LäS AAA NANA A verterevevereeveyyveyvyYvFEYYvYVYYT i LAHOLMS TIDNING | YryvervYvFYTVY pöl tisdagen den SV "februari 1961 ' EK "AB Staten & är största Ikoncer-' es nen, löd en av” rubrikerna på - " «en helsida :i' Stockirolms-Tid= "ningen härom dagen. Det stat-'. liga företagandet enkannerligen företagsformerna. behandlades. -! För den socialistiska förkun- nelsen modell :'—61« i; ämnet 1 >; | svarade' docenten Kurt Samu< elsson. Hanå - propåer > avvek" ' markant från den socialdemo- kratiska förkunnelsen modell i bart,, Något. samband 'med "den > S"50. : > För drygt ett år sedän wäck- tes” den sedermera livligt om- :' diskuterade socialdemokrätiska - ' motionen om utredning av I makt-. och 'ägandeförhållanden ' - inom "näringslivet, I "motionen ' gisslades vissa företeelser inom ; näringslivet, t. ex, att det före" kommer: att stora banker dch "industrier äger varandra ”kedja, som ibland kän nog så komplicerad. Dessa | för= hållanden. inom den s. Ik, stor- , . finansen är ingen nyhet. Känd : - sak skulle ' emellertid:-utredas. "enligt motionen. Man får för ” moda att det inte war av en-','. bart . kuriositetsintresse utan att motionärerna hade, åtmin-" - stone tanken på ytterligare åts " gärder” i bakfickan. : Så. kom . det sig alltså att regeringen (s) i fick en skrivelse från riksdags-: majoriteten . (s) om” att” här ” ! gkulle utredas. Man kanske får : förmoda .att' mundérhandskon- I takter. mellan parti och. rege- ”ring- hade ' ansetts utsiktslösa "och att man från motionärer- '|. nas "sida, hade valt offentlig . väg föl att: vara säkra: på . framgånig -— åtminstone' skén- , förestående valrörelsen” kunde ' natirbigtvis inte misstänkas, : Om'den” i: socialdemokratisk k. harpsundsandan är” inte be- 'kant.: Skulle , en; vantydan? till "skälvning ha | ” ör de om” öppnar? sig "i: et i - | du med nu för tiden: "+". ”schetten inför: dessa” propåer ' eller om man litade till den”s, DEN" 14 FEBRUARI 96: ITE = =" . "den nämnda given i regerings- organet, Förr hette” "det att storkapi- ”talismen skulle förstatligas. Så "småningom "kom, man ”under- fund méd att förstatligandevä- gen nog inte.-var så lyckad. "Men någon ändring måste, det . ju bli.— så nu tycks det gälla "att? öra "storkapitalism av: det som; förstatligats. I - Tag. Enskilda” "banken och . andra. "Ufinanskoncentrationer "som, modell! Låt den "statliga "förvåliningsbolag vid” sidan av . banken -eller” i. vilket: också banken ' ingår; uppmanar; do- "cent! Samuelsson och" åberopar lugnt. om nätterna." Helt. 'plöts- aliserad.' Den; skall tillämpas väv” samman och skapa osyn- liga finansiella kanaler, Ta på ätt. igen på ”gungorria vad , So förloras. på karusellen; "Men håll (greppet: och -ta, vara "på wvarje: tillfälle: till: widgning i av den' egna sektorn!- M Harpsundsträffarna "kunna bli ännu mera. i framtiden. Man kan ju trä fas på jämställd fot! >. ”: Och utredningen enligt. fjol- årsönskan kanske. kan dra ut ; på tiden så den får syssla med träffade sin "gamle ” skolkamrat helt. ”oförhappandes på-en resa."' — 'Hej gamle vän vad sysslar sade: vännen ”bistert. De Hår .slita som. slavar, och Halvt svälta ihjäl "Oscar. stod som "ett" getecken. ock TT ki Jo, ser d Hetsinstitut.” 2 närvarande inom vårt försvars- Militär planer nyserksambet i överkant | Som bekant pågår på grund - av, tidigare fattade beslut för väsen en omflyttning och delvis omgestaltning av militära" för- band i en utsträckning, . som . knappast på senare tid haft sin motsvarighet.” Anledningen här- : till är väl närmast denatt vårt i I vidstående artikel Jämnar jur. stud. HANS LINTON kommen- tarer till, beslutad förflyttning nästkommande år. till: Kalmar av den, för utbildning i meteo- rologisk . verksamhet av värn- pliktiga 'väderbiträden m. flygvapnet anslutna Väderskolan nt Å Hägernäs, > NM f. N att vid F2, som är ett "skolför- band "med bl; a. utbildning av "vissa olficersaspiranter, .är ge- nom” Väderskolans försorg an- ordnad wiss undervisning i me- teorologi för: dessa , aspiranter. Därjämte uppkommer inom de närmaste åren behov av väder- "leksundervisning för radarända- ÅA land ' härigenom | anpassar ;'sig . efter' den: snabba nitvecklingen. på detta" område och till i övrigt flygvapenchefen vill ha Väder- kréditbanken via ett holding- - ur sr - ” av AB Staten också. Slå ihop, |” en: labil: världssituation, . men även okaliseringssynpunkter sy- Ne företages and en hel br om- ad: ”ivett eller” äninat sammanhang urider olika utred- ningsstadier . i berörda ” råga framkommit har emellertid 'varit ägnat ge rum för vissa tvivel på att. inte alltid så äv. fallet. I färskt minne står sålunda kann- stöperierna kring Hallands Flyg- fl j, då i utredningens" in- gångsskede dunkla krafter. kom att. medverka i "kulisserna. "Ett annat exempel synes vara den beslutade Körflyttningen till Kal- mar av dér till-Roslagens Flyg- kår:— F-2 —' anslutna Väder skolan. Det är ett.överraskande beslut; -som :i initierade kretsar mött . mycket ” ringa ! förståelse; öch. några: tvingande skäl till en sådan omplacering.” har ;ihellerjå inte: kunnat påvisas. - Går man igenom Kung] Maj: s proposition n:r 116 år 1959-och söker / efter:i argument. för : Vä- derskolans i förflyttning, - :finner man just: ingenting: i den vägen; Propositionen” ö rätt mager läsning” Det framgår emellertid "av. densamma": att T kulturalmanackan. ör 1 4 ösa 'prisbelöningar att erinra' 'sig. ; oh fallen var det fransri hem priset," Den ena Händelsen änträ bk september 1960 i Tokio. , .utdelades vid en internationell kon- MN gress i hematologi, Hematologin är ' läran. om blodet. och blodsjukdo- . marna, Det säger en del om or- . saken till att priset utdelades just oå Japan. En' annan sak:-av.bety- delse: är att professor, Jean Ber- nard'är cancerolog och således. när | Sdet "gäller" blodsjukdomarna ' en- "'gagerar sig för att lösa frågan om ,,bladkräftan, en sjukdom som är. en ittrnara för Japan, men inte bara för; Japan. Professor Bernard” Ex .”som en rad andra ledande franska '"+: vetenskapsmän en skrivande män- : niska- med - förmåga att populärt « uttrycka invecklade vetenskapliga » sanningar. I Le Figaro, Litéraire "skrev han sålunda i november 1960 . ett par intressanta artiklar om "sin vetenskaps, medicinens och särskilt . hematologins, resurser . och ; be- £ränsningar i dagens situation, Han pekade där fram mot nya begrepp inom ”blodforskningen: molekylpa- tologin och den:kemiska anatomin , bland dem. Den intresserade hän- visas fill en bok av Jean Bernard som utkommit i slutet av året på " förlaget Buchet-Chastel i Paris un- det titeln ”Etat de la médecine” (Medicinens situation) om vilken” det "sagts att ;.den är ”ett stort, i sanning | mycket stort. ver! "För |, den som'är intresserad av medi- cinens framtid och särskilt av frå- gan om blodkräfa, som Bernard är specialist på, och som har' möjlig- heter att läsa franska är denna bok "avgjort att efterfråga. ” nn D: andra elter" snarare det första priset" som en fransk 'veten- , skapsman fick för sitt verk av' en " .' österländsk" prisutdelare gavs: den 21 april 1960 till Jean Rostand. Det Var Katingspriset, som instiftats av en förmögen indicr' och ställts till " Unescos . förfogande.” Man får det inte. i första hand för: framstående ett par små men. inte ”betydelse- - Båda. ger uttryck åt "österländsk ” [uppskattning av västerländska in- katser inom det stora och angeläg- na kunskapsområde som kan 'be- tecknas med orden biokemi-biofy- NS sik-biologi-fysiologi-medloln." I bå- Då fick "professor Jean Bernard och doktor Marcel Bessis gemensamt mottaga Idet japanska Katsunuma-priset, Det driftér.' 1. md 'ges'det för:en' 1y- sände” insats-som populärvetenskap- lig "författare. Men” när” "Jean" 'Ro- bara';en” "pPopulärvetenskaplig för- fattare som 'prisbelönades. Rostand förskare”inom sitt "område; gin; där han visat vilka: möjlighe- ter människan ' har - att ,omigestälta' Tivetia |: 2127 -Röstand bogränsär: sig "emellertid inte: till ått vara naturvetehskapa-', re och populärvetenskapare.” Dess- utom "är .han. er tänkare . med hu- manistiska ideal, Några få dagar: ef- ter det' att han fått priset höll han ett" föredrag ' om ”' ”Biologin ” och mänsklighetens" pr oblem”, Rostand tror" inte" bara” på 'sin "vetenskaps rätt "till: fri "ohämmad forskning. Dessutom tror: han "på vetenskaps- mannens ansvar och då inte bara genemot statliga eller Privata 'upp- dragsgivare som finansierar hans forskningar . av mer -eller mindre dunkla maktintressen.: Han tror på vetenskapsmannens”, ansvar / ”gent- emot " människan, '-mot "de ”mån- är , också ” en+.originell och" dituv, | aft.i Burma röker man feta: Män | : | jecigarrer”?. 2 Dessa cigarrer går från hand till hand, i det fädern, modern och bar-' | nen turas om att ta några bloss påj | den. Skulle' den lilla i vaggan börja! | skrika, lugnar man. barnet genom att låta: det ta ett bloss på cigarren. vr. gott och rätt toch sant E och” sköj nt — han gör också alltid. med " Bödvälläighet detta rätta. En fullt så "öbötingad' optimism . kan man k Si "anklaga R d för. Men ga enskilda na; vars väll befinnande och själva liv beror av forskningsresultaten.- Det gäller in- te bara att. » hjälpa dem till den kunskap. som är makt, För Rostand gäller det också 'att hjälpa dem till insikten om &xakt vilka risker som är förenad med vetenskaplig makt- fulländning och; till insikt om" att människorna samfällt måste skydda sig mot sådana faror 'som kan ho- ta från en arisvarslös för sknin 4 NE Rostand för några" år sedan skrev en ypperligt, populär es- sä om. ”Livets hemligheter under kamerans 3ga” utgick han från ett citat av den franske jesuiten; ueo- logen ' och . filosofen” -Teilhard de Chardin som på senare år blivit så berömd genom ' sina tankar . om ”biosfären”,. det skikt på vår pla- lat sig.: "Teilhard "de: Chardin, 'som på sin tid samarbetade "med ' den svenska kinaforskaren Gunnar An- dersson : om att upptäcka Peking- | mannen och: andra tidiga spår av mänskligt liv i Kinas jord, talade i det-av Rostand anförde: eitatet om ögat som ett särskilt instrui- ment inom kosmos: vilket oavbru- tet: utvecklas och förintas. Att 'se och -förstå och handla därefter är väl vad:en del. optimistiska -hu- manister hade D tankarna när: de trodde att den som verkligen vet dej Kode om verkligen beer vad net där livet framträtt och utveck- ” kanske tror”han att.om man bara vet - tillräckligt. klart och tillräck- : ligt enkelt och allmänmänskligt vad som är den vetenskapliga sannin-: gen så har man också utsikter' att ' förverkliga denna sanning i frukt- bara” mänskliga 'samrmanhang. För- " modligen, är. det därför som han gjort sig mödan att bli en så njut-" bar 'populärvetenskaplig : författare att Katingapriset som en österländsk hyllning till; västerländsk veten- skaplig ansvarskänsla med ovanligt stor rätt gick till just honom. -- > Det finns därför vissa 1 att” citera »häns nyårsönskan inför 1961. Han uttalade förhoppningar om att särskilt biologin och medicinen un-'. der detta”år med relativt, anspråks- ösa resurser, skulle : kunna göra skor till n månen, Men vi skulle kun- - vilket är mycket viktigare — finna” ett botemedel mot krättan.”. Om ' just: Frankrike skall. lyckas med detta. lär väl framtiden visa, Men säkert är i varje fall att Jean Bernard, i' sina studier av leuke- min och Jean Rostand i sin kamp för en” vetenskaplig humanism hör till de fransmän som man har lust att I ssna till och önska ett fram- gångsrikt. år 1961. Som synes är det en önskan som' både 'österlän- ningar och västerlänningar kan enas! : i det första påståedet;' att behovet ”| gare sedan. viss arbetsfördelning : | härvidlag kommit till stånd mel- : | främtid, "då ”en "särsk il inrättas i Malmö för. detta. än- =. | damål. Det torde: vidare vara så "Ikan ifrågakomma under. spora- : inrutade arbetsrutir, . sämt att i skolan Kvar vid.F 2 med hän-' visning — till.'skolans samband med "den även i' "fortsättningen vid Förbandet stationerade Flyer vapnets” Radarskola: > :. ur :Departémentscheferi, "som" i detta fall gentemot: sakkunska- pen hävdar” motsatt. uppfattning, tar just inte/”så hårt på ärendet |” och anser att enligt Hans mening icke särskilt: starka skäl åbero- pats för en” "bibehållen placering av' Väderskolan ' samt; säger ' sig under händ ha inhämtat ; att en förläggning av. skolan, till F'12 i. Kalmar? icke: medför några nämnvärda ' : investeringskostna- der. När försvarsministern med lätt .hand' ändå ' flyttar bort två andra enheter från F.2 får så- lunda ' Vädergkolan utan vidare kommentarer följa med i' samma svep. Skolan. synes genom om- stä digheterna blivit. en bricka i spelet, pa Juckan efter en från Kalmar bortflyttad jakt- division "skall. lämpligen täckas: "Vissa motiv för skolans | för-' flyttning” lär "emellertid därför ' icke” ha saknats: Dessa går en- ligt uppgift i första hand ut på. att - lärarna - vid.: Väderskolan : skulle kunna fylla: den dubbla” funktionen. att samtidigt ombe- sörja. förekommande: undervis- ning .och bestrida vakttjänst "vid :F.12' befintlig väderstation, vilken uppges vara särskilt ar- betstyngd "till följd av. omfattan- de civil flygverksamhet, samt att nyssnämnda; väderstation skulle kunna. utgöra: :studieobjek "för : sammanhang kan" häremot med fog invända vad beträffar av: extra > vakttjänst ' för! den ila 'luftfarten”: på Kalmar .ej längre är lika” markant som tidi- lan ;F12 "och. FöATi Kallinge samt att, arbetsuppgiften ifrå helt "bortfaller i ild central att. meterologisk ' vakttjänst.” ej diska tidsperioder eftersom så- dan tjänstgöring "kräver konti- nuerlig kontakt med "och - in- |” : gående. kännedom om "den ak- 'Ituella, vädersituationen, : "| hållen i erforderlig atsträckning . . Iskulle' .vakttjänsten. utgöra” ett | : väsentligt .Uppe- hinder; "för: en” "till- fredsställande : undervi ings- verksamhet: '" Vad angår. det. sist. anf rda motivet. må blott : anföras : att den, praktiska utbildningen . av elever i: realiteten 'skulle kom” ma att utgöra ett starkt störande | immoment i väderstattonens 'strikt den "nuvarande... utbildningen inga: brister framkommit,” som skulle -'kunna motivéra' införan- de av rett” praktiskt: insläg' på detta utbildningsstadium Man, saknar. i detta: 'samman- hang en viktig detalj, nämligen äd ligheten” av. en för lyttning” av densamma Nu är det tyvärr så att skolan — 'som på grund av | sin” ” verksamhet därtill bö de. bästa” förutsättningarna = mot gängse kutym aldrig Jäm- nats” tillfälle inkomma ”med /så- dana ' för. ärendets: behandling viktiga - synpunkter. Hade .. blivit: fallet" skulle redan ' på ut- redningsstadiet åtskilliga . tungt vägande : skäl "mot en . förflytt” ning kunnat redovisas, . Sålunda får det anses igt att med nämnd förflyttning föl- jer "avsevärda - (kostnader bl. a. för ombyggnadsarbeten å tldre kaserner i": Kalmar 'och med hänsyn ull läget . på böstads- marknaden : 'omplaceringstralkta- oo menten: för : personal. m.m. varemot får” ställas alternativet oförändrad Placering wid .F' 2, där "för "ändamålet lämpliga 1o- kaler enligt uppgjord plan före- finnes" åtminstone. 10 år fram i tiden, och där personalens bö- stadsfråga - är” tillfredsställande -l'öngka mål å den med oförändrad pla- cering vid F 2 befintliga 'radar- skolan. : iVäderskolans förflytt- ning bereder sålunda även : i dessa ' avseend olägenheter bestående bl. a. att meteo- rologer från sandra: förband i erforderlig utsträckning måste kallas -till- F: 2 för fullgörande av.” denna indervisningsverk- samhet. ve "Eftersom. Väderskolans "elever rekryteras från: hela "landet. är den nuvarande centrala place- ringeh "av; densamma "vid F 21. med '..deså '- goda .'kommunika- tioner med; landet i övrigt av icke". oväsentlig "betydelse." För- flyttningen, av - skolan till 'Kal- mar medför sålunda olägenheter för de värnpliktiga wäderbiträ- dena, :och alldeles' särskilt för dem med hemorter i övre delen av "landet blir avstånden opro- portionerligt långa wvid såväl in- och : ;utryckning som vid. hemre- : sor i” samband med? övnings- uppehåll, > Olämpligheten ' av "att såsom nu .sker en teoretiskt. betonad skola förlägges till ett praktiskt verksamt. förband : med irrite- rande och undervisningen stö- .rande flygbuller vid start, land- ning: och. provkörning! lav. mo- torer -.-som :; följd bör . slutligen |. även "framhållas." Erfarenheterna från: "förberedande Yfältflygarsko- lans förflyttning till F 5 i Ljung- byhed. torde: kanske, kunna ber kräfta; detta förhållande. ; - Arfförda "oniständigketer" för bibehållen placering -av> Väder- skolan å F 2 limnar ifråga om styrka i något : övrigt .. att medan > däremot fram komna, motskäl måste Betraktas! som mer eller:mindre teoretiska” tf konstruktioner: Trots det mä "liga, :: idigare "omnämnda : -: hållandet, att: Väderskolan aldrig lämnats "tillfälle. i" ärendet före- bringa ; här: ovan: redovisade fakta,rl jöck' dessa: anses vid aktuell: tidpunkt” icke ha varit helt okända av statsmakterna. .: » Nu är 'def förvisso "så att da- gens. makthävare.: vid "allt för många : tillfällen visat: att de är sig själva nog. Det förevarande fallet : är: endast: en ' bekräftelse :Vårens' tonårsmode: ' "- Under de senaste säsongerna har ungdomsmodet successivt gått mot "allt kvinnligare linjer. Vårens och sommarens mode accentuerar yt- "terligare denna tendens, Det abso- Iut nya för säsongen är således de mycket mjukt rundade axlarna. . Tonårskapporna är , mestadels — för att inte säga till 100. procent — försedda med kimonoskärning, avslöjar direktör Eric Tornvall i Södertälje. : I VAD VI FÖR ÖVRIGT kan se fram emot är kappor i en mängd olika bomulskvaliteter. Modellerna har" sportig anstrykning men $er för den skull inte ut som trench- coats — en tendens som var märk- bar i tonårsmodet redan förra som- maren — men i motsats till de: då mycket ljusa, ja oftast vita kap- porna är färgtonen på vårens plagg mörkare som en direkt fortsättning lan lär' väl som i så många andra liknande fall även få till följd att försvaret mister Icvali- ficerade specialister, som visa av skadan och: med möjligheter härtill övergår till annat mera tacksamt: verksamhetsfält, ' där deras kvalifikationer har större möjligheter vinna uppskattning. Sådant” tar -- emellertid statens nuvarande personalpolitik mera sällan någon hänsyn till. Framförallt måste 'det fattade beslutet :— förutom betänkligt försämrade möjligheter för Väl dergkolan att kunna fullgöra sina viktiga funktioner — inne- bära ökade kostnader för stats- verket. ' - Beslutet står icke desto mind- re-fast.' Någon" återgång är:icke tänkbar. 'Scm exemplifiering av statlig” planering ' - av ' mindre övertygande karaktär" kan: vad . här sagts utgöra en illustration. ' Så länge emellertid skattebe- talarna inte inlägger sitt veto, kan en upprepning på olika om- råden helt säkert inte uteslutas. « I- enskild regi skulle ett lik- nande förfarande vara ”otänk- T onårsmodet än kviinligare Sn - -kimoniskuret i förgrunden på den nya, dova färgskalan från i . vintras.” Särskilt gäller detta bo" mulskapporna, Sommarens "stora schlager tippar vi blir den sportiga kappan i'svart. Om man emellertid inte önskar 'en fullt så mörk färg, finns det även mildare nyanser att välja på — från antracit via espres-.. so till ljusare färgtoner — samtliga kappor, försedda med ett diskret. mönstrat sidenfoder som kan be- tecknas som signaturmelodin för . åre te . PÅ TAL OM FÄRGER 'så note- ras en sensationell nyhet denna sä- song i och med att blått och även rött nästan helt lyser med sin från- varo. I-flera säsonger har vi ju älskat att klä oss i dessa klara fär- ger. I stället — och detta är också anmärkningsvärt — kommer vi att få se en'hel del grönt, en färg som annars ' sällan rekommenderas - av . moderskaparna , för vår och som- . mar. Brunt i olika schatteringar är ' modefärg —. särskilt då ::nougat, grått i olika variationer samt di- skret rutmönstrade tyger. = ' - ROLIGA DETALJER är. t. ex. ryggarna som är försedda med hö- ga ryggveck och djupa slitsar, Be- tecknande för modellerna i vår är de' dubbla 'oken, även lösa dubbla ok förekommer. Dekorationsstick- hingar i silke är effektfulla och ger . ' plaggen en dyrbar touche. " DET' AR POPULÄRT med de långa, eleganta handskarna och den: 34-långa : ärmen är ju - verkligt chick. Armarna” har' därför - gjorts praktiskt uppvikbara. : " KNAPPARNA har ägnats” "stor omsorg. De är övervägande” mycket stora, -gärna litet fantasibetonade - men samtidigt diskreta. Materia- let' är metall eller pärlemor. ” ”CFÖR DEN 'SPORT-' OCH MO- TORINTRESSERADE tonåringen kan'"vi presentera "den. verkliga ny- . fd z kallas ”Scotchgard” ' och. som . gör textiljerna "mötståndskraftiga både mot tolja "och vatten; Men 'inte nog ' med "detta — blagget. blir: smuts- bart. 2 PL ätt Sa Veinge VEINGE BRIDGEKLUBB har. spelat andra omgången i täv- lingen om klubbens vandringspris. De bästa resultaten sammanlagt (kvällens poäng inom parentes): 1) Iris Pärsen—Gunnar Andersson 361 (195), 2) Signe och Evert Jönsson 315 (182), .3) Bo Evertsson—Dick Lange 311 (199), 4) Marta och Nils Benedictsson 294 (167) och 5) Karl Alfredsson-—Sven-Ake Johnson 203 härå. Ingreppet mot :Vädersko- BA 165); Medelpoäng: | "Fr Vv: - slag. 1. TAIMO, tonårskappa i scotchgard-behandlad ;vikbar raglanärm och rundskuren krage, Stickat, ok sl ärp och fyra ficklick. 2 TOTT, tonårskappa i imp h med knappar och påstickade fickor. kappa i. Scotehgard-behandlad bomull med djupt Kimonoskuren, uppvikbar ärm. :(TORNV, ALLS): > rundat frånstötande i'största. allmänhet. Det är framför allt de, ljusare ma- terialen - som” behandlats på detta "| sättroch-vad- detta” betyder i inbe- | sparade .”kemtvättpengär” kan: vem, [som helst räkna ut. ; ETT GLÄDJANDE FAKTUM är, ; att konfektionärerna mer och mer : gått in' för samarbete 'med andra -fabrikanter. Så har t. ex. Tornvalis inriktat sig” på en färgskala som harräionierar med Skobranschrådets, På så vis blir. det betydligt lättare för den som vill vara riktigt klädd - att finna det hon söker. 5 bomult pastellförger” med rutigt taftfoder. Upp- i ryggen med motveck. Enkelknäppt med knyt- regnerad bomull med rundskuren krage, Dubbel- Uppvikbar, kimonoskuren ärm, 3. T ok Å .Fyggen, Enkelknäppt med, krage och , tonårs- ' heten, . en ibehandlingsmetod. som .,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.