NEO t 2 i - "Ängelholm sees TYveY PEN - Lördagen den” 4 mars 1961 —,A märkningsvärt sätt ' sökt : for- , cera fram kommunindelnings- frågan. Den 17 februari ; fick kommunerna besked om att de, — senast den 15 mars skulle in= ' komma . med sina yttranden ' . över kommunindelningsbetän= > 'kandet; ' Därefter skulle läns- styrelserna ha sina remissutlå- : "tanden" klara till den 4 april ' Först i 'början av mars kan. kommunerna få kommunindel- ” ningsbetänkandet i' liga 'exemplar. De facto skulle 7 : kommunerna alltså få knappa .. fjorton dagar på sig för ställ- -ningstagande i denna. : viktiga . fråga. 1 För någon: vecka sedan - tog - "hr "Carlsson. i Vikmanshyttan". (cp) upp" denna: fråga i sen. interpellation och" frågade "om" : regeringen "inte kunde gå med .på att förlänga 'remisstiden.. I : tisdags gav centerpartiets riks- MN dagsgrupp i ett uttalande ut- tryck "åt, sina starka 'betänk kommunindelningsfrågan och i samband därmed den 'korta tid:> - sond kotamunerna fått för”av- givande av yttrande' 'över ut : redninfsbetänkandet. På » dagen, kom, det.. positivt. sva . från regeringen, som gick" med: gång" kunna konstate : på fatt” utsträcka . remisstide till: den'».15 - maj.:.Propösitio; erforder- us ligheter mot- foreeringen "av : höstriksdagen: ' tf; Det: skall" "konstateras ned tillfredsställelse, att "regeringen » genom, att den: låtit tala med sig i > fråga , om remisstiden möjliggjort; att frågan får den grundliga. .. behandling, . som dess ', vikt kräver. . Man : kan inte. komma ifrån ' att utred- ”ningsarbetet bedrivits” "under det 'i vissa hänseenden" synes vara ofullständigt. Frågan. om den; mest ändåmålsenliga för- "delningen 'av " nuvarande och ' framtida . uppgifter ' och kost” | a ader mellan stat och komun BR inte ägnats tillräcklig upp- « märksamhet. : Kommunsam- 'manslagningen.. "skall: ju vara frivillig, heter det.; Men kom- munerna "skäll - dock » enligt "betänkandet. vara skyldiga, att deltaga » i samarbetsnämnder, vars uppgifter” och” ställning "inte- kan "sägas våra. tillräck" den, bör ge kommunerna mö ligheter att : grundligt. pröva denna viktiga fråga med 'hän- syn. till” vad. de kommunala självstyrelsen ” kräver.' Det tä tillfredsställande' vatt” någön )å regeringen "låtit tala med s si alltför stor, brådska och; "att i häkte, cirka tre mån. "Beträffande den fjärde åtala- de, fader, till motormannen, som åtalats Hört grovt bedrägeri så- väl gentemot konditorn som af- färsidkerskan i. Småland, ansåg rättens det; mot hans nekaride icke" bevisat att "han. gjort" sig skyldigttill..de åtalade brotten, varför "Han > des. Rätten ansåg det ej bevisat att han del tagit i e nattliga ' affärsdiskus- sionerna” med konditorn i hans bageri. eller, vålet av konserva- torn i. COKRorE. till "M AKER att- utge ett. jskadestånd på 433 kr till den miss-; Ihandfadé” | ; De tre: smda Hades att solida friskt till konditorn i Halmstad ut< 00"ki varav 400 kr som kon- ; ; utlagt för värderingen av vlorna” samt 1.500: kr som han er- gt kontant” "vid den nattliga affä- NL. Vidare ålades de att återställa iden av konditorn utfärdade 'chec-: ”ken-på 14.000 kr eller. ersätta kon- iditorn :de utgifter han kan visa 'sig ha haft ned 'anledning av checken. Konditorn. skall å sin sida ha tav- Joma” "disponibla för diversearbeta- ren, "söm stod som: ägare hans > rättegångskostnader ” .staisverket 10.560 kr för ersättning åt rät biträden. Alla de' tre (Forts, AE 1. a fr, sid. 1) ed vd avsatts - ull hjälp” åt behövande fistik " som . sammanställts7..av barn i trakten. Den: 13 januäri insamlade Knutgubbar cirka 80 : kr. Den 16 november hjälptes klasserna 3 och 4'i Laholms "folkskola att" samla in pengar under två > kvällstimmar. ., Vid Konstklubbens årsmöte sämlade lyktgubbar in 65:kr. Som van- ' ligt ordnades tredje söndagen; i advent ' ädventsgudstjänst';: :med ljuståg' och : efterföljande" k. "kaffe och försäljning å Me stående "på" "bank, 2000 r Jänsförbundet till, StockHoly för hjälp till;/Agadir.' Cirka. 350. 'k har” kommit” ing Mill. sAgadjrhj . pen. Förenibgen' har erhålli gåvor för, 756 kr, Till kläder, t oc : linne åt barn i trakten h betalats: 479 kr. En :del' béga nade kläder har också i "och utdelats. Till länsförbundet har: i februaril 1961 inbetalats 22.152 ky till .spetälskelfisamlinz gen. et Medlemsantalet” i avdelningen "är" 144. : / Till styrelseledamöter 'omval: 'des de i tur "avgående "fröken » Inez Dock .och fru Sonja” Lun- din, Suppleanter” fruarna Ruthl, Öhhell och Edit Stridh.” "Reviso= rer: fröken Nanny Rönnberg och > fru Alfhild Brodd, Ombud till” årsmötet. i Halmstad blev fru . Elisabeth Stamberg och till riks- förbundsåtsmötet i Stockholm rhondling förde fru "Edén ett tack äl Vv- delningen för det gångna: året Voch. soky. fru Barbro . Nilsson "tackade. å ”avdelningens vägnar "fru" Edén för det arbete: hon nedlagt samt överlämnade blom- more : Kurator Karin Svensson, Hal singborg, berättade -och visade ljusbilder från ett preventorium » på Peloponnesos, vilket tar emot ungefär 150 klena barn. Barn- hemmet. hay byggts genom me- - delyfrån Sverige men drives n nu av" "grekiska staten, Då Mv i . . Forts, från sid. 1. här: landsändan, varför det kan bli svårt nog med ytterligare flygplatser, I . Vad det gäller de närmast lig- "gande planerna finns det inom " möjligheternas "gräns att få-yt- terligare en flyglinje till Ängel- holm, om ' Hultfredslinjen kän dras ut dit. I sammanhanget kan nämnas att Kristianstad den 16 april får sin andra linje, då Ronnebylinjen förlängs dit. Vi- ” dåre finns det givetvis den" då + Ängelholm fyller Metropolitan- . planet ingen anledning att .mel- Jock i Varberg två set : | Göran” ”ländsfögden i i länet, Motsvaran- de siffror för. 1959 var 27 resp. 610. ' Av. de : omkomna ” under fjolåret var åtta. barn mot fem 1959. Å Imon Arstads” landsfiskalsd rikt inträffade under 1960 ingen dödsolycka "i trafiken. Kungs- bäcka;. 'stad : toppar - ståtistiken med -sex. dödsolyckor: Inom Hök inträffade. i tre, - Harplinge -. tre, Oskarström fyra, Himle” tre och |; Viskeltyra! + 1 Halmstadij timade två 'dödsolyckor, i; Falkenber gr en 8 fordonsförare ;åtalades. un haft att; pröva: 498: fall gällande åtalseftergift; r. för - «minderåriga, intagna .på .ungdomsskola' eller etc.” 1 216 fall har åtal "For . från: sid. 1. in till en behållare i sviristallet. Därifrån .bar det av till :kostal- let. där en 'del skummjölk, av- sedd : för: småkalvarna, ' pumpa- des av och så kopplade 'man "på tanken för. sötmjölk. Så - värst |- många minuter tog det inte för- rän . denna : var. tom och: bilen körde vidare... jag slipper att dra med 15 kan- nor .om dagen, konstaterar. den danskfödde ladugårdsförmannen si Ernhardt -Olsen, som nu i:$sex a år skött ladugården på. Axelvold. Det "sparar mig. mycket -arbete och'.slit 'och jag får lika mycket betalt ändå.. Så jag "tycker: att det hela är bra” och -hoppas "ätt |: det. slår. väl ut, , w — Det har gått alldeles" ut mär t hittills, förklarar. tankbi- lens förare” Åke Johansson från Halmstad "och 'hans medhjälpare |" "Johansson + instämmer. Den senare är bara med för att lära .sig' hur "det går till och skall. sedan. köra själv. medan " låke Johansson har varit på en kurs i. Norrköping. för att ut- - bilda sig för tankhämtningen. — Där uppe går det hela utomordentligt bra och där har de inte mindre än tre. tankbi- lar, förklarar ' Åke. Johansson. Om bara mjölken duger att yst så 'går hämtningen hur. bra:och snabbt som helst. Högst tio 'ri- nuter tar det på varje” gård, ibland lite mindre och ibland lité mer men medeltalet är. tio minuter: Bilen har.tre tankar på 5000, 3000 och 2000 liter och "vi kör fem turer på två dagar, två till Vallberga och tre till Halm-, stad. Det minsta , vi. hä tar är 400 liter” imedan här" är det . Janlanda -i Å: Halmstad." mest . med :2500 liter, : 'des förde sin egen talan. iLäkaren förordade, "Nu är dömda” Hade biträde av advokater. medan" fjärde mannen, "sont frikän-/ : Hur skall konst värderas? >I len” ;150- maskinskrivna. sidor digra domen har rådhusrätten tagit upp: grunderna för bedömning av konst till betraktande: Meringen om normerna för: Konstbedömning har” -under -rättegången varit: delade; Ta, velsamlingen' har. betecknaäts som i stort" sött” värdelös. och” den';har'å andra” sidan ; åsätts "ett" " betydande” "värde: Man har velat skilja på det kommersiella ” värdet "och det "rent Konstnärliga värdet: Till grund: för bedömandet; av ' värdet :menar: rät- sten bör läggas det pris: tavlorna un- ala förhållanden skulle be- ihållanden »kan ha: haft" ett. värde, söm överstiger vad" de” kostat i. in- Såväl”den-av rådhusrätten. an! tade experten för bedömning:-av tavlornas värde, hovkonservatorn dr . | 'Jaerisson. 'och- den. av: de. åtalade 'anlitäde, fil dr Rönnow ges-av råd- husrätten vitsordet att' besitta” stor kompetens 1 bedömande" av: konst, :vilket emellertid inte hindrar ätt de kommit till vitt skilda uppfattningar av ifrågavarande tavelsamlings vär= önnows värdering kan. emel- ertid ej tillmätas samma betydelse som, Jaenssons, Det synes rådhus- rätten som om Rönnow vid bedöm= 'nihgén av. Vissa av tavlorna kan ha utgått från värderingar,” som: kan tilläg Ingen = av: de: tilltalade Har nligt' rätten givit "något trovärdigt intryck 1 sina berättelse, medan. konditorns uppgifter” Var guden 4 till hans "återkommande - brottslighet. ' som. 'renderat honom ' flera frihetsstraff. 'Sinnesundersökaren förklarade, att de brott han nu sakerförts för, ef- ter: allt att döma, förövats under: trycket av hans mentala” tillstånd. att mannen! skulle, intas; på mentalsjukhus i av-' vaktan på neurokirurgiskt ingrepp. Den: åtalade var med på detta, och! rätten förklarade honom straffri. mjölk I Inedkyld till mellan plus 2 och 4 grader och även på sommaren bör detta hålla sig då tankar ; på bilen har dubbla väggar, f3 - Det"hela går som a sagt bra och är "ett minne blott även i: södra Halland, 7: = " I : ” Cel, tellvaktmästaren i Hel-j | lor, "ett par. stövlar sc sMina sparpengar». i barn från Växtorps. skola berättar! k 1, "Svenska 8 Sparbank gren, besökte för någon tid sedan bl. a. Våxtorps Sparbank ' . och höll därvid även en" lek tion i Våxtorps folkskolas sjun-:;: de klass, Klassens lärare; magister Bettil Eundahl, gav ele- ; verna i uppgift att:skrivå en. uppsats i | anslutning till kon- ” sulent Eken; grens lektion. - . De två bästa uppsatsskrivarna — en pojke och en flicka — har av: 'sparbanken belönats med varsin bok ' samt : varsin: kul- spetspenna, ,. med . sparbankens namn påtryckt. De prisbelönade uppsatserna följer - här. nedan... "MINA: SPARPENGAR. > Vi lever i en tid, som' snabbt förändras. ' I Levnadsstandarden har fördubblats på -en genera- tion; Enligt statistiken. har man räknat ut, att en som” har.tio- tusen kronör i årsinkomst skulle om fyrahundrafemtio år ha en inkomst «' miljoner kronor. "Det "vor fördel att bli så gammal.” . . Skulle many; "för' ett" par, ge- nerationér”: : sedan ha t..ex.-en vagn; tillverkade man den jälv, och för några tjugotal” år sedan gick -man ' till ”vagnmakä fick": gjort "vagnen, Nu köper «man, en vagn. har gått framåt. MV "Men man får svårare dt för- stå 'sakers. värde. Därför "är 'det väldigt bra. med varukunskap. För "det duger. inte” att bara gå in i en. affär och säga: ;”Det där: vi”. Då vet man inté vad För att kunna köpa någont ing, måste -man” spara: :Man "sätter: in en slant vär vecka, . så vips har man saken. sx volt : Sparbanken ' tar. inte endast emot sparmedel. Den: lånar ock- så - ut... pengar, när iman . skall bygga; hus, till jordbruket, för att man ska kunna köpa, maski- ner och redskap, till kömmunén för att bygga. skolor ;öch , vägar ” Man. -köper "inte ; "kläder: skor. själv, det. gör: mor och far: Eörr i "tiden ;hade barnen inte k på, långt - när” så” många kläder som-nu.: Om man tänk tefter, pengår . i ytterrock; en, rock som; man har i « skolan, skjortor; underkläder; hyxör, en jacka, - mössa; hals-- annat. . Om man har- fyra kronor”: veckopeng, . kan ;man "göra upp en :budget: Spara tre kronor. och ha resten. till' t.. ex. en”tidning eller något annat. Det kan man naturligtvis väriera,' som "man vill: När man sparar; måste man ha ett mål . Själv sparar jag till en moped. ; Göte. Karlsson, : . MINA SPARPENGAR:. Den tid vi lever i nu! ; rås snabbt. Under en 'generati H har." vår levnadsstandard "förs dubblats. En arbetare i våra dås gar kan ha t.-ex.. 10.000 kronor. i' årsinkomst.! En' arbétare med - samma yrke kommer om 450 å år; zu att ha 650 milj. kronor i årsin- komst. Detta är bara ett litet exempel på hur levnadsstandar- "> | den "kommer att: vara om 450 år. "För 1200 år sedan kunde: man inte gå till. en: affär. och” köpa t.ex. ett par skor, då fick man oftast göra dem ' själv.:50 år 'se- karen och be att få gat de . bevis på utvecklingen från hem- "på = sexhundråfemtio - Idan skrivs " ete.,-man--kan..ta studielån. och lä at; Bert Eken-' |- gamla eller beställa ett par nya. År 1961. finns ingen skomakare alls” i. landet, man får helt en- kelt gå till en 'skoaffär och köpa ett Par nya;skor. Detta är ett tillverkning — hantverk till in- dustri.;. Förr, då” man tillverka- de: alla, saker "hemma, visste man "om det var en god vara, bra kvalité och hållbar, men det är inte utav, detta, som vi vet nu; Det enda vi kan är, att läsa il varudeklarationer, "som följer När du får dina veckopengar, lägger du kanske: undan” 1. kr i veckan. , Sparbössan . blir ' fylld, och du går till banken med den. Farbröderna på banken tömmer den och räknar. pengarna, . se-, summan | in "i din "bok. 'Efter dig. kommer" kanske e nfarbror och vill låna pengar till ”att' bygga "ett nytt. -hus: En del utav medeln han "lånar är kanske det” som du” sparat. Alla andra” pengar: som. sparas, lånas öckså ”ut till bl.a” bostadsbyg- gande. jordbruket, kommunen, studielån och näringslivet, ' "Karl frågade sin. far: :”Käre far kan du inte göra en trähäst åt. mig, alla de: andra: gossarna os i byn har trähästar” Jo, det kan jag väl göra”, sa far och, gick ut' i, snickarboder och började hugga. och :såga." När Karl fått trähästen .var han mycket akt- sam om den, för han hade sett! far "arbetat; "för: att få: den | Hån' kanske” bevarade den, ' att. hans” barn: er gång fick 8 skolan och frågade 'sin far: ”Kan - jag inte få en. trähäst,. alla poj- rsöka ' ordna”, ,' sa far, e till en: : leksaksaffär Toch" köpte : en; Toch Kalles far betalade. ,.Den,,trähästen; varade a kanske inte mer. än ett år. Det- ta ”värven' berättelse om”: Dåti- dens - Karl. och” Nutidens ? :Kalle, och .deras. olika" "sätt att! se på sakers: värde. iv > mor 3 Gå ' hem 'och titta” i i gardero- ben och : försök räkna. ihop alla de" pengar som din mör "och far lägt "ner "på kläder. åt: dig: Min garderob "ser ut'så här: - Å ? .kappor: 240 kr 80 kr i par långbyxor 30 » 30.» . skor RT kjolar H 20» - klänningar 120: ,, ' 40 :,,': koftor... 15 3: 25 i underkjolar 36 7, > 118 :yt :3”uhderkläder 20 NN 10", « blusar - 75. 105; "mössor; scarfs' :. 30',, 10, per år. . - "Jag: här bestämt. att jag "ej skall : röka, när jag: blir: äldre: utan "försöka : spara "pengar. att köpa' nyttiga saker för. Jag hop- pas att andra delar. min åsikt om” att sköta pengar. - nare kunde man gå till skoma- ..: AUSTRALIEN - ot och Köln NYA ZEELAND. onsdagen den 8: ee: LT-arrangemang.— — "Nya föreställningar F på. - BYGDEGÅRDE Ny; VÄXTORP Mey I Belgesson. ' mars: s kl. 20. 00” Potatis ORO tern med hälsningstal av lands- hövding | problem, filmvisning och allmän klassen" har 'en,: Det får |. Forts. från siddL cor. Under eftermiddagen hölls en stor sammankomst i 'Stadstea- estradsamtal aktuella . Lindell, om ”' Potatisodlingens diskussion. ' Det har under 3 senare år blivit tradition att hushållningssällska- pet. under eftervintern ' ordnar en jördbrukaredag i Falkenberg för behandling av något aktuellt lantbruksproblem. Tidigare år har man diskuterat - maskiner och nötboskapsskötsel, men i år var det' främst potatisen, som stod i blickpunkten. Dessutom belystes . också vallfröodlingen, och vidare visades en del trak- torer, '. lantbruksmaskiner "och byggnadsdetaljer. me "Redan tidigt på förmiddagen började folk att samlas till Vis- ningshallen, dit de praktiska de- monstrationerna förlagts. Utan-, för hallen imponerades man av hela rader med. traktorer, och där "fanns också 'harvar, ensile- ringsmaskiner "och "andra red- skap.” Inne i hallen fanns ytter- ligare en hel del lantbruksma- skiner: samt en del byggnads- detaljer. BL a. visades utrust- ning” för sortering och lagring av potatis. . Potatis i både knöl? " för dagen tagits i anspråk som lektions- och utställningslokal "Swanson vid ett « Visningshallens serveringslokal | Svenskfödd dam > sköt italiensk '. älskare i USA LOS ANGELES (TT-Reuter) -' En svenskfödd f£ d lärarinna, -. .5la åriga ' fru Gunhild Swanson mm åtalats för mord på 42-årige bil handlaren ' Philip Ghizzi. Dent blev nedskjuten i oktober i a : i sin bilutställningslokal i Sou Gat, Kalifornien. a vid onsdagens rättegångsförs | handlingar bestred fru Swanson åtalet. Enligt ett vittne, en bilför= säljare, skulle "hon ha haft för 'av- sikt att skjuta Ghizzi om inte den- ne gjorde sig av. med en nyan- ställd ung kvinnlig sekreterare, . Vittnet, 'som - -tidigare "varit an= älld izzi, berättade att fru ställd hos Phi? tillfälle hade frå! r hon kunde köpa en t hon tänkte sker gat honom va revolver och tillagt at skjuta Ghizzi om han inte av: dade sekreteraren.. - fn . id" olisförhöret omtalade ' Swanson att hon i oktober besökt Ghizzi på dennes kontor och krävt redovisning för de tusentals dollar hon hade satt in i hans rörelse. Hon hade också begärt att han skulle uppfylla - ett tidigare löfte om "att gifta sig med henne. Ghizzi hade då börjat uppträda våldsamt och slängt diverse saker mot henne varför hon i ren rädsla tagit upp revolvern ur väskan. och .be- sinningslöst tryckt av. . Rädda Barnens i Laholm "spetälskekampanj Postgiro 416885 "och plantform' visades vid en unik utställning - . i samband med jordbrukaredagen. sla är att beakta, och några av dosa I Där höll agr lic Harald Esbo från Statens Centrala Växtskyddsanstalt |" ett kort föredrag om vallfröodling, "och. vidare talade ' potatisinstruktör .xGeorg' Eriksson, Halmstad, om od- ling. av” utsädespotatis. I .anslut- Ning till föredragen häde 'man ord- nat en instruktiv utställning av le- :vande växter, fröer och potatispro- ver. Vid salens ena vägg hade Hal- lands, frö- och oljeväxtodlareföre- ning ordnatutställning av olika vall” fröer, och vid motsatta" väggen vi- sades potatis. Där fanns skålar med "vackra ” potatisknölar, ' men : där "fanns också en. rhängd potatisplan- "tor, som planterats i krukor; Slut- Ligen "visades en del groningsför- sök med friska och sjuka fröplan- tor. 2 . Lektionssalen var i | minsta” laget för den talrika publiken, men man 'sökte lösa problemet genom att ta i]. åhörarna i grupper. De båda an- ;förandena "var föredömligt "korta :men ändå instruktiva, och dr Esbos 'Möredrag illustrerades : av ljusbil- der. Utställningen gav också många 'värdefulla rön, men den 'studietid, isom bjöds varje grupp var absolut 'i kortaste laget. Man vill hoppas att årets erfarenheter skall bidraga vill estrad: let belysa, ; Agronom Karlström berättade om ' de forskningar,. som” under 'senare ' år gjorts för att få bukt med blad- möglets härjningar. BI a i Halland har: man provat. olika spruttyper och bekämpningsmedel, Dr, E-:bo berättade om försöken att få from ' virusfri utsädespotatis, och azr lic Birger Svensson uppehöll sig främst vid jordbearbetningsspörsmål. Han framhöll också: att gödslingen har”: ' stor betydelse, och det har t ex. visat sig att större givor ammon-” sulfat medför ':" mindre möjlig- het, mindre sönderfall och mindre - mörkfärgning vid potatisens kok-, . ning. ' ” Potatisinstruktör Eriksson "redo gjorde för de 'mera lokala erfaren- heterna . av "potatisodling och be- rörde "särskilt kvalitetsproblemen:', Vid plockning och transport av pö- tatis har de gammaldags enriskor- garna visat sig betydligt bättre än ståltrådskorgar, men däremot 'ut- gör. de gammaladags ' stukorna en betydligt dyrare och osäkrare lag- ringsform än: de moderna potatis-, .lagerhusen. Sekr Nilsson betonade också den ökade efterfrågan -på svensk matpotatis, och som exem- val nämnde han att 60 procent av, till ännu bättre arr g under "kommande år," vo cv ” Potatis på "estraden ' På eftermiddagen”. fortsattes jord- ”brukaredagen i Stadsteatern,' där upp. Landshövding Ingvar. Lindell höll hälsningstalet' och betonade därvid den stora betydelse, som po- tatisodlingen har både för lant- bruket: och folkförsörjningen. Be- stydande framsteg har gjorts i för- 'söken att producera kvalitetspotatis, men ännu återstår mycket att. göra. Inom : hushållningssällskapet har man därför sett det som en bety- delsefull uppgift att sprida upplys- ning om potatisodlingens problem; Huvudpunkten på det fortsatta Programmet var. ett estradsamtal om, potatisens produktion och av- sättning.. Samtalsledare var dir Nils 'omkring 400 intresserade hade mött | dskall bli möjligt att: bibehålla en - all: potatis; ” som numera säljes i Stockholm, är SMAK-märkte ="... . Slutligen” drog, riksdagsman Nad Larsson upp några. "riktlinjer fö! den framtida svenska potatispro=, duktionen, . Han betonade att bå-' de odlare och försäljare av potatis måste känna sitt medansvar, om det ' stabil svensk potatismarknad utan! - allt för stora intrång av importe- ': rad vara. SLR har här insett sitt | ansvar' och står beredd att värna om den svenska potatishandeln, - 7 En ' särskild kommitté, i vilken riksdagsman Larsson är ledamot; har dragit upp sex huvudpunkter för den framtida potatishanteringen i landet. Först. måste man: ordna ett ordentligt utsädesutbyte, så. alt Sydsveriges 'storodlare kan erhålla virusfritt - utsäde från Norrland. Framtidsmelodin torde också bli att Ch Månsson vid bh sällskapet, och övriga” deltagare var agr lic Harald Esbo, Stockholm, agronom Lennart Carlström, IVK, agr lie Birger Svensson, Statens Jordbruksförsök, ' potatisinstruktör Georg Eriksson, Halmstad, sekr Ro- land Nilsson, SMAK, och ordf i SLR riksdagsman Nils: Larsson i Högs- by. " ” "Dir Månsson framhöll i sin in- ledning att potatisodlingen ger högre bruttoinkomst än kanske någon an- han gröda men att produktionskost- naderna också är höga. Det gäller att planlägga och genomföra odlin- gen väl, om den skall ge tillfreds- , odlarna får teckna kontrakt, med: sina centralföreningar för att på så sätt trygga avsättningen. Marknads- förandet måste samordnas; och via dare måste man tänka "på ' vidare. förädling av potatig,: t ex genom försäljning av skalad potatis, pom-. mes frites 0 d Ökad .upplysnin Po behövs både för odlare och an; dra, som sysslar med potatis, och vidare måste man ordna Jagringen ay :pos tatis på ett ändamålsenligt sätt, Efter " estradsamtalet visades en - nytagen ” instruktionsfilm om kva litetspotatis, och slutligen. blev det an stunds allmän debatt, - Fal v Riket
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.