> >" Onsdagen den 32 februari 1961 X — EXHOLMS TIDNING — Halländska : ... 2, Forts, fråm sid, 1.. : Free ”ralprovet på hur stor viljan Hill ' samarbete är. " a Nämnden skall ägna sin upp- märksamhet åt samarbetsfrågor "och framlägga förslag. Om (dessa förslag blir genomförda beror på ” respektive kommunalfull- mäktige. Redan i nämnden bör man alltså. wara enig om ett förslag skall kunna gå igenom. Nämnden är ett organ som diskuterar och föreslår utan egna Körvaltningsuppgifter. Sammanläggningen av kom- muner skall ske successivt och > fullt frivilligt efter kommuner- nas” eget. bestämmande. Det enda som skulle haka nipp sig vore om tätorten: ställer sig kallsinnig. Det är ju på den mani skall bygga ifråga om ser- vice och industriplanering. Stäl- ler sig en liten kommun i peri- .ferien utanför så blir det den "själv som blir lidande, = Efter dir. Järdlers inlednings- ; anförande förklarades ordet fritt. Någon debatt i egentlig me- ” ning blev det inte, då alla ta- -Jare 'på ett undanteg när — det var nämndeman Rudolf Larsson .i Fjärås — uttryckte starka tvivel om det lyckliga i. den föreslagna nya kommun- indelningen, Särskilt kritisk var man mot den brådska som präglade hela frågan och den korta : remiss- och yttrandetid som står till förfogande för en så genomgripande och stor fråga, «Vart tar den kommunala självbestämmanderätten vägen? ” — Förslaget "kom som” en blixt från sklar himmel, sade Dan Ide- wald, Löftadalen, Man" har rätt att - fordra av de statliga myndigheter- »na att de planlägger ett arbete så, att det ej behöver göras om efter åtta år. Landshövding -Malte Ja- cobsson ifrågasatte redan vid förra kommunindelningen "om ' ej varje härad. borde vara en kommun, Man kanske - skrattade, -men det var ej . så fel tänkt, Inom kommunerna' har under senare år planerats för olika .' saker. och nu är kanske detta helt ogjort. Vet den ena handen egent. ligen vad: den andra gör hos vår högsta myndigheter? Jag är ej hel övertygad om behovet av att så ” "snart gå in för denna reform...” .: Man:säger: att-det är skolän som” jär den främsta ' anledningen, man menar väl enhetsskolan," för det kan väl ej ' vara" yrkesskolan, som lyder undér':landstinget och som idet gått att ordna regioner för. Jag itror ej att det är nödvändigt eller 'ens: gagneligt att centralisera låg- 'och:'mellanstadiet. Socialvården an- iföres också som skäl för kommun- Isammanslagningen, men inte heller :det' skälet står sig. Det'sägs att : reformen är frivillig men de stat- liga myndigheterna kan tvinga kommunerha att ingå i större en- heter." Man frågar vart den kom- munala självbestämmanderätten tar vägen. Jag är ej övertygad om att ;denza utredning övertygar om nöd- ivändigheten av denna kommun- sammanslagning, Förslaget har körts fram + . > = alltför fort . — Hr John Johansson, Vrågård; .cyckte liksom hr Idewald, att man ibörjat väl' tidigt med denna nya kommunindelning och att man kört ifram den för fort. "Utvecklingen har gått fort, det är sant, men: ute oo bygderna har man nog velat ha +”. litet längre tid på sig för att tänka "över 'saken, En sak är svår, det lg:de skolåret, som skall ordnas fö- re 1962, det är det hotet som dri- 'vit på. Man frågar sig om det för- slag, som framlagts för Hallands det "är 'klökt, - speciellt landsbygdens 'samgående med större 'städer. Vi skall genorhföra detta arbete, men 'ta det försiktigt och sarmmanblanda "det ej ined städerna. ' | £ Mörk bild av . landsbygdens framtid — Hr Evald Karlsson, Ullared, påpekade, att "dir Järdler tecknat en mycket mörk bild av landsbygdens framtid. Man räknar med att den jordbrukande befolkningens -andel i folltmängden. skall gå ner till 5 proe. Jag har hört experter som nöjt, sig med 10-12 Proc, Då är bilden av låndsbygdens avfolkning ej .fullt så skrämmande. Så länge det är möjligt skall vi bevara de kommungränser vi nu'har med samarbete över gränserna; Vi skall ej'stirra oss blinda på kravet att ett befolkningsunderlag för en kom- mun skall vara 10.000 i botten. Det - "är angeläget innan vi tar ställning att vi tänker oss för och inte bin- + der oss för allt större kommun- block, De löser ej andra kom stirra oss blinda på de stora ens beterna med städerna scm centra, - Tätorterna förstoras, " ytCerområdena uttunnas ' — Hr ”Axel Kristiansson, Särdal, ville godta kraven på större enhe- ter för skolan. Jag kan ej finna annat än att det är vettigt att ra- tionalisera här. Med den utveckling samhället fått borde vi väl gå mot ten framtid, då det är mindre behov. av socialvårdstjänstemän, då män- niskorna er tid framöver skall kunna klara sig själva i materiellt hänseende. Det väsentliga är be- folkningsutvecklingen. Har man i utredningen bara gjort en fram=; skrivning av hur landsbygdens av- folkning kommer att fortsätta, har man ej tagit hänsyn till att det kan bli ett omslag, så att folk, som arbetar i tätorter åter vill flytta till landet och bosätta sig där med den ökade tillgången till bilar och bättre kommunikationer, som krym- Der avstånden. Det radikala försla- get till kommunindelning i Hal- land har väckt en väldig irritation ute i kommunerna. Det är ganska mänskligt. att folk flyttar dit, där service i olika avseenden finns, Ge- 'nom det kommunförslag, som nu framlagts kommer "vi att få en än- nu större koncentration till de stör- 're tätorterna och ytterligare ut- tunning at ytterområdena, tvärt om alltså mot vad man säger sig eftersträva genom den nya kom- 'munindelningen. Hade det ej varit lyckligare om man kört fram för- "slaget litet saktare? ot — Hr Folke Johansson, Söndrum vände sig också mot att mon i -all hast ”flåsat fram” detta förslag, Det gäller problem, som skär genom he- la samhällslivet och om dem skall 'man yttra sig i all hast. Jag an- sluter mig helt till dem som kri-. 'tiserar den korta tid som står till 'buds. Slagordet "attraktiva centra” ihar använts för att förklara lands- ibygdens avfolkning, som man vill hejda. Man vidtar åtgärder för att minska 'flykten från glesbygden, men samtidigt gör man tätortern? ännu mer attraktiva. i R Karlsson, Fjärås: Större enheter är behovet Hr "Rudolf Karlsson, Fjärås, er- inrade om att det för tio år sedan var, precis' samma tongångar' inför den nya kommunindelningen. som nu. Vi slog vakt om våra små en- heter och vi menade, att vi klarade :0ss bra med dem. Vi trodde att vi skulle klara oss också i framtiden. Men det blev annorlunda. Enhets- skolan kom, Länsskolnämnden drog upp linjerna för skoldistrikt, men "ute i kommunerna var vi ej eniga. Hade vi varit det, så hade vi inte «behövt: sitta här "och diskutera i dag öm den saken, .« vse soo Hur länge kommer. de frivillig | krafterna i det kommunala arbe tet att stå till förfogande? Det har visat sig allt svårare att få folk till dessa uppdrag. : - . : - Många faktorer talar för större kommunala enheter, sade hr Karls son. Det skulle varit större. enhe- ter redan när vi för tio år sedan .gjorde " kommunindelningen. Jag tror att det är en allmän uppfatt- ning att vi bör ha större enheter, Det är i varje fall min 'uppfatt- ning och jag får. uttala den även om jag här står ensam om : den, Ni som äger jorden på landsbyg- den, fortsatte tal, upplåt tomter till egna hem och bidra till att folk stannar 'på landsbygden. De har i alla fall numera möjlighter att ar- beta i'tätorteroch bo på landet. Det tar t ex kortare tid att komma från Göteborg till Fjärås än till Kortedala. Dir Järdler påpekade att ingen expert kan säga vart befolknings- kbtvecklingen kommer att sluta, mer experterna säger att på läng sikt kommer den jordbrukande befolk- ningen att sjunka till 5 proc. . . Vill man ej samarbeta över grän-, Berna i alla de uppgifter som kom- mer, så har primärkommunerna' bpelat ut sin roll och det blir and-' ra myndigheter, sori träder till, : Friherre Gustaf Hermelin, Getin- Be, undrade om regeringen kom- mer att avgöra- de överklagande som skett ifråga om' länsskolnämn- dens förslag till indelning i en- hetsskoleområden, innan. det nya kommunindelningsförslaget avgöres "eller kommer det att dröja, » Dir. Järdler svarade att så vitt han visste kommer man skjuta ställningstagandet till alla överklaganden i avvaktan, på 'same! arbetsfrågan mellan kommunerna! inkommit. - ”F : t att: upp-| Tidsnöd har uppstått, : sade landshövdingen ” .— Den här saken har kommit i ett. sådan läge att det Uppstått tidsnöd, sade landshövding Lindell. Man ville ha haft längre tid På sig för remisser och yttrande, Regerin-! gen väntar med sitt ställningstagan-| de till dess skolutredningen blir| v klar och därför brådskar det, ” Vi har fått föreläggande från in-. rikesdi att ink ! hala' problem bättre än vad de nu- .”Varande gör. Det är ej bara fråga 'om pengar. Det bjuder mig t ex emot att skicka våra åldringar från deras hemorter till stora anstalter flera mil bort. Jag tror vi vill be- vara ålderdomshemmen inom de > enheter vi har. Och nog vill vi slå vakt om de mindre skolenhe- terna. Jag tror inte att aldrig så väl utbildade socialvårdsassisten- ter kän leda sosialvården bättre än hu. Jag rekommenderar samarbete med länsstyrelsens yttrande före! den 5 april. Då skall vi ha inhäm-. tat yttrande från minst en femtedel, av länets kommuner. Vi anser emel- lertid att frågan ör av så stor vikt, att vi låter samtliga kommuner ytt- ra sig. Vi har måst sätta remissti- den från kommunerna till den 25: mars att hinna med vårt eget Riksdagen skall redan under vår. framlägga. När riksdagen sagt sitt ord utgår jag från att regeringen "ger länsstyrelserna direktiv om: hur de skall förfara när vi fram på höstkanten tar itu med denna fråga. Vi kommer givetvis att ta intim kontakt med kommunerna. Vi skall komma med vårt förslag, som kan- ske kan leda till kommunsamman- slagningar på ett, som jag hoppas, för länets kommuner gynnsamt sätt Allt svårare att vara kommunalman Ordföranden herr Eric Lårsson, att' det blivit allt svårare att vara kommunalman, i synnerhet för de äldre som kanske har svårt att föl- ja med och acceptera den snabba utvecklingen, Vi som väst upp i de gamla kommunenheterna före den förra kommunsammanslagningen och som hunnit växa in i den and- Ta kommunenheten skall nu. taga ställning till en ny sådan. Vi skall "försöka bortse från. våra egna in- tressen. Vi kanske någon gång tyc- ker att de som var före oss fattat mindre förutseende beslut. Vi vet "efter oss men vi skall ej ställa oss tet goda beslut, Vi skall ej helt beh kritiklöst acceptera men vi skall acceptera det framlagda förslaget ur alla synpunkter innan Måndpunkt, 2 Bildgåtia 3 +. "Det var rekordmånga" lösnin- gar till Bildgåta 3: Kanske be" roåde det på att det denna gång den var tagen. vid. Bagarliden hade de alhla' flesta gissat och först öppnade rätta lösning var insänd av Ingrid Nilsson, Lund- grens väg 10, Laholm "och i pris får hon, ett presentkort från Varuhuset i Laholm. Dad "Nu gör vi. ett uppehåll: med bildgåtan, 'men återkommer, vid senare tillfälle." -: : : oo oKnäred: Socialetisk. kurs i Knäred. De Kristna Samfundens Nyk- terhetsrörelse : anordnar i sam- arbete med de Iokala organen i orten: Svenska Kyrkan, Bap- tistsarsfundet, Nykterhetsnämn- den, Socialnämnden, Barna- vårdsnämnden, Kyrkobröderna, Röda Korset, IOGT, MHF, o RLF innevarande vecka en So- cial-Etisk kurs i Knäred med instruktör Karl-Hugo Näsström som = ledare. « Inledningsmötet hålles. må fredag. kväll i .Cen- tralskolan, då magister Gunnar Tjörnebo, Hälsingborg, kåserar och visar film från Melbourne och Rom, Vid detta tillfälle blir det även servering, då all ung- dom ' under 18 år bjudas på kaffe gratis. nn se Hjälp våra grannar i fjärran 2 genom SVERIGE HJÄLPER! Postgiro 90 1961. ee UTSTÄLLNING OM BORDTENNIS, En länge 'väntad och efterlängtad bt-nyhet har i dagarna fullbordats. SBTF:s / propagandakommitté -har nämligen" färdigställt en mycket förnämlig transportabel bordtennis. utställning, Den består av 8 stycken" stora skärmar — med .text, bilder 0. d. på båda sidorna, Skärmarna är omslutna av metallramar och så konstruerade 'att' de kan hakas i varandra och ställas fristående på golvet. . . Utställningen som är mycket öm- fattande och intresset bjuder på en hel del verkliga finesser. Den är både instruktiv och underhållande, och kommer säkerligen att få myc- ket stor betydelse för bordtennis- 4. .Bölse, avslutade med att förklara. inte hur de tänker som kommer så att man kan säga att vi ej fat-' vi tar - var lättare än tidigare. Att bil- |), . Koncentrera (2 Ärets Vasalopp äger rum den var 1213 anmälda och för: första Bland namnkunniga skidrännare! som redan är anmälda märks Lyck- sees Sture Grahn, Gunnar Larsson, | Föllinge, som vann 1957 och 58; ox- bergarna Per-Erik Larsson och Åke Etenkvist och Janne Stefansson, Sälen. | : Givetvis "blir det också i vinter — bortåt 1.500 med iår? ut att bli nytt deltagarrekord igen. Anmälningstiden har ännu inte utgått, men när man jämför anmälningsfloden hittills med. fjolårets vid samma tid, så räknar man i Mora med att det kanske rentav kan bli uppemot 1.500 som vill starta från Sälen denna gång, I fjol " fullföljde då över 1.000 deltagare tävlingen, 5 mars och det ser enligt uppgift ; gången i Vasaloppets. historia andra idrottsgrenars representänter som - prövar lyckan på :långfärds- sträckan ' Sälen—Mora. .Bland. de hittills "anmälda och mera kända kan nämnas . femkamparen Björn Thofelt, Luleås f d landslagsback i fotboll Lennart Samuelsson och Åt- vidabergs förre mästerlöpare" på kolstybb Arne Ahlsén! En”Jäkari trupp ' från ”Karolinska+sjukhuset k inte heller denna .gång att 1) Sixten Jernberg, Lima, 54,30 2) Assar Rönnlund, Umeå, 55.05 ' 3) Melker Risberg, Hammerdal, 4) Per-Erik Larsson, Oxberg, ' i 55.59 : 5) Lennart Larss "59.05 : : 6) Åke. Stenkvist, Oxberg, 56.26 - 7) Gunnar ' Samuelsson, Lima; 58.32, 3) Sture Grahn; Lycksele; '56.39, 9), Lars Olsson; Finnskoga, 56.41, 10) Lennart Olsson, Oxberg, 57.29, 11) Ragnar Persson, Föllinge; 57.33, 12) ' Åke Karlsson, Lycksele; 57.35, 13) Torsten Samuelsson, Sä- on, Järven, Jörn, . 97.46, 15) Bengt-Erik Hellis, Boden, 57.52, : 16) Allan Andersson, Idre, » LAG:. 1)- Oxbergs IF (Per- . "Erik", Larsson, , åke Stenkvist, Lennart Olsson) 2.49.54,. 2) , > ma IF (Sixten Jernberg, Gv- "når Samuelsson, Jchn-Erik E+ ”” gens) 2.49.58, ' 3) Lycksele IT, " lag I, (Sture Grahn, Ake Karls- -r Son, Stig Gunnarsson) 25301, ct) IFK Umeå, lag I, 2.56.05, 5) Älv- "1. son slog ut Ingemar Johantson len, 57.41, 14) Kjell Lidh, Sunnemo, | X saknas på :startlinjen, t RINGDOMAREN: Ern Floyd Patterson” vär groggy! - "Arthur :Mercante ”s va ': ringdemare" när Floyd Patters + sl va i Polo Grounds påstår bestämt. : ...att Floyd Patterson var groggy : "efter Ingemars högerträff.i an- . »: dra. ronden i fjol : " o— Jag kän inte han ifrån "ordentligt och slog Per- Erik red nära en minut. Lill-Jär- ven, höll sin femteplacering : medan Sture Grahn föll ned från sjätte till åttonde plats, 7 > ' : - | populär. seger för Oxtergs IF, som "| fyra 1 sekunder r': | fyra och IFK Umeå femma, "UMEA (TT:s u Populärt åka Vasaloppet: Har ' 0 raka SM sa a ? | på IS kilometer ände) Än en gång visade Sixten Jernberg sin ' koncentrationsförmåga, då han i ett utomordentligt väl genomfört sprinterlopp lade sig till med sitt sjunde SM-tecken på distansen. Han gick ut mycket hårt och grundlade sin se " första hälft. der före Assar Rönnlund. Denne, ger under loppets Vid kontrollen ledde han med inte mindre än 21 sekun= le e une, som också startat i högsta tempa, . förtog sig och fick en schockningsperiod, först på tredje kilometern och sedan på femte, Det var där han förlorade det mesta av tids- Lagtävlingen blev en knapp men log konkurrenterna från Lima med Lycksele IF blev « Vid, starten ansåg man all- mänt att ' banorna skulle bli mycket snabba och att segrar- iden skulle hålla sig kring 45 "minuter; Det visade sig dock att: 'svårighetsgraden och den 'gas- svensken inte fullföljde. skulle ha vunnit i så fall, me< Fre - 2 nar Mercante, ' - tl . TJECKOSLOVAKIEN "tfvänn. ren inte särskilt njutbar ishockeylands- amp - över USA med..6—3 (3-0, 1-2, 2—1) i Ostrava på tisdagskväl- len INS Ishockey: "= na URVAL TILL DIV 1 H Morgårdshammar-—Karlberg T>-2 Morgårdsh 321 0 158Å7 5 Beden . ....: 3 2 0 5 Karlberg «- 38 :1, si Umeå" "1:50 370 6 ac KVAL TILL D A-lens TF, lag I, 2.59.42, 6). Sunnenio och> hobbyutställning”” "d ] BE 9/3. Därefter flyttas utställningen till Eskilstuna. den 10—12 mars för att visas i samband med-årets SM- |. tävlingar. | Dar , SNART KLART FÖR. KVAL "I BORDTENNIS. | . Det börjar nu att klarna rätt bra på sina håll när det gäller frågan om- vilka lag som ska . kvala” till division' I och II i bordtennis. En nyhet för året är att Svenska Bord- tennisförbundet denna gång prövar plats, Söndagen den 19 mars drab- bar:de olika seriesegrarna samman, och preliminärt blir det på följande platser: Söp fa vt a Kval; till allsvenskan (division I) 'Tre lag tyckt f, n.' vara ganska givna nämligen ; Landskrona GIF, Norrby' IF, Borås, och Aga. BTK, Kumla. Om fjärde kvalplatsen står striden hård i division II östra. Bäst ligger "Åtvidabergs BTK till; men såväl. Åhlén & Åkerlunds SK Stockholm, som Parca BOIS, Lin- köping, har klara chanser, . / Kval till division IL - "7" Här anges de lag som för när- varande har största chanserna till kvalplats, och inom parentes efter | var och en nämnes det eller de lag i samma division II-serie som också ligger bra till) satin Landskrona BTK (Steglinge BTK), Till div. II södra, Hässleholm. : kvalplats Hörby BTK (Lunds Univ. GIF), Sölvesborgs BTK (SK Frigg, Karls- krona) och Rumlaborgs BTK, Hus- kvarna, (Tranås. BTK, Huskvarna |: Södra 15). . - | t Till div. II västra, kvalplats . > Vårgårda, > cc le l Långås. BTK (BTK : Serve, La- holm), SKF:s BTK, Göteborg, (—), SK Winno, Borås, (Gällstads NTO, BTK) och Leksbergs BTK (Väners- borgs BTK), ".: : i Till div. II östra, Södertälje, , . ot Fridtuna IF, Norrköping (—), IK Svalan, Eskilstuna, : (IF Verdandi, Eskilstuna, IF Gute, Visby... (—-)» och Engelbrektspojkarna, Stock- holm, (KFUM, Stockholms God- temp. IF). : Till div. II norra, Västerås, . Norbergs AIF (Torstuna BTK), Björkborns :.GIF = (Fiskeviks IF), kvalplats n. S kvalplats sporten rent prop , Den verkliga premiären begås i sessionen taga ställning till den'pro- Uddevalla, där stadens ungdomssty- IK Huge, Gävle, och IK Kometen, |. Upsala Stud. IF (Upsala Östra BK), kvalspel i serieform på ” neutral|: ind. SM-tecken. hårt : och ledde, efter halva sträc- kan med"6 sekunder före Toini, Gu- hårt, Barbro kunde dock hålla un- dan och lade ytterligare ni kunder till segermarginalt :Barbros första " UMEA. (TT:s utsände) -- - Efter många års arbete i vin=" |: gården fick Barbro Martinsson sitt första individuella SM-tec-.". "ken, när hon på tisdagen myc- ket övertygande vann. damer« '. nas tävling över 5 km, vv Hon startade som 'vanligt mycket tafsson, Likenäs, som även gått ut gra 'se- st nod "skillnaden till Sixten, de sista sex kilometerna åkte de nämligen ” ganska jämnt, . : ” er > OM" platserna närmast blev stri- den hård mellan överraskande Mel- |: ker Risberg, Hammerdal, Per-Erik Larsson och Lill-Järven Lennart Larsson, av vilka hammerdalingen drog det längsta strået... Vid kon- trollen låg han jämsides med de båda andra, men' i slutstriden drog sande solen pressade upp tider: na betydligt” Tävlingarna Sågs av ca 5.500 åskådare, mest skol=- ungdom,! som gonade sig I det : vackra vårvädret — strålande . sol och 6—7 plusgrader.: . 2 Kring skid-SM- Man var allmänt nö. med sprinterbanan på tisdagen. SixX' ten Jernberg ansåg den: vara fullt utslagsgivande, — Den var inte för svår, och jag anser att. en bana bör vara av sådan svd. : righetsgrad att. åkskiekligheten ' . premieras. Allt gick;som det » skulle, tillade han, och jag fick" oavbrutet tider på Askar, så jag visste hela tiden hur jag låg till. " s Assar Rönnlund hade åkt så : fort han kunde. Han hade in= ., genting som förklaring till sin förlust, — Kuonske gick jag ut — : för hårt. Efter en kilometer må-' ste jag 'slå av på takten, sade ans. SoA He AN - ; Barbro Martinsson. var uppriks . tigt glad över sitt första individuél. la SM-tecken, Tidigare har den 25- on åriga” bensinförsäljerskan :'ett "lag- - "ISM och en tredjeplacering på "10 kmi Malung.. Barbro berättade, att . . hon fuskar i flera idrotter, bla ori- entering. (som hon var mest intres- serad av),: handboll, friidrott, sim." ning. och i viss -mån även: motor- [sport (TTj. > Vv AA lt : Norrby—Deie Ne FE | : 4”Nu lurade du mig igen”;'säg oa 7 er Assar Rönnlund till Sixten Jernberg, ”Men på 5-mili ns dig,” Sixten ser inte helt övertygad ute. solo fd "skall jag tå - Tr rer sn vd Mir en -- Svävar fram. Vactba - kan göra 600—800 km/tim. ML . Amerika: Fo formad bana skall I inom utställningsområdet, Är betsprincipen för fordonet är fez lativt enkel Under. ;Levan” finns tre runda plattor. Genom ett antal hål pressas. högkom- primerad luft nedåt, som höjer fordonet någon millimeter. från i att lyfta användas inte bara'ti längs marken. Världens vetenskapsmän . har åtskilligt funderat över hur det skall bli den dag, då ' 3 > människornatfår så bråttom, att det behövs bilar som Hjulet räknas ha fullgjort sin-tjänst vid det laget. Ett. IE färskt.förslag' kommer från ”Levacar”, .> söm svävar fram längs mar- I ken på Iuftkuddar. : : För & svensk publik; presenteras detta nya fordon i samband med utställningen ”Bilia” i 4 ik Stockholm den 17—26 mars. Framtidens bil kan Levacar bli. Den drivs på luftkuddar och kan ””Bilia” blir en generalmönst= - nå en hastighet på närmare 900 km/tim. id ting av motorismens' uppgifter," prestationer och resurser, Det är själva prototypen till Leva- bilen, som visas. En stor cirke = Bgas. upp , markytan, ”Luftströmmen . kan va den framåt och. till att sty- ra den." ' | ma till användning vid trans- porter för. lokaltrafik, mellan flygplats och citybebyggelse t ex. Den kan drivas med jetmotor i eller gasturbin och hastigheten bör kunna uppgå till mellan 300 och 900 km/tim. Kalkylerna vi- sar, att ett fordon för 40 passa- ”"ton, Det behövs 50 hk för att luftkudde gör 900 -k ... Levabilen "räknas främst kom- I gerare får en bruttovikt av 14 : . i "för hela fodonet.' oa ee ". Alla som vill skall få tillfälle att provköra Levabilen. på ut- ställningen, lovar arrangörerna. Som bevis på att han kört for- donet får var och en ett diplom, " ”Bilia” blir den 'största ut- ställning i sitt slag, som visats. i Skandinavien. Cirka' 150 ut> ' ställare finns anmälda, Bl a vis sas verkstädernas toppmoderna utrustning och de nya testnings. apparater, som används för dep ' bver "grå - vosition som regering ; a . N få även till att drie . Ivfta varie ton sm eller 700 hk . elektriska utrustningen, fe ver "gränserna och att vi ej skall Som regeringen kommér att - relse ordnar en större ”Ungdoms=! Bollnäs, '' . Llo£d vagnen ulon äved”gll'att die . Ska ulrust . sn H t : : N etan - t ' , ! 2 , <-> - | - SN 2! -— |: : : H i 2 er a ot : , s = N . da a M sf < of ” oe [Å v q NYFSFITSISYYFE EE - ; ' y a» HYSTESSTEFTIVISTN ddrskskn th. dude LEVE TEYSTEREFETFEFRTLN TAAAAR ÅAAA AAA SUNE MA SA ARE AAAL MARKAN NAR PAANASALAADBANAASAMASADNDA LARS IAADA FOTYTTFTYTTESFTTITTVYTEUITYTA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.