yvyrvvevyYrvyYfFYvYVE PT VY eTtreTttYyvvYtYTtYYeft Teve Yt tft re YYFYYFYTYFYYYY vt shernas och våldets skull den ryske » 7 boliser” för att skydda honom mot vervteftYTer YreyrYYTTTEr v vervetyveroevyr Vv vevrevvevYyyvYeT et roretYT YTV eY PE YYvePY rt Er eYTYPEVYYSeyrFrYYFYYVYYTYVYVY VETT Vv YTYTETYYTYYVYTTTOYYTTY YYvyvYYV rev v rev "vv . ! ev YvyY, j Å Ness ' v Tisdagen den 14 mars 1961 ' Från ockterpartihåll med ä he Wahlund som 'första nämn la- "des" vid : vårriksdagens "början fram en motion om utredning ">. av frågan angående indexreg- lering ”av- allmänna barnbidra- " "gen, Motionärerha framhöll, att orm 'bärnbidragen” skulle ha det . realvärde, som de hade. vid. > betat. för' att lösa” partikampen i d "införandet, borde de för när- varande vara 20 å 30 kronor En "indexreglering av barn- - bidragen betyder ju ingen reell förbättring likt litet som den . medför i reell mening någon utgiftsökning för staten, Vad som emellertid inte är rimligt; " är att staten skall göra an- språk på den inflationsvinst som den vid en penningvärde- - försämring gör på. barnbidra- '- > gen, om dessa inte är index- "reglerade. , skottet behandlat motionen och , i en fyrpartiuppgörelse enats t Istyrka .centermotio-, as förslag om-.en utred-,.- I ning. Det." innebär en icke oväsentlig centerframgång. Av "allt att döma kommer förslaget. . att. gå. igenom riksdagen un- z "den: veckan, ' :' Meri utskottsbehandlingen k många: «att högerledamöterna i ..utskottet,. hrr Birke' och ", Björkman,” anslöt sig 'till "ut-, skottsmäjoriteten "och" skrev än de, belopp som nu ' I dägärna bar andra, lagut= | . sundet + uppgörelsen. Nu har: de från högre partihåll fått .en bakläxa ” för" denna självsvål- dighet, Högern vill "inte, alls ”wara. med. om vare: sig en ut: - redning ' om" indexreglering av barnbidragen : eller en ; höjning av barnbidragen. Och, 'så hän- wisår man enligt gammal hö- ': germodell till: det" 'statsfinan- siella läget. . Istället. önskar man en förut- " sättningslös utredning .— vil- ket i själva verket likaväl kan "betyda att man "också ” vill : pröva - möjligheterna | till. en sänkning. av: barnbidragen el- » ler kanske rentav till slopandet "av första barnbidraget. Höger- ledamöterna i' andra lagutskot- .Aet blev genom sin ”barnvän- - ligare” politik avfällingar Titt Högern upplevde efter vals nederlaget. en intensiv själv- rannsakans tid. Resultatet av djupdykningarna blev att man . retirerade -i många . omstridda opolitiska . frågor, - Det "gällde bl. a. - barnbidragen: : Punkten " om slopandet av: första" barn- "bidraget ströks, från ' höger- programmet. .. 2 est Det. var då "det." I. dag är » man "återigen redo ”att-'söka i strid "om 'barnbidragen. till synes tacknämliga reträtt- i förklaringen” visade sig således "vara endast en vacker .såp- bubbla. Den sprack wid första "kontakt med verkligheten; i avs . sb Rn "Av Märta Leijon”. . "fterlysningar har "blivit. aktuel- . Ja nu: Vår obstinate granne i Öster - kfterlyser '. "Lumumba : och :kräver ag Hamnmärskjölds "huvud på ett fat, Hur kan det falla" honom .in att rikta: sig mot, den; som mer än ändra, och me Nikita själv ar- Kongo 'på ett bättre sätt än' den löstes i Ungern, där oskyldiga män- " niskornas blod flöt i strömmar 'och . knorfna "materiella värden. förstör- 2 Fes? Kongo har inte råd att förs fån när grunden ina fö) es på: :blodbesudlad mull... FN. vill der små” "hövdingarna där skall. få tid på sig för fredlig uppgörelse. ”+« . Nog. hade det varit: enkelt "att frakta dit: kanoner.” Mén”vilken' , glädje skällé mänskligheten. haft; av Ni har redan , haft "all "för lagfält, Det är för "kano-” premiärministern. lever,..i, sådan fruktån att varje folk" han besöker » måste uppbåda enorma skaror av dem "Som anser sig ha någon kär an- båma eller ett: kärt fosterland att lämnas, ' Vår kung som levt i fred och försoning med folket både hemma pch -borta. kan resa vart han vill, Iflär i landet skulle till och med ide varmaste anhängare av tron på ticepublilk komma till hans hjälp om någon, ofredade honom. Varför är det just fredens och samförståndets : evenske väktare i FN som 'skall ' sparkas 4 ut därifrån? Är han månne I vägen för dem som vill sälja. kar - noner till Kongo? Den "som efterlyser Lumumba "med så”hög röst vet mycket väl att - han skyddsinternerats i Kongo och AMEFN och Dag Hammarskjöld 'gjort nllt de kunnat för att skydda ho- nom på den plats där han hade sin ” asyl men han rymde själv därifrån. Det påstås kanske inte utan skäl att han rymde på ryskt initiativ. I så fall finns de blodiga händerna där. "I det landet brukar man inte vara så noga med varken vart levande eller döda tagit vägen. I många är har vi här frågat efter vår Röda- |: Korsdelegat Raoul Wallenberg, Han har oskyldigt försmäktat i många år i ryska fängelser, "Det uppges att han är död. Om han av- rättades eller dog av umbäranden vet vi inte. Hans ahhöriga har al- -'drig fått hans kropp, de har aldrig ens fått veta var hans grav 'finns. Men ska Lumumba fram så bör|. också Wallenberg plockas fram, Det lr inte för tidigt. ". . Vi saknar fler än honom. : De åtta. vapenlösa männen på Jet obeväpnade Catalinaplan som sköts ner över Östersjön har aldrig kommit till rätta. De spanade efter skeppsbrutna” Det finns de som astår sig ha sett dem i Ryssland, Att ” detta”. land > "blev" misstä inkt berodde 'på att mördaren inte vår ; nöjd. med de. åtta, Han. lät" skjuta ner, 'ett. ,Catalinaplan "som" var ute och sökte” efter det först ned- skjutna, Besättningen från" det. sist : nedskjutna planet räddades av. en: tysk båt.. Var är de åtta: männen , på det första "planet? "Skall det bli efterlysning av folk så skall det bli; i alla länder /där. det; finns folk" som begår sådana förbrytelser:iPla r nen sköts ned av:en makt som vi". inte” haft” krig” med på hålvannat! ”|hundra år. Lumumba dödades av, egna” "landsmän å ett inbördeskrig. en hygglig kärl om” Nina är medi: I han: eget land tar han munnen full, 'öch öser bvett och Men både In; vågar, beivra, när, de öv rlägger ; med varann, Åt= Irhinstone. i FN måste man ta: sitt ' vett till" fånga . om det skall bi. Kyggligt mellan folken. - Alla. vet att Sovjet” hade” "miss. växt: förra ” året," liksom . vi. Här ' vet. vi så mycket: om' jordbruk "att vi inte. häktar. bönderna när det regnar. för "mycket eller ' för. litet. ' Någon måtta -skall det vara. Det är : naturligtvis ont om pengar när så mycket. livsmedel : måste ; skaffas från utlandet. Många tro att det är för att slippa betala sin insats i FN som ledaren nu håller så många tal - och skriver så många brev och: för väsen. Dag Hammarskjöld är' varken skuld till Lumumbas död eller till skördevädret i Sovjet. Men" ska han bort så ska Raoul Wallen= berg och de åtta Catalinamännen.: att efterlysa. Rättvisan är till för! alla,' inte bara för "dem" som är! stora här på jorden. sed . Små-TT:” 'Bårnbegränsning i i i katolsk regi i Romessk-katolskå Frankrike vädjade på äkta makar att -visa när det gäller att nas storlek, I en deklaration säger Frankri-. kes kardinaler och ärkebiskopar att / den Katolska kyrkan bestämt mot" sätter sig alla former. av artifi-? 4 ciell födelsekontroll. = ”kyrkån = i måndagen till : mera omdöme planera familjer-' — Icke desto mindre, heter det i, Ueklarationen, & är kyrkan ingen. vän, av? ”födelse till varje pris”. ; För. att hjälpa äkta makar att. juppnå äktenskapets främsta mål — det gäller inte" bara att skaffa barn till världen utan även att fostra dem — vädjar kyrkan "till dem att inte skaffa sig fler barn de har förutsättningar att för- sörja, (TT-Reuter) . »Gerslwin-åren” hette ett TV- program ' som ' för: inte så länge sedan sändes | USA och verkli- gen blev -en -framgång främst kanske för att det lyckades fånga stämningen. under de år kompo- sitören levde, 1898—1937. Bland höjdpunkterna på programmet var en, balett till Gershwins ”Rhapsody nr 2”, en scen från pulära sånger sjungna: av bl & a. Frank Sinatra, Maurice Chevali- er, Ethel Merman, Julie London och Florence . Henderson” Confe- rencier var en annan framgångs- rik kompositör, Richard Rogers. För internationell solidaritet ” fram. Andra länder har också folk. - It teaterpjäser 2 är : bara bra anser: FÅ . Det är en rätt märklig historia det där med protesterna , mot skå- despelet ' ”Processen mot Jesus”, kommeriterar brigadör - Thorsten Kjäll på ledande plats i Stridsro- pet.. Så länge man talar om Jesus på bönemöten i kapellens stilla ro går det” an, men när Jesus kom- mer ån? i 'debatten genom teater, "film, böcker, och tidningar blir man gärna ganska pryd och anser hans därvaro : profanerande. Precis som det inte. vore dit de kristna borde vilja »ha honom. Man annonserar möten, sjunger och predikar, allt för att nå skarorna och göra Jesus känd, och 'så när det hela ofta ur- artar till att predikan blir en mo= nolog i folktomt rum och Gud lik= som tar saken i egen hand ' och låter -”stenarna tala”. så blir man fariseisk, avkunnar domar, ' ropar ”hädelse” och vill egga till förbud. Vi stycker, fortsätter - brigadör Kjäll, att Guds folk . igemen bor= de glädjas varje gång Kristus ak= tualiseras. Han är helig nog att inte "låta sig profaneras av något någon= stans. De kristna borde om några veta att. den Gudomlige alltid vin= ner seger varhelst och närhelst han kommer'in'i en debatt." / : -I urkristen tid var det inte bara missionärerna som beredde väg för Kristus. ”Gud nyttjade också andra medel, Jordiska härskare och härar, sådana företeelser som ett enhetligt språk över hela den civiliserade världen; romarnas härvägar i alla riktningar, ja t om själva försking= ringen av "judar till världens alla hörn genom fientligt sinnade: ak= tioner fick tjäna syftet att öppna dörrarna för evangeliet, Vart skulla det annärs ha tagit vägen med kris- -tendomens världserövring?. Den lil-' Ja skara som hörde Herren till skul= 1e ha'stått sig ganska slätt utan des- sa ' vägröjande : hjälpmedel. : Vi bör' inte - heller 'i nutiden underskatta 'betydelsen';; -av sådana ,hjälpmede; 'som. Jiksora. skapar förutsättningar. för . budskapets mottagande, Tea- föreställningar av typen ”Pro- a Många; kristna vinner . dåligt gehör dd sin: omvärld, Sådant: händer. då 'kristendomen : blir slapp, . likgiltig: "bekväm, inbilsk '. och märkvärdig "Skulle. Gud då begränsa sin verks samhet tills sådana ”kristna” beha- gar svakna , och verka? Han söker nya vägar, nya metoder och — nya människor, Det är nog bäst att de som. protesterar mot.; skådespelej YProcessen mot Jesus” stämmer ner ör barje' gång kristna -prin- ciper? jankär och Kristus själv kom- 'mer " i det: mänskliga" livets blickpunkt —- var och 'närhelst' och behom? "vem eller vad det är 'skey. å bevakar Gud sin ära själv "Aldrig. har” han, änna komrmit på 'skam! Hans fötter blir aldrig ned- 'solkade - av . de jordiska vägarnas damm; Det..låder inte vid honom. ”- I äet sammanhanget är det vik- tigt 'att -komma ihåg, understryker brigadör Kjäll tillsist och med skär= ba, att. ett av de största hindren för 'Guds verk på jorden är den fariseiska : självtillräckligheten hos dem som bekänner sig höra honom till!” "Processen mot . Jesus” har denna ”gång inte bara" förvandlats till en process mot den publik som åse "skådespelet i Malmö utan ock- så till en process mot fariseismen. ide processerna vinner alltid :— SNABBMAKARONER san SPAR TID - KOKAR N Srabbrnakaröner,: & som är. fär- diga” vå 3 minuter, är:en nyhet, som. vi nu kan köpa i affärerna. vanliga: makaronér och naturligt- [vis utmärkta att ta till, när vi : | har bråttom, " ". . . Snäbbmakaronerna ' tillverkas på samma sätt som vanliga ma-- karoner.'. De görs av miöl. från durumvete, som ger en makaron, som ,behåller. sin spänst vid. kok- ning. Hemlighetn med den korta koktiden ' och : den "annorlunda ken är att Snabbmakaroner- är > extra tunnväggiga. De är alltså inte” -förkokta eller speci- albehandlade på' något sätt. s Köka Snabbmakaronerna i i tre minuter; i-lätt saltat vatten som fått .koka; upp, inan makaronerna läggs i. Häll av kokvattnet. Låt makaronerra rinna av iinte allt- för väl och häll sedan tillbaka dem--i- kastrullen.” Klicka i litet "smör ' och låt dem "bli , glansiga ochi genomheta över ” värmen. Krydda med vitpeppar och -even- tuellt salt och så är makaronerna färdiga att ätas. =” Ett tips: får vi oväntade & gBäs- | terså kan vi göra en.god sallad med Snabbmakaronerna och vad vi har i -skafferiet på ingen. tid alls... vt = = .Snabbmakaronerna kan också kokas i mjölk i stället för vatten = koktiden bör då vara 3 1/2 > 4 hans” enda opera - ”Porgy 'ånd Bess” samt Gershwins mest 'po- Insamlingen SVERIGE HJÄLPER Postgiro 90 1961, : | minuter + och blir då extra ”ma- - imot. Jesus", torde också" höra |; Litteratur”. Försoningen eva TN : > Så länge det finnå kristna män- niskor på jorden, kommer ' förso- mingsfrågan = att.' vara ' aktuell, Falsk romantik: kring fattigdom - - vo Av Walter Dickson Föne : När Carl Jonas Love Almquist ut- ch .. under varje tid, står den ju på ett särskilt sätt i bränn- punkten, för både försaraling oci förkunnare, ' " Just vid ingången ull fastlags- tiden innevarande kyrkoår, förelig- ger ett arbete på Missionsförbun- dets förlag, som på ett ödmjukt 'och klartänkt sätt behandlar förso- ningens, stora ämne, Det är inte en stridsskrift utan en sansad och ve- :derhäftig : tolkning, som härmed presenterar sig. Studiet är uppde- dat på sju 'kapitel, och författaren, som äger aktningsvärd inblick i Or- 'det, redovisar på ett lättfattligt sätt, 'de 'svar han lyckats utvinna .vid avlyssnandet av de olika bibelböc- kernas budskap. Givetvis tilldrar sig kapitlet Försonaren den största uppmärksamheten; I varje avsnitt spåras författarens intresse för sitt ämne, och med den blick som han alltid haft för vår psalmskatt, låter han välvalda strofer ur denna lämna sitt bidrag till att levandegöra för- kunnelsen, ' . Under en tid av renässans för bibelstudiet, inte minst bland ung- "domen vill man tillönska denna bok god Ingång i hem: och studiegrup- "per... E N Gustafsson ' fc de sitt realistiska program turnerade han egentligen romantiken i en ny riktning: lät exotismens världsfamnende cirkel slutas i hem- landsmiljön. Det är pomantikens yttersta konsekvens hah drar, och han går in i realismen genom en törnrosbehängd fantasiportal. När Almquist 'skriver om Sven- ska fattigdpomens betydelse är han lika stor-romantiker som någonsin och hans ”psykologiska” katakteris=- tik av. det svenska kynnet, så be- undrad och "citerad den 'än är, lämnar många blottor för kritik. Hans folklivsberättelser, som full- följer de litterära intentionerna i skriften om det svenska folklyn- net, får färg från en roman- tisk ' palett och blir till hybrider utan en fastare saklig förankring, Litteraturkistorikern har dock kun- nat peka på dem som steg i ut- vecklingen fram mot ett realistiskt genombrott. Och den litterärt slag kraftiga realismen har, verkligen i stor utsträckning gått fram på den vägen. Men därmed har den ock-å med sig införlivat en romantisk ar- betsmetod, som det kan vara skäl i att närmare belysa. Det finns ett verk som är ett yn. män se ett tjusigt panorama ev Stockholm” skall man på ett eller annat sätt försöka ta'sig upp till 'Stigbergen på Söder, Ty där, högt över den ' merkantila' rushen nere"i Stadsgården 'och spårvägs- rasslet på Katarinavägen, fortlever en: 1600-talsmiljö som ur turist- och studiesynpunkt är långt mera värt att beskåda än cityskrapornas metallglänsande kuber. a + På' Mäster , Micaels gata träffar man sådana små hantverkare som träsvarvare, krukmakare, plåtslaga- re, möbelsnickare och målare samt skonstnärer ' iklädda slokhatt och av ålder gröna kostymer med. snitt .som minner ' öm deras. salig :far- fars dar. Deras ansikten är asketiskt gula och de rödbruna polisongerna och. bockskäggen, som artister' av det slaget gärna lägger sig till med, har skapat en bohemtyp som mera sällez visar ' sig på - Kungs- : | gatan, Sveavägen eller i andra mera centralt belägna stadsdelar. Kata- rina har i gångna tider varit en tillflykt för anspråkslösa människor av olika kategorier, som i små, pit-', 4 Världens biografer rymmer 73 milj : u | platser a - NEW YORK (AEP) sel Under de gångna fem åren, då det talades flitigt om filmens krisj Ihar antalet biografer ökat i värl- jden med 30 procent, mest i Asien jmed 55, i Europa med 39 och I Afri. 'ka med 29 procent, Samtidigt stäng- jdes 14. procent, av biograferna i USA och 24 procent i Kanada, Värl- jdens biografsalonger rymmer nu 173.826.349 platser, drygt 30 procent Her än för fem å år sedan. Enligt den lamerikanska 7 7 statistiken — besöks [världens biografer varje dag av jomkring 86 miljoner människor, vil- ket är tolv gånger fler än Sverige har invånare, De flesta biografernd ger två föreställningar. pr : dag, "många visserligen tre och fyra, en ätten del bara en..Därav följer att biofåtöljerna världen runt är upp- gna till om iing 60 procent vid Varje föres - DAGENS MTF-MANING Sy fast reflexbard på barnane Av. Walle Greger toreska trälåkar funnit. sin tillvaro uppe” på bergknallarna synnerligen angenäm, avskild från den alltid växande storstadsbebyggelsen, Här är högt och luftigt med friska vin- dar från Saltsjön och en utsikt, som jag tror att inte någon huvudstad i Europa kan överträffa. Genom Stigbergens kraftiga mas-] siv 'skär Renstjärnagatan fram och delar området, men det finnes trap- por från båda hållen så det är lätt att komma fram till Fjällgatan med | dess intressanta '2700-talsbe- byggelse. He Katarinatrakten med kyr- kan och det traditionsrika Mo- sebacke är rikt på sevärdheter som ett friluftsmuseum. För att ta des- sa i tur och” ordning vill jag först nämna Mosebacketorg, om vilket en författare hår sagt att det har en stillsam och gudomlig prägel. Nam- net Mosebacke härrör troligen från en mjölnare vid namn Moses, som här på 1600-talet ägde en tomt och en "väderkvarn: : Kring 'Mosébac- ke och torget fylkade sig i'börian och mitten av 1800-talet ett fler- tal Thalia-tempel. Där" har Of- fenbachs och Lecocqs operetter tju- sat 70- och 80-talens publik, och där rumsterade Emil Norlander med sina revyer under ett par årtion- den och här flödade. det .genuvint stockholmska skämtlynnet med tra- ditioner från August Blanches 'da- gar. Och det var här ipå restau- | rant Teaterkällarens -. terrass som August Strindberg såg den utsikt över 70-talets Stockholm, som han skildrat i den. berömda' upptakten till boken ”Röda rummet”. Visser- ligen är icke silhuetten densamma nu som för 90 år sedan, men Strind- bergs ordmåleri är av sådan klass, att jag måste förunna mina läsare att ta del av detsamma. » ”Medan solen stod över Hilje- holmen . och 'sköt hela kvastar av strålar från öster, de gingo genom rökarne ' från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyr- kan, kastade sig över Tyskans bran- ta tak, lekte med vimplarna på brobåt: ill fönstren på stora Sjötullen, ekläre- rade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet lig- ger. Och därifrån kom vinden och och hon gjorde samma färd tillba- ka" genom :Vaxholm,. förbi fäst- ningen, förbi Sjötullen, utmed Sick- He klädas, Mörkertrofik — i farlig trofik. laön, gick in bakom Hästholmen - och tittade på sommarnöjena. ut . | romantiska. Han är på gränsen till tiken, . svar på tal till Almquists Svenska fattigdomens betydelse. Det är skris vet av Almquists samtida, Lapp- landsmissionären Petrus Laestadius, och heter Tankar om fattigdomen ock fattigdomen i Sverige. Där är ett annat grepp på ämnet, ”Fattig- domen är prosaisk, han duger icke att poetisera med”,. säger Laesta- dius kort och kärvt. "Det är upp- levd realitet som talar. Handen som för pennan darrar inte av roman- tisk sensibilitet inför verkligheten — har gripit om den, sargats av den, kämpat med den. Petrus Laes- tadius'. Resejournaler visar 'på en annan väg in i realismen än den vetenskaplig iakttagelse och anno- tation, hans syfte är socialt och in- te främst litterärt. I sin stil fullo följer han Linnéska traditioner. Han kan som denne låta poesin och sak- ligheten växa på tvillingrot. ”Bark- brödet är nästan mörkbrunt till färgen och beskt til! smaken,” skri- ver han och jämför det med all-. mycke (Epiolobium angustifolium) som ”har alltför mycken 'grässmak”, Det är en starkare poesi än Alm- quists utgjutelser över barkbröd och idealiserad fattigdom. ' «En dylik jämförelse kan föras ut över realistisk metod i dess helhet, Det förefaller som' om realismen sökt sig fram på två linjer: en från upplysningen. och en från roman- Upplysningsrealismen, som Laestadius fullföljer, tangerar ve- tenskapen och den därav inspirera- de söciala evolutionen, går ut över det litteräras råmärken och sätter sig praktiska mål före. Men går därmed det . poetiska värdet för-' lorat? Faktum är att den poesi som förverkligas är den som i för- bigående får en djupare ton än den som" presenteras "konstnärligt medvetet, . Detta är en estetisk san- ning som. ytterligare framhävs av det faktum att även de ”roman- tiska” realisterna ytterst strävar ef- ter att" arrangera den skildrade verkligheten så att den talar för sig själv. Men den metodiska skill- naden ä är dock stor, - är. Almquist gör ett mosaikar- bete av: fakta och fabel i Grimstahamns nybygge och Ladu- gårdsarrendet håller . sig Petrus Laestadius så fast till det självupp- levda att han efter ett besök i Ån- germanland kunde säga att fastän han lockats" att skildra bondelivet i denna landsända han ändock mås- te avstå därifrån då-han blott sett allmogens liv, ej levat det. Det är en metodisk grundprincip han här framlägger som för tanken till vå- ra dagars amerikanska sociologi och dess ”participant observer”. Det är vetenskaplig exakthet han söker — men är denna då skild från det estetiska : värdet? Ett resonemang kring "den frågan. för: obönhör- ligt fram' till ett förnekande eller bejakande av identiteten mellan det sanna och det sköna. Petrus Laestadius ' förstår med sanning en praktisk sanning, för- knippad med social rättvisa. Han klagar med folket 'över de tunga skattebördorna, han talar om nä- rande 'och tärande klasser. 'Syn- punkten 'är ;' genomgående . eko- uppfattning av det sköna som in- ' timt förknippat med det nyttiga. > "I njutning. Elkraft är också gnistor, men väl ackumulerade, och ”me= Lå Petrus Laestadius” Journal är äct givande att återvända till Almquists Svenska Den kommer i ett nytt ljus, Man ser vad den saknar: förankring i det faktiska. Almquist själv är det som äger "denna fjäderrörelse i lynnet, denna spänstighet av ”bort från allt ' gods” som han tillskriver svensken i gemen, Han har icke som Laesta= dius förvärvat den intima förtro= genheten draget i det svenska kynnet, för. mår inte innerst att fatta välfärdse poesin i en ekonomisk lagstift= ning. Betecknande för väsensolik=' - heten mellan de båda realisterna är det sätt på vilket de tillfredsstäl-' ler sin längtan efter den praktiska verkligheten: Almquist 'genom sitt kortvariga Värmland och Laestadius genom sin oförtröttliga sociala kamp i det kar=, ga Norrland. Laestadius ger i sin . fattigdomens betydelse, med" det utilitaristiska bondeexperiment =" i gärning kraft åt det torra upplys-' ningsordet ”dygd”. Detta ord med antik 'samhällsbyggartradition ha=, kom sig ger han 'dess 'rätta nerv tillbaka genom att införa det i den norrländska vildmarkens begrepps- värld. Det förnuftiga ordnandet av, vidriga :samhällsförhållanden, op=- positionell kamp för människors väl : markerar ' Laestadius' och ”Sloms' pens”, hästen hans, väg genom öde= bygderna. Journalen är ingen van lig randanmärkning till dessa fär der, ingen turistpoesi. Den har ett praktiskt syfte: ”att framställa vad som kan vara nyttigt att veta och ihågkomma, samt, : framdraget i dagsljuset, möjligen kan åstadkom= ma något gott”. pe Laestadius har med 'sitt väsen införlivat upplysningens Genom att ge företräde åt det se- nare har han förverkligat det förra på ett genialt och ursprungligt sätt. . Det är faktiskt något för estetici att uppmärksamma och . särskilja: | betonat konstnärligt skapande och .' obetonat. Det senare kan ofta nog bjuda den kräsne läsaren en större ningsfullt utnyttjade. Det : går strömmar av". oändlig kraft och skönhet genom den praktiska be- : gränsningens isoleringstråd i Petrus ' Laestadius' verk.' ; vi katrineber. gare > nomisk, Det materiella -får ingen romantisk fernissa, gripes i bekym- rets och armodets ögonblick; lä- saren kastas in i livets mest su- sig som ett osynligt medium mel- lan livets banalitet och papperet i sin : journal — han vill låta den gälla för' väd den är, I en tid då den poetiska frasen och den perio- gande virvlar, Laestadius vill ställa |? NP Peterson. - — Katrinebergs elevförbunds & års. skrift. 1961 — har nu utkommit och diska avrundningen stod högt i kurs måste Laestadius realism ha ver- kat chockerande, Efter en titt på en vägg... åt de mycket annat att tänka på, av Pfalz, NS igen, fortsatte och kom in i Dan- viken, blev skrämd och rusade av utmed ködra stranden, kände: luk- te av kol, tjära och tran, törnade mot Stadsgården, for uppför Mose- backe in i trädgården och stog emot Samma sol och samma "vindar leker ännu över Strömmen, över Stadsgården, över Mosebacke och den numera 100-åriga Södra tea- tern, som Radiotjänst övertog 1955. Det är bara det, att så få nutids- människor har tid att ägna en tanke skönhetsvärden som lig= ger alldeles inpå' dem, man har så atarina kyrka, uppkallad efter Karl X Gustavs moder Katarina uppfördes under åren 1656—1671 på samma plats där tidi- gare ett kapell stått, Enligt tradi- tionen som vill berätta, att Kristian I just på denna plats lät bränna liken av de vid Stockholms blod- bad avrättade herrarna och bland dem var Sten Sture d y och hans son, Ritningar till kyrkan uppgjor- des av Jean de la Vallée och torde ha mycket gemensamt med den ita- lienska renässansens kyrkotyper. Katarina kyrka skulle bli den för- sta centralkyrkan helt genomförd för Iuthersk-svensk gudstjänstord- t ning. - , bjuder. som vanligt på åtskilligt av intresse speciellt för folkhögskole- elever nu och tidigare, Inlednings= vis återges rektor Thorsten Abergsa . avslutningstal vid fjolårets sommar-— kurs, i vilket rektorn efter en kå= . serande inledning tar upp nutidens bildningsproblem till skärskådan,- : En av de mest intressanta artile. ' larna i årets Vi katrinebergare är Sten-Bertil :Vides skildring av den ' landsmålsförening,. som bildades på Katrineberg 1880 och som upphovs= - man hade den kände valldabonden och fil hedersdoktorn vid Uppsala universitet, Patrik Nehard Peter. son, Valdemar Nielsen berättar om, hur folkhögskolan blev till, vilket givetvis i hög grad handlar om den danske prästen, diktaren och folk. bildningsmannen N F-S Grundtyig. Arsskriftens redaktör, Bror Jansson, skriver om Kreml och Röda torget : i Moskva, i Jörn Alweruds historiska artikep ” om ssarnas 1808. ry; tåg över Kvarken Redaktör Jänssons Jrönikor Från jul till jul och Från skilda årskul- - lar är alltid intressanta. Den sist- nämnds, särskilt för de elevér 'som : där kan spåra kamraternas skiftan- de öden efter kursavslutningen. Domprost Conny Edlunds avslut=. ningsbetraktelse jämte ett Par ly- riska inslag samt elevuppsatser ” mm förhöjer ytterligare värdet av - Vi katrinebergare, som faktiskt in gen katrinebergare borde underlå= a att köpa och Jäsa. -. oa st Th Ma t och mera ryskt blir det £
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.