> XN BRALANARAAAMINDAA, py "+ Människan spår men Gud rår, - lyder ett gammlt visdomsord, vars "sanning kl åtskilliga fall uppenba- rats för samhällsplanerare och . "teoretiker. Därmed är dock inte: "sagt "att utvecklingen . bör dikte- ras av slumpen. En klok och av . ”natärliga "betingelser målmed- "veten planering är säkert att -re- kommendera inte minst på. det. ”komh Ja ” området. "Man kan "alltså "förutskicka att den Iokali-" seringsutredning för vilken redo- -gjordes imåndagens tidning, kom. . "mer att livligt studeras och kom-. -menteras framför allt i kommu= ' ”"nala kretsar eftersom den försö> ker kartlägga framtidsutsikterna "de halländska bygderna, "De prognoser som utredningen - gör, bör i stort sett betecknas som ” NV "positiva för den framtida utveck- . . . lingen. Men det finns även nega- I tiva drag i helhetsbilden. Halland "+ "är alltjämt i hög grad ett jord-" ".brukslän, men en. stark. reduce=" "ring av brukningsenheterna förut< ”sättes — cirka en femtedel be- -räknas försvinna när de nuvaran- ? -de ägarna av åldersskäl lägger . "upp. Det' betyder en ytterligare ” uttunning sv befolkningen i gles- bygden; 'Dessbättre räknar Iokali=, -soringsutredningen med att skogs= . "bruksnäringen ökar i omfattning, varför nya arbetstillfällen uppstår. Frågan är emellertid om inte”en : viss kombination av småbruk och ”gkogsbruksarbete” "är = lämpligt även: i framtiden.- Detta - gäller | framför" allt, beträffande avverk« ”. ning och framforsling av råvaran. ' Är det inte i. så fall klokt att ut---' ” forma småbrukarstödet så, att en. i (arbetskraftsreserv bevaras i ”byg- . "den & även under kommande” gene- . ”jektien mer positiv dager, : Turistnäringen ”har-.odkså goda + utvecklingsmöjligheter. i Halland.” ”Jerad industri; Och här bedöms uts ” sikterna vara ganska Husa. Kom: - munikationerna är goda; Entrafik- | stark järnväg löper genom" Jänet och" rikshuvudvägen byggs ut och får en mycket stor trafikkapacitet! Därtill kommer 'goda ,hamnar i Halmstad" och" Varberg och en ” under utbyggnad" varande hamn i Falkenberg. Betänksamma, rös- . ter har höjts 'mot den stora inve- ering Falkenbergs stad nu gör i sin hann: Mot, bakgrunden av nu- ” varande trafikintensitet i hamnen finns det fog för denna betänk- "samhet, "men sett ur de perspek- tiv. lokaliseri dnri; stäl-" + "KOMMUNINDELNINGEN." :' Så "har: då den- nya kommunin>- delningens officiella förslag kom- mit.-När man läser referaten och tar del av resultaten blir. nog en landsbygdsbo en' smula förvånad. Här" ha nu tidningarna i åratal givit spridning åt "uttalanden som att: de "svenska kommunerna av dagens konstruktion " tjänat "ut, sakna + "existensmöjligheter i det moderna > samhället. eller ' blivit omöjliga .:- genom -' utvecklingens obönhörliga gång. Samtidigt ha de stora tidningarna i landet gång -fefter annan slagit upp inspirerade -I nyhetsartiklar - om städ som kärnor. i kommuner med jätte- stora. landsbygdsområden som lyd- riken, -På skilda vägar har opini- onen skickligt bearbetats, redan in- nan, förslaget var klart auktualise- - ler för tärtngslivels framtid; och . Falkenberg som "centra för' he la Ätradalen, kommer detta ' ” Om den kommande sommarstugg-, "bebyggelsen kunde inordnas i'ett - en km brett bälte" utmed kusten, s !': Efter fonra .opinionsbearbetning kommer så 'detta förslag byggt på och' motiverat av det faktum 'att de nuvarande kommunerna tydli- gen: inte. kan, ordna de' olika lin- jerna på skolans högstadium, Där- för ska fondskommunerna tvingas att ” , upphöra, > frivillighetens väg” Sammanföras i block (kring den ena n av sa- är på förhand be- skulle med nuvarande bebyggel takt hela den del av häallandskus-. = ten, .som: lämpar sig för fritids- s. bebyggelse; . räcka .: » detta behov" fram till 2020-2030. Det "skulle ge cirka 300 tuge-' arbetad motståndet beräknas un= dergrävt, man : hoppas - alla . ska svälja en ”frivillig” nyordning. Men det finns flera aspekter. En är att : otfra den Princip i kommuwunindel- byggare årsarbete. Därtill kommer N givetvis hela. den stora serviceap= - parat, som blomstrar. upp under sommarmånaderna och som indi= ' rekt tillför kommunerna åtskilliga inkomster.' Sedan är det en annan "sak om det är öns" värt att det mesta av hallandskusten, blir frin. tidsområde. ; : Om 'man Slutligen ör en paras ' 1ell mellan” lokaliseringsutrednin= '"gens' prognoser. och hypotesen om en: storkommunindelning i Hal-', land::med- de". fem städerna som - ; cänträ ger inte: lokaliseringsut- sg > + rationer; .så att denna sä » sigt.kan sättas in i ett expanderan2 : "de skogsbruk, Eftersom det ej an- v. ises .bli, aktuellt med nedläggande : "av stora arealer odläd jord i Hals land, bör detta inte heller föror« : "saka' några större svårigheter un= N "der. förutsättning att 'småbrukar= "stödet. verkar så, att de” unga sti- erat "stöd. åt så- dana väldiga | "kommunala block. ” Det verkar. snarare" ”som om. ioka- . ”liseringsutredningen funnitatt'&'k - som varit vägledande under 1950-talet. Den princip som innebar att en kommun som skötte sin. tätbebyggelse skulle kunna' ar- beta i trygghet” för städernas ”in- korporering inom. egna: gränser, En -tredje - aspekt. har helt: sak- nats i den. förda diskussionen, De landskommuner :- som ' nu. -under- kännas ha dock under sitt enda årtionde utfört ett jättearbete inom sina gränser. .:Det är .nya- skolor Hderdomshem, vatten och- avlopp ajätorterna,. gatubelysning, ren- 0. s. v. i en väldig omfatt- ning. Och än mer; Hela denna väl- diga omdaning har utförts med en mycket . måttlig ' skuldsättning och vilket kanske. är ännu wiktigare, med en kommunal utdebitering som i wida, områden ligger minst 15 2 tdebiteringen : i tätorterna. Man "bjuder en självuppgivelse med dyrare "beskati med 7 tätorts- G-e nira som” Osh öm, "Gelin=" ' gå; Ullared och Veddigé mfl, skull i "Je kunna bli lämpliga centra i | ny. storkommunindelning.. För: : "far talar i första hand enhetsskolans - : » mul ta vid 'å på de bättre småbruken: På vissa håll i "Norrland ock Mellansverige finns, redan: nu ett allvarligt arbets-" = kraftsproblem” "när > det ” - skogsavverkningarna,' och e "dan; utveckling bör absolut byggas. sn « Länets största industri ur 8sys= »,selsättningssynppnkt är metallin- dustrin, Att denna" skall" expan- "dera så, att. den från jordbruket . friställda samt den nytillkomna : "arbetskraften får : metallindustrin kommer - textil. industrin och den har väl knappast heller några ärda utvecks"? : sysselsättning: Nm här, anses inte troligt.' Näst. efter ” .framti «Or ion men, även dessa or: ' : blygsamma i nyetableringen : i stället "för ' muttunning där, tätortsdominansen" än / ytter- ligare ; kommer: att - begränsa den å landsbygden. Allt kommer. att KR centreras till de nya centralorterna, förmånerna > bli ; färre och den kr d. ” uttunriingen snabbare. ter = lag: "för en positiv befolkn: ingsutveck= Ning i sådana "kommuner, Det börs; smälta samman. olika » intressen 1 en sådan kommunbildning än om: iv + städerna förenas med t.ex de hal” "ländska. - skogsbygdskommunerna ” "redningens. betänkande. ett' utom=.. : ordentligt. intressant” tillskott till "om : halländsbygdens debatten lingsmöjligheter, Förutom en ex ''. panderande träindustri och .servi- cenäringar torde .det' halländ= ska näringslivet för framtiden va- . - "ta åtskilligt beroende av nyetabs.' I. lycklig framtid" som, snöjligt för de” om lever. och "verkar i i denna bygd, " behöver: man inte. betvivla även, "om vägarna till målet kan och hör "diskuteras samt noga prövas, - src EN SKRÄDDARMAÄSTARE av "den gamla stammen var Nils. P. . Johansson i Bjernared, Hishult. Han föddes: på det gamla seklet år 1845 och avled på det nya år 1930 — 85 år gammal. . "Johansson ” var en: arbetets man och var i ständig verksam het till sista dagen 1 sitt liv. ” I yngre "dagar ' var han flitigt anlitad : som sockenskräddare, > både i Hishult 'och i angränsan- "de kommuner, då han hade en otroligt stor arbetsförmåga, itrev- lig. och angenäm, och sist, men " inte minst; billig. NS Det berättades att han & yngre år, då symaskinen war. okänd på landsbygden, kunde sy en ko- stym på en dag, om han fick använda några kvällstimmar till hjälp. Arbetet började omkring "klo 5 på morgonen och fort- satte hela dagen till omkring klockan 11 på kvällen, men då var” också kostymen färdigsydd. Det: 'var väl inte varje dag att en sådan prestation förelåg, men ” det förekom dock ganska ofta. Om vi tager i betraktande det sparsamma ljus, som stod mill förfogande för detta grannlaga yrke, så måste vi än mer för- wåna oss över den färdighet som fades i dagen. 'Dagsljuset, ' då särskilt på ' vintermånaderna, ”som silade "in genom "de små fönsterrutorna, var inte” "mycket ett hurra för, och kvällsljuset på förra seklet bestod i många hem endast' av en 'osande tran- lampa, kanske en talgdank eller i bästa fall av: en Y liten « fotogen lampa? 4 ovanlig arbetsför måga "2 dsjäl v” taga ;sig . fram till fots gällde att ha” goda” ögon rubbas '. av r förhanden Vårande omständigheter. fick! hantverkaren 1: allmänhet innan han had symaski "Den packning : som han ”med- förde : ”var sax, nålar; krita och pressjärn samt: några personliga tillhörigheter :- såsom > inneskor, nattdräkt, 'ebt ' par. extra” byxor, rakkniv ete: Li tråd och. vax tillverkades : för:. det. mesta i hemmen, och fick den sillfällige arbetsgivaren gratis 'tillhända- hålla. dessa förnödenheter... 3 ”Tygerna. voro .i regel hem- vävda: varav skulle: sys rock, byxor . och väst samt” ibland överrock. Men dessutom skulle en sockenskräddare även ” sy pälsar, fällar av hemgarvat skinn samt vagnsdynor. Det kunde hända” att arbetet varade både en och två. vveckor på. samma gård." . Efter en' följd av år inköpte så Johansson ' sin. första syma- skin, Enligt: hans- egen utsago var det. hans' dittills största ögonblick i livet. Men" denna kära egendom måste aktas, som en. juvel, och väl inpackas, då den ofta skulle skjutsas på gån- ska : knaggliga - vägar I "till. och mellan .förrättningsställena.'”.... . Johansson hade ett enästående minne,' och hade. mycket god berättartalang; Mycket - intresse- rad av bokliga studier, samlade han ' ofta ; omkring sig på fväl- larna —— då arbetet. upphörde i - vi vägrat. natt tro; Ändå är; . | Torsten. Svensson, Rut Törnkvist. F Om någon: hade, sagt oss »när vi arbetade dram den ' nya skola som skulle hjälpa oss höja svensk lands- bygd . att denna". skola. skulle an- vändas .:som det: främsta tillhyg- get: för en: ytterligare utarmning av Svensk landsbygd, hade vi å hi dag och det enda" "signa uren; frågar sig ' själv inför. detta” ' Kan, någon ; säga d landsbygden "| dsberga "Årbetarekommun Ene 'har hållit årsmöte. En. skrivel- se från . distriktet -- tackade :för gott valresultat. Styrelsens års-. berättelse, 'visade ett medlemsan- tal: på” 130. Revisionsberättelsens |: inkomster ' och ; utgifter .bal.- på kronor :1.192:22. . Val av .styrelse- ledamöter : för år 1961. utföll så- lunda:; "Ivan. Nilsson, ordförande, Karl Karlsson, Bertil Persson och Turé Karlsson, ' (nyval). Kvarstå- ende”:i styrelsen:: Artur Pålsson, StyrelsesuppL: Oskar "Bengtsson, Knut, Persson, Sven Lundin. Re- visorer:: Algot Larsson, E. Karls- son, - Tage”. Johansson, och ' Sven Johanhssön. ec: Valberedningen: Algot Larsson; Karl Johansson,» Ernst . Karlsson. Studielédare' och referent till ortspressen: " Erik 7 Andersson. j Uppbördsmän: Torsten Svensson, Artur. Pålsson, Kommunalfullm.- gr. sammäånkallande: Algot Lars- gammalt och nytt, om våra för- fäders "seder och bruk och all- männa; historiska bedrifter. ; "Sedan" barnen, två söner och två - döttrar, . -kunde hjälpa till med ; arbetet. på "verkstaden, in- 'köpte.'Johansson ett litet hem- män i> Bjernaved, vilket sköttes mönstergillt av familjen. Söner- na; som tog mamnet Bergerantz, reste till USA före sekelskiftet, där. de "hade faderns yrke -med stor framgång. Dottern, fru Sel- ma Carlsson är bosatt i Linghult och "äldsta" dottern fru Gerda Sjunnesson ' med måg övertog föräldrahemmet, ' Makan och modern, Christina, dog redan 1908, wilket blev en svår prövning för familjen. Änka ling ti 22 år togs Johansson myc- ket' wäl om hand av dotter och måg så länge han levde. = På Hishults kyrkogård har barnen : hedrat minnet av sina goda föräldrar med en ovanligt stor och vacker minnesvård med denna inskription: N. P, Johans. son född 17/1 1845 — död 5/3 1930, Christina Johansson, född tid = en. n -shdäktigt. lyssnände” Bengtsson, född 29/10 1843 — död 2/1-1908, Ps; 221: 3. i rades en helt, förändrad kommun utredningen tydligen är beredd att). i .Iferna, En sats om fyra plattor lades . H ut på ett bord. Spänningen var stor. > ' bland arrangörerna, representanter... .. hän eliminera - Fukbussjukar”. Det nya amerikanska medlet mot. HisoH' nyligen på 72 journalister från sex" länder vid en presskonferens i Am» sterdam. / Journalisterna fördes till ett för tillfället iordningställt laboratori- um. De hade informerats om 'in- fektionsrisken på som i dag är ett: allvarligt problem över hela världen. Men ingenting hade nämnts om' det nya: medlet eller handtvättningsteknik.;' . På laboratoriet gjordes tre s k. strykprov på journalisternas hän= der, . Det första togs innan de tvättat > och det tredje sedan de tvättat sig ' med en för dem okänd vätska i en + flaska utan etikett — pHisoHex. Journalisterna flaskan och att tvätta händerna med , innehållet fyra . gånger före nästa prov söm skulle företas samma dags eftermiddag, - På eftermiddagen fick journalis- oe med den för dem fortfarande okän- da vätskan. Liksom vid föregåen- de test överfördes strykproven till objektglas, d v s glasplattor för od- ling av bakterier. Plattorna lades in i en inkubator, en värmekom- mare, ” för att demonstreras för journalis- för Winthrop Laboratories. "Odlings- prov ' hade aldrig förr utförts i så stor skala 'med Iekmän och under så svårkontrollerade förhållanden, : ” LONDON (AEP) :. ”Pålitliga uppgifter som "köm<.- " mit till London berättar om en” ; ungersk . delegation” som + i” ' Moskva just nu för underhand- ; lingar med den"sovjetryska re-'” : geringen om de ryska trupper-- I näs uttåg från "Ungern och en: . ; spektakulär ”Liberalisering” 1 > landet. Det antas i London ätt” Ungern blir. en sorls:spelöpp-,. : ning 7 för ” Nikita” "Chrusjtjovs ” sämtal " senare ; under". våren : med USA:s nya "president Kena", I jtjov att "erbju- da: USA elt militärt återtåg” från Ungern och som- motprestation att kräva att USA minskar sina trupp- Tyskland” "resp. Italien. nya ”avspänningsplan” utgår "på att” på "båda : sidor om den s k..”järnridån” bilda en”? :poli- tisk 'och militär ”sluttning”;ett om- råde som: icke ' direkt avmilitarise- rats och :neutraliserats ' men "där kommunismen .blir " mera liberal Militärt återtå markerar Dn och ”kapitalismen”: skall bli; mera ”socialistisk”. Så fantastiskt en så- dan: plan vid första: påseende låter är det inte alls omöjligt att Mosk- va' sätter in ”sluttningsteorin” som ett nytt drag'i det politiska spelet, i. syfte "att: försvaga Västtyskland och kanske också för att åstad- komma: en politisk”. ändring i Ita Polsk nyorån "möjlig fc - Budapest = I Moskva anses att den ungerska regimen både” politiskt och mili- tärt har fått stadga. Sovjetunionen kan utan risker ge Budapest stör- re -rörelsefrihet, ja, t o m samma eller "liknande 'ställning' som Polen har inom kommunistblocket! Från Moskvas horisont är nämligen Po- lens ekohomiska" och politiska fri- het "mycket: stor i jämförelse: med andra medlemsstaters inom sovjet- blocket... Ungrarna har enligt upp- gift i: Moskva fått goda råd och tillstånd att i samband med ett svett ryskt Me, ur landet andet samt ittligt ungefär 3 Riklig | nederbörd i : Fiklig nederbörd I i | stö re delen av endast | medelmåttiga ” nederbörds- februari 3, är att förutse. Byrån räk- "" Som kartbilderna utvisar beräk- 'nas lågtryck dominera inom det 'skandinaviska området. Riklig ne- :derbörd förutses inom: hela Öster- Isjöområdet och kontinentens norra hälft. För årstiden blitt väder vän- itas förhärska på hela den ,europei- ska kontinenten, +: - Anmärkning: Långtidsprognosen 'är' ingen ' förutsägelse i vanlig imeteorologisk mening utan en På för februari månad. Undantag utgör | framgår hormala temperaturvärden för års- nar därjämte med möjligheten av tiden förutser den amerikanska vä-|en något över normal medeltem- derleksbyrån, i sin långtidsprognos |peratur i södra . Götaland. Detta ig ; från Ungern. Ly: tysk spelöppning?] .Ibara orimligt utan också omöjligt inleda en liberalisering som" pro- pagandistiskt kan utnyttjas som det kommunistiska bidraget : till» av- spänningen; +" - : : -I detta - sammanhang påminner man i London om att Chrusjtjov i ett tal den 6 januari, vilket. först den 25 januari publicerades i i Prav- da, skulle; hå sagt: ”Det är att vilja "dirigera" de" socialistiska länderna "och" de""kö isti: : tvättning med preparatet utan bors- D hade .strykproven tagits « efter . bara. en kort, ”sällskaplig” te. Men resultatet” "vigade sig full ständigt motsvara förväntningarna. Objektglasen : med. prov. från "de otvättade händerna innehöll få bak=- terier. Plattorna", från det. andra provet — efter handtvätt med tvål och vatten — var: täckta med ”ett stort antal baktetier men ännu fle= ra uppvisade det tredje strykpro=.' vet, 'som föregåtts av" en enda pHisoHextvättning, Det fjärde pro- vet, som tagits efter fyra pHisoHex- tvättningar, var .däremot bakteries : fritt, sterilt. > > « En av de närvarande lökarna Dr c Boheimer, förklarade testresul> tvål och. vatten. medförde att djur, partierna / "från" ett: enda centrum. Det är inte bara omöjligt; utan ock- så” högeligen icke-önskvärt. att. så skall ske. Att man kallar oss "sol cialismens hjärna” innebär långt- är nödvändig” . Alltför bara svårigheter”. SN - de "västerländska huvudstäderna. ning . om "en politik, som : kanske skall formuleras vid - ryska 'kom- munistpartiets ” kongress i -oktober. Ny folkfrontspolitik ” Chrusjtjov syftar förmodligen på att klargöra för USA och" västmak- |- terna att Sovjetunionen. menar all- var — i alla.fall.i det nuvarande läget — och icke vill ansluta ytter- ifrån att andra socialister får .sak- na hjärnor, .Det är motsatsen som mycket samordning och enspårighet skapar Detta märkliga uttalande. av 'dén ryske . regeringschefen har. knap- past tillbörligt uppmärksammats i liggande bakterier "kom upp, på ar till hudytån. Den första tvättnin=. oa gen med pHisocHex hade' samma”, verkan men tvingade effektivare än. tvål och vatten bakterierna upp till" " ytan." Efter de fyra pHiscHextvätt-" ningarna fanns det inte längre några : bakterier kvar på händerna. . . Preparatet är ett syntetiskt tvält=" medel, : vars bakteriedödande be- ståndsdel utgörs ” av: "hexaklorofen, ' G 1. Det. innehåller dessutom ' ett . nytt, kraftigt ytspänningsnedsättan- So de medel, entsufon. Det/ innebär dock en första antyd- = ör Tyska alkoholister - "dricker. mest föl MÖNCHEN. (AEP) mann, . överläkare. i Essen, intres- santa statistiska uppgifter om tys- > karnas alkohol . Av de man=' ligare länder till det I ti- av globala observationer grundad be- dömning av 'den d ska : » Självklart . skall Chrusjtjovs. teori om. ”ett sluttan- makterna aktivt :deltar i skapan- -Idet av ”det sluttande planet: och icke lägger hinder i vägen för. att kommunister i Europa och" Afrika får andel i Tegeringsanisvaret, iv Den nya ”folkfrontpolitiken” skall alltså inte bara göras ”nedifrån” utan : också '”uppifrån”. Kommu- nisterna skall inte bara försöka att vinna massorna utan de skall ock- :|så delta i de resp ländernas ”akti- t .| va politik genom att ha accepterat ”det sociala systemet”, d v s ”ka- » i pitalismen”. Huruvida "denna vänd- ning blir verklighet kommer först den politiska utvecklingen i Frank- rike, Italien, Östtyskland men" ock- så i de afrikanska länderna att ut- visa, i - : ee ” Jean Primrose Den unge norske Konsthistorikerh Knut Berg har upptäckt att det i St Sofia-kyrkan i Kiev finns det enda porträttet av den väderlekstypen under den period, som prognosen omfattar. Om utsik- terna på kortare sikt kan f n en- dast de dagliga rapporterna lämna besked, ..-Prognosens ' säkerhet : är störst inom de. olika temperatur- och' nederbördsområdenas centrala delar samt under” periodens första | c:a 3 | veckors, - : norska medeltida drottningen Elisa- beth, Hon var dotter till den ryske fursten Jaroslav och träffade "sin man, Harald Sigurdsson ( (1015—1066) när denne uppehöll sig i Gardarike. Harald - Sigurdsson ' var halvbror till Olof den helige och blev se- sedermera känd som kung Harald : Hårdråde, (TT-NTB) > ov - de plan” leda till att också väst-| liga tyska -alkoholisterna föredrar.' t drickande och de njuter sällan el- ler aldrig sprit.. Däremot berusar sig de kvinnliga tyska alkoholister= na nästari utan undantag med sprit och starkvaror. Enligt en omfattan= de undersökning konstaterades ock= - så att sjuklig alkoholism förekom= striarbetarna, som bland patienter=-: na endast representeras med 18 pro- . cent. Däremot är 37 procent av de . tyska alkoholistsjuka hantverkare och ' ;små affärsidkare, medan 15 . procent-är statstjänstemän och hög- re handelsanställda.' Under fjolåret : konsumerade ' västtyskarna = alko- holhaltiga drycker för i runt tal . 6 miljarder D- mark, 7,5 miljarder: kronor, motsvarande 150 kronor per capita av” befolkningen, barn: och . kvinnor medräknade. Alkoholkon- sumtionen ökar i Västtyskland med " Slomkring. 5 procent från ett år till det andra, Ölkonsumtionen har nått -- en nivå som omräknat pr capita av. befolkningen aldrig noterades un= bl a vid kongressen i Mänchén, + ' DAGENS NTF-MÅNING > | - $y fast reflexband på barnens. kläder. Mörkertrafik'— son. Kontaktman med Trönninge arb.-kommun:. Agitationskommitté: hansson, Bengtsson. .' Sven Johansson, Gårdsombud: För Brunskog, Pers- torp, ö son, . Stjärnarp: Sven Johansson; Algot ” Larsson. Sven : Jo- -Karl - Karisson, Oskar : Programkommitté: Rut Törnkvist. Tönner: Torsten Svens- . Leonard -Jansson, i Agård, Nygård, Karlsfält, Manne NYE Johansson, ”Fladje, Stora ”Bösia, Backen, Tönnersa: Ernst Karls- son, Magnilund, Gullbrannha, L:a Böslid:. S. Nilsson; Stationssam- hället: Artur Pålsson, Prästgår- le; den: Karl Karlsson, : Andersfält: Erik Ståhl. Ombud till distrikts- konferensen i Falkenberg den 9 april: Erik Andersson, Torsten Svensson. Suppl. Sven Johansson, ERLSVIYTIII SE Karl J: oHansson. en sångafton. Arvid ' Johansson dränd LAMA Betr KARA Beslöts att styrelsen skulle sö- ka få filmen ””Frigörelsens folk” till Eldsberga, likaså få tär stånd gav en redo- örelse för kommunalgruppen. —Ilba i Nilsson - uttaladé - ett tack. till] :- avgående ordförande Sven Jo- hansson för det: goda arbete han” nedlagt "och Rit Törnlvist - tac kade: & 'kvinnoklubbens' vägnar . ett gott "samarbete. '-: Efter mötet blev det kaffe, vär. efter visades film från Lofotens fågel- och fiskareliv samt från bananodlingar rr Kamerun; H händérna, det andra sedan de tvät-" "> »-|tat händerna med tvål och. vatten . ombads — behålla terna tvätta händerna ännu en gång .." Dagen därpå togs objektglasen ut. » Vid en hälsovårdskongress i Män= chen tillkännagav doktor Otto Her= +" " 75 procent att få fyllan genom öl=. + - mer relativt sällsynt: bland .indu= + « der detta århundrade, meddelades > X MANA BANAN PA g pr A MAN Pr A AS RA ARA UA ar Fa Ja
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.