rYeTtYTTYY tee TYTYYPEYY vev = av infödda med högre. utbildning. "YYveTYTYY Trevervr YTeverevT OP YvrevYvYTtrteevv Or ryTYYYYvYYYYYYYYYYYYFEYYVYVYPFEYVSVYEYVETTSSTT vev Tistagen den 2 februari 1961 ; Det” svarta : Afrikas. frigör else från ”kolonialmakterna har - gått ” " brådstörtat.. En hel- mängd gamla . kolonialområden har under loppet j ivständiga "stater." I vissa fall har frigörelse-, Processen” varit" ; noggrant. "förbe- "redd under lång. tid och de stats "desamma: "synes vara relativt sta- ” "bila, Detta är generellt sett fallet - > ifråga om brittiska och i viss mån : även franska kolonier; Till denna ' grupp. av: afrikanska stater hör : exempelvis Ghawa och Nigeria. I dessa” länder fanns en kåder” av ".. wniversitetsutbildade infödda, som redan före : proklamerandet avs a självständigheten beklädde nyc- "kelposter inom förvaltningen. Det fanns också tillgång till infödda akademiskt - utbildade: Järare” Jä" .kare' tekniker” os v. Förutsätt kol ningar . för: Satt "dessa iområ- rn LT: "DEN: varg FEBEUARI- 1961 IT= = "bildningar, "« som” "blivit resultat av / Stam: och: stat. i i Afrika > 2 id > emellan, har. levt: som hund cch . . katt. Endast närvaron av starka belgiska” truppkontingenter” har . "förhindrat ' öppet krig” mellan -:stammarna. När man talar om det + kongolesiska folket, så är detta en . ren fiktion. Det riktiga är att "tala, : om bakongos, balubas' och "Tundas : "och allt vad stamfolken pu heter, ' -Det skulle vara få ängt att vänta, att” dessa'. olika stammar :skulle I vara villiga att underkasta sig en « centralregering i Leopoldville och "ställa sig lojala mot staten Kongo. Det är emellertid just detta' den : pu ; mördade sPatrice . Lumumba trodde" sig - kunna. "åstadkomma. ” " Han ville skapa ” en starkt "cen- . traliserad 7 statsbildning med: 'sig H själv. som Premiärminister och le- "dare, Man kan förstå Lumumbas : inställning, ty' skall de. afrikanska "staterna: - bli -livsdugliga -- måste, stammarna ” underordna ' sig den den: skulle” i. funktionsdugliga: £om självständiga stater hade allt" . så skapats, I Kongo saknades di sa förutsättningar helt, om di likhet. med de flesta andrå av: hnegrar befolkade stater lider” dock. även, "dessa av den väsentliga” svag- - heten att. befolkningen saknar na- tionalkänsla? Staten' "elle; K iket är; "ett: "för: negrernas stora "massa ofattbart; "begrepp: För dem exi- Sterar / ingen, annan högre” enhet”: än stammen.” De, känner, stark. samhörlghet med stammén; är. lo. jala' mot, sina anförvanter” inorå” denna och är sedan barnsben va- . na. att underkästa sig stamhöv- . dingarnas auktoritet. Västerländ- ska. politiska téorier är. något de - än 'så länge inte har' möjlighet : «att. förstå, När politiska partier " . . bildats bland negrerna i ett land : har det” ofta” blivit så, att” 'varje stam bildat sitt eget parti.” "Till- hörighet till en stam och, mede. lemskap av ett-pol tiskt. parti. har. » blivit samma sak... Koörigos -tragedr. är. möjlig. att förstå endast mot. "bakgrunden av:' stamg nenskapen, » och, frånvaron « Den nyas staten Kongo är i högre s grad ” än "någon afinän afrikansk 7 "stat: sen artificiell skapelse, Den / sarhinnfaller till, yta och admi- nistrativa. gränser "med den 'gamla' belgiska kolonien Kongo. och den var” sammänsatt: av : :områden «'i.. Centralafrika, : som «andra. euro- peiska. kolonialmakter,. & ännu : inte” hade lagt beslag på. Invånarna" i i Kongo är, uppdelade i ett., stort antal stammar, som ins a "en viss stam, eller. eljest delar av «en provins, erhåller: viss 'självsty- > geringsproblem - vär ,' möjligt >med', ögre 'statsenheten. Men detta är .' - inte en sak; som kan genomföras i en handvändning, den kräver en, . kortare eller: längre mognadspro- cess för att bli verklighet. Just i'' Kongo blir" alldeles' säkert denna | mognadsprocess långvarigate och. "svårare än på andra håll En cen- tralregering"i Leopoldville' skulle ha kunnat hålla sig kvar vid mak- - sten : endast genom en' järnhård " v och blodig diktatur. Lumumba var .. ; helt .säkert beredd att regera på detta .sätt och det förklarar det . "intensiva hat han utsatts för från "andra stammar än hans egen; Hån ' synes emellertid i viss utsträck- " ning. ha vunnit. anhängare "även . bland andra än stamfränder, vilket. får "tillskrivas "han fascinerande " talekonst och det hat mot den vi- / ta: raser han predikade. 1 ;. 7 « En bättre utväg synes vara att ” ombilda Kongo till: en förbunds- stat,' inom . vilken de: olika pro- .vinserna, i den” mån :de samman- "faller med ”bosättningsoimrådet för. relse. Fråga" är erhellertid om sens : en "sådan "lösning: av Kongos re- hänsyn till de svallande lidelserna och stamhatet,, som blivit; ännu hetare” efter mordet på Lumumba, : Vilja till" ”såmäarbete mellan stam- : hövdingarna och de politiska för: grundsfigurerna saknas. De tänker ' främst på att. säkra sin egen makt och" i det:;hänseendet 'tycks"'alla :' vara lika” ”fördömsfria 'och hän-. "synslösa som Lumumba. Kongos regeringsproblem förefaller näs- : ALLT UTOM BRUDAR. . Sjömansgården i Hälsingborg är ett prakt 1 på god - vård; Största förtjänsten härtill har | säkert pastorn Hilding Roos, 'en älskad man >i- .sjömanskretsar: I dag ' har han.en av Europas allra modernaste sjömansgårdar, byggd för 3,5 milj. 800.000 sämlade Hilding Roos nm själv, Det bet ho- tan att vara olösliga. nom. år att tigga. ihop nästan - en miljon. och ånga skosulor nötte han. ut på »väg. .20.000 : sailors besöker? nu: gården. varje år inte att undra på för här finns utrym- .me för praktiskt. taget varje form av förströelse. Den enda detalj som pastor Roos 'inte förmedlar är sjö-. "och när det finns 1 is på dem finns det ju "också alltid folk som vill pröva ; isen, antingen bara genom en promenad eller genom skridsko- åkning. Men de flesta vet inte alls vad .de'då ger sig in på fast var och en borde veta hur mycket en isskorpa på en sjö tål innan den går söner. 3 :Nu' finns det emellertid inte någ- ra "egentliga vetenskapligt genom- förda mätningar av isens hållfast- het i förhållande till tjockleken, men. under flera år har .man dock genom”. Wiss uppskattning kommit fram”till -en del grundsiffror, som kan håll; streck såsom allmän ilti- CSE ; Men r är en sak som alla ”isluffare” måste. hålla reda på — isens'hållfasthet vid en viss tjock- lek är ständigt beroendel på dels 'väderleken för dagen, dels väder- leken ” under den: sistå tiden, dels var. isen, är. belägen, t ex i södra a Sverige, Allmänt gäller att .hur. jock isen än är vid ett visst. tillfälle, 'är 'dess hållfasthet betydligt. större i" norra än i södra Sverige, "med graderingar för belä- igenheten; "Detta ' beror på att det alltid” är kallare ' ju längre norrut man är ”deh att isen därigenom blir 'tätate, det vill säga hållfastare, ju längre norrät man kommer. : "De: allmängiltiga beräkningarna sär jattl decimeter tjock.'is, tål :omkting '500 kilos tryck, men "att man i: södra Sverige. — ända upp mot” Stockholmstrakten . — '-aldrig Två dec tjock is anses'i genom- snitt bära omkring 2000 kg, samt 25 : em tjock äs omkring 3000 kg: Har det varit varm väderlek några da-: gar på en plats är dock: en deci- 'meter tjock is nog i allmänhet för: iriskfull, ty. man 'måste då anta att Iden varma: väderleken . gjort | den: ev smula för porös och lös: AN fen Vad bryr "jag mig om må- nens baksida.: Jag såg en tlint- . Skallig i TV igår och det var 'månlj mansbrudar, den detaljen får poj- karna sköta om själva. gäves fick de till ett par hundr: middagen intresserat tog del av I den ständiga diskussionen om häst elle; alt förbättra sina maskiner och förse dem m "dem, mera användbara även under svi atal uppgående lantbrukarna och + r traktor i skogen” "arbetar traktorfabrikanterna envist på ned en allt mångsidigare utrustning; för att därigenom göra åra förhållanden. Ett bevis på att detta arbete inte varit för- d. den demonstration, lag M i Halmst Motork M raktorerna var av märket Mas- -'sey-Ferguson och till sitt förfogan- .de-: hade - man två 40 hästars" och x 'en 55 hästars. Av de förra hade sedn ena halvbandsutrustning medan ide båda andra"var försedda med slirskydd av en ny konstruktion, 'som gjorts för att efterlikna häs- tens hovgrepp på slirig vägbana, : Första provet gällde att visa det > goda grepp traktorn fick med dessa sslirskydd, Den större traktorn kör= x d anordnat i i i Torup, de, med tillkopplad boggievagn, varpå var lastat ett ordentligt till- taget stocklass, uppför en backe, som närmast liknade ett hustak. De övriga traktorerna var utrus- tade med olika. typer av vinschar, | tr: saxar och kälkar. Båda kunde med vire släpa fram stockarna och an- tingen lasta dem på vagn eller käl- kar eller också i. med' saxen släpa dem vidare ut till basväg eller upp- Iagsplats, Vi Vik na, som på t ter- som AB Hallands Frökontor och dess dotterbo- "är av stor vikt vid körning” i ojämn terrång och risk förelig-' ger alltid fö; överstegring, i syn-! nerhet om lasset hänger i traktorns! hydrauliska lyft. På de uppvisadel traktorerna hade denna risk eli-' minerats genom att traktorerna vidi stegring fick stöd av lasset och där-; för endast kunde stegra sig till en, viss grad: Även detta visade vidi flera tillfäljen under demonstratio-! + rens värld återspeglas i den barna- borde gå på is som inte är tjockare, ; Och hans mål är blott det ena: . DÅ torde vara ak, om någon, som ' så berikat vår kristna sångskatt; 'som Lina Sandell, prästdottern från ' Fröderyd i Småland. Hon föddes ' 1932. och flyttade till det himmel- ska hem som hon så ofta sjöng om år, 1903, Hennes 'andliga diktning, som -präglas : av en innerlig och sann gudsförtröstan kom att få 'stor + betydelse för den evangeliska 'väc-' kelserörelsen på 1800- talet. De and=' "liga upplevelser människor gjorde "tolkades äkta och enkelt. i Lina” "Sandells sånger, inte underligt då att dessa blev så älskade och gär- na sjungna vid både enskild an- ”dakt och i offentliga gudstjänster, "Hennes dikter blev spridda i sång- häften över hela Skandinavien och numera återfinnes en mångfald av ':: hennes sånger. i alla sångsamlingar som mvänds. för offentligt guds- i. Na tjänstbruk. oa Den sång. som: blivit mest. rykt. |s bar: i hennes produktion är utan tvekan, den odödliga: 2 ar le Tryggare kan ingen. vara .. > Än Guds' lilla barnaskara, ; - Stjärnan. ej på himlafästet ''. Fågeln ej i kända. nästet, -' --Den historiska uppgiften är den att 'hon skrev sången då hon vid ett tillfälle satt uppkrupen i ett träd" på . gårdsplanen hemma ' vid prästgården. : En nära kontakt bå- de med det himmelska och natu- fromt vackra sången.' Dess förtrös- tan och ljusa livssyn har följt ska- ror. av, unga människor från hem beh . sändagsskola ut..i livet och långt efter det man lättat ankar från både hem och tro har sångens ord och, melodi dröjt sig kvar, i min- nenas rum; tr : . Det berättas att för några år se- dan anordnades : ett samkväm i Stockholm; för arbetslösa : sjömän. Utom . lekamlig " bespisning. : hölls också en. kört andaktstund, Den, som skulle leda denna senare, hade ingen lätt uppgift att söka slå. en brygga över den klyfta, som i re- ligiöst hänseende öppnade sig mel- lan "honom ochi de flesta århörar- na. Han dristade sig: dock satt börja med én fråga: TA ”Jag / undrar, om- "det finhs ”nå- gon psalmvers eller sångvers, som vi allesammans kunde sjunga utan- till?” oe På frågan : följde ; några. jögon- blicks rätt obehaglig tystnad, men "spänningen fick 'en både ' "humoris- tisk: och gripande ' upplösning. En mån i samlingen/.reste sig tveksamt och sade: med. skrovlig' brännvins- ig finns väl en'— en stump," som” "börjar: : I"Tryggare” kan ingen” vara”.” Den kan” vi nog, för vi — vi har väl gått :i. söndags- skolan!” 3 i » Mannen: satte ”sig och s besvärad ut. Men snart sjöngo des- sa arbetslösa sjömän Lina ;Sandells trosfriska barnsång. 'Och även om en. och. annan: -sneglade. med ett rmåleende. mot. kamraten;: som fö- reslagit sången, såg man hos många en "tår och ett allvar,: som röjde, att den” sång de sjöng rörde vid heliga minnen. När de en gång för sista gången . skulle . speja genom bränningar . och töcken efter en hamn med. evig trygghet, skulle kanske det frälsande ljuset komma genom . något . minne från lyckliga barndomsdagar, då man i söndags- skolan aldrig tröttnade att sjunga: Vad han tager; vad han giver, . Samme Fader han dock bliver, Barnets sanna väl alléna, | ” Den glada och lyckliga sångaran- fen bodde i en svag och bräcklig ; roppshydda och Lina Sandell fick genomgå : många ”. prövningar. Ett hårt slag drabbade henne. också då fadern, omkom . under: en resa på Vättern, Var det månne under nå- gon av dessa livets grå och tunga | dagar hon fick skänka [3 den trös- tefulla sången: Blott en dag, ett ögonblick i i Sänder, 10 vad tröst, evad som k på! E Lina Sändells diktning | Se cl JAv pastor. John Hall ' :Htillråda konung' Karl XV att för- Lö a ”Sondelv som på sitt sätt bidrog till, att hon kom att bli den näktergal hon blev. Vid särskilt ett par tillfällen fick hon erfara, att Herren även är en läkare, och för det prisade hon Gud. Är 'det dessa nådens välgärningar hon tänker på i sången: ”Jag kan icke räkna. dem” alla, de prov på Guds godhet jag rönt.” . - Om den sångens tillkomst. finns en liten rörande skildring. Hon ha- de blivit ombedd att skriva några versar till en bild. På denna syn- tes två barn framför en: griffeltav- la fullklottrad 'med siffror. Ett av barnen skulle räkna talen. Det går inte bra, och sorgset och bekym- kan inte räkna dem alla.” Men ' Lina Sandell är också be- kymrad, hon finner ingen :poetisk genklang i orden och kunde omöj- ligt dikta "några versar.. Som' hon satt och våndades vaknade plötsligt en ny tanke, Hon såg på de be- alltid har. man anledning gråta över ' det man: inte; kan räkna, Ibland kan det vara något att .jub- la över, nämligen om det oräkneliga är kärlek och goda gåvor”. :::.y 13 on - Detta var en tanke, som kunde sjunga, och nu förlöstes den bar- nafromma tacksägelsehymnen: > Jag kan icke räkna dem alla, De prov på Guds godhet jag rönt. Lik . morgonens droppar de. falla och ( glimma. likt dessa. så skönt. Jag! kan icke” räkna | dem alla, De Prov på' Guds: godhet jag rö Bland”Lina' Sandells många vär kelsesånger är: ';”Vem klappar -så sakta i aftonens frid. ..”,;en .av de märkligaste, "Musiken till: denna 'är skriven av sångaren. o Ahrfelt. Det förtäljes att Alinfelts' resor" i landet med predikan och sång vid särskilt ett. tillfälle. väckte. vissa höga ve- derbörandes. oo. "och". missnöje. Slutligen ” beslöt" man" sig för att bjuda Ahnfelt att fortsätta :med sin verksamhet. : Majestätet . ville dock personligen” övertyga sig. om vad det var som skulle förbjudas. och lät i det:syftet "uppkalla Ahnfelt till slottet för att' sjunga, Ahnfelt blev bekymrad över inbjudan och var i" ovisshet om vad han skulle sjunga. Mer så uppsökte han Lina Sandell 'som med hela sitt varma hjärta deltog i denna angelägenhet och under mycken bön skrev hon just för detta tillfälle den gripan- de sången: ” folk rigg fan Vem' klappar « så sakta. i aftonens rid, . På ditt hjärta? cc ” Vem nalkas med läkdom så Jjuvlig "och" blid ': . För själens förborgade smärta, i Kanhända du hörde det klappandet förr," , Och" den rösten.” i dröjer. du ännu att öppna "din > dörr, > För livet, för. himmelska trösten. "Sången ” sjöngs : för "konungen. Denne säges ha blivit 'så gripen därav att, vad.som i övrigt förekom den stunden, han: gav Ahnfelt sitt löfte och sin. uppmuntran att sjun- Allt ju vilar i min faders händer: kulle j jag som barn väl ängslas då? Han som bär för mig ett faders- 2" hjärta, . O, han giver ju åt varje "dag fult: dessa lilla del av fröjd « och - - s smärta, N Så, av. möda som. behag" Men även prövningen. "blev något, — Jag hoppas att du tagit fälsen Frihet från hunger > Tillägnad Sverige Hjälper — ' ” Det finns 'en appell - som ständigt öppnar gränser.” Den får aldrig dö. ” - Den talar på alla språk om en enda önskan: ' Frihet. från hunger. på ett ställe där den kan bytas? rat säger den lille räknaren: ”Jag ; kymrade barnen och tänkte: ”Inte]' : åt... ga och tala varhelst Ahnfelt kom. - De sånger vi här erinrats om är bara ett par axplock ur en rik produktion. I Pilgrims Sånger, som kom ut 1859 återfinns inte mindre än 75 sånger av Lina. Sandell. Hon var 'en skaldinna :av ”Guds' nåde. Hon kunde skriva vackra sånger Som i mer än ett århundrande 'be- , varat sin andliga friskhet och som ” alltjämt bär oss bud från evighe- tens: värld. Var det en stilla afton näy ljuset från denna värld bortom > tid och grav lyste in över hennes livsväg som hon fick inspiration ill den vackra aftonbönen: . Bred dina vida vingar," O, Jesus, över mig Och låt mig :' stilla |vila I ve och väl hos dig! . » Bliv du mitt allt i'alla - Min visdom och mitt råd Och låt mig alla dagar > a Få leva blott av nåd —, "> Förlåt mig alla synder ? Och två mig i ditt blod; Giv mig ett heligt 'sinne, En vilja ny och god! i "Tag i din vård och hägnad ” Oss alla, stora, små, "Och låt i frid oss åter Till nattens vila gå. Litteratur ”Sjätte sinnet” " ” är titeln på en från Bonniers för- lag utkommen bok av Rosalind Heywood, Frågan om det finns ett , sjätte sinne, som kan göra det möj- ligt för människan att enbart på psykisk väg nå kontakt med andra psyken, med avlidnas andar eller + att få kunskap om kommande eller förflutna händelser, är frågor, som varit föremål för förskningar, vilka företagits framför allt i England och Amerika. Författarinnan redogör här för de intr ta, delvis h resultat, vartill banbrytande fors-' kare och - deras : berömda medier kommit. Det gäller ju en diskussion om parapsykologiska frågor, om huruvida människan har möjlighet att enbart på psykisk väg nå kon= takt med andra psyken, med avlid- nas andar eller att få kunskap om kommande eller förflutna händel!- ser. Automatisk skrift, telepatiskt överförda meddelanden, sanndröm= mar och syner diskuteras liksom ett rikt exempelmaterial. Dr John Björkhem,:' vår främste expert på frågor som de föreliggan- de, har betecknat boken såsom skriven på ett levande och intres- seväckande sätt samtidigt som den är saklig och återhållsam i sina 'om- dömen och utan försök att göra '- sensation, vilket eljest ofta före- kommer i sådana böcker. ne Av ämnet intresserade har här ett. tillfälle att fördjupa sitt vetande på området. i yligen talade man i radion om hur en apa mådde. Apan hade varit på en tur uppe i rymderna med en av dessa raketer som man lägger miljoner kronor på medan miljoner människor dör av svält, Vi satt uppe i ett vackert svenskt hem 'i Ruandabergen och hörde det. Mörkret hade' sjunkit över nejden, annars hade vi haft en vidsträckt, vacker utsikt över Kongos blå- nande berg och mjuka dalar, som sträcker sig långt i fjärran innan urskogen tar vid. N Det är mycket som man inte urskiljer klart när- man befinner sig på avstånd. Därborta, på av- lägsna platser, finns i dag vita; män, kvinnor och barn, isolerade i' de stora skogarna, till synes förutan "| något rättsligt - skydd, "detta --på "grund av två orsaker; de-är vita och de är belgare,, De skulle gärna ge allt de äger för. att kunna läm- ha dét hem. som är deras och det land som”"de tills för en kort tid sedan räknade som .sitt fosterland. Med "bilarna stulna eller förutan bensin,' omgivna av-en massa för- skräckta: kongoleser . och vildar i moderna uniformer, förs de ned i en allt djupare förtvivlan. Och mån- ga känner det säkerligen som en av dem uttryckte det till en svensk, sen: ”Vi får sitta och. vänta på att bli ihjälslagna”. Man har: nog rättighet ätt säga att det finns två slags vita i da- gens Kongo, de' som är vita och belgare och de som bara är vita. Som exempel kan nämnas en en- gelsman, som pryglades. av svarta utanför ett postkontor: De hade även börjat misshandla hans fru. Då kom han på att säga att han inte var belgare, :Han var, engels- man, förklarade han. De slutade att slå: ”Åh, är ni inte belgare, Då får ni ursäkta”. Tänk att de bad om ursäkt! Civilisationen går fram- Fast trots allt kommer det nog att dröja ett tag innan Bukavu kan räknas som turistmål för, ameri- kanska turister, som Kashamura förespeglade lyssnarna i ett raadio- tal. Särskilt om dé, innan de reser dit, får reda 'på hur dyrt det kan vara att komma ut igen. Det be- rättades att en amerikansk familj, som for över per båt, fick punga ut med 400 dollars — ungefär 2.000 svenska kronor för överresan, som tog några minuter eller något mer, Men de sade att det höga priset berodde visst delvis på växlingen, Kanske de inte begrep sig på chec- ker, eller dollar. . Utan lösenord i svart land... 2.000 kronor i kontanter och det är inte alla som är så nära grän- är stort, alltför stort. Vi som Milla hör dem vilka endast har den vita att vi tillhör ett folk som upprätt- håller — diplomatiska visat ett rent enastående intresse flesta av dem vi oroats för kunnat per i många fall: ”Vi är protestan- månne vara för dem som icke har något lösenord att använda sig av? BO SETTERLIND urskogars- dunkel. Men man kan få som nu lyckats taga sig över grän- | Men det är inte alla som äger I! sen att de kan taga sig över. Kivu |: färgen emot oss, vi har oroats' för |! de våra och detta med rätta trots: förbindelser |! med Kongo och som dessutom har |: och medkänsla för sina instängda landsmän i Kivu. Och trots att de || använda det ”lösenord” som hjäl- | tiska: missionärer”, Hur skall det|. Man ser ej så långt i avlägsna |' Apor och människor - Av kongomissionär Elizabeth Johansson. - höra något litet, som liksom i en gon berättade att ett litet barn, en pojke var sjuk. Hans far” tog ho- . nom med sig för att besöka en in honom medan de själva förde den lille till doktorn. Där kom två soldater i full krigsutrustning till " doktorns ' mottagning med den. lille: : pojken. - Isolering är. med det värsta. på” jorden. Den belgiske fadern uppe i den avlägsna obygden fick” inte ' ens träffa er vit läkare. Finns det en vit människa som vet I somras a det "ropades högt .. mot de belgiska soldater som. inte lämnade sin plats till FN sade per- soner som "inte ” var belgare men som levat många år i Kongo, att belgarna borde ha, ett. erkännande för vad de gjorde för" ätt” rädda de” vita, ön . Ja, de borde ha ett erkännande för vad de gjort. Nu har de läm=" nat sin plats till andra. " . Men nog måtte det kännas ”bit- tert" att inte kunna hjälpa sina egna som är hänvisade till ett ovisst dar. dem. Ett land de räknat som : sitt. Ett land där de: lagt ned sin kraft och sina ägodelar, där de hoppats på en framtid. Ett land” där i dag så många nybyggda sjuk= hus och skolor; stora byggnadsföre= . tåg och väldiga: plantager, vittnar om den framtid belgarna tänkt sig för .Kongo. nn a ”Fattigdomen växer i "”.rikedomens land Och nu är man innestängd — hjälplöst innestängd — i ett de sto- den, fattigdomen och förfallet bör= jat grina emot dem och där ånges- "> ten för vad som värre är börjat gripa dem — 7 fruktan! för det som kan kommas er N " Man kan kasta: miljoner | på att” få en satellit till 'att. gå i banor i himlarymden, - där - intet finns att rädda, men istället intresserar sig en. värld för hur apan mår som var med på resan. Men världen kan - inte sända undsättning till människor som förgås i skräck nå- got eller några tio-tals mil från en gräns vilken eventuella räddare : ännu har rätt att överskrida, Därför får män, kvinnor och barn, avstängda från yttervärlden invän- - ta vad framtiden bär i sitt sköte, ” mye” >; N SM mn doc I ' 238 ov - so se NTE nuter? = ce skon ra naturtillgångarnas land; där nö=. - det? ” ? öde i ett land där ingen lag skyd="' " miniatyrbild visar något stort. Nå= = läkare som då fanns i trakten. Men =, soldaterna tog fadern och burade ' Hur har den familjen "det" nu? — Kan ni inte vänta bara 20 mi | a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.