vyrreetvYytYrt vv vrrvevvYerv EAHOLMS TIDNING vTrvevYFrYYYTYFYYT vereveevvevYteeveeryrYtfYYYYYFYTYEPTPYVYTT Oasdigen den” 22 februari 1961 Det är > angeläget "att ökade kunskaper i prisfrågor efter- strävas dels i syfte att mot- verka oskälig prissättning, dels för att ge konsumenterna upp- + lysningar på prisområdet som leder till ökad prismedveten- het: och skapar möjligheter att : göra rationella inköp, anför SLKF i yttrande över 1960 års prisövervakningskommittés effektiv Förbundet uttalar sin förvåning över det... betänkande rörande” prisövervakning. . av utredningen gjorda påstå endet att, utom 'husmödrarna, speciellt löntagarna har: in tresse av att prisfrågorna be vakas. Även företagarna är ju Om . man med hjälp av: statistiken över olika konsumenter. :. ”yrkesgruppers inkomster söke: uppskatta deras betalningsför- måga så finner man att den "' olta är mindre än löntagarnas - i motsvarande arbete.” Beträffande frågan om : ef- fektiviseringen av statens pris- och . kartellnämnds .undersök- förbundet, att- det ur konsu- mentsynpunkt förefaller wara en fördel. om även ett öka 4 "Front mot disk hetssh samarbete kan . åstadkommas . mellan ISPK och andra organ, »- som är verksamma inom varu=- deklarationsnämnden och att ., undersökningar rörande kvali- tetsfrågor, .som sammanhänger med distributionen:' eller fkon-' ” sumtionen, så witt möjligt: är kan eke samtidigt med pris- undersökningar och deklareras Effektivisering av : -prisövervakningen samtidigt med dessa. Blott på grundval av en sådan upplys- ning har den oerfarne konsu- menten möjlighet att närma "sig den av kommittén upp- . ställda målsättningen .”maxi- mal behovstillfredsställelse till : lägsta möjliga kostnad eller uppoffring”. Då det gäller att wäcka in- tresset för prisfrågor på bre- ”dast möjligt. front är olika "skolor. plus det frivilliga stu- diearbetet aitan tvivel de insti- » tutioner man för framtiden har: att "bygga på; framhåller ” förbundet vidare. Men det rå- der, som utredningen också -riktigt påpekat, .trängsel mel- "Jan: olika ämnen' inom 'bbild- "ningsorganisationerna och för- r - bundet undrar om det inte för -kvinnoorganisationernas del i ! många fall'är mer attraktivt med mindre utställningar och demonsträtioner. än med tids- krävande studier och att en "del. av det: begärda anslaget på 150.000 kronor —' om det "beviljas — kan användas för , att utarbeta program och sam- . mänställa . material för dessa. "Förbundet: framhåller : slut- ligen vikten av, att upplys- ningar i prisfrågor m. m. är avsedda att gå direkt till ikon- sumtenterna, framställes på ” samma förebildligt enkla och slående sätt som : under den . senare ” 'tiden ',. kännetecknat . småskrifterna '- från - statens ”Konisumentinstitut, Se fackidiotin vd ” ungdomen” hade fler tillfällen till t kring € lan har på: senaste tiden antalet "röster, "som "kräver större klarhet | . om den nya skolans "målsättning, ökat.' famtidigt har farhågor ut- Ialan 3 personlighetsutvecklande ” syssel- ; sättningar inom ramen för sko-' Jans: ordinarie "schema, Han, fick medhåll. från många kolleger och . talats för att enh . tänkt sig håller på att bli en ny pluggskola med: lappskrivningar » och läxförhör' som" främsta kän- netecken. i Därmed : har ' fingret "> eatts på deh ömma punkten i vå ” nuvarande” skolväsende. :Var'h de.'s” and ämnena tagit ” vägen, : erkannerli- + gen den. estetiska bildningen, och'; ni vad har det blivit av den .utlova=.:: de likställigheten mellan's k teon .: retiska och 's k praktiska ämnen? . Det förhåller sig kanske så som . + en internationell expert på den akademiska bildningens område : Romano;.Guardini — skrivit, a ”nutidens studieintresse 1 orovä kande hög grad , är inriktad ekonomisk vinning och karri Det . är. 'således inte den unga ; generationens fel att skol” och högskolcutbildningen blivit" allt- ' utan näringsli- : vets, Föräldrarnas sociala” ”ambil.' mer: "matnyttig" tion och behov av prestige 'samt den allmänna höga levnadsstan- . darden är den. yttersta" orsaken till”'den 'bildningskris som bl a" återspeglås i enhetsskolans brist på klar målsättning. Skolan av i.dag främjar på samma sätt som . universiteten — specialisten, fock-. idioten, medan", personlighet i mots" - sats till. vad ' dess tillskyndare "särskilt; :pekades' på musikens sto ra betydelse för ungdomens" kar, raktärsdaning: Musiken fostrar bä- + de till koncentration' och 'samver-' kan och -motarbetar på detta sätt . soter: "den: tilltagande” splittringen, och” rastlöshéten.: :Men: mus; teck tieratur" min: anses” tydli " vårt" "näringsliv "och des: Tvär "högsta 'skol-" gen. pA språkrör inom | strukturförändringen' "Nordsjön g givmild |: : Goda tider för västkustfisket STOCKHOLM (TTspec) ' De svenska västkustfiskarena har under senaste tiden erhållit mycket goda sillfångster vid fiske ute i Nordsjön. Sillen avyttras i Tysk- land till gynnsamma priser, Det är de stora trålarna, vilka är försed- da med starka maskiner, som ger dessa goda fångster, berättar fiske- tidningen Ostkusten. . - Stora fångster har också de nya ståltrålarna gjort. Dessa nya fiske- fartyg. i den svenska fiskeflottan har visat sig väl lämpade för våra förhållanden, och man beställer nu ståltrålare praktiskt taget på lö-; pande band till svenska västkusten! Men det är fråga om dyra farkos- ter; de betingar en kostnad av mellan 450.000 och 600.000 kr. Den som skaffar sig en ståltrå- lare kan inte längre ligga och fis- ka i vare sig Kattegatt eller Ska- gerack, han måste, ut i Nordsjön | och inrikta sitt fiske på sillen, Det lönar sig heller inte att fiska ef-. ter annan fisk än sill. Annan fisk, såsom it. ex; torsk, lämnar ett för ringa fångstutbyte för att det skall löna 'sig att driva fiske med så dyra fartyg som ståltrålarna är. Så: länge sillen visar god tillgång är det, alltså ingen fara ekonomiskt sett." Skulle : sillen däremot inte längre” förekomma "så ' rikligt . kan det ekonomiska läget för de fiska- re, som , äger dessa ; båtar, bli be- kymmersamt, . Vädret får numera inte utgö- ra något hinder för att driva fiske. Endast mycket hårda stormar kan medföra att båtarna söker sig in i hamn eller att de inte ger sig ut på fisket. Den mänskliga arbetsin- satsen för att driva dessa fiskebåtar blir därför, jämfört med förhållan- dena tidigare, betydligt hårdare ta- gen i anspråk. Har därför förtjäns- terna ökat för den som driver sill- fiske så 'har också arbetsinsatser ökats i proportion därtill,” Skinnkläderna nu I Topet som. : aldrig tidigare "STOCKHOLM (TT spec) . '- Skinnklåderna " har + numera en grundmurad popularitet landet runt, och av allt att döma är intresset för såväl dam- som herrplagg av skinn i'stigändé" Detta av: flera orsaker, "kanske :". främst :> därför - att dlädeskonfektionen nu' kom- mit så långt.att den. befinner sig på samma plan som tygkonfektio- nen när det gäller att skapa stil och elegans,” skriver ' tidskriften" Dam- modebranschen: ' Ett mera frigjort klädmode har gjort det möjligt för både damer. och herrar att gå kläd- da i'skinhplagg i sammanhang, som' inte-”skulle: ha. varit tänkbara för några decennier' sedan: Modet och klädvanor hår också gjort skinnplaggen mind- "| re”säsongbundna — våren är såle- 1 > nyit "obligatoriskt" ämne: vid hög” .. skolornat ”studiuin. 'universale”' i ' syfte att genom en. . allsidig orien- tering i rutidens! vetenskapliga och andliga landvinningar: motar- . betä ”fackidiotin”) och det' sam- hällsfarliga : expertväldet som kan ' "bli följden: av en', alltför : långt - ! - driven" specialisering utan ' möt-- svarande humanistisk ”allmänbild-, ning, Men tiden tycks ännu inte . vara mogen för ett studieämne av ovan : nämnda slag. Nutidens ve- tenskapli ial är: ännu. för: individen, människan sätts på un-. .dantag. I en radiodiskussion påpe- kades för någon tid sedan vådan . av alt utbilda folk för. nyckel- positioner i samhället utan att de vet något om människan, Det är: kaotiskt . och . oöverskådligt, De andliga förutsättningarna "för - ett - genomförande av en så: revolutio> nerande .universitetsreform är in-! te heller: givna att döma! efter den + brist . pår värdenormer ; och! den des nu en lika" stol skinnsäsong som hösten. & "Det är ingen "tvekan om att skin- plaggen: nått "sin stora popularitet tack vare att vi har en väl tilltagen fritid och att vi svenskar är ett fri- Iuftsintresserat folk. Sport, frilufts- liv och promenader: har skapat en "stor efterfrågan på lämpliga klädes- plagg, och här har skinnkonfektio- nen kommit i en ganska framskju- ten position i kampen. om: konsu- menternas uppmärksamhet. Skinn- jackan t ex finns praktiskt taget över allt där folk rör sig i ett eller annat sammanhang. Vid orienterin- gar, exempelvis är den ett omtyckt plagg att ta på efter den konditions- krävande löpningen, då den på ett effektivt 'sätt ger värme och skyd- dar ' mot blåst och kyla: Den har också sina stora fördelar som vand- ringsplagg, eftersom: den' vtzör ett "utmärkt skydd till ett minimum av Det är heller ingen tvekan om att har framtiden för ir sid intettu. tal 'om' alt skolan i villrådi het i avgörande livsfrågor |.underkläder, . sin nya form innebär en fåra för” "som kännetecknar” en del strängt ta demokratin" genom” att' 'ensidi 1 d ikademik k fostra ' till robotaktig. perfektion . vad- "gäller behärskningen åv den” yttre kunskapsapparaten utan att. denna teoretiska kunskap har nå- gon täckning i ,den personliga upplevelsesfäören. En skola som främst är inriktad "På matnyttighet och karriär måste . med". nödvändighet gynna” en » människotyp som äger streberns » och byråkratens alla dygder — pedanteri,' flit, förmågan att pla- . nera och organisera vid skrivbor- ' det — medan den har relativt litet att ge åt dem som törstar efter bildning i ordets djupaste : bemärkelse.” Vid en rektorskon- « ferens i Kalmar 1 somras yttra- de 'stadens skoldivektör att många av skolornas disciplinproblem sä- kerligen kunde ' elimineras om dande ställning, Innan! man P vå- ras + lärdomsanstalter | "insett! den”. tvingande" 'och ' obönhörliga nödsa | '; vändigheten' av : att” upplysa : den H "studerande ungdomen :att' sann "bildning innebär en utvecklirig av . människans andliga - möjligheter och att hon utan denna, föråja pe. ning är dömd 'att bli em vilje "robot i en statsdirigerad ' veten- skaps hand, kommer bilden” av I "den ””måtnyttiga” : enhetsskolan! "knappast att . undergå någon "nämnvärd förändring. Skall; man städa en'trappa måste" man ibörja ” uppifrån. Men alltid kan' vi" ju ikläda oss städgummans zarbets-. dräkt och på var sitt håll söka . sopa undan de vanföreställningar som är förbundna med både 'or- det ”bildning”: och ”utbildning” x Att läsa ANNONSERNA i LT Vv Å är både lönande och roligt | sättningskrav? i allra högsta grad. - Malti Ja uividiska spörsmål ” Under denna rubrik besvaras fju= ridiska frågor av allmän? intresse mot en ersättning av 2 kr i frimär- ken. Frågor” som kräver ett mera ingående eller enskilt svar betingar ett något högre arvode. Alla brev adresseras ” till Hallands Nyheters Juridiska : avdelning, - Norrmalms- torg 4, Stockholm. — ” > t FRÅGA: Utan att tillfråga mig. framdrog” telegrafverket under förra: året telefonledning över ett mig tillhörigt skogsskifte, där värdefull ungskog nedröjdes. - Har telegraf- verket rätt att göra så? Vem är an-. fart, Är det för sent att begära; adestånd? Hur förfares .om er- : Svea a SVAR: Utan vederbörlig uUppgö- relse -med markägaren 'eller eljest 'expropriationsmedgivande har Te- leverket ' icke rätt att framdraga. ledning och nedhugga skog. Nikan lämpligen vända Eder med anspråk på ersättning till Televerkets di-i ”striktsbyrå i sten, Vi tiden kring sekelskiftet Jevde och verkade många svenskar i närer, representanter för olika yr- ken såsom ingenjörer, byggmästare, var även många svenska officerare och derofficerare i t tjänst. Ett flertal kongofartyg hade svenska kaptener och man hade också svenska lotsar:. = « Många av dessa, som av smarta samvetslösa agenter med fagra löf- fjärran guldlandet underskrivit ett treårskontrakt, återsåg aldrig fä- i det hälsovådliga : klimatet, föll offer. för Malaria och andra sjuk- läkarvården. Härom berättar en svensk officer i en artikelserie som publicerades Han hade då återvänt till Sverige armé, Vi återger fortsättningen några avsnitt i något förkortad form, De' flesta skandinaverna erhöll anställning i Kongostaten genom generalkonsul baron v Schwerin, ansökan, ' Som ' framgångsrik agent verkade även en annan sverisk som hade hotell- Bryssel. Han hade i uppdrag att skandinaviska för att värva kunnigt yrkesfolk, Denne icke namngivne agent lät utvandrarna' bo, äta och dricka på kredit hos sig tills forma- liteterna ordnats, Så snart anställ ningskontraktet underskrivits kun- de . kongoresenärerna . ekipera sig och anskaffa de effekter, som an- sågs behövliga för treårsvistelsen i ”guldlandet”. Statens centralguver- nement i. Bryssel lämnade en ga- rantisedel gällande för maximum 1000 belgiska. franc ' och minimum '600.. Ingenjörer ech officerare och aridra ”av samma rang” erhöll näm- ligen före avresan ett förskott på 1000 3 franc; .. underofficerare och hantverkare , I etc ; fick 600 franc. Bamtliga utvandrare tillhandlade sig len" mycket "praktisk tingest, en s k dne ett slags kombine- rad” : koffert-badkarbord av plåt. Den hade: ett' löst lock, som kunde användas "som ; bord, och inuit ett slags "korg vari ”nödvändighetsartik- lar. kunde, packas. Korgen kunde ätt tas ut och då kunde: kofferten användas som badkar eller tvättbal- ja Baignore-mallen var ” oumbärlig i Kongo: JEN . | Första. ” ”anhaltsstationen” Ä> var Lycksalighetsöarna; d v s Kanarie- Barna, där fartyget skulle ta in kol, vilket skedde i iLas Palmas. fl : Många farin sin grav i ; ”Kung Leopolds land” ; "Äntligen ' efter' 25 dagars "resa nådde man Kongoflodens mynning, lporten till det land, där man nu 'skulle vistas i tre år, Resenärerna wisste inte mycket om landet och vad de gav sig in på, föga anade de vilka umbäranden och lidanden som väntade dem : och "att. . många : av dem skulle finna en grav: i ”Kung Leopolds land”. : Färden fortsaties nu "uppför Kon- gofloden med småbåtar med sven- ska lotsar (Tjulin och Larsson.) De var bägge äldre sjökaptener, tidiga- re befälhavare på kongofartyg. Omsider 'anländet resenärerna till Boma, huvudstaden”, där omkring 70 svenskar levde och- verkade. Samtliga : mötte mangrant upp vid landningsbryggan för att välkomna de nyanlända, Guvernören, som. berättaren gäs- kade, frågade honom om han kän- de Juhlin-Dannfelt, en framståen- de person i Kongostaten, : Den svenske officeren berättade då, att de varit kamrater på Karlberg: Det hade också löjtnant Elfström, Juh- lin-Dannfelts närmaste man varit (denne som senare kvitterade tjän- sten för att resa hem, insjuknade "emellertid på vägen och avled om- bord ' efter ett svårt malariaanfall "och begravdes i Oceanen.) . I Boma, där svenskarna "och and- tra vita vantrivdes, var maten då- lig och även de hygieniska förhål- Belgiska Kongo — förutom missio- - mekaniker, snickare och vägröjare '. ten om en gyllene framtid i ' det , derneslandet — 'de dukade under . domar, Det var dåligt beställt med; - i en seriös svensk tidskrift år 1900. - efter tre års tjänst i Kongostatens . som var bosatt i Lund. De behövde bara vända sig till horom med en > och krogrörelse i - heresa olika länder företrädesvis de - "rn s Svenska pionjärer i 1 Kongo |"= landena. Samiliga landsmän läng" tade hem. Efter några dagars uppehåll i ire- sidensstaden fortsattes resan till det inre av Afrika — till Leopoldville och vidare... författarens mål var Stanley Falls, Denne och hans färd- kamrater. gick ombord på en liten kongobåt som först angjorde Mata- di, ”en stor plats”, där löjtnant Juhlin-Dannfelt var högste chef för hela distriktet. Vid verkstäderna i Matadi - hopsattes lokomotiv- och vagndelarna, som införts från Euro- pa. Här lärde svenskar och andra skandinaver upp negrer. att bli me- kaniker. I - Från Matadi. "fortsatte man . med järnväg — en särdeles vansklig och äventyrlig. färd — banan var, ran- kigt byggd” och vagnarna: skakade och slängde, Man passerade genom urskogstrakter, där järnvägsbanken stupade rakt ner i bråddjup. :Urspårningar inträffade så gott som 'dagligen. Det hände att passa- gerarna fick, vänta i timtal, ja. en hel dag, innan man lyckades få upp ”ångkolossen” och vagnarna på spå- ret; Spårade ett tåg ur vid ett bråddjup var döden närmast ound- viklig. Det var både farligare och obekvämare att färdas ”på den af- rikanska landbacken” än på havet. Det var dåligt med ventilationen och man satt där i den tryckande fuktiga hettan på härda träbänkar dag ut, dag i in. «k Tio svarta bärare för varje vit man : Vid N Tumba, där järnvägen slu- tade försågs de 'vita "resenärerna med' bärare. Och så: började den s-k-karavanmarschen, ”en besvär- lig färd för en nykomling”. Varje europé fick sig tilldelad tio svarta ”portörer”, De 50-60 kilometerna som återstod bar en bärare en av de fyra medhavda järnbleckskoffer- tarna, en annan sängen, en tredje proviantlådan o s v. Man ' marscherade från klockan fem på morgonen till tolv på mid- dagen, då man vilade fram till sol- nedgången för att slå nattläger 3 vid midnatt. + Marschen : gick” ofta genom högt torrbränt gräs. Om vinden blåste i rätt riktning antändes gräset av in- födingarna för att göra vägen fram- komligare. 'De små skogsdungarna var välkomna, härligt svalkande av- brott i värneplågan, Negrernas skygghet för de' vita var påtaglig, konstaterar författa- ren. Möter man en negerkaravan stiger alltid de äldre svartingarna åt sidan under det negerbarnen tjutande 'av rädsla springer undan och gömmer sig i djungeln..." . Plågorna för de vita var Jegio. Värst var det med insekterna. De Sjöfarten på floderna i i Kongo är betydande och än i dag fraktas : mycket valtenvägen. . . < . könhet från Kongo, de skarpslipade tänderna minner om dagar från den tiden då kannibalismen var en vanlig företeelse. resenärerna. Samtliga klarade sig sista dagarna färdades man genom trakter med djup sand, där samtli- ga attackerades av sandloppor.' De äter sig in under fotens hud och under tånaglarna, De är oftast .så små, att man inte kan upptäcka dem med blotta ögat. Men bärar- na var skickliga sandloppsfinnare och befriade oss då vi rastade varje gång 'fort och händigt från plågo- andarna, Leoparder föredrar negrer Tusen och en faror lurar på re- senärerna, reptiler och farliga rov- djur, av vilka leoparden här anses vara det farligaste, men den före- drar negrer före vita. Deras favorit- rätt lär dock vara getter. H Men tack vare den Högstes be- skydd och våra vägvisares och bä- rares vaksamhet omkom ingen av också från krokodilerna, som det vimlar av i vattendragen man mås- te ta sig över, Slutligen: nalkades karavanen Leopoldville. Man hörde redan på långt avstånd: vattenfal- lets dån. "Frivillig kr N- skatt. initiativ i USA 7” 0. STOCKHOLM (TTspec) St Att betala skatt är inte så Popus 2 lärt. Ändå har faktiskt ett antal amerikaner frivilligt börjat beskat+ ta sig själva, De betalar en pro= cent av sin årsinkomst till Förenta Nationerna, berättar tidskriften Are "I betsledaren. Initiativet togs av några perso= ner i Princeton, New Yersey, som ' var eniga'i sin övertygelse om att världens framtid beror på FN. De sände "sina bidrag till generalsek- reterare Hammarskjöld, som har rätt att använda pengarna för tek=: niskt bistånd till utvecklingsländer " eller för FN:s barnhjälp. : Idén fick anhängare över hela USA, och en av -dem 'lät. nyligen ' på egen bekostnad införa en hel- sideannons i New York Times med uppmaning till tidningens läsare att taxera sig själva till FN:s förmån. Bidragsgivarna är inte på något sätt organiserade. De är helt enkelt ett antal enskilda människor som på detta sätt söker stödja FN:s ar- bete,” c on H skar som "det gått väl i händer, men även många, som är tärda av sjukdomar. poldville räffade berättaren med åtskilliga landsmän, Själv inkvarterade han sig på ång= fartyget Staniey, som låg för re- paration i hamnen. Det vimlade av, - myror i hytten och moskitos var det särdeles gott om. Men på det- hela taget stortrivdes han. Båten fördes av en svensk, kapten C A Berthelius från Kristianstad. En an- nan svensk, kapten Natt och Dag, logerade också på Stanley, liksom även en tredje -officerskollega, kap-. ten Wilde. Leopoldville,. som anlades av den - engelske publicisten Sir Henry Stanley år 1881, var bestämd att bli Kongostatens huvudstad — men — det blev i stället Boma som ut- sågs till residensstad. t landsmän, namngivna och inte ” namngivna, ' berättade om det obarmhärtiga "sätt på vilket negrer- na utnyttjades och förklarade" att belgarna sådde en draksådd som en gång kunde komma att få fruk- . tansvärda följder. De gav också vittnesbörd om de svenska missio= ' närernas värdefulla insatser och de= . ras uppoffringar i människokärle= kens tjänst. Här skildes vår sagesman ' efter några ' veckors : uppehåll- från. sina i nyförvärvade vänner -för att resa vidare till Stanley ' Falls, där han - Snart 'sagt på alla orter i Kon- gostaten möter man svenskar, sven- skulle tillträda sin befattning. | . i Bertil Hanzon ” fr Debatten om Skå fortsätter både i press, radio och privat. Det är inte lätt att klara ut så svåra problem. Men nu i jul har det varit en smula tid till funde- ringar. Jag minns min barndoms jular, Det jag minns mest av allt från dem är morfar, Han hade tid med oss barn. Det hade inte far och mor i samma grad som han. För dem, som för alla andra unga föräldrar, gällde det att klara upp dagens bestyr och omsorg. Morfar hade sitt arbete men han hade än- då tid mod oss. Kanske hade han börjat bli barn på nytt. Han äls- kade att ställa till med högtid både vid jul och vid namnsdagar och födelsedagar. Han hade också tid för våra skråmor och bekymmer. Utan morfar hade vårt hem aldrig blivit för oss ved det var. "Mina egna barn hade både mor- far och mormor. De bodde i samma stuga på gården där min morfar hade bott. De hade tid med mina barn när jag hade händerna fulla av arbete och huvudet fullt av om- sorg om samma problem som andra föräldrar har. Utan morfar och mormor och även farmor, som bod- de hos oss några år, hade inte mi- na barn fått en så pass riktig barn- dom som: de fick. :Morfars stuga räckte till också för andras barn, Det var många av byns barn som hade-en liten välkommen hamn där. Medan jag funderat på detta har tankarna rusat i väg och jag har börjat undra om det inte är något speciellt som ännu fattas borta på Skå, något som barn behöver och har rättighet att få, något som inte kan värderas i pengar och inte gö- ras tabeller och statistik” om. Sak- nar inte de desorienterade problem- barnen borta i Skå den förtroliga närheten till den äldsta generatio- nen? Kan unga människor ge dem -| vad farmördrar och mormödrar lan- det runt ger åt sina barnbarn? Hur vore 'det med ett par tre gam- melstugor på området dit det gick an att komma in utan att störa och inte behöva göra någonting, bara sitta stilla och tyst och gona sig "framför en brasa i en öppen spis "Varför inte? SS Sj - Av Märta Leijon. POE när hemlösheten känns” svår. Hur . vore det att när världen är riktigt | ond kunna rusa in och gråta ut riktigt ordentligt, om hjärtat håller på att sprängas, hos gammelfolk som inte förmanar eller förebrår men som förstår och deltar med en liten usling när han behöver det, . Det finns människor i 'medelål- dern både bland arbetare och bön- der med gott förstånd, sinneslugn = och balans som haft ett halvt eller dussin egna barn att uppfostra och som känner sig rätt ensamma och ” onyttiga när barnen gett sig ut i världen, Kunde de inte förmås att ägna ett par år av sitt liv åt bar-' nen på Skå? Och skulle. det inte innebära en trygghet för byn att ha dem där. Man har där borta ” försökt bygga upp familjer med unga föräldrar. Det är bra. Men barn som inte haft trivsel i eget hem behöva få detsamma som alla andra barn, som har farföräldrar ' och morföräldrar. Det är trivseln som är det förnämsta botemedlet för: alla barns ' svårigheter. Min mamma levde tills hon var nära nittio och fick behålla sitt fulla för- stånd ända till slutet, kanske mest för att hon. hade så mycket att . intressera sig för. När barnbarnen blev vuxna kom små bybarn tas-' sande in till henne, Hon hade ju” en liten burk med hemkokade ka- ' rameller. Det är sant. Men det var ändå hon som var den bästa kara- mellen. De tyckte: om att stryka sig mot henne där hon satt i korg-" stolen och att hålla henne i hand - en liten stund mellan lekarna... 5 ! Finge jag lov att fråga skule. jag säga: Bästa doktor. Jonson ji Skå, hur vore det att ge barnen hos er något av detta: fina som alla barn borde ha rätt till? Hur vore det att införa farföräldrar och mor, föräldrar hos er? Gammalt folk 4 / ofta klokt, de har goda ögon, de ät så pass mycket barn själva att barn vågar tala med dem. Jag föreställer" mig att de skulle ha en större upp gift än någon begriper just bland | de stora och s små krumelurerna på Skå. A sm sr i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.