konstiga värld, "(Inga Smith) VEM VET? Det ' har spekulerats länge om . hur gammal jorden är, hur. länge : människan funnits på jorden och hur livet först uppstod på jorden. Det spekuleras fortfarande och det z senasté i den vägen är att jorden bör vara minst 4.500 milj år. Hur man fått fram den siffran vet man: inte — förmodligen är den som vanligt endast en spekulation. Vidare anses dei nu att. jorden var fullkomligt 'kall' och livlös un- der minst 4.000" milj år. Plötsligt . började liv. att uppstå för; alltså — -- omkring 500 milj år sedan... Men tro nu inte att detta liv betyder att människan kom tilll Nej då, det var helt: annat liv: eller Jlivs- frön; 'som kom till. Av dessa frön uppstod så småningom kräldjur och : fiskar och så kom andra djur och sist kom apan med människan som påföljd. Den första människoapan är enligt samma spekulation bara 50.000 år gammal. . Allt detta är som "sagt spekula= : tioner. Men hur det kan finnas folk, som kallar sig. vetenskapsmän och: år me som faktiskt 'på allvar spekulerar - på detta sätt, det undandrar sig vår bedömning. FN. ar Det heter i ett gammalt It ordspråk att ”det är. mörkast före ”grynin= i gen”. Egentligen är väl detta ord=' språk avsett att. vara någon sorts. tröst för de bedrövade. Man menar . att det alltid 'brukar ljusna just ' som det ser mörkast ut, :Som tröst beiraktat kan ordsprå ket: kanske vara till hjälp för mån ga, men som vetenskap : betraktat är det 'alldeles felaktigt — så fel=:: aktigt det kan, vara, anser veten= skapen, Det är nämligen - aldri +) mörkast före gryningen. Det är ba- ra skenbart så, man kanske tycker när gryningen begynner, , "=. Men så är det, ou inte. Tvärtom” är det alltid" ljusast på morgonen när - gryningen inträder, annars skulle det inte kunna bli någon -.., I gryning. Skillnaden mellan mörker . .| och” gryning utgör; nämligen ett 2 kortvarigt skikt under vilket mörk ret lättar för. att gryningen ska kunna uppstå. Med. ordet gryning menar vi ju det ögonblick — eller de "ögonblick, då vi börjar se att ' mörkret redan övergått. till ljus. Men mellan 'detta eller dessa ögon-" : | blick då vi ser ljuset komma, finns flera” ögonblick "av en övergång mellan mörker ach ljus, som vi inte .kan se.med blotta ögat. eller - helt enkelt inte uppfattar så som ' '- våra ögon är skapta. Vi behövde. ha en synskärpa som i normala fall 'bör vara från två tredjedelar till en hel gång. till så stor som vår. nuvarande för att helt kunna se när mörkret börjar lättna för att om en stund övergå i det ljus som vi kallar gryning. "Vetenskapen är ofta en erd- språksfördärvare, men om det bes tyder så mycket kan' vi väl inte veta. I varje fall förhåller det sig väl så med det gamla ordspråket att det minst lika många gånger . inte håller streck som det gör det.: Många människor har: ju tyvärr fått erfara att deras bekymmer tar en ända med förskräc]else i stället | N för att lätta upp — såsom ordsprå” ' ket lovar. Vetenskåpen har här kanske gjort en god gärning & nom att avslöja att man inte Prenumerera bara vänta på att allt bir bättre när det ser bekymmersamt ut. Det är tydligt att man själv måste stra= ma upp sig och försöka vidta åt- gärder när det ser mörkt ut — an= ,hars kommer det förmodligen ald=. Srig någon ” gryning”! T , Ke
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.