' fensamma - fartyget, som: . lan storstadsbo. — för att få fram en '. deles tydligt i dagen, Men sena ti- : ders ättlingar till Grill-Janne står' + II handen höll han en yxa och med " NERE den månklara natten till den 17 november 1883 finner vi den lil-' skonertbarken ”Natal” av Gävle" iggande för en jämn nordlig bris > Svensk sj sjö ötragedi: N » Inför. de uppseendeväckande händelserna "ombord på portu= ag v ter de flydde upp. på däck. 'Kapten'4 var nu så medtagen av blodförlust att han höll på att förlora arefartyget ”San- 3 södra delen av Indiska" ». ungefär mitt , på en linje mellan Afrikas sydspets och: Australiens västligaste udde. Hon är på Tesa iska ta Maria” har den frågan ställts: Har i något så när modern tid, myteri inträffat på något svenskt från Boston på nord ik lostkusten : till - Brisbane i Austra= - Yien och har redan legat månader i ensamhet till sjöss. Befälhavare om- bord är kaptenen Petter: Johan En- .Iström, — en hård man, inte därför att han var hård till sin natur utan därför, att det krävdes hårdhet för" latt genomdriva sin vilja hos en be-" sättning som nästan helt bestod av vilda sällar från skilda nationer: Nu ljäste 'missnöjet , bland dessa män i skansen.. De ansåg sig -:utsatta för en hård behandling, de fick dålig Imat och de menade att: kapten ha- de danhållit dem överensk men hyra. Vid midnatt kom arldrestyrman, isom: för övrigt var son till kapten MEnström, . på , däck och tog emot hundvakten och förstestyrman gick till kojs i sin hytt. Kapten låg, och sov med ryggen mot rummet. Allt syntes vara lugnt på det lilla stävade fram över ett öde hav under en segelskrud, som lyste. snövit i mån” skenet. . on ja Käken slets av. rv 3 i PiStsligt stod en man i kajutan. iden måttade han ett hugg mot kap- tens, huvud. . Det inträffade över kinden och slet bort ett stycke av Ikäken., "Desperat vände, sig kapten |. tom och lyckades delvis parera näs- ot hugg, som visserligen, träffade 'men inte tog så djupt. Det var timmermannen som” höll i yxan. Kapten hade rest sig från soffan och det blev en vild brott- | på förstestyrman, som nu kom in- också han medan han låg och sov — blivit skjuten av matrosen Tur- ton med två skott i huvudet. Trots delsfartyg? ' Svaret blir ja och det kan tilläggas, att detta myteri — det: enda ' egentliga som. finns antecknat i svenska handelsflottans annaler i mod det. Förstestyrman hjälp- te honom in.i kajutan, Där be- väprade de' sig med -laddade gevär och revolvrar? och gick sedan upp på däck, båda, översköljda av. blod. . Bunden vid masten - .; . N Besättningen, som dragit sig tid — också blev ett av de Å ohyggligaste historia. segelsjöfartens ning,” varvid "yxan, föll av skaftet. till: "på fördäck, såg dem komma.' med höjda gevär, rusade "alla genom förkappen ner i lastrum- met — alla utom 'matrosen John=- ar” sist öch tvekade « en Livsfaran gav kapten mångdubbla-.| jä - de krafter. Trots sina svåra skador |ly var han på väg att övermanna tim- mermannen när :stuerten kom. in- rusande — också han med en yxa. Kapten lyckades parera hugget och vred yxan -.ur 'stuertens hand. Un- der tiden fick timmerman fram en lång slidkniv och med den högg han in 'på' kapten, Ett hugg träffade i halseri,. men kapten hade i samma ögonblick fått tag med höger: hand om: knivbladet, varigenom det hin- drades att intränga så djupt. "=: :' > Hela tiden hade kapten” ropat raglande med blodet rinnande över ansiktet, :- Förstestyrman - hade; — detta hade han kastat sig över och lyckats ' avväpna ' Turton, soma "då flydde, ur hytten. yo v - Nu flydde. också timmerman: och stuerten. ur kajutan, men när kap- ten och förstestyrman skulle för! ja dem ut i gången stod matrosen Turton och lättmatrosen Rafuse, be= väpnade: med tillhyggen; å Jur .ba- kom dörren och överöste dem med oe bånöver. inte” skräpa ”äycket på en svensk stadsbo — också bonde, '1: stadsbohs fotoalbum i be höver man inte bläddra länge in- mån "man stöter. på: lantliga. mor-" « loch'. farföräldrar. . Under ett. visst kkede — för. inte 'så många årtio- den”; sen: — fanns "det 'en skärptan- dad aggressivitet mellan stad och landsbygd. ”Bönner” var ett skälls- ; bord i stan: och" ”staboar” var ett " kkällsord på landet, - Häftigast” Var honom knappast. efter i fråga” om städsbomaskering, : ” ”Grill-J: janne”; låter. det inte som ett” lantligt pek > de be- finger i ord? "Atskilliga. rättelser -som förtäljer . 'bors och lantbors ” ”"träffningar”; med varandra — inte så sällan: ordträff- ningar. där 'stadsspråk: och ;lant- språk. riktigt vässar sin egenart” för att: kunna ”pika” och ”sticka”, Stor-. ti stadens slang ” "utvecklades som ett sorts : vapen mot lantligheten, inte minst mot: den. lantlighet "innanför tadskavajen som vederbörand 1 e "I de' om ått ha: vakten på däck med i skjutklara, vapen... Matrosen ' John<= lefriats. i :'stads- |' men för säkerhets skull blev han tillsvidare bunden vid masten.” "Kapten och förstestyrman hjälptes åt att. tillbörnra alla nedgångar till fo, stängd — utan mat och vatten, .' Men var fanns andrestyrman.. Spåren, kunde berätta. Han hade suttit” .på däck. i den månklara nat- ten" dch"väskat kläder i en ' pyts. Runt platsen; ”fanns' nu stora ' blod= pölar, Häns "mössa låg på däck. Den hade ett brett . hugg tvärs över kul- blivit överfallen, mördad och kastad överbord. (KAT. .Kapten' och förstestyrman” åter- vände” ner i'kajutan för: att se om sina så Kapten hade: ett "stycke av käken. börtsliten och ytterligare ett "yxhugg vid tinningen. Han hade ett. knivhugg ;i' halsen och högra handens. alla fingrar var svårt skur-. '|na.. Den: vänstra armen var nästan lam av ett slag från en spak, På förstestyfmari hade den ena kulan gått in vid näsan under högra ögat, kan, Båda kulorna satt kvar i hu= vudet.” De” hjälptes. åt att” tvätta varandra, stoppade bomull i de öpp- na såren: och förband varandra med handdukar” och-remsor från sönder« flöt: utan att” något : "särskilt - hände, Vädret var. till all "lycka gott” och gjordes inte. På sön dagen''. hölls . förluckan. öppen hela dageny,' men ingen av . besättningen visade sig. När dagen var slut. till= 4 . idenna förgiftade släkti å lik den som: utveckläs” mellan även och dom röde hundarna —'i taden och det tyder på att för- antskapet skavde mest där,” Det ällde ju också. för en inflyttad antbo att bete sig så stadsbomäs- igt. som tänkas kunde, > att i tal loch ' åtbörder så fort ' som möjligt . klipa bort den bondska i'sin uppen- barelse, Här. har vi en viktig 'bak= grund till.den storstadsaktighet som |: överutvecklat sitt ' beteende, som skärpt 'stadsboprofilen så att den blivit både grilljanne och. swing- jatt. " Grilljannen var sekelskiftets platt, och fångad av - ritstiftet.ser an verkligen utklädd ut: stadsbo- förklädnaden går där alldeles sär- MM hade att kämpa med inom sig själv. Men "i synnerhet den ungdomliga storstadsslangen : har: också verkat som cöde, hemligt språk ”i ett bröd- raskap” där det gällt att ”göra bort” lantbor: på. stadsbesö En stor "del av inalitet började. vid torg och inkvarterings- ställen, där man: kunde lansera den så småningom”. alltmer utvecklade ”bondfångarkonsten”::.: Vid '/stads- tullarna gick en gräns som vi sena tiders! barn, :inte riktigt. kan: göra oss” en "föreställning om." Det var gränsen mellan två riken i riket, två världar i världen, Det inbördes beroendet var så stort att man, just därför fick komplex att kämpa ned. I en tid utan psykologisk klarsyn blev, i synnerhet lantbokomplexet hos' stadsborna nästan 'en sjukdom; Det :var här vårt ursprungsspråk kom i kläm. Det allra mest uttalade (verkligen . uttalade) > tecknet på stadsmässighet blev sättet att 'tala. Under övergången mellan 1800-tal och 1900-tal — i så många avseen- den en 'ny gatläggningstid — blev otsättningen mellan ”stadsspråk och lantspråk så skärpt att man gott kan tala om' en verklig strid. Den har; inte nämnts så mycket i AN ir oc (Forts på sista sidan) > N UTREDUINGAR I ATT DET BER TVÅ: NYA” des luckan i igen; . "Här skulle den tysta kompen slu= ta? Besättningen skulle inte kunna hålla ut länge till utan mat och vat=' ten, Det fanns ett fotogenfat där- nere. Och naturligtvis hade de tänd« stickor, Skulle de i desperation sät- ta eld på lasten och därmed förgöra både fartyget och sig själva? "På måndagen öppnades förkappen och kapten sköt ett skott ner i rum=. met för att håll. myteristerna från öppningen. Därpå ropade han. ner, att de som vill kunde komma! upp och lämna ifrån sig knivar och till" hyggen. Intet svar. Tisdagen kom med ledande nord= östlig vind: och gott väder. Liv- båten "gjordes klar med segel, pro= viant och .vatten, för den händelse ed "Hårt straft > "Så här kunde det' inte fortsätta. Även om” myteristerna förtjäna=- de sitt" öde, .behövdes de för far- tygets manövrering. . Kapten ” och förstestyrman höll 'skeppsråd.- De blev ense om, att i det fall myteris=+ terna släpptes lösa, skulle dessa i längden inte kunna behärskas, sär= skilt som; de visste, 'att ett hårt straff väntade dem i hamn. Det fanns endast ett par” handbojor om- "bord, men”uppenbarligen fanns det två ledare bland myteristerna, "+ : : På "eftermiddagen gick. kapten och" förstestyrman, båda beväpnade, till förluckan -och öppnade den; Mvyteristerna tillfrågades på nytt, om de ville komma upp och lämna" ifrån sig vapnen. . "Nere ifrån hördes ett ja och tim mermannen kom upp som förste «Iman, Efter honom följde de andra; :| De .ställdes. upp på däck, på nå- "I got” avstånd "från varandra, Inför :Jallas ögon höjde kapten sitt gevär "Loch sköt först matrosen Turton och :-;sedan timmermannen. Deras krop- -| par kastades över relingen. "= ' - Sedan: de" kvarvarande förklarat ..|sig villiga att i fortsättningen ar-" .Ibeta, och uppföra sig väl, fick de - tergick sedan till arbe= - Efter' ankomsten mn. Brisbane ställdes. myteristerna ' under åtal: Kapten” Enström blev också under . Jnågra dagar satt i fängsligt förvar -.| men blev därpå helt friad. Han seg- :|lade sedan som befälhavare i olika fartyg -under - många år, Han avled 1928, ” a Bertil J acohsen kv Ytterligare .. ee len: Det var uppenbart att han hade |. den aridrä "hade gått in under ha-. SFEFFEFYN NYSTEN anv "Forts. från sid..1.. -. - Antalet förvärvsarbetanide min- | skadeunder 1940-talet med cirka 9 procent och under 1950-talet med 3 procent; Regionen är i hög grad jordbruksbetonad. Inte mindre : än ' 41 ' procent" av. de förvärvsarvbetande war år 1960 sysselsatta inom ijardbruket och skogsbruket, Denna näringsgren har-under (1940-talet större sys-' selsättningsminskning i Laholms B-region länlänets öv. B-regioner och riket i genomsnitt, men un- der 1950-talet något lägre minsk- ning .än länet. Sysselsättningen inom : stadsnäringen ' ökade un> der 1940-talet ungefär lika myc- ket.i länets övriga B-regioner och". mer'-än : genomsnittligt. i riket, Under 1950-talet var "ök ningen endast: 10” procent mot cirka 20 procent i länet. ”; ”Metallindustrin är starkt un- derrepr ad i "Te i ” och sysselsätter endast 14 pro- cent av de industrianställda, . vilket är mindre än hälften av genomsnittet” i riket.” Träin- dustrin, ;;' livsmedelsindustrin samt. textil- ' och" beklädnads- industrin är, starkt överrepre- senterade; "Den: industriella ' strukturen är "alltså "sådan ” att . sysselsättningsstörnångar kan befaras. ys « Enligt prognosen, ökar, under 1960-talet" "de. egna” arbetstills gångarna - med : cirka '. 10 man. Inom jordbruket "minskar : sys- selsättningen : denna period med cirka : 700 "män. Tillgången på arbetskraft "kommer således' att öka med 800 män. Från arbets- kräftssynpunkt föreligger ett be- tydligt utrymme : för : nyelable- hetsgraden är: relativt "låg : och sysselsättningsmi jligheterna : kvinnorna bör Ö bättras.” sirYa Låholms' STAD ir - häde? 1958. cirka 3.500 invånare: Sedan 1930 "har "folkmängden. ökat. med: 29: procent. Staden hade fölkminskning mellan 1930 och 1940 med 'en procent, iFolk- mängden : efter ..1945 har varit relativt stor men har ånyo av- i mellan. 1055 a och 1959; sIn3 N relativt, sett bobigme än”i något: annat. av länets. Bcentra, Ökningen utgör enligt "koimmerskollegiets indu- stristatistik ' cirka 200 personer mellan? 11950 "och: 1958: Sistnämnida år sysselsattes en- ligt " denna :. statistik "cirka 2600 personer. ;Industriinventeringen redovisar: cirka 650 sysselsatta. Textilindustrin : är ' "den största industrigrenen; varefter följer B-réglön: med. ” udantag "för "norra delen åv Veinge kommun. Laholm har i huvudsak den ser- viceutrustning "som : karrakteri- serar r ett: Hantverksmedalj, : Målaren ' Kjell . Åke : I Johansson. Hishult, för' vilken SHIO utfärdat gesällbrev, har i:samband därmed för sin : yrkesskidklighet, "belönats med bronsmedalj. i r nog blev ett gott överskott. ; flera 'å års vistelse i det nationella av vilka 9 wunnits, 14 förlorats | cher; 2 har. vunnits, 7 förlorats . Ur sportslig synpunkt har, det gångna året inte varit något att yvas över. Trots åderlåtningar och spelarskador hade vi hop- pats att idet åtskilligt föryngrade laget skulle: klara . sig kvar. i serien. : Men, så blev inte” fallet utan wi hamnade sist i årets Serie.. På ' grund av den blygsamma roll som wi spelat har inte serie- matcherna. lockat någon. större publik, .och då vi-redan i andra omgången blev utslagna ur ILT- cupen, blev denna ej heller: nå- gon kassapjäs. Utan det är lot- terier och. Lagaholmsspelen 'som till största "delen gjort att .verk- samheten. gått ihop. vt Vi har under sommaren baft returbesölk av Stege Idrottsföre- ning från” vänorten i Danmark, De' gästade oss med såväl "A- som B-lag, i de båda matcherna avgick vi med seger "med 6-1 respoktive" 6-0. - A-laget: har även i år. deltagit. i Hallands DM. Beter segrar över Våxtorp och" Genevad, blev vi. i 'tredjel- omgången lottade mot Halmia i Halmstad där wi förlorade med hedersamma 2—1. Under som- marupphållet : spelade vi "två matcher: till förmån för. skadad spelare inför en god publiktill- slutning, . varför - det : glädjande A-laget belade. sista platsen i årets serie. "Och får därför efter seriesystémet ” ta steget - ner i Hallandsserien. På "grund ' av svårigheterna med. "A-laget har ej heller. B-låget kunnat hävda sig som tidigare. ; v Juniorlaget har under året deltagit. i. juniorserien och osku- | tadexpå femte.mlafs. i. --Pojklaget har även i år wun- nit sin serie, men blev stoppade i zonfinalen "av" Ränneslöv: "A-laget hår under året spelat 35 matcher, av vilka 10 vunnits, 19. förlorats och 6 slutat oav- gjort, mållkvot 50—83. 22 spela- re har använts, av dessa har John Johansson deltagit i samt- -liga 35 ” matcher,” Bo Axelsson och ' Nils Hårrysson i 33. Bäste målgörare har Bo Axelsson, Rolf Vernersson och Kennet fIhroneé varit -med 8 mål vardera ' samt Stig-Gösta Nilsson 7. . B-laget har spelat 27 matcher, kräsna och "4 slutåt oavgjort, 'målkvot 38—60. Lars Johansson har med- verkat i 26 matcher 'och Jan målgörare med 5 mål, . Juniorlaget har spelat 1 måt- och" 2 "slutat oavgjort, målkvot |' 12—21. Kurt Johanssor, Lennart Svensson. och: Torsten Persson har medverkat" i samtliga 11 måtcher, Bo Jolbäck och Bengt Pabhle i 10. Kennet /Throneé har gjort 4 mål, Sjöalt i "som "egentligen skulle ha spelat ' hemmalaget vanns av det sistnämnda med 3—2 efter'e en halvtids "ledning med 2—1, ' "7. NY. NATO- BAS: Er-ombassad. r för." Storbritannien +; ; Paris," "Lord. Gladwyn.Jebb (p b), väntas "bli ef- . terträdare till: Paul Henri: Spaak som. generalsekrete are i NATO sridedningen . Gårdagens bandymatch på å Siöaltsjön "mellan Allerums GIF,” "| Sjöalt visade dock inte upp samma "| passlig spelare; . ... "lav hy Lennart Hansson. ” hemma men som saknade is, och ” " Matchen som spelades på utmärkt is, blev. snabb. och rivande” men fina” spel som mot - Höganäs” BK men . motståndarna” Allerum var kanske bättre. Sjöalt tvingades stäl la upp med två reserver men” dessa gjorde bra ifrån” sig "och särskilt då hy Lennart Hansson; som 'sva= rade för två av. målen och visade sig: vara en. både snabb och på- Allerum tog ledningert med i vareftr vi Lasse Kärlsson reducera= de till 1-4 genom ett" tennissläg; Första halvlekeris båda - mål gjordes is "Efter denna match - serien och + med lite tur och ampanda > så' :ligger' serlesegern inom räckhåll och der skulle sä- kerligen vara väl alts IF, . ; änt för Sjör så toppar Sjö- Vernersson i 20. Lars Johansson : och Jan, Vernersson blev. bäste ” Pojklaget 'har spelat . 16 mat-, cher av vilka 13 vunnts, 1 för- lorats och 2 slutat oavgjort, mål- kvot '52—410.' Clas Christensson, Lars-Erik . (fedeby, Jan-Erik Nilsson Christer Hägerström och Hasse ' Olsson har medverkat i samtliga :16 matcher. Bäste mål. görare Har här varit ISver Ove Carlsson 'med 14 och Bengt Pahle med 13 mål » Träningen har under året letts på ett förtjänstfullt 'sätt av” Tore Svensson, Halmstad. ' Styrelsen har under året bestått av, följande ledamöter: 'ordf, Sture Kull, sekr. Gunnar Olofsson, kas- sör- John. Johansson, v. 'ordf.. Sven Eriksson, v. sekr. Nils Harrysson, suppl; "Kjell Nilsson ' "och" Gunnö r Karl G. "Johansson och 'fönsson,” "med : Verner Carlsson / och Harry” Jansson” som suppl. Dåligt sportsligt år konstaterar. Laholms Fotbollsklubbs styrelse" le > Inför årsmötet i morgon på Medborgarhuset har Laholms 'Fotbollsklubbs styrelse "avgivit. sin årsberättelse, som tyvärr konstaterar' att det varit ett dåligt år för föreningen. . Så värst lovande'ser det inte ut inför den kommande säsongen men man hoppas att ” "både ledning och spelare” tar nya, friska tag. Så här skriver styrelsen: ” Lagl för A-laget Rune Jö- , aglodare & för B-laget Ebbe Lindberg. Ungdomssektionen har : bestått av: Gunno Nilsson, Lasse Johansson, Nils Harrysson och Stig Gösta Nilsson. Uttagningskommitté: Sven Eriksson samt Ar och B-la- gets lagledare, . . Fotbollssektionen av: Sven Åke Bbbesson ordf., "Magnusson kassör samt Gustav Jönsson . öch Ragnar Axelsson. Representanter vid Hallands Fotbollsförbund:'Gun- nar. Olofsson och Rune Johansson, med John Johansson ' som suppl.- Materialförvaltare: Rune Johans- son och. Ragnar; Axelsson; ”Upp- bördsmän: Kassören samt fotbolls- sektio; Fö änstteokenkommittén” i vav: son -och Verner Carlsson, suppl. Olle Nilsson. Ekonomisektionen av: Harry Jansson, Sven Åke Ebbes- son,: Lennart Jönsson, Rune Jo- hansson, Nils Erik Hägerström” och Bertil Jönsson. Valberedningen” hår Ebbesson och ; -— | Sista veckohelgen i: janu- ari tillbragte premiärminister Mac- Millan" som gäst hos president "de . Gaulle " på. / dennes: jRamboullet." Det var givetvis icke "Fråga om ett :gemytligt privatbe- ' sök; den engelske regeringschefen hade ' utan tvivel en rad mycket angelägna problem att dryfta med 'sin höge franske värd, men typiskt -för båda var väl att mötet avhölls i det intima lantslottet i stället för i Elysépalatsets stelt praktfulla. &alonger. : s. Vad var det för frågar som dryt- tades? Den diskussionslista, som den franska ' pressen. framlagt, var allmänna" temata som. avrustnings- frågan . och : Berlinproblemet och mera speciella komplex som Al- gerietpolitiken, Kongo- och Laos- "problemen och republiken. Nigeria. Sistnämnda land — det rör sig om den forna brittiska kolonien Ni- geria — har kommit i blickpunk- |” ten sedan den franske ambassadö- ren nyligen blivit utvisad ur denna nya afrikanska stat — enligt frånsk åsikt till följd av hemliga” intriger i Londons regeringskretsar! Det . viktigaste "temat. för MacMillans samtal med de Gaulle var dock utan tvivel det ekonomiska läget och frå-' ”gan om samarbetet mellan Eftalän- 7 derna och sexstatsmarknaden. ” Vad den punkten beträffar har man än en gång kunnat konstatera, att Frankrike alls inte har någon " brådska, Frankrike . befinner - sig" i ett fördelaktigt läge och känner sig ha gott om armbågsrum. Parispres- sen: har klargjort-den: franska di- Plomatins. hållning: i denna ange- lägenhet: Låt oss inte fjäska iväg i oträngt mål! Hellre vänta ännu en tid framåt och se, vilken europeisk linje den nya amerikanska regerin- gen kommer att slå in på, " + Fransmännen räknar härvid — och sannolikt med rätta -— på att den' nye finansministern Douglas Dillon kommer att vara lika sex- statsvänlig som, statssekreteraren Douglas Dillon var i höstas. Om denna franska förhoppning går :i uppfyllelse, så kommer det att stär- ka Frankrikes : position - gentemot England. Och det skulle i sin tur "framdeles ge fransmännen en möj- -Jlighet att" avtvinga engelsmännen Vinstbringande medgivanden på det "landspolitiska området, — Man har på sista tiden kunnat ob- servera vissa brittiska försök att uppmjuka. Frankrikes styvnackade hållning medelst erbjudanden, vil- ka " skulle "göra "det möjligt” för Frankrikes Partner i 'sexstatsmark- haden att öva vissa påtryckningar i Paris," I London lär man t o m hal övervägt att gå med på de Gaulles rav om bildandet. av en ame- rikanskengelskfransk = ledargrupp inom NATO-pakten — något som dock Financial Times betecknat som ”ett alltför högt pris” för en fransk eftergift ifråga om: mellan Efta och” sexstatsgruppen. Vidare har från brittisk sida an- tytts, att en plan skulle föreligga för att genom en tullöverenskom- melse lotsa in England i sexstatyr- nas farvatten, Paris har inte med ett ord tagit ställning till dessa an- tydningar. Lika iskall har den tyst- nad varit, med vilken Paris? reage- rat mot ett annat ännu mera märk. värdigt engelskt förslag, vilket skul- le gå ut på, att Royal Air Förce skulle til] Frankrike låna ut. ett par dussin moderna atombombplan av typen ”Victor” för att därmed förstärka de Gaulles ”Forse de Frappé”, d v 8 hans atomupprust- ping. Parispressens enda kommen- Hårda bud för Macmillan: Paris har. trumf på: hand .jaktslott : . bändligt lång. Den omfattade sådana - samarbete | Nils Erik Hägerström, Artur Lars-" - bestått av: Carl Erik Sevandersson, " Sven . Åke Harrysson. > a > Premi var en ironisk anmärkning: ”Bomb- i 4 plan . som försöksballonger!” Med tillägget: -”Omoderna,” långsamma bombplan har vi tillräckligt många MacMillans” ställning vid detta”. möte med de Gaulle var på sitt sätt paradoxal. Som representant för ett land, som av princip och tra- dition är isolationistiskt, stod han inför en fransk statschef, som nu för sitt eget land adopterat: splendid-isolation-principen ”' envetet försvarar den mot varje en- gelskt förslag till samarbete, ända till dess London är villigt att be- tala det pris Frankrike kräver! Vil! ket är detta pris? Gamla omoderna bombplan var det inte. Triumvirat. i NATO? '— det tycks heller inte räcka för Frankrikes pretentioner; Kanske är det gemensamma kon- J| för at pen de Gaulle gör anspråk på? :Men i den punkten kan MacMillan inte ensam bestämma. Där måste store bror på andra sidan Atlanten ha sitt ord med j laget. "Det är alltså ominöst, 'att MacMillans närmaste. politiska ut-. flyktsmål är Vita huset i Washin tr struk Millan har mera att hämta i Was hington än i Rambouillet? sd : För 50 år sedan | Richard Strauss, opera ”Rosenka- valjeren” . har" » emiär i Dresden, ' Vid en auktion i New York: be: talas det, högsta priset för en Corol ' kom . någonsin : noterats eller 6.125. kr enligt dåvarande dollarkurs. ee + linoperan ': Mozarts men med Partierna om n frimureriet strukna, "2.1 : EN Passa . se lanten österut med fyra dagar 18: tim 40 min,' Strax : efteråt sätten - Mauretania'.ett rekord genom att Under en 24 Snmarsperiod hålla en; hastighet av 28 knop. Kol s I Frankrike experimenteras nied - radio mellan marken och five best Böldpost I konstateras re en lätiber. folkad stadsdel i Peking, i Vårhattarna i Paris är små” ön N HJÄLP RÖDA KORSET. HJÄLPA KONGO” - Postgiro 200 00 800" SARK 5 far till denna. -krittiska spekulation ton. Kennedy har omedelbart besök | att vänta. Men frågan är, om" Mac . Lusitania sätter rekord över Ate. "och - ' På Kalserns "födelsedag ger Ber-« a | "Trollflöjten? "> > uer av sammet, ofta med prydna... sv” tUer i grönt-guld eller vita fiädrar, .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.